Fidesågen. förstudie

Fidesågen förstudie 15 juli 2004 Livsmiljöenheten/miljöskydd Anna Bohlin Mattias Vejlens

2

INNEHÅLL BAKGRUND...5 VERKSAMHET OCH OMRÅDESBESKRIVNING...5 Områdets geografiska läge...5 Verksamhet på nedre området...6 Verksamhet på övre området...7 Fastighetsägare...7 Områdesbeskrivning...7 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR...8 FÖRORENINGSSITUATION...9 Preliminär avgränsning av föroreningarna...9 Karakterisering av föroreningarna...10 Riskklassning...10 ÅTGÄRDER...11 ANSVAR...12 FORTSATT ARBETE...14 Huvudstudie...14 Finansiering...16 Förberedelse, sanering, uppföljning...16 Bilagor 1. Bilder på området 2. Provtagningsplatser i MIFO fas 2 3. Resultat av provtagning och labanalyser från MIFO fas 2 mark och byggnader 3a underlagstabell, metaller 3b karta, metaller 3c underlagstabell, organiska ämnen 3d karta, organiska ämnen 3e karta, dioxin 4. Resultat av provtagning och labanalyser från MIFO fas 2 grundvatten 4a underlagstabell 4b karta, metaller 4c karta, organiska ämnen 5. Preliminär projektplan huvudstudie 6. Preliminär tidplan för återstående skeden 3

4

Bakgrund På uppdrag av regeringen utför länsstyrelserna inventering och undersökningar av misstänkt förorenade områden i varje län. Arbetet finansieras med medel från Naturvårdsverket. Syftet är att uppfylla det nationella miljömålet om att lämna över en giftfri miljö till kommande generationer. Länsstyrelsen i Gotlands län har utfört en inventering och även en del undersökningar av områden i länet där sågverksamhet förekommer eller har förekommit. Inventering och undersökning är de första stegen som skall leda till att de områden som är så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön skall bli åtgärdade/sanerade. Vid före detta Fidesågen på södra Gotland har marken förorenats till följd av träimpregnerings- och doppningsverksamhet som bedrevs där från 1940-talet och fram till mitten av 1990-talet. Föroreningarna som främst består av arsenik, klorfenoler samt dioxin utgör en hälsorisk för människor som vistas på området. Platsen har av Länsstyrelsen klassats till riskklass 1 (mycket stor risk) enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell (Metodik för Inventering av Förorenade Områden, NV rapport 4918). Denna förstudierapport sammanfattar de miljötekniska markundersökningar som ägt rum vid Fidesågens verksamhetsområde. I rapporten redogörs kort för ansvarsförhållandena och förslag ges på fortsatta undersökningar där man mer i detalj fastställer föroreningssituationen och hur man går vidare för att komma tillrätta med det förorenade området. Anläggningen kallades tidigare i Länsstyrelsens rapporter för Sudersågen men eftersom anläggningen bland gotlänningar är mest känd som Fidesågen kommer objektet framledes att kallas för Fidesågen. Verksamhet och områdesbeskrivning Områdets geografiska läge Området ligger på södra Gotland mellan väg 140 och 142 (se fig. 1). Själva Fidesågen är belägen längs med väg 140. Området angränsar till Burgsviken. I bilaga 1 finns fotografier från anläggningen. 5

Figur 1: Områdets lokalisering (utdrag ur blå kartan, Lantmäteriet) Verksamhet på nedre området På fastigheterna Fide Österby 1:44, 1:46 och 1:47 har sågverksamhet bedrivits sedan mitten av 1940-talet. Sågverksbyggnaden är belägen på fastigheten Fide Österby 1:44. Fastigheterna Fide Österby 1:44, 1:46-1:47 benämns fortsättningsvis som nedre området i denna rapport. Inledningsvis skedde tryckimpregnering av virke på västra sidan om sågverksbyggnaden för att därefter flyttas till en ny byggnad öster om densamma (se fig. 2). Tryckimpregnering har skett med hjälp av två olika aggregat. Som impregneringsvätska användes i det större aggregatet Boliden K33, ett s.k. CCA-medel, med krom, koppar och arsenik som verksamma beståndsdelar medan Cuprinoltryck med koppar som verksam beståndsdel, d.v.s. utan arsenik och krom, användes i det mindre aggregatet. Förutom tryckimpregnering skedde även doppning för blånadsskydd på nysågat virke med Servarex som har penta-tetraklorfenol som verksam beståndsdel. Doppningsanläggningen var belägen öster om sågverksbyggnaden på fastigheten Fide Österby 1:47. Doppning pågick till slutet av 1970-talet och idag finns endast betonginvallningen för doppningskaret kvar. Tryckimpregneringen pågick fram till 1995, om än i begränsad omfattning under de sista två-tre åren. Verksamhet med sågning förekommer än idag dock i liten omfattning. Upplag av virke som behandlats med impregnering och/eller doppning har funnits på fastigheterna Fide Österby 1:46, 1:47. Strax söder om det gamla mejeriet (Fide Anderse 1:12) finns en förrådslänga där diverse kemikalier tillhörande sågverksamheten tidigare förvarades. 6

Verksamhet på övre området På fastigheten Fide Österby 1:45 har det funnits en sandstensfabrik där man tillverkade slipsten, brynen m m av sandsten. Verksamheten upphörde 1967. Därefter nyttjades byggnaden som lagerlokal av Suderbyggen. Efter 1982 nyttjades byggnaden som lagerlokal för och hantering av grönsaker. Upplag av virke som behandlats med impregnering och/eller doppning har troligtvis funnits på fastigheterna Fide Österby 1:15, 1:45 och Fide Fride 1:5. Dessa fastigheter benämns fortsättningsvis som övre området. Fastighetsägare Ägare till fastigheterna Fide Österby 1:44, 1:46 och 1:47 är Evelyn och Sture Magnusson (lagfart 1998-12-18). Göran Ledbergs Frukt och Grönt AB äger Fide Österby 1:15, 1:45 samt Fide Fride 1:5 (lagfart 1982-10-20). Områdesbeskrivning På fastigheten Fide Österby 1:44 finns idag en bostad som hänger ihop med sågverksbyggnaden. Det nedre området omges av ett flertal andra bostadshus. I norr ligger närmaste bostadshus på ett avstånd av ca 50 m (Fide Österby 5:1), österut är avståndet ca 70 m (Fide Österby 1:6) och söderut är det ca 30 m till bostadshus (Fide Österby 1:41). Rakt västerut, på andra sidan vägen är det åkermark men bostäder finns i nära anslutning i sydväst (Fide Österby 1:30) och nordväst (Fide Österby 1:52). Figur 2: Sågen med anläggningsdelar och omgivande fastigheter (utdrag ur fastighetskartan, Lantmäteriet) Kring det övre området finns bostäder öst och sydöst om området (se figur 2). 7

Terrängen vid såganläggningen på det nedre området är flack. Det övre området ligger ca 4-5 m över det nedre området. Sluttningen däremellan utgörs av åkermark. Det nedre området består av grusade plana ytor. Jordlagerföljden i området är relativt homogen. De övre marklagren (0 till 1,4-1,6 meter under markytan) består av genomsläpplig sand med inslag av mull, grus och lera. Grundvattenytan i detta område ligger mellan 1 och 1,9 meter under markytan. Inom det övre området återfinns på sina håll tät växtlighet. Det översta marklagret består till största delen av organiskt material. Detta följs av fyllnadsmaterial av blandad karaktär. Fyllningen utgörs av sand och bark samt stenrester som troligtvis kommer ifrån det stenbryteri som, enligt uppgift, funnits i området tidigare. Enligt de uppgifter som gått att få fram fanns ett flertal mindre stenbrott inom området som utfyllts. I SWECO VIAK:s utredning (från 2003) påträffades berg i två punkter vid 1 respektive 1,8 meter under markytan. Enligt SGU:s sårbarhetskarta, berggrundskarta och jordartskarta ligger de aktuella fastigheterna i ett område med hög sårbarhetsklass där ett tunt eller ej sammanhängande jordtäcke dominerar. Baserat på avvägningen som gjordes i VIAK:s utredning följer grundvattengradienten topografin och grundvattnet har en flödesriktning mot Burgsviken i väster. Grundvattenytan kan antas variera med årstid och nederbörd. Genomförda undersökningar Vid anläggningen har följande undersökningar/utredningar genomförts: Undersökning av kreosot-, koppar-, krom och arsenikföroreningar runt träimpregneringsverk på Gotland. Jonny Bard, Mats Tapper. Uppsala universitet, 1989. Länsstyrelsen i Gotlands län, inventering och riskklassning enligt MIFO fas 1, 2001. Sudersågen, översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO fas 2. Länsstyrelsen i Gotlands län. SWECO VIAK 2003 (dnr 577-5348-03). Ansvarsutredning avseende sågverksamhet med impregneringsanläggning i området kring fastigheterna Fide Österby 1:44, Fide Österby 1:45, Fide Österby 1:46, Fide Österby 1:47, Fide Österby 1:15 och Fide Fride 1:5 i Gotlands kommun, Gotlands län. Länsstyrelsen i Gotlands län 25 mars 2004 (dnr 577-5875-03). Av de utförda markundersökningarna är den senaste från 2003 den mest noggranna. Den följer också den metodik som Naturvårdsverket tagit fram för undersökning av förorenade områden. Undersökningen visade på fläckvis mycket höga halter av arsenik, koppar och krom, förhöjda halter av klorfenoler och dioxin i marken. 8

Föroreningssituation Preliminär avgränsning av föroreningarna I bilaga 2 finns en karta med lokalisering av provpunkter och i bilaga 3 och 4 finns tabeller och kartor med resultatet av den provtagning och labanalyser som gjordes MIFO fas 2 - undersökningen utförd av SWECO VIAK 2003. I denna förstudierapport har föroreningsnivån delats in i fyra tillståndsklasser enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 mindre, måttligt, respektive mycket tillstånd. Utbredningen av föroreningar inom Fide Österby 1:44, 1:46, 1:47, 1:15, 1:45 och Fide Fride 1:5 är heterogen. Föroreningsnivåerna varierar från mindre allvarliga till mycket allvarliga inom området. De förekommande föroreningarna är främst arsenik, klorfenol, pentaklorfenol och dioxin. Arsenik finns huvudsakligen bundet till de ytliga markskikten, ca 0-0,8 meter under markytan. Arsenikförekomsten härrör med största sannolikt från den tidigare impregneringsverksamheten, där Bolidensalt innehållande arsenik använts. Klorfenoler och pentaklorfenol återfinns i nästan samtliga analyserade jordskikt. Även dessa föroreningar har med största sannolikhet sitt ursprung i den tidigare verksamheten, då det skett doppning i penta- tetraklorfenol på området. Förekomst av dioxin kan också kopplas till användningen av klorfenol, då dioxin ofta finns med som en förorening i klorfenolprodukter. Provtagningen har koncentrerats till det nedre området. Allvarliga till mycket allvarliga föroreningsnivåer av metaller (arsenik, koppar, krom) finns främst i anslutning till de platser där själva impregneringen har skett inom det nedre området. Mycket höga halter påträffades i betongen i den byggnad där impregneringsaggregatet stått. Vid en plats i det övre området påträffades 130 000 mg arsenik /kg TS. Detta är en anmärkningsvärd halt arsenik 13 %. Provmaterialet är dock från ett ytligt prov från en grön fläck i det övre området. Om flera fläckar med liknande innehåll finns i området är svårt att säga eftersom det övre området till stora delar är igenvuxet. Organiska ämnen (främst pentaklorfenol/klorfenoler men även enstaka prov med alifater och PAH) finns mer spritt i både det nedre och det övre området. Högsta halterna av pentaklorfenol/klorfenoler finns runt det f.d. doppningskaret där föroreningsnivåerna är allvarliga. Även betongprov från den gamla invallningen innehöll mycket höga halter pentaklorfenol. I det övre området och vid det gamla kemikalieförrådet fanns höga halter pentaklorfenol/klorfenoler. Dioxin (samlingsprov) påträffades också i höga halter vid doppningskaret. Ett betongprov (från gamla transformatorstationen) visade också på höga halter alifater, dock uppmättes inget PCB. Provtagning av grundvattnet har gjorts dels på det ytligare grundvattnet i jorden ovan bergytan, dels i grundvattnet nere i berget. Analysresultatet visar på liten påverkan av föroreningar och det uttagna bergvattenprovet visar inte på någon föroreningspåverkan. De låga halterna av föroreningar i grundvatten tyder på att spridningen från ytliga jordlager till grundvattnet är mycket begränsad. Dock kan det tidigare ha skett en urlakning av föroreningar som spritts med grundvattnet. De något förhöjda halterna av pentaklorfenol i jordprovet väster om de aktuella fastigheterna kan tyda på att så varit fallet. 9

Karakterisering av föroreningarna Arsenik Exponering för arsenik sker framför allt via intag av dricksvatten, men kan även ske genom kontakt med jorden, intag av växter, eller intag av fisk från närliggande vattendrag. Arsenik är akuttoxiskt och dödligt i höga doser. Vi lägre doser kan irritation, yrsel och illamående uppträda. Arsenik kan också orsaka cancer. Koppar Koppar är naturligt förekommande i vår miljö och i små mängder är det ett essentiellt ämne. I mycket höga halter kan koppar orsaka huvudvärk, yrsel, diarré eller njur- och leverskador. Exponering för människan i ett förorenat område sker främst genom inandning av damm, intag av jord eller vatten. Krom Krom i trevärd form (Cr3+) är även det ett essentiellt ämne för människor. Kromföreningar som innehåller sexvärt krom (Cr6+) är avsevärt mycket mer toxiska än föreningar med trevärt krom. I träskyddsmedel föreligger krom i sexvärd form, men en reduktion till trevärd form sker ganska snart när det kommer ut i miljön. Sexvärt krom är frätande och cancerogent och allergiframkallande. Klorfenoler Pentaklorfenol är giftigt vid hudkontakt och förtäring och mycket giftigt vid inandning Ämnet misstänks kunna ge cancer. För vattenlevande organismer är pentaklorfenol mycket giftigt och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Träskyddsmedel med klorfenoler fastläggs relativt starkt i jorden, en viss partikelbunden transport med mark- /grundvatten kan dock förekomma. Lösligheten varierar beroende på bl.a. ph och halten organiskt material i jorden. Dioxiner Dioxiner är ett samlingsbegrepp för olika klorerade dibensofuraner och dibensodioxiner. Dioxiner bildas oavsiktligt vid tillverkning av pentaklorfenol, och finns sedan med i produkten som förorening. Dioxiner fastläggs mycket hårt i jorden vilket innebär att föroreningen främst kan påvisas i ytliga jordlager och att spridningen till omgivningen är begränsad. Pentaklorfenol fungerar dock som ett lösningsmedel för dioxin vilket medför att spridningen kan bli mer omfattande i de fall dioxin härstammar från pentaklorfenol. Dioxiner klassas som troligen cancerogena. Dioxiner har mycket hög löslighet i fett och anrikas därmed i näringskedjorna. Dioxinerna är även mycket svårnedbrytbara. Riskklassning Vid en sammanvägning enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell av föroreningarnas farlighet, tillstånd (halter), områdets känslighet och skyddsvärde samt spridningsförutsättningarna har Länsstyrelsen bedömt platsen som ett riskklass 1 objekt. Underlagsblanketter för riskklassningen finns tillgängliga hos Länsstyrelsen. Den höga riskklassen motiveras av förhöjda halter av främst av arsenik, klorfenol, pentaklorfenoler och dioxin inom områdena, samt risk för människor att exponeras för 10

dessa föroreningar. Denna exponering riskerar främst ske genom inandning av damm men även genom kontakt med jord och intag av jord. Damningen från området bedöms kunna vara relativt stor i samband med längre perioder med torr väderlek. De människor som exponeras för föroreningarna inom fastigheterna Fide Österby 1:44, 1:46 och 1:47 (nedre området) är främst fastighetsägarna eftersom de är bosatta på fastigheten samt att de utövar verksamhet inom de förorenade områdena. I byggnaden på fastigheten Fide Österby 1:44 där impregneringsverksamheten pågick är halterna av tungmetaller så pass höga att man inte bör vistas i byggnaden. Andra personer, såsom besökande och närboende, bedöms endast i liten utsträckning exponeras för föroreningarna på dessa fastigheter, då området till större delen är avgränsat med stängsel. Exponeringen för föroreningarna på fastigheterna Fide Österby 1:15 och 1:45 och Fide Fride 1:5 (övre området) sker även här genom inandning av damm, kontakt med jord och intag av jord. Dessa fastigheter är ej inhägnade, vilket gör att risken för föroreningsexponeringen kan vara stor. Området kan fungera som strövområde, dock bedöms antalet besökare på fastigheterna vara relativt få. Fastighetsägaren till Fide Österby 1:15 har på miljömyndigheternas inrådan täckt över och spärrat av den fläck med mycket höga halter av bl.a. arsenik som påträffades på fastigheten. Detta får ses som en nödvändig åtgärd i avvaktan på sanering. Spridningsrisken för föroreningarna till grundvattnet bedöms som stor. Dock har endast en mindre påverkan på ofiltrerat grundvatten påvisats i området. Åtgärder Mot bakgrund av den riskklassning som gjorts bör området saneras. Saneringen bör föregås av en s.k. huvudstudie i vilken föroreningarna avgränsas i detalj och där olika åtgärdsförslag tas fram. Om inga åtgärder vidtas vid de konstaterat förorenade delområdena kan personer som vistas på området fortsatt exponeras av föroreningar. Eftersom föroreningarna består av tungmetaller och organiska ämnen som är svårnedbrytbara kommer inte naturen själv att nämnvärt kunna rena marken. Diskussioner har förts med tillsynsmyndigheten och fastighetsägarna om övergripande åtgärdsmål: Områdena vilka idag används till bostad säkerställs så att områdena fritt kan användas utan restriktioner. Vilka områden som räknas som bostad bör diskuteras tillsammans av fastighetsägarna och tillsynsmyndigheten. Området inom sågverksanläggningen saneras så att yrkesverksamma, som vistas på området, inte riskerar att exponeras för föroreningar i hälsoskadliga nivåer. 11

Risken för exponering i miljö- och hälsofarliga nivåer när man vistas i övriga områden och områdenas närhet (exempelvis vid promenader) upphör. Det övre området ska gå att använda som djurbete. Preliminärt har diskuterats att i framtiden använda detta område till fårbete. Om detta är lämpligt går inte att avgöra idag. Ytterligare undersökningar måste först göras. Detta bör beaktas i uppläggningen av de fortsatta undersökningarna. Med tanke på områdets karaktär kan det dock vara svårt att uppnå detta mål. Åtgärder vidtas så att grundvattnet och därigenom även Burgsviken inte kan påverkas i framtiden. Dessa åtgärdsmål är preliminära. Det är först efter ytterligare undersökningar i en huvudstudie som slutliga åtgärdsmål kan fastställas. Ansvar De som bedrivit verksamhet som kan ha orsakat föroreningarna är följande: Företag Period Verksamhet Byggnadsfirman Wessman & Olsson 1944-1963 sågverksamhet, firman avvecklad Wessman & Son HB 1963-1968 sågverksamhet, firman avvecklad Suderbyggen AB 1968-1982 sågverksamhet, impregnering, konkurs Appelqvists Bygg & Såg AB 1982-1986 sågverksamhet, impregnering, konkurs Sudrets Byggvaror 1986-1998 sågverksamhet, impregnering Länsstyrelsen har gjort en preliminär ansvarsutredning. Länsstyrelsens preliminära bedömning är följande: Fastigheterna Fide Österby 1:44, 1:46 och 1:47 (nedre området): Aktuella verksamhetsutövare som har bedrivit verksamhet i området och som, med hänsyn till det underlag som finns i nuläget, kan anses ha bidragit till förorening av området är Suderbyggen AB, Appelqvist Bygg & Såg AB och Sudrets Byggvaror (enskild firma). Länsstyrelsen finner att det inte har framkommit något som tyder på att de olika bolagen har övertagit verksamhet från varandra eller att någon fusion har skett. Suderbyggen AB och Appelqvist Bygg & Såg AB har som framgår av ovan gått i konkurs. Konkurserna är sedan länge avslutade. Varken bolag eller konkursbon finns kvar. Någon ansvarig verksamhetsutövare vad avser Suderbyggen AB och Appelqvist Bygg & Såg AB finns inte. Vad gäller Sudrets Byggvaror så finns den enskilda firman kvar enligt Patent och registreringsverkets register även om verksamhet på de aktuella fastigheterna upphörde 1998. Formellt är det möjligt att vända sig mot Sudrets Byggvaror med yrkande om att bolaget skall efterbehandla fastigheten, eftersom den förorenade verksamheten bedrevs efter den 1 juli 1969. Det förhållande att bolaget idag inte bedriver någon verksamhet av motsvarande slag saknar betydelse. Vid skälighetsbedömningen är tidsaspekten av betydelse. Verksamheten som orsakat föroreningarna påbörjades 1968 och fortgick i vissa 12

delar till 1995. Länsstyrelsen finner det tveksamt om ansvaret kan begränsas utifrån att lång tid förflutit sedan föroreningarna uppstod. Vid skälighetsbedömningen är det dock av betydelse huruvida bolagets sågverksamhet med impregnering var förenlig med tidens krav. Länsstyrelsen kan konstatera att åtgärder vidtagits på anläggningen i enlighet med tillsynsmyndighetens råd och förslag på skyddsåtgärder. Anläggningen bör därför kunna anses uppfylla de krav som tillsynsmyndigheten ansåg behövdes från i vart fall 1981. Av vad som anförts ovan bör vidare Sudrets Byggvaror anses ha bidragit till föreningarna i endast begränsad omfattning, bolaget använde kopparbaserat impregneringsvätska, vilket bör beaktas vid bedömningen. Länsstyrelsen finner det troligt att det vid en skälighetsbedömning inte skulle anses skäligt att ålägga Sudrets Byggvaror ett ansvar eller i vart skulle ansvaret var ytterst begränsat. Vad gäller Evelyn och Sture Magnusson som i vid bemärkelse troligen kan anses som verksamhetsutövare och som även är ägare till de aktuella fastigheterna synes de varken som verksamhetsutövare eller fastighetsägare på något sätt ha bidragit till föroreningarna. De har inte förvärvat fastigheterna efter den 1 januari 1999. Något förvaringsfall synes inte heller föreligga. Med hänsyn till vad som anförts ovan torde i praktiken endast små om inte sagt obefintliga möjligheter finnas att ålägga någon ett ansvar för efterbehandling m.m. av de aktuella fastigheterna. Om Sudrets Byggvaror i någon del anses ansvarig för efterbehandling m.m. och inte kan betala för de efterbehandlingsåtgärder som tillsynsmyndigheten begär, kan eventuellt saneringsförsäkringen träda in för kostnader för sådan förorening som huvudsakligen är hänförlig till tiden efter den 1 juli 1989. Då ingen försäkringsutredning görs i detta skede är det ännu oklart om eller hur mycket av en sanering som skulle täckas av saneringsförsäkringen. Fastigheterna Fide Österby 1:15, 1:45 och Fide Fride 1:5 (övre området): Den verksamhetsutövare som har bedrivit verksamhet på ovan nämnda fastigheter och som kan anses ha bidragit till föroreningarna är Suderbyggen AB. Som framgår av ovan gick Suderbyggen AB i konkurs 1982. Konkursen är sedan länge avslutad. Varken bolaget eller konkursboet finns kvar. Någon ansvarig verksamhetsutövare finns inte. Ägarna till de aktuella fastigheterna synes inte på något sätt ha bidragit till föroreningarna. De har inte förvärvat fastigheterna efter den 1 januari 1999. Något förvaringsfall synes inte heller föreligga. Med hänsyn härtill kan inte någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare göras ansvarig för efterbehandling m.m. av de aktuella fastigheterna. Med hänsyn till vad som anförts ovan torde i praktiken ingen möjlighet finnas att ålägga någon ett ansvar för efterbehandling m.m. av de aktuella fastigheterna. I teorin skulle möjlighet finnas att om fastigheterna saneras väcka talan mot nuvarande fastighetsägare med yrkande om att de skall betala en del av saneringskostnaderna, eftersom en sanering sannolikt innebär en värdeökning av fastigheterna. I förarbetena till miljöbalken har dock uttalats att detta skall tillämpas mycket restriktivt. Vid en 13

skälighetsavvägning kan det framkomma att det inte är skäligt att ålägga nuvarande att betala någon del av eventuella saneringskostnader. Detsamma får anses gälla eventuell skyldighet att utföra och bekosta undersökningar m.m. Fortsatt arbete Huvudstudie För att slutligt kunna ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas bör en huvudstudie genomföras på objektet innehållande följande: detaljerad undersökning riskbedömning och bedömning av saneringsbehov åtgärdsutredning projekteringsdirektiv upprättas förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar eller liknande upprätta direktiv för miljökontroll huvudmannaskap och finansiering planering och budgetering för fortsatta arbeten information till berörda Ett förslag till projektplan för genomförande av huvudstudie framgår av bilaga 4. Nedan beskrivs de olika momenten närmare: Detaljerad undersökning En detaljerad undersökning bör genomföras enligt Naturvårdsverkets vägledningar 4310 och 4311 så att föroreningarnas utbredning avgränsas i detalj. SWECO VIAK:s utredning från 2003 används som utgångspunkt. Utredningen var relativt omfattande för att vara en MIFO fas 2-utredning. Vissa kompletteringar bör dock göras för att helt fastställa föroreningarnas utbredning. Undersökningarna skall utföras med sådan noggrannhet att de utgör fullständigt underlag för en fördjupad riskbedömning och senare kan användas som underlag i projekteringen och eventuellt i anbudsförfrågan för entreprenaden. Vilka läckage från det förorenade området som förekommer idag och vilka som kan förväntas samt vilka effekter på hälsa och miljö som detta kan medföra nu och i framtiden bör också utredas. Det är viktigt att det finns både en diagnos och en prognos. Fördjupad riskbedömning och saneringsbehov Vid en riskbedömning görs både en bedömning av risker idag och i framtiden. Saneringsbehovet utgår ifrån hur mycket riskerna behöver reduceras för att undvika skador på hälsa och miljö. 14

Åtgärdsutredning En åtgärdsutredning skall innehålla åtgärdsförslag och förslag till både övergripande och mätbara åtgärdsmål samt bedömning av kostnad och miljöeffekter för olika alternativ. Tänkbara åtgärdsalternativ och deras konsekvenser tas fram. Önskvärd riskreducering enligt riskbedömningen ställs mot tekniska och ekonomiska möjligheter i en process som får gå fram och tillbaka till dess att ett meningsfullt och kostnadseffektivt alternativ kan väljas. Frågan om behandlings- och mottagningskapacitet för förorenade massor ägnas särskild uppmärksamhet. I processen skall tillsynsmyndigheten och berörda fastighetsägare delta. Ansvarsutredning Efter genomförandet av den detaljerade undersökningen utreds ansvarsfrågan slutligt av Länsstyrelsen. Projekteringsdirektiv Projekteringsdirektiv upprättas där krav och regler för hur projekteringen skall genomföras anges. Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar eller liknande Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar eller liknande innebär att en komplett genomgång görs av vilka tillstånd, anmälningar m. m. som behövs för att genomföra efterbehandlingsprojektet. Ofta krävs flera olika tillstånd och anmälningsförfaranden. Dessa skall identifieras och läggas in i projektplanen som styrande händelser för det fortsatta arbetet. Direktiv för miljökontroll I direktiv för miljökontroll anges vilka mål som skall gälla för miljökontrollen före, under och efter åtgärden och vilka huvudsakliga moment som skall ingå. Referensundersökningar som skall genomföras delvis före och parallellt med projekteringen bör preciseras noggrant. Huvudmannaskap Huvudman för projektet klarläggs, dennes ekonomiska deltagande och hur finansieringen i övrigt skall lösas t.ex. genom bidrag från staten, frivilliga överenskommelser måste fastställas. Huvudmannaskap för eventuella åtgärder vid Fidesågen har börjat diskuteras med Gotlands kommuns tekniska förvaltning. Kommunstyrelsen har gett Tekniska nämnden i uppdrag att åta sig uppdraget som huvudman för sanering av förorenade markområden i de fall sanering bedöms erforderlig och ingen ansvarig finns att tillgå eller där ett fullt ansvar inte kan utkrävas enligt miljöbalken. Kommunen förbehåller sig dock rätten att pröva huvudmannaskapet i varje enskilt ärende som aktualiseras, liksom finansieringen av uppdraget. 15

Planering och budgetering för fortsatta arbeten Vid planering och budgetering för fortsatta arbeten anges vilka aktiviteter som skall utföras under nästa skede och vilka kostnader som är förknippade med dessa. Information När huvudstudien börjar bli klar bör resultat sammanställas i en lämplig form för presentation och information till berörda verksamhetsutövare, fastighetsägare, myndigheter m.fl. Under utredningen hålls fastighetsägare löpande informerade om det pågående arbetet. Finansiering Länsstyrelsen har för 2004 erhållit medel från Naturvårdsverket för inventering och undersökning av förorenade områden på Gotland. Upphandling av hela eller delar av en huvudstudie kan antingen ske direkt av Länsstyrelsen eller via bidrag till Gotlands kommun om kommunen åtar sig att utföra utredningen. Länsstyrelsen har planerat för genomförandet av en huvudstudie på Fidesågen under 2004 (se projektplan bilaga 5). Om Länsstyrelsen i den slutliga ansvarsutredningen finner att det inte finns någon som kan ställas till ansvar (helt eller delvis) finns möjlighet att söka statsbidrag för själva saneringen. Ansökan görs genom Länsstyrelsen hos Naturvårdsverket. Fördelningen av kostnader för det fortsatta arbetet mellan eventuell verksamhetsutövare, huvudman och statliga bidrag slås fast under huvudstudieskedet i en särskild förhandling. Statliga bidrag söks via Länsstyrelsen från Naturvårdsverket. Förberedelse, sanering, uppföljning Efter det att huvudstudie är genomförd kommer Länsstyrelsen att helt lämna över projektet till en utsedd huvudman. Första uppgiften för huvudmannen blir att förbereda själva saneringen (ev. ansökan, lov etc., projektering, miljökontroll, myndighetskontakter mm). Under genomförandeskedet sker upphandling av själva saneringsentreprenaden, sanering, miljökontroll, besiktningar mm. När saneringen är klar följs denna upp genom utvärdering av resultat, uppföljningsmätningar, godkännande med avseende på åtgärdskrav mm. Beslut tas om att avsluta eller fortsätta med ytterligare åtgärder. I bilaga 6 finns en mycket preliminär projektplan för de sistnämnda momenten. 16

Bilaga 1 Bilder på området Plats för doppningskar. Boden på bilden står över karets spilltråg. Impregneringsbyggnaden.

Plats för impregneringstub Platsen för den äldre impregneringen.

Karta med provplatser (från SWECO VIAK 2003) Bilaga 2

Bilaga 3 Resultat av provtagning och labanalyser från MIFO fas 2 mark och byggnader I nedanstående tabeller och ritningar har analysresultat från MIFO fas 2-undersökningen delats in efter Naturvårdsverkets tillståndsbeskrivning i rapport 4918. OBS att enbart de högsta halterna per provplats har tagits med i sammanställningen. 3a underlagstabell, metaller 3b karta, metaller 3c underlagstabell, organiska ämnen 3d karta, organiska ämnen 3e karta, dioxin

Halter av metaller i mark och byggnader - resultat från MIFO fas 2-undersökningen Bilaga 3a Riktvärden och indelning av tillstånd enligt Naturvårdsverket rapport 4918 Ämne Mindre Måttligt Allvarligt Mycket Enhet As <15 15-45 45-150 >150 mg/kg TS Pb <80 80-240 240-800 >800 mg/kg TS Cd <0,4 0,4-1,2 1,2-4 >4 mg/kg TS Cr <120 120-360 360-1200 >1200 mg/kg TS Cu <100 100-300 300-1000 >1000 mg/kg TS Zn <350 350-1050 1050-3500 >3500 mg/kg TS Halter angivna efter den förorening som påträffats i högst halt vid respektive provplats Underlag: SWECO VIAK Sudersågen, översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO FAS 2, Länsstyrelsen i Gotlands län 2003 Metaller Provplats Mindre Måttligt Allvarligt Mycket 1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 2:1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 4:1 130 As 6:1 110 As 6:2 70 As 7:4 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 8:1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 9:1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 13:1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 14:1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 16:3 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 17:2 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 19 bredvid 130000 As 19 bredvid 230 Cd 19 bredvid 84000 Cu 19 bredvid 46000 Cr 19 bredvid 98 Pb 19:1 160 As 19:4 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd 21:1 33 As mejeriet 380 Zn Bg1 0,4 Cd Bg1 1300 Zn Bg2 700 Cu Bg3 16000 As Bg3 57 Cd Bg3 18000 Cu Bg3 4300 Cr Bg4 33 As Bg4 130 Cu Bg5 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd Förorening med högst halt 1(1)

Metaller i mark och byggnader (labanalyser av arsenik, koppar, krom, kadmium, bly, zink) Bilaga 3b Indelning av tillstånd (efter Naturvårdsverket 4918) mindre måttligt N mycket 19 9 Bg4 8 16 Bg3 Bg2 6 21 4 7 Bg5 13 14 Bg1 17 2 jeri 0 100 200 meter Underlag: SWECO VIAK 2003, utdrag fastighetskartan (copyright Lantmäteriet) 1 Porvpunkter.shp Byggnader.shp Fastighetsgräns 2003 * Vägar * Större väg Mindre väg

Halter av organiska ämnen i mark och byggnader - resultat från MIFO fas 2-undersökningen Bilaga 3c Riktvärden och indelning av tillstånd enligt Naturvårdsverket rapport 4918 Ämne Mindre Måttligt Allvarligt Mycket Enhet Alifater C16-35 <100 100-300 300-1000 >1000 mg/kg TS PAH canc <0,3 0,3-0,9 0,9-3 >3 mg/kg TS Klorfenoler <2 2-6 6-20 >20 mg/kg TS Pentaklorfenol <0,1 0,1-0,3 0,3-1 >1 mg/kg TS Dioxin <10 10-30 30-100 >100 furaner plana PCB som TCDD ekv ng/kg TS Halter angivna efter den förorening som påträffats i högst halt vid respektive provplats Underlag: SWECO VIAK Sudersågen, översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO FAS 2, Länsstyrelsen i Gotlands län 2003 Organiska ämnen Provplats Mindre Måttligt Allvarligt Mycket Förorening med högst halt 1 0,56 Pentaklorfenol 2:1 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd 2:2 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd 4:1 5,8 Klorfenoler 4:1 0,56 Pentaklorfenol 4:2 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd 5:3 5,3 Klorfenoler 5:3 0,85 Pentaklorfenol 6:2 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd 8:1 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd 10:3 160 Alifater 16-35 12:5 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd 14:1 0,34 Pentaklorfenol 16:3 0,23 Pentaklorfenol 17:2 0,39 Pentaklorfenol 19 bredvid 350 Alifater 16-35 19 bredvid 0,84 PAH canc 19 bredvid 2,1 Klorfenol 19 bredvid 1 Pentaklorfenol 19:1 0,38 Pentaklorfenol 21:1 0,61 Pentaklorfenol mejeriet 3,4 Klorfenoler mejeriet 0,38 Pentaklorfenol Bg1 1,4 Pentaklorfenol Bg2 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd Bg3 110 Alifater 16-35 Bg4 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd Bg5 2300 Alifater 16-35 Dioxiner Provplats Mindre Måttligt Allvarligt Mycket 4,5 42 Dioxin 6,9 4,4 Dioxin 7,21 0,0023 Dioxin 4,5,6,7,8,9,21 62 Dioxin mejeri 0,99 Dioxin Förorening med högst halt 1(1)

Organiska ämnen i mark och byggnader (labanalyser av klorfenoler, pentaklorfenol, alifater C16-C35) Indelning av tillstånd (efter Naturvårdsverket 4918) mindre måttligt mycket 19 Bilaga 3d N 12 14 Bg4 8 16 Bg3 Bg2 6 5 21 4 Bg1 10 Bg5 17 2 Mejeri 1 0 100 200 meter Underlag: SWECO VIAK 2003, utdrag fastighetskartan (copyright Lantmäteriet) Porvpunkter.shp Byggnader.shp Fastighetsgräns 2003 * Vägar * Större väg Mindre väg

Bilaga 3e Dioxin i mark (labanalyser) Indelning av tillstånd (efter Naturvårdsverket 4918) Samlingsprov 4+5, 6+9, 7+21, mejeri mindre måttligt N mycket 9 8 6 21 4 7 5 Mejeri 0 100 200 meter Underlag: SWECO VIAK 2003, fastighetskartan (copyright Lantmäteriet) Porvpunkter.shp Byggnader.shp Fastighetsgräns 2003 * Vägar * Större väg Mindre väg

Bilaga 4 Resultat av provtagning och labanalyser från MIFO fas 2 grundvatten I nedanstående tabeller och ritningar har analysresultat från MIFO fas 2-undersökningen delats in efter Naturvårdsverkets tillståndsbeskrivning i rapport 4918. OBS att enbart de högsta halterna per provplats har tagits med i sammanställningen. 4a underlagstabell 4b karta, metaller 4c karta, organiska ämnen

Halter av metaller och organiska ämnen i grundvatten - resultat från MIFO fas 2-undersökningen Bilaga 4a Riktvärden och indelning av tillstånd enligt Naturvårdsverket rapport 4918 Ämne Mindre Måttligt Allvarligt Mycket Enhet As <50 50-150 150-500 >500 ug/l Pb <10 30-okt 30-100 >100 ug/l Opolära alifater <100 100-300 300-1000 >1000 ug/l Halter angivna efter den förorening som påträffats i högst halt vid respektive provplats Underlag: SWECO VIAK Sudersågen, översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO FAS 2, Länsstyrelsen i Gotlands län 2003 Metaller Provplats Mindre Måttligt Allvarligt Mycket Gvrör 1 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd Gvrör 2 54 As Gvrör 2 74 Pb Gvrör 3 12 Pb Gvrör 4 inga metaller i halter över "mindre " tillstånd Berggrundvatten inga metaller i halter över "mindre " tillstånd Förorening med högst halt Organiska ämnen Provplats Mindre Måttligt Allvarligt Mycket Förorening med högst halt Gvrör 1 320 Alifater C16-C35* Gvrör 2 720 Alifater C16-C35* Gvrör 3 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd Gvrör 4 inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd Berggrundvatten inga organiska ämnen i halter över "mindre " tillstånd *) alifater C16-C35 jämförd med riktvärdet för opolära alifater 1(1)

Metaller i grundvatten (labanalyser av tungmetaller, arsenik, bly mfl) Indelning av tillstånd (efter Naturvårdsverket 4918) mindre måttligt mycket Bilaga 4b N Gvrör 3 Gvrör 4 Gvrör 2 Berggrundvatten Gvrör 1 0 100 200 meter Underlag: SWECO VIAK 2003, utdrag fastighetskartan (copyright Lantmäteriet) Porvpunkter.shp Byggnader.shp Fastighetsgräns 2003 * Vägar * Större väg Mindre väg

Organiska ämnen i grundvatten (labanalyser av klorfenoler, pentaklorfenol, alifater, aromater, PAH) Indelning av tillstånd (efter Naturvårdsverket 4918) mindre måttligt mycket Bilaga 4c N Gvrör 3 Gvrör 4 Gvrör 2 Berggrundvatten Gvrör 1 0 100 200 meter Underlag: SWECO VIAK 2003, utdrag fastighetskartan (copyright Lantmäteriet) Porvpunkter.shp Byggnader.shp Fastighetsgräns 2003 * Vägar * Större väg Mindre väg

Bilaga 5 Preliminär projektplan för huvudstudie Aktivitet och ansvarig Upphandling undersökning/utredning Länsstyrelsen eller Gotlands kommun Undersökning/utredning * Konsult 2004 2005 Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Slutlig ansvarsutredning Länsstyrelsen Huvudmannaskap Länsstyrelsen, huvudman Planering fortsatt arbete Länsstyrelsen, huvudman Information till berörda Länsstyrelsen, huvudman *) Innehåller: detaljerad undersökning riskbedömning, saneringsbehov åtgärdsutredning förslag till projekteringsdirektiv genomgång av vilka tillstånd, anmälningar som krävs förslag till direktiv för miljökontroll Innehåll i de olika aktiviteterna framgår av avsnitt Fortsatt arbete, Huvudstudie.

Bilaga 6 Preliminär projektplan för återstående skeden Aktivitet Ansökan statsbidrag 2004 2005 2006 2007 2008 jan-jun jul-dec jan-jun jul-dec jan-jun jul-dec jan-jun jul-dec Förberedelser Genomförande * Uppföljning *??? *) förutsätter statsbidrag samt att överenskommelse nås med eventuella ansvariga, fastighetsägare, huvudman och staten.