INLEDANDE RISKANALYS Signalen 3 m fl Solna Datum Status

Dokumenttyp INLEDANDE RISKANALYS Signalen 3 m fl Solna Datum 2016-02-01 Status Slutgiltig handling Handläggare Rosie Kvål Tel: 08-588 188 84 E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Lisa Smas Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Fabege Uppdragsnummer 108390 Falun Gävle Karlstad Malmö Stockholm Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon 08-588 188 00 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

SAMMANFATTNING För fastigheten Signalen 3 finns en gällande detaljplan som medger en ny byggnad om 31 000 kvadratmeter ljus BTA med användningen kontor, bostadshotell och showroom. Av olika skäl vill fastighetsägaren justera läget på byggnaden och ändra användningen till enbart kontor samt eventuellt showroom. Den nya placeringen av byggnaden är inte förenlig med gällande detaljplan och en ny detaljplan måste därför tas fram. På grund av markens geometri kommer det även innebära att arean ökar till 32 500 kvadratmeter ljus BTA. Verksamheter inom planområdet planeras som minst ca 45 meter från Ostkustbanan som trafikeras av person- och godståg. Även transporter med farligt gods förekommer regelbundet. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län ska riskerna från transportleder för farligt gods och järnväg analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter. Med anledning av detta görs denna riskanalys. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. En kartläggning av trafiken på järnvägen samt transporter med farligt gods har gjorts. Utifrån kartläggningen har ett antal olycksrisker identifierats. Dessa har värderats översiktligt i en övergripande analys. Resultatet av den övergripande analysen visar att det är ett begränsat antal olycksrisker som bedöms påverka risknivån inom planområdet. Detta beror främst på det relativt stora avståndet till järnvägen. De scenarier som vid en olycka kan innebära påverkan mot planområdet inträffar med låg sannolikhet. Risknivån inom området till följd av trafiken på järnvägen bedöms därför vara låg. Någon detaljerad analys av identifierade scenarier har därför inte gjorts och bedöms inte vara nödvändig. Trafikverket planerar en utbyggnad av Ostkustbanan. Förbi planområdet innebär det att de nya spåren placeras på den västra sidan om nuvarande spår, dvs. inte på sidan mot planområdet. Detta innebär att även vid en eventuell utbyggnad av järnvägen är avståndet minst ca 45 meter mellan närmaste spår och planerad byggnad. Verksamheter inom planområdet uppfyller Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd. Inga lokala förutsättningar (t.ex. topografi) som kan förvärra en olycka på järnvägen har identifierats och risknivån till följd av trafiken på järnvägen bedöms vara låg inom planområdet. Bedömningen är därför att planerad bebyggelse kan uppföras enligt förslag utan krav på säkerhetshöjande åtgärder. Datum: 2016-02-01 Sida: 2 av 16

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Omfattning... 4 1.4 Underlag... 4 1.5 Egenkontroll och Internkontroll... 4 1.6 Revideringar... 4 1.7 Förutsättningar... 5 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse... 5 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET... 6 2.1 Områdesbeskrivning... 6 2.1.1 Omgivande planer... 6 2.2 förändring inom planområdet... 6 3 RISKINVENTERING... 8 3.1 Allmänt... 8 3.1.1 Farligt gods... 8 3.2 Identifiering av riskkällor... 8 3.2.1 Ostkustbanan... 9 4 ÖVERSIKTLIG RISKVÄRDERING... 11 4.1 Metodik... 11 4.2 Identifiering av olycksrisker... 11 4.3 Kvalitativ uppskattning av risk... 11 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods... 11 4.3.2 Klass 1.1. Massexplosiva ämnen... 12 4.3.3 Klass 2.1. Brännbara gaser... 13 4.3.4 Klass 2.3. Giftiga gaser... 13 4.3.5 Klass 3. Brandfarliga vätskor... 13 4.3.6 Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider... 14 4.3.7 Tågbrand... 14 4.3.8 Urspårning... 15 4.4 Slutsats översiktlig riskvärdering... 15 5 REFERENSER... 16 Datum: 2016-02-01 Sida: 3 av 16

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Fabege planerar att uppföra ny bebyggelse inom Signalen 3 m fl i Solna. En ny detaljplan för den planerade bebyggelsen antogs 2009 /1/. Bebyggelsen omfattar en byggnad i fem våningar med plats för kontor, bostadshotell och showroom. Fabege vill dock undersöka möjligheten att flytta byggnaden närmare järnvägen inom planområdet. Detta för att dels få en bättre placering inom fastigheten som stämmer överens med övriga områdets utveckling och dels för att efter senare utredningar möjliggöra att eventuellt uppföra bostäder öster om byggnaden. En ny detaljplan måste därför tas fram. Eftersom planområdet ligger inom 150 meter från järnvägen behöver en riskanalys göras. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att upprätta en riskanalys för detaljplanen. 1.2 SYFTE Syftet med den inledande riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att översiktligt utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på järnvägen omfattas inte av analysen. 1.4 UNDERLAG Analysen utgår ifrån ritningsunderlag daterat 2016-01-27 upprättat av Reflex arkitekter. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2016-02-01 Slutgiltig handling RKL, 160201-2016-01-08 Slutgiltig handling RKL, 160108-2015-12-09 Slutgiltig handling RKL, 151209-2015-12-01 Granskningshandling RKL, 151201 LSS, 151201 1.6 REVIDERINGAR Denna version av handlingen har reviderats utifrån nytt förslag på placering av byggnaden sedan föregående version. Datum: 2016-02-01 Sida: 4 av 16

1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /2/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /3/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I Tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med urspårning samt olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt. Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Typ av bebyggelse Tät kontorsbebyggelse Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet Avstånd 25 m 50 m 50 m De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. Avsteg från rekommendationen om 25 meter bebyggelsefritt är dock svår att göra avsteg från oavsett risknivå. Datum: 2016-02-01 Sida: 5 av 16

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella planområdet ligger mellan Ostkustbanan och Frösunda i Solna kommun (se figur 2.1). Planområdet avgränsas av Kolonnvägen i väster, en ny vägbro över järnvägen till Arenastaden i norr samt grönområden och bostäder i öster och väster. Figur 2.1. Ungefärlig placering av aktuellt planområde. Området upptas idag av parkeringsyta. Marknivån inom området ligger i nivå med Ostkustbanan. Angränsade områden öster och söder om planområdet är relativt kuperade och ligger högre än planområdet. 2.1.1 Omgivande planer I närområdet pågår ett antal plan- och byggprojekt, bland annat inom Arenastaden på andra sidan Ostkustbanan samt i kv Tygeln söder om området i höjd med Solna station. Inget av de aktuella plan- och byggprojekten bedöms innebära någon påverkan avseende olycksrisk mot planområdet. Projekten innebär dock att persontätheten i området ökar. Det aktuella planområdet ligger dock på ett relativt stort avstånd från järnvägen och avståndet till Arenastaden är som minst ca 200 meter. Bebyggelsen inom aktuell fastighet bedöms därför inte påverka samhällsrisknivån i området i någon större omfattning. 2.2 FÖRÄNDRING INOM PLANOMRÅDET Inom det aktuella området planeras en byggnad i fem våningar med plats för kontor och eventuellt showroom. Huvudentré planeras mot järnvägen men entréer placeras även på sidorna (se figur 2.2). Närmast järnvägen planeras kontorsverksamhet. Mellan byggnaden och järnvägen går Kolonnvägen som dagligen trafikeras av 22 000 fordon. Strax norr om området finns en bro över järnvägen som ansluter Kolonnvägen till Arenastaden. Bron kan nyttjas av gående, cyklister samt mötande trafik. Bron kommer att ligga som minst ca 40 meter från den aktuella byggnaden. Avståndet mellan planområdets gräns och närmaste spår varierar mellan ca 35 och 40 meter. Byggnaden planeras som minst ca 45 meter från närmaste järnvägsspår. Datum: 2016-02-01 Sida: 6 av 16

stambanan Figur 2.2. Förslag på ny utformning inom planområdet för Signalen 3 (Reflex arkitekter, 2016-01-25). Den gällande detaljplanen från 2009 medger en byggnad på ca 60 meters avstånd till närmaste spår på Ostkustbanan. Det nya planförslaget innebär att byggnaden planeras ca 15 meter närmare järnvägen samt att verksamheten bostadshotell utgår. Datum: 2016-02-01 Sida: 7 av 16

3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen. 3.1.1 Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID. Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR I aktuellt projekt har endast Ostkustbanan identifierats som riskkälla. Övriga riskkällor (bensinstationer, E4, Frösundaleden, Hagalunds bangård) ligger 400 meter eller mer från planområdet. Datum: 2016-02-01 Sida: 8 av 16

3.2.1 Ostkustbanan Allmänt Ostkustbanan går genom området i nord-sydlig riktning. I nuläget består banan genom området av 4 spår med genomfartstrafik. De yttre spåren används för regional-, fjärr- och snabbtåg (max 200 km/h) och de två inre spåren trafikeras av godståg och pendeltåg (max 160 km/h). Parallellt med Ostkustbanan finns ett antal spår som leder till/från Hagalunds bangårdsområde. Dessa spår ligger väster om Ostkustbanan, på andra sidan spårområdet sett från aktuellt område. På den aktuella sträckan finns det inga växlar på Ostkustbanan däremot finns ett antal växlar på spår för in- och utfart till Hagalunds bangårdsområde. Avståndet till Hagalundsspåren är som minst ca 60 meter. Ostkustbanan trafikerades 2013 av ca 530 tåg per vardagsmedeldygn, varav 4 godståg (summerat i båda riktningar) samt ytterligare 212 tjänstetåg /4/. Tjänstetågen utgörs huvudsakligen av lok o.dyl. till och från Hagalunds bangård. Framtid Trafikverket har tagit fram en strategisk spårstudie /5/ där det framgår att planer finns på att utöka den aktuella sträckan av Ostkustbanan med två nya genomgående spår. Förbi planområdet föreslås att två tillkommande huvudspår placeras väster om befintliga spår, dvs. på andra sidan spårområdet från planområdet sett. Detta alternativ är fortfarandeaktuellt enligt Trafikverket /6/. I figur 3.1. redovisas förslag på tillkommande spår. Signalen 3 m fl Figur 3.1. Trafikverkets förslag på tillkommande spår (röda) till Ostkustbanan. Efter en utbyggnad av järnvägen enligt ovanstående beskrivning planeras de två inre spåren trafikeras av i första hand pendeltåg, mellanspåren av regionaltåg och godståg medan de yttre spåren ska trafikeras av fjärrtåg och snabbtåg. En framtida utbyggnad innebär att spårtrafiken inte kommer närmare planområdet samt att godstågen går kvar på samma spår som i nuläget. Enligt prognoser förväntas kapaciteten utökas till ca 750 tåg per dygn år 2020, varav 24 godståg. År 2050 förväntas kapacitetet ökat ytterligare till ca 1 100 tåg per dygn, varav 30 godståg /7/. Datum: 2016-02-01 Sida: 9 av 16

Transporter av farligt gods På järnvägen förekommer transporter med farligt gods. I vilken omfattning är dock okänt. En uppskattning kan dock göras utifrån nationell statistik där antalet transporter samt fördelningen mellan olika klasser uppskattas utifrån den genomsnittliga andelen av godstrafiken i Sverige som transporterar farligt gods. Det totala antalet transporter med farligt gods samt fördelningen per farligt godsklass redovisas i tabell 3.2. Framtid Farligt godstransporter utgör i genomsnitt 4-5 % av den totala godsmängden. Antalet transporter har antagits öka i samma omfattning som den totala godstrafiken (se tabell 3.2). Sammanställning I tabellen nedan redovisas uppskattat antal transporter med farligt gods förbi planområdet 2013 respektive för prognostiserad trafik år 2020 och 2050. Tabell 3.2. Antal godsvagnar med farligt gods per år på Ostkustbanan år 2013, år 2020 respektive år 2050. Klass Andel Antal farligt godsvagnar År 2013 År 2020 År 2050 1. Explosiva ämnen och föremål 0,01% 0 1 1 2. Gaser 27,6% 483 3049 3811 3. Brandfarliga vätskor 40,6% 709 4480 5599 4. Brandfarliga fasta ämnen 6,2% 109 685 857 5. Oxiderande ämnen, organiska peroxider 12,9% 226 1425 1781 6. Giftiga ämnen 1,8% 32 204 255 7. Radioaktiva ämnen 0,0% 0 3 4 8. Frätande ämnen 10,1% 176 1113 1392 9. Övriga farliga ämnen och föremål 0,7% 12 78 97 Totalt 1748 11038 13797 Datum: 2016-02-01 Sida: 10 av 16

4 ÖVERSIKTLIG RISKVÄRDERING 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är tågtrafiken på Ostkustbanan (inkl. transporter av farligt gods) som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: 1. Olycka vid transport av farligt gods 2. Tågbrand 3. Urspårning Några lokala förutsättningar (t.ex. topografi) som kan påverka utgången av en olycka negativt avseende planområdet har inte identifierats. 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån RID-S I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. Datum: 2016-02-01 Sida: 11 av 16

Forts. tabell 4.1. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor - Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider En beskrivning av dessa görs därför nedan. Konsekvenserna av olycka med övriga klasser bedöms inte påverka risknivån inom planområdet och kommer därför inte att beskrivas vidare. 4.3.2 Klass 1.1. Massexplosiva ämnen Antalet transporter med massexplosiva ämnen på Ostkustbanan är relativt begränsat. Ämnen ur klass 1 utgör generellt en mycket låg andel av den totala mängden farligt gods på svenska järnvägar (< 0,5 % enligt statistik från Trafikanalys, se tabell 3.2). Vid en olycka med transport av ämnen ur riskgrupp 1.1. kan en massexplosion uppstå antingen till följd av stora påkänningar eller till följd av brand som sprids till lasten. Konsekvenserna av olyckan är beroende av mängden explosivämnen som exploderar. Det finns inga restriktioner för hur stora mängder explosivämnen som tillåts per godsvagn. Det bedöms dock att den maximala transportmängden per vagn sällan överstiger 20-25 ton. Med hänsyn till avståndet mellan den planerade nya bebyggelsen och järnvägen bedöms en olycka med större mängd massexplosiva ämnen på järnvägen kunna innebära omfattande konsekvenser inom det aktuella området. Sannolikheten för att en massexplosion ska inträffa på Ostkustbanan i anslutning till planområdet bedöms vara extremt låg. Detta beror främst på det begränsade antalet transporter med produkter som kan leda till massexplosion (klass 1.1) och dessutom finns det detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras vid transport för att reducera sannolikheten för explosion. Även om konsekvenserna av en explosion kan bli omfattande med avseende på närheten till den planerade bebyggelsen bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av explosivämnen vara mycket låg. Riskbidraget bedöms inte vara så omfattande att olycksrisken innebär en oacceptabel risknivå inom planområdet. Den aktuella detaljplanen bedöms inte innebära någon betydande påverkan på samhällsrisken i området. Datum: 2016-02-01 Sida: 12 av 16

4.3.3 Klass 2.1. Brännbara gaser En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den spridits bort från utsläppskällan) eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt. Beroende på utsläpps- och antändningsscenario kan konsekvenserna variera. Antalet transporter med brännbar gas på Ostkustbanan uppskattas kunna vara relativt stort (se tabell 3.2). Brännbara gaser transporteras dock normalt trycksatta (och tryckkondenserade) i tankvagnar, vilket medför att behållarna har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. vätsketransporter. Detta ger en begränsad sannolikhet för läckage även vid kraftig påverkan. Då gasen kan spridas bort från olycksplatsen ökar dock sannolikheten för att utsläppet kommer i kontakt med en tändkälla och antänds. En olycka med brännbar gas kan innebära konsekvenser för det aktuella planområdet. Bidraget till risknivån bedöms ändå vara begränsat med hänsyn till avståndet. Den aktuella detaljplanen bedöms inte innebära någon betydande påverkan på samhällsrisken i området. 4.3.4 Klass 2.3. Giftiga gaser Giftig gas behöver inte aktiveras genom antändning för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet. Antalet transporter med giftig gas på Ostkustbanan bedöms vara mycket begränsat. Det begränsade antalet transporter innebär att sannolikheten för ett utsläpp av giftig gas i höjd med planområdet bedöms vara mycket låg. Även om konsekvenserna av ett större gasutsläpp kan bli omfattande med avseende på den planerade bebyggelsen inom planområdet bedöms den sammanvägda risknivån vara mycket begränsad. 4.3.5 Klass 3. Brandfarliga vätskor Ett större utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller brandspridning in i byggnader. Skadeområdet är dock relativt begränsat. Vid en olycka i det fria bedöms allvarliga konsekvenser kunna uppkomma inom maximalt 40 meter från olycksplatsen. Skadeområdet är dock beroende av omgivningens utformning. Fysiska barriärer påverkar vätskeutsläppets spridning. Om riskkällan ligger lägre än kringliggande områden så begränsas t.ex. skadeområdet eftersom utsläppets spridning kommer att begränsas. På motsvarande sätt kan skadeområdet bli större om riskkällan ligger högre än kringliggande områden eftersom utsläppet då kan spridas längre. Spårområdet ligger i höjd med planområdet utmed aktuell sträcka. Någon ökad eller minskad risk till följd av topografiska förhållanden föreligger därför inte. Transporten med brandfarliga vätskor i anslutning till planområdet är relativt omfattande. Riskbidraget bedöms dock vara begränsat eftersom påverkan endast sker mot områden utomhus i den absolut närmaste delen av planområdet. Datum: 2016-02-01 Sida: 13 av 16

4.3.6 Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Vissa ämnen ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material bilda en blandning som kan självantända. Blandningen kan till och med leda till ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. Ett scenario som kan inträffa vid utsläpp till följd av en järnvägsolycka är att ämnet blandas med exempelvis smörjolja från tåget. Ett större utsläpp kan bilda en explosiv blandning som motsvarar flera ton explosivämne. Sannolikheten för att en olycka med ämnen ur klass 5 ska leda till ett skadescenario som påverkar planområdet bedöms dock vara mycket låg. Denna bedömning utgår dels från att antalet transporter med ämnen ur klass 5 bedöms vara begränsat på Ostkusbanan (se tabell 3.2). Dessutom är det endast en mycket begränsad andel av ämnena ur klass 5 som kan leda till denna typ av kraftiga brand- och explosionsförlopp. Det är nämligen i huvudsak ej stabiliserade väteperoxider och vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid samt organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. För att stabilisera det oxiderande ämnet blandas ofta en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in för att minska reaktionsbenägenheten. Enligt RID-S är det inte ens tillåtet att transportera ej stabiliserade väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på järnväg. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen, utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Andelen av de oxiderande ämnena på järnvägen som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material antas därför vara mycket begränsad. Utifrån ovanstående beskrivning bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av oxiderande ämnen och organiska peroxider på Ostkustbanan vara mycket begränsad. Även om konsekvenserna av ett större olycksscenario kan bli omfattande för den nya bebyggelsen bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med dessa transporter vara mycket låg. Riskbidraget bedöms inte vara så omfattande att olycksrisken innebär en oacceptabel risknivå inom planområdet. 4.3.7 Tågbrand Konsekvenserna av en tågbrand är bl.a. beroende av vilken tågtyp som brinner. Brand i ett godståg kan bli betydligt mer omfattande än brand i persontåg (utformningen av persontåg följer strikta regler för att reducera risken för omfattande bränder med hänsyn till resenärernas säkerhet). Skadeområdet vid brand i ett persontåg bedöms vara relativt begränsat. Med hänsyn till avståndet mellan järnvägen och planerad bebyggelse bedöms en persontågsbrand ej innebära risk för brandspridning till området. Brand i persontåg bedöms därför ha en mycket begränsad påverkan på risknivån inom planområdet. Skadeområdet vid brand i godståg bedöms kunna bli mer omfattande. Värmestrålningen bedöms bli hög närmast järnvägen. Med hänsyn till att ny bebyggelse planeras som minst ca 45 meter från närmaste spår bedöms en brand i godståg inte heller kunna leda till brandspridning till bebyggelse inom planområdet. Påverkan mot områden utomhus i den del av planområdet som ligger närmast järnvägen är dock möjlig. Datum: 2016-02-01 Sida: 14 av 16

4.3.8 Urspårning Det är relativt vanligt att tåg spårar ur. I de allra flesta fall hoppar dock bara ett hjulpar av rälen och tåget stannar kvar inom spårområdet. Beroende på tågets hastighet och längd, rälsens kvalitet, förekomst av främmande föremål på spåret, omgivningens topografi etc. kan tåget dock spåra ur och hamna längre från spåret. Urspårning utgör den absolut mest sannolika olyckshändelsen med tågtrafik. Konsekvensområdet för en urspårning är kraftigt beroende av omgivningens utformning. I de fall där järnvägen ligger i samma nivå som omgivningen står konsekvensområdet i relation till tågets hastighet vid urspårningstillfället. Det maximala vinkelräta avståndet från spåret som vagnen kan hamna kan då beräknas som V 0,55 där V är hastigheten i km/h /8/. En hastighet på 200 km/h (maxhastighet på de yttre spåren) innebär ett maximalt vinkelrätt skadeavstånd på knappt 20 meter. Aktuellt planområde ligger betydligt längre från järnvägen än 20 meter. Scenariot bedöms därför inte innebära någon påverkan på risknivån inom planområdet. 4.4 SLUTSATS ÖVERSIKTLIG RISKVÄRDERING Utifrån den översiktliga riskvärderingen konstateras att det endast är ett fåtal scenarier från trafiken på Ostkustbanan som kan påverka risknivån inom planområdet. Risknivån bedöms dock vara relativt låg till följd av dessa scenarier. Av de identifierade riskerna i anslutning till området bedöms ingen medföra betydande konsekvenser för aktuellt område. Inte heller bedöms det aktuella planområdet medföra någon betydande påverkan på samhällsrisken i området. Det planerade avståndet till byggnad inom planområdet (ca 45 meter) innebär dessutom att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd följs. Det bedöms därför inte vara nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av identifierade risker. Inte heller bedöms några säkerhetshöjande åtgärder vara nödvändiga med hänsyn till planerade verksamheter inom planområdet och avståndet till Ostkustbanan. Datum: 2016-02-01 Sida: 15 av 16

5 REFERENSER 1 2 3 4 5 6 7 8 Detaljplan för del av kv Signalen m fl, Stadsdelen Järva i Solna stad, SBN 2007:1650, antagandehandling, augusti 2009 Riskhantering i Detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, september 2006 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 Information om dagens trafik från Trafikverket, 2013-11-07 Ostkustbanan Stockholm Uppsala, PM Strategisk spårstudie, Banverket, 2010-03-11 Muntlig uppgift, Trafikverket, 2015-11-24 Uppgifter från Jens Tiricke, Trafikverket angående trafiksiffror Ostkustbanan, september 2013 Structures built over railway lines Construction requirements in the track zone (UIC Code 777-2 R), International Union of Railways, 2nd edition September 2002 Datum: 2016-02-01 Sida: 16 av 16