2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat... 6 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 6 3.1.1 Förvaltningsberättelse... 6 3.1.2 Investeringsredovisning... 6 3.1.3 Driftredovisning... 6 3.1.4 Balanskrav... 7 3.1.5 God ekonomisk hushållning... 8 3.2 Rättvisande räkenskaper... 9 3.2.1 Resultaträkning... 9 3.2.2 Balansräkning... 10 3.2.3 Kassaflödesanalys... 10 3.2.4 Sammanställd redovisning... 11 2
1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. De väsentligaste notupplysningarna bedöms vara redovisade i kommunens årsredovisning. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet är förenligt med de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. 4 av 5 finansiella mål är uppfyllda. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige har angivit i 2010 års budget. Målredovisningen har en bra struktur och måluppfyllelsen för 2010 redovisas överlag på ett tydligt vis. Som tidigare påtalats så behöver arbetet med att ta fram mätbara indikatorer inom resp. målområde fortsatt utvecklas. Årsredovisningens resultat bedöms i huvudsak vara förenligt med de verksamhetsmål fullmäktige beslutat om. Kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet för år 2010. Nettokostnaderna har jämfört med året innan ökat med 3,6 %. Skatteintäkterna inkl. kommunal utjämning har samtidigt ökat med 4,2 %. En större engångsförstärkning av kommunernas skatteintäkter har genomförts av staten för år 2010. 3
2 Inledning 2.1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådets och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. 4
Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 5
3 Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1 Förvaltningsberättelse Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Avsnittet om redovisningsprinciper är strukturerat och informativt. Förvaltningsberättelsens analys av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a. Frånvaron ska enligt KRL specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 5,4% jämfört med 6,1% året innan. 3.1.2 Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgår till 116,7 mnkr. Budgeterade nettoutgifter för investeringar uppgick till 138,8 mnkr. 3.1.3 Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Budgeterad nettokostnad för nämnderna var 1.895 mnkr. Utfallet blev 1.902 mnkr. Den totala avvikelsen är -8 mnkr. Budget, utfall samt avvikelse i mnkr framgår av tabellen nedan. Avvikelsen anges även i procent för resp. sektor. Budget, utfall samt avvikelser per nämnd i tusen kronor: 6
Budget Utfall Avvikelse Avvikelse-% Kommunstyrelsen (inkl. KS finans) 180 174 179 331 843 0,5% Bildningsnämnden 908 534 915 143-6 609-0,7% Plan- och miljönämnden 42 835 42 638 197 0,5% Socialnämnden 696 548 701 395-4 847-0,7% Tekniska nämnden 57 659 58 240-581 -1,0% KF samt övriga nämnder 8 856 5 555 3 301 +37,3% SUMMA 1 894 606 1 902 302-7 696-0,4% De procentuella avvikelserna är generellt små. Underskott redovisas för Bildningsnämnden (-6,6 mnkr), Socialnämnden (-4,8 mnkr) samt för Tekniska nämndens ( -0,6 mnkr). Socialnämndens prognos vid delårsbokslutet var en avvikelse om -8,3 mnkr. Tilläggsanslag har därefter erhållits med 4 mnkr. Justerat för detta är utfallet i nivå med delårsprognosen. Bildningsnämnden räknade i samband med delårsrapporten med ett resultat i nivå med budget. Interkommunala nettokostnader anges ha ökat sedan under året lämnade prognoser. Ett flertal verksamheter anges också ha haft kraftigt ökade kostnader jämfört med lämnade prognoser. Av kommunens resultaträkning framgår att nettokostnaderna blivit 4 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnaderna har jämfört med året innan ökat med 3,6%. Skatteintäkterna inkl. kommunal utjämning har samtidigt ökat med 4,2%. Noterbart är att en större engångsförstärkning av kommunernas intäkter i form av konjunkturstöd har genomförts av staten för år 2010. 3.1.4 Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Balanskravsutredning framgår nedan. Balanskravsutredning (mnkr): Utfall enligt resultaträkningen 43,4 Nedskrivningar +1,1 Realisationsvinster -2,0 Taxefinansierad verksamhet -3,1 Hovrättsdom Folkets hus +3,2 Summa balanskravsresultat +42,6 Kommunen har inga tidigare balanskravsunderskott att återhämta. 7
3.1.5 God ekonomisk hushållning 3.1.5.1 Mål för verksamheten I årsredovisningen finns en redovisning av måluppfyllelse för gemensamma inriktnings- och resultatmål samt en redovisning per nämnd. Sammanställningen av den av kommunen bedömda uppfyllelsen redovisas i tabellen nedan. Utfall vid årsslut 2010: Styrelse/nämnd Ja Delvis Nej Totalt Gemensamt 8 14 22 Bildningsnämnden 19 15 34 Plan- och miljönämnden 26 4 30 Socialnämnden 11 5 1 17 Tekniska nämnden 21 5 1 27 Vatten- och avfallsnämnd 11 3 4 18 SUMMA 96 46 6 148 % 65 % 31 % 4 % En summering visar att andelen uppfyllda mål uppgår till 65 %. 96 av 148 mål är uppfyllda enligt kommunens bedömning. I kommunens årsredovisning för 2009 var 22 av 43 inriktningsmål uppfyllda. Vår bedömning är att målredovisningen har en bra struktur i årsredovisningen. Som tidigare år saknas det fortfarande mätbara indikatorer och mått för flera av målen. Det finns behov av att i förväg klarlägga vilket värde som ska uppnås för vissa indikatorer för att målet ska anses vara uppfyllt resp. delvis uppfyllt. En utveckling bedöms pågå inom kommunen. 3.1.5.2 Finansiella mål I årsredovisningen görs en uppföljning av kommunens finansiella mål för 2010: Finansiellt mål, fastställt i budget 2010 Måluppfyllelse Resultatet före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till minst 2 %. Målet uppfyllt 8
Investeringarna i den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Målet ska mätas över en femårsperiod åren 2006-2010. Soliditetens utveckling ska vara stigande över tiden för att motsvara en god ekonomisk hushållning Målet uppfyllt för femårsperioden. Resultatet under perioden har finansierat nyinvesteringar. Kommunens låneskuld har minskat med 95 mnkr. Målet uppfyllt Rörelsekapitalet ska ha en positiv förändring varje år Målet ej uppfyllt Kommunen ska i budget avsätta medel för att jämna ut pensionskostnaderna. Målet uppfyllt. 4 av 5 finansiella mål kan konstateras vara uppfyllda för 2010. 3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Mindre avvikelser rapporteras i avsnittet 3.2.2. Balansräkning. Nedan redovisas resultaträkningens delårsutfall, prognosen vid delår samt helårsutfallet: Utfall delår Prognos vid delår Utfall helår Verksamhetens nettokostnader -1 160,0-1 840,0-1 851,6 Skatteintäkter 967,7 1 451,5 1 443,1 Statsbidrag och utjämning 303,7 455,7 455,0 Finansiella intäkter 3,0 4,0 5,3 Finansiella kostnader -3,3-7,5-8,3 Resultat 111,2 63,8 43,4 Konjunkturstödet uppgår till 40,9 mnkr för helåret. Detta är en engångsförstärkning av statsbidraget som i tabellen ingår i statsbidrag och utjämning. Detta förklarar i stort sett hela plusresultatet. Nettokostnaderna har blivit något högre än de vid delåret beräknade och skatteintäkterna har blivit något lägre. I nettokostnaderna ingår inlösen av ansvarsförbindelse med 20 mnkr. Utfallet för helåret har blivit avsevärt sämre än delårsresultatet. 9
3.2.2 Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter samt de enligt vår mening väsentligaste notupplysningarna. För att nå upp till de krav som ställs i Rådet för kommunal redovisnings normering krävs dock att noterna utökas ytterligare. Rådet har gett ut en idéskrift som visar på hur noterna kan utformas för att nå upp till kraven i rådets rekommendationer. Bilagor och specifikationer finns i stor utsträckning för vår granskning av balansposterna. Dokumentationen av avstämningar och underlagen till vissa balansposter kan dock enligt vår mening redovisas tydligare för delar av balansräkningen. Vi har vid tidigare granskningar påpekat att vissa äldre balanskonton enligt vår mening ska avslutas. Vid denna granskning har noterats att nämndsbeslut tagits om hur tekniska nämndens avräkningskonto för skog ska lösas upp. Vidare har ett antal andra balanskonton avslutats under året. Bland Kommunstyrelsens verksamheter konstaterar vi dock att kvarvarande budgetmedel för ett antal nya projekt vid årets utgång har hanterats genom skuldbokning av kvarvarande budgetbelopp. Detta innebär att årets bokföring belastas med en för hög kostnad om cirka 2 mnkr. Vi anser att denna typ av överföring av medel mellan åren istället ska hanteras genom ombudgetering mellan åren. I samband med granskningen har, utöver ovanstående, några mindre felperiodiseringar noterats. En striktare redovisningsmässig avgränsning mellan åren krävs till följd av ovanstående avvikelser. Kommunen har som tidigare utelämnade lån med avvikande villkor. Posten har ökat under året till följd av ny långivning. Värderingen av dessa tillgångar bedöms inte som försiktig då de tas upp till nominellt värde. Bokföringsmässig nedskrivning bör därför övervägas av kommunen. Avsättning finns dock skuldbokförd med 12 mnkr. Vår bedömning är sammanfattningsvis att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar och i allt väsentligt är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 3.2.3 Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Överensstämmelse finns mellan kassaflödesrapport och motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Noter bedöms finnas i tillräcklig omfattning. Årets kassaflöde är negativt vilket 10
delvis förklaras av att amortering skett på kommunens lån. 3.2.4 Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Upplysningar om verksamhet i koncernföretag har lämnats i tillräcklig omfattning i årsredovisningens avsnitt om koncernen. Koncernens resultat uppgår till 49,6 mnkr (42,0). 11