Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott

1 (30) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott Uppdraget Regeringen har genom regleringsbreven 2012 och 2013 gett Försäkringskassan i uppdrag att särskilt redovisa och kommentera verksamhetens resultat gällande den instruktionsreglerade uppgiften att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. Den särskilda redovisningen ska även beskriva och redovisa; vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att minska oavsiktliga fel från handläggarna eller den sökande, vilka behov myndigheten ser av att stärka kontrollperspektivet i den ordinarie handläggningen och hur myndigheten arbetar med detta, och hur myndigheten arbetar med att utveckla smarta kontrollsystem. Uppdragen ska redovisas i samband med årsredovisningen respektive senast 22 februari 2013. Denna rapport besvarar båda uppdragen. Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (30) Sammanfattning För att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom myndigheten till arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott, beslutade Försäkringskassan i januari 2012 om en kontrollpolicy. Policyn beskriver vad kontroller är och hur de ska inriktas samt betonar bl.a. vikten av ett riskmedvetet arbetssätt inom hela myndigheten och att integrera kontrollerna i handläggningsprocesserna så långt det är möjligt. Försäkringskassan genomför riskanalyser som beskriver och värderar de risker som finns trots de kontroller som utförs inom handläggningen. I stor utsträckning har vi 2012 tagit fram åtgärder som syftar till att minska eller eliminera de risker som bedömts som betydande. De stora riskerna innefattar bl.a. egna oavsiktliga fel och felaktig eller utebliven information från kunden. Myndighetens åtgärder mot felaktiga utbetalningar har främst fokuserat på risker inom sjukersättning, assistansersättning, sjukpenning och aktivitetsstöd. För att minska de oavsiktliga felen har Försäkringskassan fortsatt arbetet med att automatisera handläggningen, utveckla självbetjäningstjänsterna, förbättra samarbetet med myndighetens partner och har vidtagit ett stort antal förmånsspecifika åtgärder. Det har tidigare uppmärksammats att det inte funnits en överskådlig bild av de kontroller som görs i handläggningen och att det därför inte gått att utvärdera om dessa är väldimensionerade och effektiva. Det har också uppmärksammats att kontrollperspektivet inte varit tydliggjort i handläggningen. 1 De senaste åren har Försäkringskassan arbetat intensivt för att utveckla området. Genom kontrollpolicyn har Försäkringskassan definierat vad kontroller är och genom att fortsätta att kartlägga de s.k. kontrollstrukturerna har vi fått en tydligare bild av vilka kontroller som genomförs i förmånerna. Vi ser samtidigt att det är angeläget att fortsätta att stärka kontrollperspektivet i handläggningen och säkerställa att kontrollerna är väldimensionerade och effektiva. Vi vidtar fortsatt åtgärder för att implementera kontrollpolicyn och stärka riskperspektivet i myndighetens verksamhetsutveckling och i handläggningsprocesserna, exempelvis när det sker genomgripande revideringar av handläggningsprocesser. Vidare ser vi att det finns goda möjligheter att använda myndighetens information smartare och mer systematiskt för att förebygga och upptäcka fel. Detta är kärnan i smarta kontrollsystem. Vi har påbörjat utvecklingen av smarta kontrollsystem genom automatisering av några förmånsprocesser och genom urval för kontrollutredning, men ännu finns stor potential att utveckla smarta kontrollsystem i handläggningsprocesserna. Utgångspunkten är att 1 Statskontoret 2010:9, Försäkringskassan kontrollarbete: drivkrafter och dimensionering; Riksrevisionens revisionsrapport i anslutning till revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2007 resp. 2008.

3 (30) Försäkringskassan ska minska de felaktiga utbetalningarna och möta kundernas behov av exempelvis snabba beslut på ett balanserat och effektivt sätt. För att åstadkomma detta så: Stärker vi kontrollperspektivet i automatiserade handläggningsprocesser. Har vi samlat myndighetens kompetens inom utveckling av träffsäkra urvalsprofiler (som särskiljer ärenden med hög risk från ärenden med låg risk). Förbereder vi för utvecklingen av den tekniska möjliggöraren Kontrollramverket (som kan flagga i pågående handläggning när det finns en förhöjd risk för fel). Utvecklingen är planerad att starta den 15 januari 2014. Utvecklar vi ett moderniserat handläggningsstöd där handläggaren enklare kan ta del av den information som har betydelse i ärendet. Vissa nyckelfaktorer behöver också säkras, exempelvis att information från myndighetens kunder, partner, etc. lagras elektroniskt i större utsträckning. Träffsäkra urvalsprofiler spelar en nyckelroll i automatiserade handläggningsprocesser för att kunna kombinera en hög automatiseringsgrad och en relativt låg risknivå för felaktiga utbetalningar. Även i manuella processer kan betydande vinster göras genom att handläggningen fokuserar på ärenden med hög risk. På sikt kan utvecklingen av smarta kontrollsystem bidra till att myndighetens samlade kontroller blir mer effektiva och väldimensionerade. Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott Försäkringskassan har under 2012 haft cirka 150 medarbetare (kontrollutredare) som arbetat med att utreda misstänkta bidragsbrott. Antalet avslutade kontrollutredningar uppgick till 19 503 och upprättade polisanmälningar till 1 219 under 2012. Detta är en minskning jämfört med föregående år. En bidragande orsak är det pågående kontrollprojektet inom assistansersättningen som vi lagt stora resurser på. Assistansprojektet omfattar nästan en tredjedel av samtliga medarbetare inom kontrollutredningsverksamheten. Ändå har vi upptäckt fler felaktiga utbetalningar under 2012 än föregående år. Under 2012 vidtog Försäkringskassan en aktiv åtgärd i 27 procent av samtliga avslutade kontrollutredningar. Detta är en ökning med drygt tre procentenheter från föregående år, vilket visar att vi har ökat vår förmåga att upptäcka och åtgärda felaktiga utbetalningar. De vanligaste åtgärderna som vi beslutar om är att dra in eller minska pågående ersättning. Under 2012 upptäcktes felaktiga utbetalningar med ett sammanlagt belopp på 284 miljoner kronor. Beloppen som kunde ha betalats ut felaktigt bedömdes uppgå till 724 miljoner kronor. Dessa båda belopp tillsammans är i nivå med föregående år. Förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning,

4 (30) assistansersättning, föräldrapenning och barnbidrag stod för drygt tre fjärdedelar av det totala beloppet av felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan fick återkoppling från polis, åklagare och domstol gällande 1 156 polisanmälningar, vilket är ungefär lika många som under 2011. Av de återrapporterade besluten under 2012 ledde 27 procent av ärendena till en lagföring i form av fällande dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Det var en högre andel polisanmälningar som ledde till någon form av lagföring jämfört med 2011.

5 (30) Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...6 Disposition...6 Försäkringskassans kontrollpolicy beslutades 2012...7 Kontrollstruktur och riskhantering i praktiken...7 Risker...8 De största riskerna... 8 Egna oavsiktliga fel... 8 Felaktig eller utebliven information från kunden... 9 Två förmånsövergripande utvecklingsområden... 9 Åtgärder mot felaktiga utbetalningar... 10 Åtgärder särskilt för att minska oavsiktliga fel... 10 Kontrollperspektivet i handläggningen kan stärkas ytterligare... 11 Nuläge Handläggningen... 11 Nuläge Informationsförsörjning och informationshantering... 12 Stärkt kontrollperspektiv och smarta kontrollsystem... 13 Effektivare och smartare användning av myndighetens information... 13 Kontrollramverket en teknisk möjliggörare... 14 Träffsäkra urvalsprofiler... 14 En myndighetsgemensam arbetsgrupp... 14 Stärkt kontrollperspektiv i automatiserade handläggningsprocesser... 15 Differentiering i manuella processer... 15 Utveckling av moderniserat handläggningsstöd... 16 Säkra nyckelfaktorer... 16 Förstärkt informationsutbyte... 16 Månadsuppgifter kan medföra stor nytta... 16 Fortsatt implementering av kontrollpolicyn... 17 Väldimensionerade och effektiva kontroller... 17 Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott... 19 Resultat av avslutade kontrollutredningar... 19 Återkrav och besparingsbelopp... 19 Skadestånd... 20 Ökad åtgärdsfrekvens... 21 Assistansersättning... 22 Assistansprojektet... 22 Kontrollutredning av assistansersättning... 22 Ändrad lagstiftning... 22 Utvecklat metodstöd... 23 Ökat antal impulser till kontrollutredningsenheterna... 23 Resultat gällande kontrollutredningar inom assistanserättning... 24 Tandvårdsstöd... 24 Riktade kontroller... 25 Resultat av de riktade kontrollerna... 25 Framtida arbete med riktade kontroller... 25 Polisanmälningar... 26 Återrapporterade polisanmälningar... 27 Nedlagda polisanmälningar... 28 Samverkan... 28 Samverkan med andra myndigheter... 28 Lokal samverkan... 28 Samverkan med Arbetsmiljöverket... 28 Uppgifter från kommuner om att elever inte kommer till skolstarten... 28 Samverkan mot organiserad grov brottslighet... 29 Central samverkan... 29 Samverkan med försäkringsbolag... 29

6 (30) Inledning Att Försäkringskassans kunder får de ersättningar de har rätt till och att utbetalningarna blir rätt är väsentligt för kundernas ekonomiska trygghet samt för förtroendet för socialförsäkringen och Försäkringskassan. Försäkringskassan arbetar därför aktivt för att förhindra felaktiga försäkringsbeslut och därmed felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Inom ramen för Försäkringskassans riskhantering avseende felaktiga utbetalningar identifieras och analyseras de väsentliga riskerna i handläggningen av socialförsäkringen och Försäkringskassan vidtar åtgärder med målet att minska riskerna på ett kostnadseffektivt sätt. För såväl våra kunder som oss är det enklast och effektivast om fel kan förebyggas och det blir rätt från början. Det innebär att det ska vara lätt för kunderna att göra rätt, bland annat genom att det ska finnas tydlig information, upparbetade kundkanaler och en välfungerande självbetjäning. Utöver förebyggande åtgärder finns det behov av att upptäcka och åtgärda fel som trots allt uppstår. Den viktigaste delen av kontrollarbetet sker i den ordinarie handläggningen, där fel kan upptäckas och stoppas tidigt innan utbetalning sker, men en del fel upptäcks också genom särskilda granskningar i efterhand. Disposition I rapportens första del beskriver vi översiktligt Försäkringskassans arbete med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs. Vi redogör för myndighetens kontrollpolicy och hur det praktiska riskhanteringsarbetet utvecklats under 2012. Dessutom beskriver vi myndighetens bild av de största riskerna och de viktigaste åtgärderna mot felaktiga utbetalningar som Försäkringskassan har vidtagit. Vi fortsätter med att beskriva hur Försäkringskassan ser på behoven av att fördjupa och utveckla kontrollperspektivet i handläggningen samt hur myndigheten arbetar med detta och att utveckla smarta kontrollsystem. I rapportens andra del presenterar vi resultatet av 2012 års arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott. Vi redovisar bland annat antal avslutade kontrollutredningar, antal polisanmälningar, summan av felaktiga utbetalningar samt besparingsbelopp och kontrollverksamhetens åtgärdsfrekvens. Vi jämför årets resultat med föregående års resultat och analyserar förändringarna mellan åren. Vi redogör även för det pågående kontrollprojektet inom assistansersättningen samt hur vi samverkar med andra myndigheter.

7 (30) Försäkringskassans kontrollpolicy beslutades 2012 För att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom myndigheten till arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott, beslutade Försäkringskassan i januari 2012 om en kontrollpolicy. Policyn beskriver vad kontroller är och hur de ska inriktas. Kontroll definierades i policyn som de förebyggande och upptäckande åtgärder som leder till att risker för felaktiga försäkringsbeslut och utbetalningar i Försäkringskassans processer minskar. Kontroll ses som en aspekt i hela beslutsprocessen: från information till kunden, genom hela beslutskedjan och fram till efterkontroller. En av policyns utgångspunkter är att de försäkrade vill göra rätt för sig, men att Försäkringskassan är medveten om att det finns risk för att socialförsäkringen nyttjas felaktigt. För att hantera riskerna för fel betonas bl.a. vikten av ett riskmedvetet arbetssätt inom hela myndigheten, att arbeta förebyggande så långt det är möjligt, att vi utför kontroller för att begränsa risker så tidigt som möjligt integrerat i de olika förmånsprocesserna och att vi utför fler kontroller i förmåner med stora risker. Kontrollerna ska också genomföras på olika sätt beroende på orsaken till att kunden gör fel, vilket framgår av figur 1 nedan. Systematiskt felaktigt utnyttjande av socialförsäkringen behöver exempelvis mötas med andra åtgärder än fel som uppstår p.g.a. slarv och okunskap. Att göra omfattande kontroller i handläggningen för att reducera fel som uppstår på grund av okunskap skapar inte förtroende och är inte resurseffektivt, samtidigt som det inte är realistiskt att förebygga systematiskt utnyttjande genom att förmedla information om socialförsäkringsregler. Figur 1 Val av åtgärder bör utgå från orsakerna till felen Riskgrupper, graderade 1. Individer som systematiskt och återkommande undanhåller eller lämnar felaktig information 2. Individer som tänjer gränsen för vad som är tillåtet inom socialförsäkringen 3. Individer som genom oavsiktligt slarv eller oaktsamhet anger fel uppgifter som leder till fel beslut och utbetalningar Åtgärd (kontroll) 1. Kontrollutredning, riktade kontroller, samverkan med andra myndigheter 2. Tätare kontroller, stickprovskontroller, information 3. Förenkla och hjälp den försäkrade att göra rätt. Information Kontrollstruktur och riskhantering i praktiken Inom myndigheten är det praktiska arbetet med riskhantering avseende felaktiga utbetalningar utvecklat kring framtagandet av kontrollstrukturer. De förmåner som Försäkringskassan ansvarar för regleras på olika sätt och förutsätter olika underlag och bedömningar. Kontrollarbetet måste alltid anpassas till detta. Kontrollstrukturerna beskriver de aktiviteter som görs idag inom de olika förmånerna och som leder till att riskerna för felaktiga

8 (30) utbetalningar minskar. Exempel på aktiviteter är IT-baserade kontroller och manuella bedömningar i handläggningen. Försäkringskassan har fortsatt arbetet med att kartlägga kontrollsstrukturer under 2012 och vid 2012 års slut har vi sammanlagt kartlagt 18 förmåners kontrollstrukturer. Utifrån kontrollstrukturen för respektive förmån har vi gjort riskanalyser som beskriver och värderar de risker som kvarstår, d.v.s. de risker som finns trots de kontroller som utförs. Inför 2013 har 117 risker bedömts som betydande. Vi har i många fall tagit fram åtgärder som syftar till att minska eller eliminera dessa risker, men vi har bedömt att en mindre andel av riskerna måste accepteras. Det handlar i första hand om risker som är mycket svårkontrollerade eller då kostnaden för en kontrollåtgärd inte bedöms stå i proportion till nyttan. För att vidareutveckla arbetet med att vidta effektiva åtgärder har vi under hösten 2012 genomfört förmånsspecifika åtgärdsseminarier där en mer samlad åtgärdsdiskussion förts med en tydlig koppling till kontrollpolicyn. Risker Försäkringskassan betalar årligen ut totalt cirka 200 miljarder kronor i bidrag och ersättningar. Den andel av utbetalningarna som görs på felaktiga grunder motsvarar sammantaget stora belopp, även om osäkerheten i bedömningen är stor. Den senaste samlade bedömningen av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen gjordes 2010. Då uppskattades de felaktiga utbetalningarna sammantaget uppgå till omkring 16,5 miljarder, med ett osäkerhetsintervall på mellan 4 och 29 miljarder kronor av de nära 500 miljarder kronor som utbetalades av Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan. 2 De största riskerna Omfattningen av felaktiga utbetalningar ger en bild av hur stora riskerna är totalt sett och motiverar ett strukturerat arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs. Men vilka risker har då bedömts som störst? De största riskerna kan sammanfattats på följande sätt. Egna oavsiktliga fel Inom sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd dominerar risker för olika typer av handläggningsfel. Detta är också en framträdande del i riskbilden inom assistansersättning. Riskerna handlar om brister i Försäkringskassans utredningar om rätten till ersättning, om felaktiga beräkningar, registreringar eller ställningstaganden. Handläggaren kan till exempel förbise information som är viktig för ärendet eller fatta beslut på otillräckliga underlag. I grunden handlar det om kvaliteten i Försäkringskassans handläggning. Förutom att 2 Baserat på Försäkringskassans omfattningsbedömningar 2010, redovisade i ESV 2011:11, Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen 2010.

9 (30) dessa fel påverkar försäkringsutgifterna, myndighetens image och förtroende har det också betydelse för att administrationen ska bedrivas kostnadseffektivt genom att resurser måste läggas på att rätta upp fel, ställa återkrav och att driva in fordringar. Det finns ett antal omständigheter som kan öka sannolikheten att olika typer av handläggningsfel inträffar. Analyserna tar bland annat upp brister i IT-stöd, till exempel att det saknas räkneverktyg eller att handläggaren måste arbeta i flera olika IT-system samtidigt. Andra orsaker är en hög personalomsättning och ett ansträngt produktionsläge. Det finns också betydande risker som handlar om brister i våra partners processer. Det gäller särskilt brister i underlag från hälso- och sjukvården, men också brister i uppgifter från Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna som används i handläggningen av aktivitetsstöd och sjukpenning. Felaktig eller utebliven information från kunden Risker som handlar om att kunden lämnar felaktig information eller inte anmäler ändrade förhållanden dominerar riskbilderna inom försäkringsområdet Barn och familj, samt inom sjukpenninggrundande inkomst, tandvårdsstöd, vårdbidrag och bostadstillägg. Sådana risker är också högt värderade inom assistansersättning. Det är viktigt att betona att det i många fall kan vara svårt för kunden att förstå vilken information och vilka förändringar som har betydelse för rätten till en förmån. Det är därför viktigt att Försäkringskassan har en god kvalitet i handläggningen, fortsätter att utveckla stödet till kunderna och kommunikationen med kunderna. Två förmånsövergripande utvecklingsområden Riskanalyserna och kontrollstrukturerna pekar på två förmånsövergripande risker som handlar om hur Försäkringskassans interna information används. Vi ser att det finns potential att förbättra möjligheterna att tidigt upptäcka och stoppa fel. För det första behöver helhetstänket inom försäkringen och IT-stöden utvecklas för att minska risken att handläggaren missar information som är viktig för ärendet. Uppgifter som framkommer i ett ärendeslag kan i flera fall ha stor betydelse för storleken på, eller rätten till, andra ersättningar, och det krävs ofta att det finns en välfungerande kommunikation mellan handläggare. Analyserna visar att det i flera förmåner bedöms vara en hög risk för att uppgifter inte vidarebefordras mellan olika förmåner. För det andra behöver vi öka kunskapen om vad som kännetecknar ärenden där risken för fel är förhöjd, och använda denna kunskap i större utsträckning för att tidigt upptäcka och stoppa fel. Analyserna pekar på ett par risker: Kontrollerna i handläggningen bedrivs resursineffektivt eller prioriteras ned, särskilt då andelen fel är låg men felen beloppsmässigt stora, för att kontrollerna inte kan riktas mot de ärenden där risken är störst.

10 (30) Handläggningen uppmärksammar inte information som är direkt oförenlig med rätten till ersättning, t.ex. att förhållandena i en ansökan inte uppfyller lagens krav eller annan ersättning samtidigt utgår som inte går att kombinera med aktuell ansökan. Slutsatsen är att det finns potential att i större grad använda den interna informationen för att differentiera kontrollarbetet, så att mest resurser läggs på ärenden med störst risk för fel. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar Under 2012 har Försäkringskassan arbetat med ett antal olika åtgärder för att reducera risker och minska de felaktiga utbetalningarna från socialförsäkringen. Precis som tidigare år, har utgångspunkten varit att uppmärksamma de förmåner som både har höga försäkringskostnader och många betydande risker för fel. Arbetet 2012 har främst fokuserat på risker inom sjukersättning, assistansersättning, sjukpenning och aktivitetsstöd. De insatser som särskilt har inriktats mot att motverka bidragsbrott och andra avsiktliga fel beskrivs i avsnittet Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott. Närmast beskrivs de åtgärder som Försäkringskassan vidtagit för att minska oavsiktliga fel. Åtgärder särskilt för att minska oavsiktliga fel Flera av de högsta riskerna för felaktiga utbetalningar handlar om oavsiktliga fel. För att begränsa felen är det viktigt att Försäkringskassan har ett välfungerande handläggningsstöd och att kunderna får den hjälp de behöver när de har kontakt med oss, oavsett vilka kontaktvägar de väljer. Under 2012 har arbetet mot en högre automatiseringsgrad i handläggningen fortsatt. Försäkringskassan har utvecklat metoderna i automatiseringsarbetet och flera förstudier har pågått. Automatisering innebär att färre beräkningar, registreringar och beslut kommer att ske manuellt, och på så sätt bygger Försäkringskassan bort många risker för oavsiktliga fel. Parallellt med detta har självbetjäningstjänsterna utvecklats så att våra kunder får bättre stöd att lämna rätt uppgifter från början, får en bättre överblick av sina uppgifter, smidigare kontaktvägar och mer person- och situationsanpassad information. Det har också pågått ett utvecklingsarbete för att förbättra samarbetet med Försäkringskassans partner, framför allt med hälso- och sjukvården. Det har bland annat skett en översyn av sjukskrivningsprocessen där olika förbättringsområden har identifierats. Arbetet med övergången till digitala läkarintyg har fortsatt, vilket innebär att hanteringen blir enklare och risken för brister eller missförstånd i kontakten mellan Försäkringskassan och vården minskar. Metoderna att bedöma arbetsförmåga har vidareutvecklats och testats på ett antal kontor, och en utvärdering pågår. Försäkringskassan har också vidtagit ett stort antal förmånsspecifika åtgärder för att få en tryggare hantering. Det handlar bland annat om förbättringar i impulshanteringen i ärendehanteringssystemet och utveckling av nya ITfunktionaliteter som underlättar för handläggaren att göra korrekta beräkningar

11 (30) och, på ett enkelt sätt, få tillgång till relevant information. Vid sidan av detta har olika kompetenshöjande aktiviteter genomförts, såsom nätverksträffar, seminarier, utbildningar och informationsinsatser riktade till våra partner. Kontrollperspektivet i handläggningen kan stärkas ytterligare I svaret på föreliggande regeringsuppdrag ingår att beskriva vilka behov myndigheten ser av att stärka kontrollperspektivet i den ordinarie handläggningen och hur vi arbetar med det. I uppdraget ingår även att beskriva hur vi arbetar för att utveckla smarta kontrollsystem. Vi ser att syftet med smarta kontrollsystem är att använda organisationens information smartare och mer systematiskt för att förebygga och upptäcka fel. Enligt Försäkringskassans kontrollpolicy är det mest effektivt att begränsa riskerna tidigt och kontrollerna bör därför så långt det är möjligt integreras i de ordinarie förmånsprocesserna. Av den anledningen bör också smarta kontrollsystem primärt integreras i den ordinarie handläggningen. Vi har påbörjat utvecklingen av smarta kontrollsystem genom automatisering av några förmånsprocesser och genom urval för kontrollutredning, men ännu finns stor potential att utveckla smarta kontrollsystem i handläggningsprocesserna. Utgångspunkten för detta utvecklingsarbete är att Försäkringskassan på ett balanserat och effektivt sätt såväl ska minska de felaktiga utbetalningarna som att möta kundernas behov av exempelvis snabba beslut och utbetalningar som man har rätt till. Detta kan på ett avgörande sätt bidra till att kunden får inflytande över sin livssituation och känner trygghet då livet tar en ny vändning. Försäkringskassans inriktning är att bli en modernare, mer effektiv och kundorienterad myndighet, och arbetet inriktas bland annat mot differentiering och kundanpassning. Differentiering av kontrollarbetet genom smarta kontrollsystem som fokuserar kontrollerna till ärenden med stor risk för fel kan vara en viktig möjliggörare för att realisera detta. Nedan beskrivs varför Försäkringskassan ser att det finns ett behov av att fortsätta fördjupa och integrera kontrollperspektivet i handläggningen. Därefter beskrivs hur utvecklingen av detta arbete och utvecklingen av smarta kontrollsystem har intensifierats. Nuläge Handläggningen I handläggningen av ärenden utförs en mängd olika kontroller. Det sker kontroller av den information som kunden lämnar. Omständigheter som har betydelse för rätten till en ersättning utreds och kontrolleras i varierande grad mot information från tredje part (t.ex. andra myndigheter). Fel som kan uppstå i handläggningen motverkas exempelvis genom kvalitetssäkringar inför beslut och utbetalningar. Alla dessa aktiviteter bidrar till att fatta riktiga beslut.

12 (30) Kontroller kan antingen skötas helt manuellt eller med olika grader av ITinslag. De manuella kontrollerna utformas och beskrivs i samband med att Försäkringskassan tar fram handläggningsprocessen för respektive förmån. Principen för processframtagningen är i grund och botten densamma oavsett om förmånen handläggs manuellt eller till stora delar är automatiserad; när processerna tas fram fastställer Försäkringskassan hur rätten till en förmån ska utredas, vilken information som ska hämtas in och i vilken ordning detta ska ske. I många fall har det varit svårt att avgöra var gränsen mellan kontroller i handläggningen och övriga handläggningsmoment går och det har inte funnits en överskådlig bild av de kontroller som utförs. Bland andra Statskontoret har pekat på en risk att kontrollerna i handläggningen inte är väldimensionerade eller effektiva, och eftersom det har saknats en överblick har detta inte gått att utvärdera. 3 Genom kontrollpolicyn har Försäkringskassan definierat vad kontroll är och genom att fortsätta förmånernas kontrollstrukturer har vi fått en tydligare bild av de kontroller som görs inom förmånerna. Kontrollperspektivet har inte varit tydligt uttalat i processframtagningen, vilket har uppmärksammats i flera sammanhang. 4 Eftersom kontrollperspektivet inte är tydliggjort menar Statskontoret att det finns en risk att handläggare uppfattar kontroller mer som ett hinder mot att handlägga snabbt och effektivt, än som ett lönsamt arbete mot felaktiga utbetalningar. 5 Nuläge Informationsförsörjning och informationshantering I vilken utsträckning de kontroller som görs i handläggningen kan förhindra eller upptäcka fel beror till stor del på vilken information som finns tillgänglig under handläggningen. I vissa fall är förutsättningarna för kontroller mycket goda, det gäller till exempel när rätten till en förmån bygger på uppgifter om vårdnad av barn. Dessa uppgifter har en hög tillförlighet och finns tillgängliga i Försäkringskassans interna system. Prövningen av rätten till ersättning kan i andra fall vara mer komplex om den bygger på uppgifter som inte finns tillgängliga i myndighetens egna system, uppgifter som är svåra att bekräfta eller innehåller manuella moment och bedömningar som på olika sätt ökar sannolikheten för fel. Det bästa är om Försäkringskassan snabbt kan få tillgång till så uppdaterad och säker information som möjligt. Idag finns det ett relativt väl utbyggt elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och andra myndigheter, såsom Skatteverket, Arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden. 3 Statskontoret 2010:9, Försäkringskassans kontrollarbete: drivkrafter och dimensionering 4 Se exempelvis Statskontoret 2010:9, Försäkringskassan kontrollarbete: drivkrafter och dimensionering; Riksrevisionens revisionsrapport i anslutning till revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2007 resp. 2008. 5 Statskontoret 2010:9, Försäkringskassans kontrollarbete: drivkrafter och dimensionering

13 (30) Det finns en ambition att ytterligare stärka arbetet med elektroniskt informationsutbyte med andra myndigheter och organisationer, inte minst pådrivet genom att e-delegationen inrättades. Samtidigt som ambitionerna har höjts har ett flertal problem konstaterats. Till exempel finns det praktiska hinder som har att göra med att information lagras på olika sätt inom olika myndigheter. Det har framförts att det finns ett behov av att se över registerförfattningarna som styr lagringen och bearbetning av information. Det finns även finansierings- och samordningsproblem. I vissa fall finns nyttan med informationsutbyte hos en myndighet medan kostnaden finns hos en annan. 6 Som framgick av beskrivningen av de största riskerna är det möjligt att mer effektivt använda Försäkringskassans information i den ordinarie handläggningen. Den interna informationen kan i större utsträckning användas för att fokusera kontrollen på ärenden med hög risk och göras mer lättillgänglig för handläggaren. Detta skulle minska risken för att betydande risker och väsentlig information förbises. 7 Stärkt kontrollperspektiv och smarta kontrollsystem Försäkringskassans arbete med att stärka kontrollperspektivet i handläggningen och att utveckla smarta kontrollsystem har intensifierats. I det följande beskrivs hur arbetet fokuserar på att använda myndighetens information på ett smartare och mer effektivt sätt. Effektivare och smartare användning av myndighetens information Som framgår av riskbilden och nulägesbeskrivningen finns det potential att mer effektivt och på ett smartare sätt använda myndighetens information för att förhindra felaktiga utbetalningar i den ordinarie handläggningen. Exempelvis: Systematiskt arbeta för att kvaliteten i den information som Försäkringskassan inhämtar är så god som möjligt Mer systematisk användning av automatiska impulser som flaggar när myndighetens information är oförenlig med rätten till ersättning eller när en sammanvägning av relevanta delar av myndighetens information indikerar att risken för felaktigt beslut och utbetalning är förhöjd Handläggaren kan på ett enklare och smidigare sätt än i dag ta del av den information som har betydelse i handläggningen av det aktuella ärendet 6 Problematiken med externa nyttor har belysts i exempelvis Ekonomistyrningsverket 2011, rapport 2011:11; Riksrevisionen, 2010, rapport 2010:18. 7 Jfr Statskontoret 2010:9, Försäkringskassans kontrollarbete: drivkrafter och dimensionering

14 (30) Kontrollramverket en teknisk möjliggörare I dagsläget pågår förberedelser för utvecklingen av Kontrollramverket, som har initierats med anledning av de brister som finns i Försäkringskassans hantering av elektroniskt lagrad information. Kontrollramverket är tänkt att vara en förmånsövergripande teknisk möjliggörare för att Försäkringskassan, på ett smart sätt, ska kunna väga samman all relevant information som finns tillgänglig i våra interna system och flagga när det finns indikationer om förhöjd risk för fel. Mer generellt kan Kontrollramverket beskrivas som en differentieringsmotor som kan användas för att differentiera initierade, pågående och avslutade ärenden utifrån exempelvis risken för felaktiga utbetalningar eller, på sikt, förväntad längd på sjukfall. Utvecklingen av Kontrollramverket är för närvarande planerad att starta den 15 januari 2014. Träffsäkra urvalsprofiler Ett kontrollramverk är en viktig möjliggörare, men för att utgöra grunden till ett smart kontrollsystem måste dess input också vara smart. Smarta kontroller bygger på smarta (träffsäkra) urvalsprofiler. En urvalsprofil väger samman indikatorer som bygger på elektroniskt lagrad information som finns tillgänglig i Försäkringskassans interna system. Målsättningen är att indikatorerna vägs samman så att ärenden med hög risk kan särskiljas från ärenden med låg risk. Inom den nationella kontrollsatsningen Assistansprojektet identifierades exempelvis indikatorer på misstänkta brott som sedan används för att göra urval av ärenden för kontroll. Indikatorer identifierades genom workshops inom myndigheten och genom att analysera vad som kännetecknar de tidigare ärenden som upptäckts inom kontrollutredningsverksamheten. En urvalsprofil kan vara olika komplex i form av metod (enkla logiska villkor komplexa statistiska modeller) och mängden information som den bygger på (en uppgift i aktuellt ärende sammanvägning av indikatorer från aktuellt ärende, kundens socialförsäkringshistorik samt information om kundens nätverk, såsom assistansbolagets samlade verksamhet). Träffsäkra urvalsprofiler kan stödja differentiering i såväl ordinarie handläggning som efterkontroller, i manuella såväl som automatiserade processer. De kan göra det möjligt att vi som myndighet arbetar med rätt ärenden på rätt sätt. En myndighetsgemensam arbetsgrupp Försäkringskassans bedömning är att nyttan och behovet av träffsäkra urvalsprofiler är stort. För att det fortsatta arbetet med att utveckla träffsäkra urvalsprofiler ska kunna ske systematiskt och med hög kvalitet vi bildat har en myndighetsgemensam arbetsgrupp, med kompetens inom riskhantering, statistisk modellering/data mining, kunskap om innehållet i Försäkringskassans datalager och förmåga att bearbeta sådan information.

15 (30) Stärkt kontrollperspektiv i automatiserade handläggningsprocesser Som vi tidigare nämnt bygger Försäkringskassan bort många oavsiktliga handläggningsfel genom automatisering av handläggningsprocesser. I en automatiserad process går en betydande andel av ärendena direkt till beslut, och kontrolleras inte manuellt. I ärenden som inte kontrolleras manuellt finns risk för att fel från kunden inte uppmärksammas och rättas. Detta innebär att det kan bli fråga om en avvägning mellan hög automatiseringsgrad och låg nivå av felaktiga utbetalningar. För att stärka kontrollperspektivet i automatiserade processer och för att stödja en hög automatiseringsgrad till en accepterad risknivå har en lösningsarkitektur för kontroll beslutats i december 2012. Den är också en del av konkretiseringen och införandet av kontrollpolicyn. I lösningsarkitekturen för kontroll poängteras vikten av att höja kvaliteten i inhämtad information. Det finns många sätt att åstadkomma detta. Information från tredje part (såsom andra myndigheter) kan inhämtas om den kan förväntas ha högre kvalitet än information från kunden. En annan möjlighet är att ge användaren av självbetjäningstjänster ett stöd som ökar kvaliteten i informationen. Genom riskhantering kan man identifiera effektiva åtgärder som hanterar orsakerna till felen. Om det är möjligt att förebygga och förhindra fel så är dessa åtgärder i princip alltid att föredra framför åtgärder som upptäcker felen i efterhand. Förebyggande och förhindrande åtgärder kan dock sällan helt reducera riskerna. Då kan det behövas upptäckande åtgärder som identifierar ärenden med förhöjd risk för fel. Lösningsarkitekturen för kontroll skiljer på förmånsregler, som med hjälp av logiska regler prövar rätten till ersättning utifrån lämnad information, och riskregler/riskprofiler som värderar risken för att lämnad information är felaktig. En förmånsregel kan exempelvis pröva att uppgift om SGI finns, medan en riskprofil uppskattar sannolikheten att uppgiften är felaktig. Enligt lösningsarkitekturen sker alltså det upptäckande kontrollarbetet genom urvalsprofiler. Profilerna används för att välja ut vilka ärenden som ska hanteras ytterligare av handläggare. Vi ser en utvecklingspotential att i större utsträckning hantera risker för fel genom riskprofiler och att göra det genom såväl enkla som komplexa urvalsprofiler. Differentiering i manuella processer Försäkringskassan rör sig mycket medvetet från att ha tyngdpunkt i rent manuell handläggning till ett önskat läge där automatiska kontroller är integrerade i handläggningsprocessen och till och med till stora delar kan ersätta denna. Men även i manuella processer kan betydande vinster göras genom att differentiera ärenden utifrån exempelvis risken för felaktiga beslut. När Kontrollramverket är utvecklat kan träffsäkra urvalsprofiler appliceras i väl valda punkter i handläggningskedjan och delvis ersätta traditionell handläggning även i förmåner som inte automatiserats.

16 (30) Utveckling av moderniserat handläggningsstöd Handläggaren behöver också ett bättre stöd i kontrollarbetet. Det behöver bli lättare och smidigare att ta del av den information som har betydelse i handläggningen. För att svara mot dessa och andra behov utvecklar vi ett moderniserat handläggningsstöd där handläggningen blir enklare och mer enhetlig, och utförs i ett användargränssnitt. Säkra nyckelfaktorer För att kunna göra det möjligt att säkra information av god kvalitet i hanteringen av ärenden, utveckla träffsäkra urvalsprofiler och stärka kontrollperspektivet i handläggningen finns det flera nyckelfaktorer som behöver stärkas. Några exempel: Information från kund, partner, etc. tolkas (vid behov) och lagras elektroniskt i större utsträckning samt görs tillgänglig så att den kan användas i urvalsprofilerna. 8 Uppföljningen från genomförda kontroller behöver utvecklas, så att det är möjligt att utveckla och förfina urvalsprofiler som beskriver vad som kännetecknar exempelvis de ärenden i vilka betydande fel har uppmärksammats. Utvecklat informationsutbyte med andra myndigheter, både registerbaserad och information om skatteundandragande respektive överutnyttjande, vilka kan bidra till att förebygga och identifiera fel och brott. Förstärkt informationsutbyte Den 1 juli 2013 träder en förändrad lagstiftning i kraft gällande assistansersättning som bl.a. ger utökade möjligheter till informationsutbyte. Det finns sannolikt stor potential att ytterligare utveckla informationsutbytet, exempelvis vad gäller information om företag som är verksamma inom välfärdssektorn. Försäkringskassan betalar ut omfattande medel direkt eller indirekt till företag och ser ett behov av att utveckla riskbedömningarna avseende dessa utbetalningar. Information om myndighetens utbetalningar kan också bidra till att säkra att utbetalningar från det offentliga tas upp för beskattning. Månadsuppgifter kan medföra stor nytta Försäkringskassan ser mycket positivt på möjligheten att övergå till månatliga uppgifter om inkomst för våra kunder. Det kan innebära stora förenklingar för våra kunder och leda till snabbare och mer korrekta beslut inom många förmåner. Vi menar att det är viktigt att inte låsa sig för var och hur 8 Erfarenheter från assistansprojektet visade att vital information från exempelvis tidrapporterna inte lagrats elektroniskt, vilket avsevärt försvårade arbetet med att upptäcka misstänkta bidragsbrott.

17 (30) månadsuppgifterna kan användas. Försäkringskassan förordar också ett system med få undantag som kan bidra till att försäkringen blir mer lättbegriplig och minska risken för omedvetna fel. 9 Fortsatt implementering av kontrollpolicyn Försäkringskassan vidtar nu åtgärder för att fullt ut implementera kontrollpolicyn i verksamhetsutvecklingen och handläggningsprocesserna. Som beskrevs ovan, har vi bland annat tagit fram en lösningsarkitektur för kontroll som utvecklar och konkretiserar vad kontrollpolicyn innebär när handläggningen ska automatiseras. Men det återstår fortfarande en del arbete innan kontrollpolicyn fullt ut är implementerad. Implementeringen kommer i vissa fall innebära ett perspektivskifte, och det kan krävas vissa kulturförändringar för att kontrollarbetet i större utsträckning ska betraktas som en naturlig del av Försäkringskassans samtliga processer. Ett viktigt led i utvecklingen är att säkerställa att Försäkringskassans riskanalyser används och får en tydlig plats i verksamhetsutvecklingen och framtagandet av handläggningsprocesser. Riskhanteringsarbetet har gått framåt under de senaste åren, men det finns fortfarande behov att fördjupa och anpassa analyserna till sammanhanget de ska användas i. Idag har till exempel Försäkringskassan en bra metod för att identifiera risker i befintliga handläggningsprocesser, men kan ytterligare stärka riskperspektivet när det sker genomgripande revideringar av processer eller när helt nya processer tas fram. Väldimensionerade och effektiva kontroller På sikt skulle det vara möjligt att använda urvalsprofiler och Kontrollramverket som verktyg för att bidra till att myndighetens samlade kontroller blir mer effektiva och väldimensionerade, samt till att riskerna för felaktiga utbetalningar och kundernas behov hanteras på ett balanserat och effektivt sätt. För att åstadkomma detta behöver nyttan med och kostnaden för en kontroll uppskattas på förhand. Vi kan redan idag uppskatta kostnaden för de manuella kontroller som utförs med god precision. Med en ökande grad av automatisering behöver också kostnaden för de kontroller som sker via ITsystemen kunna uppskattas. I bedömningen av nyttan med kontroll kan flera faktorer ingå, exempelvis risken för felaktigt utbetalt belopp i aktuellt ärende, risken för bidragsbrott och möjligheterna att förebygga kommande felaktiga utbetalningar. Urvalsprofiler skulle kunna användas för att uppskatta dessa faktorer och därigenom den förväntade nyttan med kontroll. Vi strävar mot att handläggningsresurserna allokeras optimalt till förmåner och ärenden utifrån den uppskattade kostnadseffektiviteten med kontrollerna. Bland de förväntade effekterna kan nämnas att omfattningen av de felaktiga utbetalningarna skulle minska, tiden till beslut kortas i ärenden med låg risk, 9 Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47), Yttrande över betänkandet Harmoniserat inkomstbegrepp (048990-2012)

18 (30) men också att Försäkringskassan besvärade sina kunder i proportion till risken för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

19 (30) Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott En viktig del i arbetet med att identifiera och åtgärda felaktiga utbetalningar och beivra bidragsbrott är de kontrollutredningar som Försäkringskassan genomför. En kontrollutredning kan startas genom en extern anmälan från allmänheten, en intern impuls från en förmånshandläggare, genom underrättelse från annan myndighet eller genom en riktad kontroll initierad av Försäkringskassan. Försäkringskassan har under 2012 haft cirka 150 medarbetare (kontrollutredare) som arbetat med att handlägga kontrollutredningar. På lokala försäkringscenter (LFC) finns det elva enheter som handlägger kontrollutredningar, men kontrollutredarna är geografiskt utspridda och det finns kontrollutredare på närmare tjugo olika LFC. Nationella försäkringscenter (NFC) har åtta kontrollutredare som utreder statligt tandvårdsstöd samt två som utreder utlandsärenden. Resultat av avslutade kontrollutredningar Antalet avslutade kontrollutredningar uppgick till 19 503 under 2012, vilket är en minskning från föregående år. En bidragande orsak till minskningen är den viktiga strategiska satsningen på det pågående kontrollprojektet inom assistansersättningen, på vilket vi lagt stora resurser. Assistansprojektet upptar nästan en tredjedel av den totala personalstyrkan inom kontrollverksamheten, vilket innebär att det blir färre resurser till ordinarie kontrollutredningar. En mer utförlig redogörelse om assistansprojektet finns på sidorna 22-24. Tabell 1 Antal avslutade kontrollutredningar 2010 2011 2012 Kvinnor 11 568 11 969 11 531 Män 8 260 8130 7 600 Totalt 20 112 20 378 19 503 Uppgift om kön saknas i ett fåtal fall (exempelvis p.g.a. att personen i fråga har skyddade personuppgifter), men i totalsiffran ingår samtliga kontrollutredningar. Återkrav och besparingsbelopp Under 2012 upptäcktes felaktiga utbetalningar i 4 003 kontrollutredningar. 10 Det innebär att något fler ärenden, drygt 280 stycken, ledde till återkrav än under föregående år. Det totala beloppet för de upptäckta felaktiga utbetalningarna under 2012 var sammanlagt 284 miljoner kronor vilket är i nivå med 2011. Förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, assistansersättning, föräldrapenning och barnbidrag stod för drygt tre fjärdedelar av det totala beloppet av felaktiga utbetalningar. Medianen för 10 Detta avser samtliga kontrollutredningar där man antingen ställt ett återkrav eller begärt skadestånd.

20 (30) samtliga återkrav efter en kontrollutredning var under 2012 drygt 17 400 kronor. Många kontrollutredningar leder till att ersättning betalas ut med ett lägre belopp eller dras in. Under 2012 ledde 2 906 utredningar till avslag, minskning eller beslut om att ersättningen skulle upphöra. Beloppen som kunde ha betalats ut felaktigt bedömdes uppgå till 724 miljoner kronor. Försäkringskassan benämner detta belopp som besparingsbelopp. 11 Även besparingsbeloppet ligger på samma nivå som föregående år. Tabell 2 Felaktiga utbetalningar som lett till återkrav eller skadestånd samt besparingsbelopp vid kontrollutredningar 2010-2012 i miljoner kronor* Felaktig utbetalning Besparingsbelopp 2010 2011 2012 Felaktig utbetalning Besparingsbelopp Felaktig utbetalning Besparingsbelopp Kvinna 107 334 129 423 126 412 Man 210 385 150 301 147 306 Total 317 722 282 727 284 724 * Uppgift om kön saknas i ett fåtal fall (exempelvis p.g.a. att personen i fråga har skyddade personuppgifter), men i totalsiffran ingår samtliga utredningar. Storleken på det felaktigt utbetalade beloppet och besparingsbelopp varierar beroende på vilken förmån det gäller. Eftersom det finns skillnader i vilken mån kvinnor och män är mottagare till förmånerna uppstår också skillnader mellan könen när det gäller storleken på det felaktigt utbetalade beloppet. Ärenden med sjuk- och aktivitetsersättning samt sjukpenning genererar höga belopp när det gäller felaktiga utbetalningar, och män står för en större andel av dessa. I ärenden om underhållsstöd och barnbidrag beräknas besparingsbeloppen för lång tid framåt. Kvinnorna står för en betydande andel av dessa ärenden. Kvinnor är även överrepresenterade bland felaktiga utbetalningar och besparingsbelopp för bostadsbidrag, medan män är överrepresenterade inom arbetsskadelivränta. Skadestånd Försäkringskassan började under 2011 att, i vissa fall, kräva skadestånd istället för att ställa återkrav. Grundregeln är att felaktiga utbetalningar ska återkrävas enligt reglerna om återkrav, men en del felaktiga utbetalningar går inte att eller är inte lämpliga att återkräva enligt reglerna för återkrav. 12 11 Besparingsbeloppet är en bedömning av hur mycket ersättning som skulle ha gått ut felaktigt om ersättningen inte hade avslagits, satts ned eller stoppats. Besparingsbeloppet beräknas utifrån för hur lång tid kunden skulle ha fått den aktuella förmånen om den inte hade stoppats. Om det belopp som kunden skulle ha fått inte är känt används ett schablonbelopp som grund för beräkningen. Det innebär att tidsbegränsade ersättningar beräknas på den tid som det är kvar av den beviljade tiden, om den inte hade stoppats. 12 Exempelvis om Försäkringskassan på felaktiga grunder har betalat ut assistansersättning till en assistansanordnare eller till en ställföreträdare för en minderårig, kan den felaktiga utbetalningen inte återkrävas genom ett återkrav eftersom det endast kan riktas mot brukaren. I ett sådant ärende kan det i stället bli aktuellt att begära skadestånd. Ett annat exempel är att en grovt kriminell person kan ha stora tillgångar som kan behöva beläggas med kvarstad före Kronofogdens utmätning, vilket kan uppnås med skadeståndsanspråk men inte med återkrav.

21 (30) Under 2012 har Försäkringskassan begärt skadestånd i 37 ärenden, till en sammanlagd summa på drygt 24 miljoner koronor. Majoriteten av dessa ärenden har varit inom assistansersättningen. Ökad åtgärdsfrekvens Under 2012 vidtog Försäkringskassan en aktiv åtgärd 13 i drygt var fjärde kontrollutredning. De mest förekommande åtgärderna som Försäkringskassans kontrollutredningsverksamhet beslutar om är att dra in eller minska pågående ersättning och det leder till ett återkrav. Under 2012 har kontrollutredningsenheterna även avregistrerat personer från socialförsäkringen i 126 fall. I nästan samtliga fall har kunden flyttat från Sverige utan att anmäla detta till Försäkringskassan. Sammanlagt konstaterades en åtgärd i 5 229 kontrollutredningar under 2012 vilket ger en åtgärdsfrekvens på 27 procent i förhållande till samtliga avslutade kontrollutredningar. Jämfört med 2011 är detta en ökning med drygt tre procentenheter. Vilket visar på en positiv utveckling för kontrollutredningsverksamhetens effektivitet de senaste tre åren. Tabell 3 Åtgärdsfrekvens (kontrollärenden med en åtgärd) 2010 2011 2012 Kvinnor 2 477 2 918 3 073 Män 1 917 1 847 2 048 Totalt 4 409 4 787 5 229 Andel 21,9 % 23,5 % 26,8 % Uppgift om kön saknas i ett fåtal fall (exempelvis p.g.a. att personen i fråga har skyddade personuppgifter), men i totalsiffran ingår samtliga kontrollutredningar. En tänkbar förklaring till den ökade åtgärdfrekvensen är att Försäkringskassan har fokuserat på myndighetssamverkan. Detta har i sin tur har genererat fler myndighetsimpulser 14 sett över en femårsperiod. Myndighetsimpulser innehåller ofta verifierade uppgifter och beslut som redan vunnit laga kraft vilket generellt sett genererar en relativt hög åtgärdsfrekvens, 39 procent. Under 2012 fick Försäkringskassan 3 188 impulser till kontrollutredning från andra myndigheter. De flesta myndighetsimpulserna kom från kommuner, Polismyndigheten, Skatteverket och A-kassan. En annan möjlig orsak till den ökande åtgärdsfrekvensen är att interna impulser från förmånshandläggare har ökat. Under 2012 inkom ungefär 5 500 interna impulser till kontrollutredningsverksamheten vilket är en ökning med nästan 400 impulser från föregående år. Ökningen är positiv i dubbel bemärkelse då även åtgärdsfrekvensen inom dessa interna impulser ökat med tre procentenheter jämfört med föregående år, till en åtgärdsfrekvens på 42 procent. Vi bedömer att ökningen är ett resultat av att kontrollverksamheten 13 Med åtgärd avses att en kontrollutredning lett till beslut om avregistrering, avslag, ersättning upphör, minskad ersättning, återkrav, skadestånd eller en kombination av dessa. 14 En impuls är en inkommen handling med information som blir föremål för en kontrollutredning.

22 (30) under en längre tid har försökt nå ut i organisationen för att upparbeta tydliga kontaktvägar och sprida kunskap om sin verksamhet. Assistansersättning Under 2012 betalades sammanlagt 25,9 miljarder kronor ut i assistansersättning fördelat på i genomsnitt drygt 15 900 brukare. Försäkringskassan stod för sammanlagt 21,4 miljarder kronor medan kommunerna stod för resterande 4,5 miljarder kronor av den totala summan. Assistansprojektet Försäkringskassan inledde i början av 2011 en nationell kontrollsatsning assistansprojektet för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar av assistansersättning. Projektet sker i samverkan med polis, åklagare, Skatteverket och andra myndigheter inom ramen för regionala underrättelsecenter (RUC). Under 2012 har projektet intensifierats och polisen har påbörjat flera förundersökningar, varav två har lett till tillslag och häktningar. Dessa två anordnare har även försatts i konkurs. Under året har drygt 40 särskilt utsedda kontrollutredare arbetat enbart med kontrollen av assistansersättning. Assistansprojektet har även utsett expertvittnen för att säkerställa resurser och kompetens inför kommande rättegångar. Under 2012 har Försäkringskassan i projektet utrett 26 assistansanordnare. I genomsnitt finns det drygt 45 assistansberättigade hos varje utvald assistansanordnare. Varje assistansberättigad har i sin tur i genomsnitt 4-5 assistenter som kan bli föremål för en kontrollutredning. Det är i dagsläget för tidigt att uttala sig om exakt antal utredningar och resultatet av projektet. Kontrollutredning av assistansersättning Hittills har dock Försäkringskassan upptäckt flera fall där assistansersättning betalats ut felaktigt och flera fall med organiserade upplägg med flera inblandade aktörer. Vanligt förekommande i dessa kontrollutredningar är att de assistansberättigade, assistansanordnare eller de personliga assistenterna lämnat felaktiga uppgifter. Det kan exempelvis handla om att fler timmar är beviljade än den assistansberättigade behöver, att den assistansberättigade inte har fått den omfattning av assistans som anordnaren har uppgivit till Försäkringskassan eller att den assistansberättigade inte har den sjukdom eller skada som han eller hon beviljats ersättning för. Ändrad lagstiftning Den 1 juli 2013 träder en förändrad lagstiftning i kraft gällande assistansersättning. Försäkringskassan ser positivt på de förändringar som lagen innebär och förbereder implementeringsarbetet under våren 2013. Den nya lagen innebär bland annat att kommuner och anordnare får en lagstadgad skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av assistansersättningen. Den ändrade lagstiftningen innehåller också förtydligande om att assistansersättning bara kan betalas ut till en assistansanordnare som har ett giltigt tillstånd från Socialstyrelsen. En assistent

23 (30) får inte heller vara under 18 år, ha nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller ålder, eller vara bosatt utanför EU/EES-området Utvecklat metodstöd I assistansprojektet har det under 2012 skett en kontinuerlig utveckling av utredningsmetodiken. Erfarna kontrollutredare har förmedlat sina kunskaper till de kontrollutredare som arbetar inom assistansprojektet. Vi har även under 2012 arbetat med frågan om ökat informationsutbyte gällande assistansersättning. Det gäller främst informationsutbyte med Skatteverket och Centrala studiestödsnämnden. Ökat antal impulser till kontrollutredningsenheterna I Statskontorets rapport från 2011 gällande kontrollperspektivet inom assistansersättning pekar man på att det kan finnas en underrapportering av impulser om misstänkta brott från förmånshandläggare. 15 Detta är något som Försäkringskassan har arbetat aktivt med under 2011 och 2012 vilket har gjort att kontrollperspektivet inom ordinariehandläggning av assistansersättning har stärkts. Under hösten 2011 och våren 2012 genomförde Försäkringskassan utökade informationsinsatser om ett ökat kontrollperspektiv till förmånshandläggarna inom assistansersättning. Under hösten 2012 har en reviderad produktionsprocess för assistansersättning beslutats. I denna process har Försäkringskassan infört mer omfattande kontrollmoment. Det pågående kontrollprojektet inom assistansersättningen har även genererat ökad kontakt mellan förmånshandläggningen och kontrollutredningsverksamheten. Antalet impulser till kontrollutredningsenheterna har därför ökat under 2011 och 2012. Även den totala mängd inkomna impulser från andra myndigheter, aktörer och allmänheten har ökat under de senaste tre åren. Detta kan delvis förklaras genom det massmediala fokus som har varit på assistansersättningen under 2012. Diagrammet på nästa sida visar impulser gällande assistansersättning som inkommit till kontrollutredningsenheterna under tidsperioden 2010-2012. 15 Statskontoret, 2011, rapport 2011:16.

24 (30) Diagram 1 Antal impulser till kontrollutredning inom assistansersättning Resultat gällande kontrollutredningar inom assistanserättning Gällande assistansersättning har Försäkringskassan under 2012, sammanlagt gjort 42 polisanmälningar, ställt återkrav eller begärt skadestånd på sammanlagt 41 miljoner kronor samt förhindrat 62 miljoner kronor i framtida felaktiga utbetalningar. Bortsett från framtida besparingar är detta i nivå med föregående år. Besparingsbeloppet har ökat med nästan 30 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utredningar inom assistansersättning genererar förhållandevis få polisanmälningar men relativt höga återkravsbelopp och framtida besparingar. Tandvårdsstöd Försäkringskassan gjorde under 2011 en översyn av organisationen kring handläggningen av det statliga tandvårdsstödet med syfte att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar och misstänkta brott gällande tandvårdsstöd. Vi har under 2012 genomfört metodutveckling och utbildat åtta kontrollutredare som arbetar enbart med förmånen. Kontrollverksamhetens ökade fokus på det statliga tandvårdsstödet har resulterat i att Försäkringskassan har under 2012 gjort 7 polisanmälningar, och ställt återkrav på sammanlagt 10 miljoner kronor inom tandvårdsstödet. Försäkringskassans kontrollarbete inom det statliga tandvårdsstödet är under utveckling. De kontroller som görs ger viktig information kring förbättring av urval och träffsäkerheten i tandvårdskontrollerna. Under 2013 kommer våra tandvårdskontroller att inriktas på tre övergripande kontrollområden. Dessa är kontroller i allmänpreventivt syfte, kontroller för lärande samt kontroller för att identifiera misstanke om brott.