Sida: 1/12 RAPPORT Datum: 2013-05-22 Vår referens: SSM2013-1945 Författare: Marika Enmark Fastställd: Johan Friberg Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamhet med acceleratorer Sammanfattning Den samlade strålsäkerhetsvärderingen av verksamhet med acceleratorer utgår från åtta inspektioner utförda från oktober 2009 till oktober 2012. Huvuddelen av de inspekterade verksamheterna (sex av åtta) har hälso- och sjukvård eller universitet/högskola som huvudman. De övriga är verksamheter inom handel och industri. Strålsäkerhetsvärderingen visar att tillståndshavarna inom verksamhet med acceleratorer uppfyller de föreskrifter som granskats i sådan omfattning att de brister som påvisats inte i större grad påverkar strålsäkerheten. Emellertid har konstaterats att det vid tidpunkten för inspektionerna fanns ett förbättringsbehov och i vissa fall åtgärder som var nödvändiga att genomföra inom två av fyra definierade granskningsområden. De påvisade bristerna har åtgärdats eller förväntas bli åtgärdade till följd av givna förelägganden. Strålsäkerhetsmyndigheten drar slutsatsen att verksamheten med acceleratorer bedrivs på ett strålsäkert sätt. Den här strålsäkerhetsvärderingen har omfattat alla tillståndashavare inom verksamhetsområdet med undantag för större forskningsanläggningar. I nuläget finns det inget behov av riktade åtgärder men Strålsäkerhetsmyndigheten gör bedömningen att återkommande tillsyn av verksamhet med acceleratorer är av betydelse då konsekvensen för strålsäkerheten av en incident vid den här typen av anläggning kan vara ytterst allvarlig. En sådan fortsatt tillsyn bör ha prioritet på de i rapporten utpekade granskningsområdena.
Sida: 2/12 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Krav och bedömning... 4 3.1. Krav och avgränsningar... 4 3.2. Bedömning av kravuppfyllelse... 5 4. Granskade verksamheter... 5 5. Analys... 7 5.1. Samlad bedömning av kravuppfyllelse... 7 5.2. Kravuppfyllelse mot specifika granskningsområden... 9 6. Trender och samlad värdering... 10 7. Slutsats... 11 8. Underlag... 12
Sida: 3/12 1. Bakgrund Denna samlade strålsäkerhetsvärdering som är den första som avser tillsyn mot verksamhet med acceleratorer grundar sig på åtta inspektioner utförda under en treårsperiod, från oktober 2009 till oktober 2012. Det bör noteras att rapporten är en retroperspektiv sammanställning av åtta fristående inspektioner och har inte sitt ursprung från en riktad tillsynsplan. Strålsäkerhetsvärderingen av verksamhet med acceleratorer avgränsas till de verksamheter som omfattas av Strålsäkerhetmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:27) om verksamhet med acceleratorer och innefattar därmed inte de acceleratorer som används vid medicinsk bestrålning av patienter. Med acceleratorer avses här anordningar i vilken partiklar accelereras till energier som överstiger 1 MeV. Antalet tillståndshavare med sådana anläggningar är tämligen begränsat i Sverige (<10) och förekommer företrädesvis i verksamheter inom hälso- och sjukvård, högskola och universitet. Inom sjukvården används acceleratorer av typ cyklotroner till produktion av radionuklider för vidare beredning och framställning av radioaktiva läkemedel. Det senare betyder också att verksamheten omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor. Acceleratorverksamhet inom universitet och högskolor handlar huvudsakligen om forsknings- och uppdragsanalyser. Inom handel och industri finns ett fåtal tillståndshavare med acceleratorverksamhet. Förutom tillverkning och handel av acceleratorer förekommer verksamheter där acceleratorer används till att förbättra materialegenskaper genom sterilisering. Den övervägande delen av industriell användning av acceleratorer rör sig dock oftast vid lägre partikelenergier än 1 MeV och omfattas därför inte av acceleratorföreskriften. Därtill finns verksamhet med acceleratorer vid nationella forskningsanläggningar där partikelenergierna rör sig från 100 MeV och uppåt. På dessa anläggningar bedrivs i huvudsak grundforskning och de skiljer sig markant från de verksamheter som är beskrivna ovan. Denna typ av större acceleratoranläggningar har inte beaktats i den här strålsäkerhetsvärderingen då Strålsäkerhetsmyndigheten inte genomfört någon tillsyn av sådana under den aktuella tidsperioden (2009-2012). 2. Syfte Denna strålsäkerhetsvärdering syftar till att skapa en bild av hur strålskyddet inom verksamheter med acceleratorer ser ut idag. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska vidare utgöra underlag för myndighetens inriktning av kommande tillsynsverksamhet. Begreppet strålsäkerhet avser strålskydd, säkerhet, fysiskt skydd och ickespridning. Strålskydd innefattar skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigad användning, optimering av skyddsåt-
Sida: 4/12 gärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker. Denna samlade strålsäkerhetsvärdering behandlar till största del begreppet strålskydd. 3. Krav och bedömning 3.1. Krav och avgränsningar Den här strålsäkerhetsvärderingen omfattar verksamheter med acceleratorer och är avgränsad till verksamheter som regleras av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:27) om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning. I vissa fall är acceleratoranläggningen knuten till laboratorieverksamhet med öppna strålkällor och regleras då även av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor. För att göra sammanställningen av kravuppfyllelsen tydlig, delas verksamheterna in i två grupper baserat på vilka krav som ska uppfyllas. Grupp I är verksamhet där det inte förekommer laboratorieverksamhet och i grupp II är sådan inkluderad. Inspektionerna har begränsats till nedan angivna granskningsområden och tillämpliga delar i föreskrifterna. Strålskyddsorganisation, kompetens och kvalitetssäkring Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:27) om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor gäller för verksamhet i grupp I och II. Följande krav omfattas: strålskyddsorganisation och kompetens (3-8 ) kvalitetssäkring (9 ) Verksamhet med acceleratorer Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:27) om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor gäller för verksamhet i grupp I och II. Följande krav omfattas: säkerhetssystem (12 ) dosövervakning (13 och 14 ) kontroll av utrustning och instrument (15 ) förvaring (17-19 ) avveckling (20 ) dokumentation (21 ) Laboratorieverksamhet med öppna strålkällor Säkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor gäller för verksamhet i grupp II och följande krav omfattas: lokaler och utrustning (11-18 ) arbetsregler (19-21, 23-26 och 29 )
Sida: 5/12 Grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning gäller för verksamhet i grupp I och II. Följande krav omfattas: kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen (4 kap.) mätning och rapportering av persondoser (5 kap. 1 och 6-8 ) läkarundersökning (6 kap. 1, 9 och 10 ) 3.2. Bedömning av kravuppfyllelse Strålsäkerhetsvärderingen sammanfattar resultat från åtta inspektionsrapporter som innehåller bedömningar av kravuppfyllelse grundade på intervjuer med personal, granskningar av dokument och okulära observationer av verksamheten. De utförda inspektionerna sträcker sig under tre år med olika inspektionsledare och utan en systematisk inspektionsplan med övergripande vägledning. Den samlade bedömningen för varje inspektion har därför formulerats på varierande sätt. För att i den här rapporten kunna ge en samlad bild av hur krav uppfylls och hur strålsäkerheten värderas har bedömningarna från varje tillsynsrapport tolkats till nuvarande bedömningspraxis inom Strålsäkerhetsmyndigheten (internt styrdokument Bedömning av kravuppfyllelse och sanktioner vid tillsyn (STYR2011-87). Enligt rådande bedömningspraxis bedöms kravuppfyllelsen utifrån om grundläggande krav är uppfyllda eller om kraven är tillräckligt uppfyllda. En brist identifieras då ett krav inte är tillräckligt uppfyllt eller inte efterlevs i tillräcklig omfattning. Krav kan ha olika relevans för strålsäkerheten och allvarlighetsgraden i en brist är också relaterad till denna. Värderingen av en brist inbegriper alltså inte bara i vilken omfattning kravet inte är uppfyllt men också vilken vikt den har för strålsäkerheten. Konsekvensen av en brist värderas till att ha liten, måttlig eller stor betydelse för strålsäkerheten. En brist med liten betydelse för strålsäkerheten kan t.ex. vara av förbättringskaraktär då skyltningen av kontrollerat område finns men behöver göras tydligare. Exempel på en brist av måttlig eller större betydelse för strålsäkerheten är då stora delar av strålskyddsorganisationen saknas eller är oklar där t.ex. ansvar och arbetsuppgifter i strålskyddsarbetet inte finns beskrivna. 4. Granskade verksamheter Huvuddelen av de inspekterade verksamheterna (sex av åtta) har hälso- och sjukvård eller universitet/högskola som huvudmän. Resterande företag verkar inom handel respektive industri. De åtta inspekterade verksamheterna skiljer sig åt vad gäller typ av accelerator, art och omfattning av verksamhet samt organisation. Tre av anläggningarna tillhör grupp I och har ingen laboratorieverksamhet, resterande fem är grupp II och regleras av samtliga föreskrifter nämnda ovan.
Sida: 6/12 Tabell 1 Sammanställning av de granskade tillståndshavarna och dess verksamhet som ligger till grund för strålsäkerhetsvärderingen. Inspektionerna som benämns A-H, presenteras i kronologisk ordning. A B C D E F G H Verksamhet/Tillståndshavare/Ort Acceleratorverksamhet vid GEMS PET System AB/ GEMS PET System AB/Uppsala Acceleratorverksamhet vid Irradose AB/ Irradose AB/Tierp Acceleratorverksamhet vid Alfvénlaboratoriet, KTH/ Kungliga tekniska högskolan (KTH) / Stockholm Acceleratorverksamhet vid Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet/ Uppsala universitet/uppsala Cyklotronverksamheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala/ Landstinget i Uppsala län/uppsala Cyklotronverksamheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna/ Karolinska institutet (inneha, upplåta) Stockholms läns landsting (drift och underhåll)/stockholm Cyklotronverksamheten vid Skånes universitetssjukhus Lund/ Region Skåne/Lund Cyklotronverksamheten vid Norrlands universitetssjukhus/ Västerbottens läns landsting/umeå Privat Universitet/ Högskola Universitet/ Högskola Landsting Universitet/ Högskola/ Landsting Landsting Landsting Inspektion Anläggningstyp (ägarform) Privat Inspektions datum Okt-09 Aug-10 Aug-10 Jun-11 Jan-12 Feb-12 Jun-12 Okt-12 En sammanställning av de granskade verksamheterna, tillståndshavarna och de genomförda inspektionerna i kronologisk ordning återges i tabell 1. De två första som utfördes under 2009 och 2010 gällde två företag, GEMS PET System AB (grupp II) och Irradose AB (grupp I). Det förstnämnda tillverkar, säljer och underhåller dedicerade cyklotroner för nuklidproduktion och ingår i den multinationella GE Healthcare strukturen. På företaget utvecklas, monteras och leveranstestas acceleratorerna med tillhörande kemisystem. Därutöver har man produkt- och metodutveckling av radiokemisyntes med radionuklider. Det andra företaget, Irradose AB, är ett företag med avsevärt mindre och mer begränsad verksamhet med endast två anställda vid tidpunkten för inspektionen. Företaget innehar och använder en elektronaccelerator för bestrålning av plastmaterial i syfte att modifiera dess materialegenskaper. Under 2010 och 2011 gjordes två inspektioner inom området forskning och utveckling, Kungliga tekniska högskolan (KTH) (grupp I) och Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet (grupp I). Båda tillståndshavarna har tillstånd som täcker en bred verksamhet med joniserande strålning. Anläggningarna är av typen linjäracceleratorer och används i huvudsak för en rad olika forskningsstudier och analyser utförda av forskare, studerande och doktorander från olika institutioner.
Sida: 7/12 Samtliga inspektioner utförda under året 2012 rörde cyklotroner för radionuklidproduktion för användning inom hälso- och sjukvård och i viss utsträckning också för forskning i universitetens regi. Alla verksamheter tillhör grupp II. Även här har tillståndshavarna ett tillstånd som täcker en bred användning av joniserande strålning. Två av dessa fyra inspektioner har varit en del av en större riktad tillsyn av strålsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Verksamheterna kännetecknas av stora organisationer med samverkan mellan olika verksamheter och huvudmän. 5. Analys 5.1. Samlad bedömning av kravuppfyllelse En sammanställning av hur de inspekterade verksamheterna har uppfyllt ställda krav inom de olika granskningsområdena redovisas i tabell 2. I de fall då ett krav bedömdes tillräckligt uppfyllt är detta markerat med en bock i tabell 2. Då en brist identifierats har dess allvarlighetsgrad bedömts med ett L, M eller S (liten, måttlig eller stor betydelse för strålsäkerheten). Samtliga tillståndshavare som inspekterades uppvisade brister i någon grad men dess betydelse för strålsäkerheten bedömdes vara liten i en majoritet av fallen (70 % av alla identifierade brister) och de var fördelade över alla fyra granskningsområdena. Detta var brister där de grundläggande kraven var uppfyllda och där åtgärderna var mindre omfattande, av arten förbättra och komplettera rutiner. Icke desto mindre hade bristerna utan åtgärd kunnat ge en ökad strålsäkerhetsbetydelse på längre sikt där t.ex. rutiner succesivt blir försämrade med ökad risk för avvikelser eller olyckor som följd eller att ansvarsfördelningen i strålskyddsarbetet blir otydlig och nödvändiga åtgärder försummas. Fem tillståndshavare uppfyllde de granskade kraven i mindre utsträckning. Hos dessa fann SSM förutom brister med liten betydelse även brister med måttlig betydelse för strålsäkerheten. Ingen brist av stor betydelse konstaterades hos någon tillståndshavare. Av de åtta ingående inspektionerna, var det sex stycken som resulterade i ett föreläggande där tillståndshavaren blev ålagd att vidta åtgärder. Majoriteten av dessa verksamheter (fem av sex) var av grupp II dvs. man hade också laboratorieverksamhet. Dock var de påvisade bristerna inte relaterade till laboratorieverksamheten. Vid de resterande två inspektionerna, där inget föreläggande blev utfärdat, var antalet funna brister begränsade och av liten strålsäkerhetsbetydelse. Dessa åtgärdades av tillståndshavaren i samband med inspektionen. Generellt noterades en god strålskyddsmedvetenhet och ett engagemang i strålskyddsrelaterade frågor vilket understöds av föreskriftens krav om att det i verksamheten ska ingå en strålskyddsexpert som är godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. Bedömningen av den samlade kravuppfyllelsen för varje enskild tillståndshavare bygger på en övergripande värdering där betydelsen av varje brist vägts in.
SSMSF 2008:51 SSMFS 2008:28 ej tillämplig ej tillämplig ej tillämplig SSMFS 2008:27 SAMLAD KRAVUPPFYLLELSE bristernas samlade betydelse för varje granskningsområde Sida: 8/12 Tabell 2. Sammanställning av kravuppfyllelse vid de åtta inspektionerna presenterade för varje enskilt krav, tillståndshavare (A till H) och granskningsområde. En brist identifieras då ett krav inte är tillräckligt uppfyllt och bedöms ha liten (L), måttlig (M) eller stor (S) betydelse för strålsäkerheten. Bedömningen markeras med L, M och S. Ett krav som är tillräckligt uppfyllt markeras med en bock ( ). Den samlade kravuppfyllelsen presenteras för varje enskild tillståndshavare och för varje specifikt granskningsområde. Inspektion/tillståndshavare A B C D E F G H Antal åtgärdspunkter 5 1 4 2 3 3 5 14 Verksamhetsgrupp II I I I II II II II Föreläggande Ja - Ja - Ja Ja Ja Ja SAMLAD KRAVUPPFYLLELSE bristernas samlade betydelse för varje tillståndshavare Föreskrift och granskningsområden M L M L L M M S KRAVUPPFYLLELSE bristernas betydelse för varje enskilt krav Strålskydds organisation och kompetens, 3-8 L M M Kvalitetssäkring, 9 M L L M Säkerhetssystem, 12 Dosövervakning, 13-14 L Kontroll av utrustning och instrument, 15 L Förvaring, 17-19 Avveckling, 20 L Dokumentation, 21 L L M L Lokaler och utrustning, 11-18 L L Arbetsregler, 19-26 och 29 M L Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställe, 4kap Mätning och rapportering av persondoser, 5kap. 1 och 6-8 L L L M L M M Läkarundersökning, 6kap. 1, 9-10 L L M
Sida: 9/12 Tabell 2 visar att för majoriteten av tillståndshavarna har den samlade bedömningen av bristerna liten eller måttlig strålsäkerhetsbetydelse och därmed kan konstateras att vid tidpunkten för inspektionen bedrevs strålskyddsverksamheten inom regelverket men att det fanns ett förbättringsbehov och i vissa fall åtgärder som var nödvändiga att genomföra. Hos en tillståndshavare observerades ett stort antal brister som var för sig hade liten eller måttlig strålsäkerhetsbetydelse men i den samlade värderingen gjordes bedömningen att bristerna i kravuppfyllelsen totalt sett fick stor betydelse för strålsäkerheten. 5.2. Kravuppfyllelse mot specifika granskningsområden Strålskyddsorganisation, kompetens och kvalitetssäkring (3-9 SSMFS 2008:27) Inom granskningsområdet strålskyddsorganisation, kompetens och kvalitetssäkring dominerade brister med måttlig strålsäkerhetsbetydelse. Dessa identifierades hos fem tillståndshavare, samtliga rörde verksamheter inom hälsooch sjukvård, högskola och universitet. I ett av fallen där brister av måttlig betydelse observerades, hade verksamheten inte en av SSM godkänd strålskyddsexpert men för övrigt en väl fungerande strålskyddsorganisation. Hos en annan tillståndshavare var kravuppfyllelsen otillräcklig (brist L) på ett ansenligt antal punkter varför bedömningen totalt sett blev brist av måttlig strålskyddsbetydelse inom granskningsområdet. Brister av liten betydelse för strålsäkerheten framkom hos två tillståndshavare. Dessa var av karaktären behov av uppdatering av befintliga rutiner och dokumentation av genomgången strålskyddsutbildning. Vissa av dessa brister åtgärdades i samband med inspektionen eller direkt efter, innan inspektionsrapporten färdigställdes, men har trots det inkluderats i tabell 2. Verksamhet med acceleratorer (12-15 och 17-21 SSMFS 2008:27) Inom granskningsområdet verksamhet med acceleratorer identifierades uteslutande brister med liten betydelse för strålsäkerheten och det var endast hos två tillståndshavare som dessa observerades. Här fanns behov av förbättringar vad gäller rutiner för kontroll av utrustning, kontaminationskontroller och dokumentation avseende avfallshantering. Laboratorieverksamhet med öppna strålkällor (12-15 och 17-21 SSMFS 2008:28) Inom granskningsområdet laboratorieverksamhet med öppna strålkällor fann SSM generellt en hög strålskyddsmedvetenhet och god laboratoriesed med väl förankrade och fungerande strålskyddsrutiner. Det identifierades brister hos tre tillståndshavare, en av måttlig och två av liten betydelse för strålsäkerheten. Den allvarligaste bristen, den som hade måttlig betydelse för strålsäkerheten, fanns hos en tillståndshavare som tidigare rapporterat en incident (år 2008)
Sida: 10/12 om personkontaminering. Vid inspektionen 2010 fanns det fortfarande brister och tillståndshavaren uppmanades att upprätta kontroller för persondoser och att redovisa dessa till Strålsäkerhetsmyndigheten. Brister av liten betydelse hos de andra tillståndshavarna gällde avsaknad av kontamineringskontroll i samband med att arbetstagare lämnade området samt förbättringar av lokalens utformning. Grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare (11-18, 19-21, 23-26 och 29 SSMFS 2008:28) Granskningsområdet grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare var det område där störst antal tillståndshavare uppvisade brister. Hos sex av åtta tillståndshavare identifierades brister av liten eller måttlig strålsäkerhetsbetydelse. Hos en tillståndshavare hade personal inte genomgått läkarundersökning trots att de var sysselsatta i verksamhet med strålning i kategori A. Ett annat exempel på brist av måttlig strålsäkerhetsbetydelse var att personal från fastighetsservice hade tillträde till kontrollerat område utan behörighet enligt gällande krav. Brister med liten strålsäkerhetsbetydelse var av förbättringskaraktär som t.ex. ofullständig skyltning av kontrollerat- respektive skyddat område, oklarheter i personals tillträde till skyddat område samt ofullständig dokumentation i samband med läkarkontroller. 6. Trender och samlad värdering Verksamhet med acceleratorer och Laboratorieverksamhet med öppna strålkällor är de två granskningsområden som uppvisar minst antal brister och har övervägande brister av liten betydelse för strålsäkerheten. Med beaktande av de krav som inspektionerna är avgränsade till kan Strålsäkerhetsmyndigheten dra slutsatsen att för just de här verksamhetsområdena uppfylls kraven i tillräcklig omfattning och att arbetet bedrivs på ett strålsäkert sätt. Däremot visar sammanställningen en sämre kravuppfyllelse för granskningsområdena Strålskyddsorganisation, kompetens och kvalitetssäkring och Grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare. Här påvisades det största antalet brister men också det största antalet brister med måttlig strålsäkerhetsbetydelse. Alla tillståndshavare hade en eller flera brister inom något av de båda granskningsområdena. De identifierade bristerna är nära relaterade till styrning, ledning och organisation. Huvuddelen av de verksamheter som inspekterats ligger i en större verksamhetsorganisation inom antingen hälso- och sjukvård och/eller universitet/högskola. Kännetecknande för dessa är stora organisationer med samverkan mellan olika verksamheter och huvudmän och det är vanligt förekommande att strålskyddsorganisationen inte följer verksamhetsorganisationen med otydlighet i strålskyddarbetet som följd.
Sida: 11/12 7. Slutsats Strålsäkerhetsvärderingen visar att tillståndshavarna inom verksamhet med acceleratorer uppfyller de föreskrifter som granskats i sådan omfattning att de brister som påvisats inte i större grad påverkar strålsäkerheten. Emellertid har Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterat att det vid tidpunkten för inspektionerna fanns ett förbättringsbehov och i vissa fall åtgärder som var nödvändiga att genomföra inom granskningsområdena Strålskyddsorganisation, kompetens och kvalitetssäkring och Grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare. Strålsäkerhetsmyndigheten vill också understryka att det generellt finns en strålskyddsmedvetenhet och ambition att bedriva en strålsäker verksamhet. Ett förhållande som främjas av kravet att det i verksamheten ska ingå en av Strålsäkerhetsmyndigheten godkänd strålskyddsexpert. De åtta verksamheter med acceleratorer som bildat underlag för den aktuella strålsäkerhetsvärderingen anser Strålsäkerhetsmyndigheten är representativ för den här typen av verksamhetsområde och kategori av tillstånd. Det finns enstaka större forskningsanläggningar med acceleratorverksamhet men dessa skiljer sig väsentligen från de som presenterats här och strålsäkerhetsvärderas därför som enskild anläggning. Strålsäkerhetsmyndigheten gör bedömningen att det i nuläget inte finns ett behov av riktade åtgärder. Dock kan verksamhet med den här typen av anläggningar ge så allvarliga konsekvenser vid en incident, att fortsatt tillsyn bedöms vara av betydelse. Konklusionen härav blir att återkommande tillsyn av verksamhet med acceleratorer bör genomföras och då med tyngdpunkt på granskningsområdena Strålskyddsorganisation, kompetens och kvalitetssäkring och Grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare.
Sida: 12/12 8. Underlag Underlag för den samlade strålsäkerhetsvärderingen av verksamhet med acceleratorer är åtta inspektionsrapporter vars diarienummer framgår i tabell 3. Tabell 3 Sammanställning av referenser till inspektionsrapporter som legat till grund för strålsäkerhetsvärderingen. Inspektion Inspektionsrapport Referens A GEMS PET System AB, Uppsala SSM2009/3871 B Irradose AB, Tierp SSM2010/2077 C Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm SSM2010/1903 D Inspektion av Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet SSM2011-1044 E Cyklotronverksamheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala SSM2012-119 F Cyklotronverksamheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna SSM2011-3963 G Inspektion vid Skånes universitetssjukhus Lund SSM2012-776 H Cyklotronverksamheten vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå SSM2012-3636