Göteborgs stad SDF Östra Göteborg

Sid 1(19) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Hälsa-in Startdatum 2016-02-01 Kontaktperson för projektet Inger Jayakoddy Slutdatum 2019-01-31 Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress 031-3653091 inger.jayakoddy@ostra.goteborg.se Ulla-Carin Olsson 031-3653000 Lisa Björck lisa.bjorck@ostra.goteborg.se 031-3654028 Box 47107 40258 Göteborg Förstamajgatan 2b 40258 Göteborg Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Göteborgs stad SDF Östra Göteborg 212000-1355 Primärkommunala verksamheter Fler än 200 031-3653000 ostragoteborg@ostra.goteborg.se www.goteborg.se/ostragoteborg Box 47107 40258 Göteborg 67750-0 Ulla-Carin Olsson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde 27137280 SDF Östra Göteborg Box 47107 40258 Göteborg Förstamajgatan 2b 40258 Göteborg Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden : 2015/00479 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.

Sid 2(19) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 200 Antal kvinnor 110 Antal män 90 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. I Östra Göteborg bor 47500 människor vilket gör att stadsdelen till storlek och invånarantal kan liknas vid en medelstor kommun i Västsverige. Här finns ett av Sveriges största socialkontor och många i stadsdelen är socioekonomiskt utsatta. Stadsdelen utgör en av Göteborgs kommuns tio stadsdelar och präglas, likt staden i övrigt, av segregering där bostadsområden markerar såväl utanförskap som innanförskap. Gamlestaden, med SKF som markör, är ett område i expansion och tillväxt. Utby och Kviberg liknar småstadsområden med småhus och bostadsrätter och Kortedala är ett väl bevarat 50-talsområde. Längst bort från centrum, i en rörelse från inkludering till exkludering, ligger Östra Göteborgs mest utsatta område Bergsjön. I detta miljonprogramsområde är hälsan och livsvillkoren som sämst i hela Göteborg denna trend måste brytas! Många arbetsmarknadsprojekt har fokus på insatser som praktik, arbetsplatsträning och utbildning. I projektet Hälsa-in sätts individens fysiska, psykiska och sociala hälsa i fokus. När hälsan är god är det lättare att tillgodogöra sig en arbetsmarknadsinsats. Hälsan påverkas av sociala och ekonomiska förutsättningar, kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Skillnader i livsvillkor och hälsa tar sig olika starka uttryck i olika grupper. Ofta talas det om ansamling av riskfaktorer och ohälsa bland grupper som utpekas som särskilt utsatta. Kombinationer av faktorer kan på så sätt påverka hälsan positivt eller negativt. Olika delar förstärker varandra att ha kort utbildning, låg inkomst att ha liten kontroll över sitt liv leder till en sämre hälsa när grupper av människor studeras. Ofta är endast en av dessa kategorier i fokus vid beskrivningen av utsatthet och orsak till ohälsa. Här är det istället viktigt att se utifrån hela människan och de faktorer som bidrar till ohälsa i just dennes liv. Projektidén utgår från antagandet att en välmående person har lättare att tillgodogöra sig en utbildning, praktik eller ett jobb. I att vara välmående ingår att må bra i sin

Sid 3(19) kropp och i sitt sammanhang och att inneha en känsla av kontroll över sin livssituation. Projektets mål är att utveckla en hälsofrämjandearbetsmetod som bidrar till att stärka individens hälsa och därigenom egenmakt över den egna livssituationen. Tillväxt för alla, en av prioriteringarna i EU:s långsiktiga hållbarhetsstrategi EU-2020, förutsätter ett ökat deltagande på arbetsmarknaden samt fortsatt bekämpning av fattigdom och social utestängning. Västsverige når redan idag upp till EU-2020- målet om en sysselsättningsgrad på minst 80 % av befolkningen 20-64 år, men inom regionen finns stora skillnader. Östra Göteborg är tillsammans med Angered den stadsdel i Göteborg där utbildningsnivå och förvärvsfrekvens är lägst. När det gäller utbildningsnivå har endast 22 % av befolkningen i Östra Göteborg en eftergymnasial utbildningsnivå om tre år eller längre (jämfört med Göteborgs 33,9 %). I området Bergsjön är förvärvsfrekvensen 50,8 % för män och 40,3 % för kvinnor (Regionala handlingsplanen för socialfonden). Vidare visar statistik att i Östra Bergsjön är andelen invånare med utländsk bakgrund 84,2 % (jämfört med Göteborgs 32,4 %) och andelen utlandsfödda är 60,6 % (Göteborgs Stad, Göteborgsbladet 2015). Bland försörjningsstödstagare i Göteborg är gruppen sjukskrivna och nollplacerade störst till antal i Östra Göteborg. Även personer med psykiska funktionsnedsättningar är störst till antal i stadsdelen. Första kvartalet 2015 var 2440 hushåll i Östra Göteborg i långvarigt försörjningsstöd, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av kommunens totala kostnader för detta stöd. Avsikten med försörjningsstöd är att det ska vara tillfälligt och att individen ska bli självförsörjande så snabbt som möjligt. Biståndet ska vara ett komplement när andra generella stödformer, t.ex. sjukersättning, bostadsbidrag samt A-kassa, inte är tillräckliga. Ca 20 % av försörjningsstödstagarna i stadsdelen är sjukskrivna men saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och är så kallade nollplacerade, vilket innebär att de inte har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan vid sjukskrivning. Detta beror till viss del på att många nyanlända invånare saknar arbetslivserfarenhet i Sverige och därmed inte har rätt till SGI i händelse av sjukskrivning. Statistiken visar även att inom gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning är många nollplacerade till följd av långa perioder av sjukdom, avsaknad av gymnasieexamen samt arbetslivserfarenhet. Av en genomgång av 787 personer med psykisk funktionsnedsättning i Östra Göteborg hade 51,6 % försörjningsstöd och 55,7 % av den totala gruppen hade problem med somatisk hälsa. För att skapa en arbetsmarknad öppen för alla krävs en attitydförändring och nya angreppssätt. För att tillföra ett sysselsättningsperspektiv för målgruppen tror vi att en hälsofrämjande ansats måste inkluderas så att individens förutsättningar att komma i aktivitet ökar. Varför hälsa i fokus? WHO:s rapport Closing the Gap in a Generation visar att graden av jämlik hälsa hos befolkningen kan ses som ett mått på social hållbarhet och hälsa kan ses som både en förutsättning för, och ett resultat av, samhällets utveckling. En jämlik fördelning av hälsa innebär att alla oavsett ekonomiska förhållanden och socioekonomisk status har samma möjlighet att uppnå god hälsa. För att fler människor ska kunna delta i arbetslivet är det därför viktigt att minska de socioekonomiska skillnaderna för att skapa en mer jämlik, inkluderande arbetsmarknad där tillväxt och sysselsättning främjas. WHO:s rapport har legat till grund för Göteborgs Stads arbete med social hållbarhet. 2014 togs rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg fram. Rapporten visar att trots det faktum att det genomsnittliga hälsoläget i Göteborg har blivit bättre så har skillnaderna i inkomst, hälsa och livslängd mellan olika befolkningsgrupper och områden i kommunen fortsatt att öka. Utifrån rapporten och kommunfullmäktiges prioriterade mål om social hållbarhet har ett antal fokusområden tagits fram för att stärka arbetet med att göra hela staden socialt hållbar. Ett av de prioriterade fokusområdena är Skapa förutsättningar för arbete som omfattar insatser som stärker människors förutsättningar att kunna försörja sig och vara delaktiga i samhället. För att möta samhällets krav på individers inträde på arbetsmarknaden krävs ökad samordning och anpassat stöd utifrån individers olika behov och förutsättningar. Vi tror att en viktig utgångspunkt på vägen mot sysselsättning och egen försörjning är att anlägga ett helhetsperspektiv på hälsa. Därför har Hälsa-in för avsikt att pröva och utveckla ett nytt tvärprofessionellt arbetssätt där kompetenser utifrån olika perspektiv på hälsa gör en samlad bedömning av individens fysiska, psykiska och sociala förutsättningar. Den andra centrala delen i arbetssättet är att erbjuda deltagarna ett individanpassat stöd som möter målgruppen utifrån behov och därifrån stöttar mot aktivitet. Social isolering är mer vanligt bland grupper med lägre socioekonomisk status och har en stor påverkan på individens hälsa. I Bergsjön i Östra Göteborg bedöms 54 % vara socialt isolerade jämfört med 4 % i Södra Västkusten. Social isolering mäts utifrån både fysisk och emotionell isolering, mängden sociala relationer och graden av socialt stöd. Kopplingen mellan hälsa och socialt deltagande är dubbelriktad, det vill säga att det är svårt att vara deltagande om hälsan är dålig och hälsan blir oftast dålig hos personer som är socialt isolerade. Sammanfattat visar forskningen att mer socialt deltagande personer har mer hälsosamma levnadsvanor. De är mer välintegrerade och lever längre samt återhämtar sig fortare efter sjukdom. I Bergsjön är majoriteten av de utlandsfödda flyktingar, vilket kan vara en vidare förklaring till social isolering. Flyktingar utgör en särskilt utsatt grupp bland utlandsfödda då många lider av posttraumatiskt stressyndrom. Känt är också att sambandet mellan hälsoutfall och arbetsmarknadsposition är dubbelriktat. Personer med sämre hälsa kan ha svårt att både ta sig in på arbetsmarknaden, eller hålla sig kvar, samtidigt som en lägre arbetsmarknadsposition och osäkra arbetsförhållanden samt osäkra ekonomiska villkor kan medföra ohälsa. Även förankringen på arbetsmarknaden är central för hälsan. Dagens forskning visar att ju längre en person är arbetslös, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. Studier har även visat på en koppling mellan vuxnas långtidsarbetslöshet genom att barn som växt upp med långtidsarbetslösa föräldrar i större utsträckning är arbetslösa och lider av olika psykiska problem som unga vuxna än andra personer (Göteborgs Stad, Rapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg). Ur ett könsperspektiv visar statistiken att fler kvinnor än män är arbetslösa, har högre ohälsotal och saknar arbetslivserfarenhet. Fler kvinnor än män konsumerar vård, i synnerhet akutvård. Kvinnor har dock generellt en högre utbildningsnivå än män i stadsdelen, med undantag för Östra Bergsjön. Av detta kan vi dra slutsatsen att kvinnor i Östra Bergsjön är en särskilt utsatt

Sid 4(19) grupp. Även om siffrorna vad gäller social isolering i Östra Göteborg inte skiljer sig åt mellan kvinnor och män kan det finnas olika anledningar till denna känsla av isolering kopplat till kön. Projektet har därför som mål att få en mer nyanserad bild av vad känslan av utanförskap står för och huruvida det finns en skillnad i hur kvinnor respektive män beskriver känslan av utanförskap. Med en mer nyanserad bild har vi också möjlighet att förändra verksamheten och vara ett bättre stöd till individen. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Projektets problemområde stämmer väl in med den regionala handlingsplanens utmaningar gällande målgrupper i långvarigt utanförskap. I den regionala handlingsplanen lyfts det fram att kvinnor och män som har en sammansatt problematik måste ges förutsättningar att efter egen förmåga uppnå den utbildning och kompetens som krävs för inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. För vissa individer och grupper innebär detta ett ökat behov av stöd. Det är angeläget att utveckla väl fungerande former för samverkan mellan kommunen (inbegripet socialtjänst, arbetsmarknads-förvaltning och skola), hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra relevanta aktörer för att på ett bättre sätt tillmötesgå målgruppens behov. I dessa sammanhang krävs samordnade insatser från flera aktörer för att individerna ska få det stöd de behöver för att komma in och stanna i arbetslivet (Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Västsverige, s.34). Vidare visar planen att sysselsättningsgraden generellt sett är lägre för alla grupper av utlandsfödda jämfört med svenskfödda oavsett vilket land man kommer från och hur länge man har bott i Sverige. Kvinnor har generellt en lägre sysselsättningsgrad än män och skillnaderna förstärks av att vara född i ett annat land eller att ha föräldrar som är utrikesfödda. I handlingsplanen urskiljs området Bergsjön i Östra Göteborg tillsammans med sju andra stadsdelar i Västsverige som en av regionens stadsdelar med högst andel utlandsfödda. Gruppen utlandsfödda har olika förutsättningar för att integreras i det svenska samhället utifrån individuella skillnader i ålder, kön, utbildningsnivå och tidigare arbetslivserfarenhet, samt strukturella skillnader som segregation och diskriminering på arbetsmarknaden, vilket bidrar till att skapa segregation och utanförskap. I Göteborgsregionen utvecklas arbetsmarknaden bra jämfört med Västra Götalandsregionen, men det finns stora inomregionala skillnader då vissa grupper står särskilt långt från arbetsmarknaden. Kvinnor och män med utländsk bakgrund och/eller någon form av funktionsnedsättning har ökat kraftigt i gruppen arbetslösa och i Östra Göteborg är många i behov av rehabiliteringsinsatser för att komma ur ett långvarigt beroende av försörjningsstöd. I den regionala handlingsplanen framhålls att tillsammans med utlandsfödda utgör personer med en funktionsnedsättning den grupp i samhället där arbetslösheten har ökat som mest de senaste åren. Handlingsplanen visar att kvinnor och män med en psykisk funktionsnedsättning har den lägsta sysselsättningsgraden inom målgruppen och många blir kvar på försörjningsstödet. Särskilt utsatt är gruppen unga och framförallt unga kvinnor. Då det inte förs någon statistik över försörjningsstödstagare med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning behövs nya metoder för att på ett bättre sätt möta målgruppen utifrån deras behov av stöd för att nå egen försörjning, en meningsfull vardag och ett självständigt liv. Vidare visar rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg att invånarna i Bergsjön är i en särskilt utsatt situation sett till socioekonomiska indikatorer, där det tydligaste måttet på invånarnas utsatthet är medellivslängd. I Göteborg skiljer det 7,5 år i medellivslängd för kvinnor och 9,1 år för män när olika geografiska områden jämförs. Statistiken visar att i Östra Göteborgs två områden, Bergsjön och Kortedala, är den förväntade medellivslängden bland de lägsta i staden med 74 respektive 76 år. Medellivslängd är ett mått som i hög grad speglar individens sociala position i samhället och på ett tydligt sätt återspeglar hur väl samhället lyckas skapa goda förutsättningar för invånarna att leva ett långt och hälsosamt liv. När det gäller hälsa utgör invånarna i Östra Göteborg den grupp som har högst ohälsotal i Göteborg. De höga ohälsotalen i stadsdelen kan bland annat förklaras av att invånarna i stor utsträckning består av personer med utländsk bakgrund, låg utbildningsbakgrund, låg socioekonomisk position till följd av arbetslöshet och långtidssjukskrivningar som resulterat i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd (Göteborgs Stad, Rapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg). Vidare ser vi att det i Östra Göteborg är fler som är beroende av långvarigt försörjningsstöd (över 10 månader) än de som är korttidsberoende. Tillsammans med Angered står stadsdelen för nästan 50 % av stadens totala försörjningsstöd (Riktlinjer för individuellt ekonomiskt stöd i Göteborgs Stad, s. 7). I rapporten Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska framkommer att en stor grupp som behöver särskilda och individuella insatser är de som behöver stöd och insatser i mer än 18 månader för att kunna ta ett arbete. Bland personer i långvarigt försörjningsstöd i Östra Göteborg har nästan 50 % grundskola eller lägre som högsta utbildningsnivå. Därtill visar rapporten att andelen vet ej uppgår till ca 20 %. I gruppen ingår bland annat många sjuka och äldre samt långtidsberoende kvinnor med barn, personer med utländsk bakgrund och personer med en icke funktionell svenska. Individer med en sammansatt problematik blir kvar på försörjningsstödet under väldigt lång tid och för den som är sjuk och saknar rätt ersättningsform är det svårt att bli självförsörjande utan tillgång till rehabiliterande insatser. Ett mål för projektet är att utifrån behov kartlägga situationen för målgruppen nollplacerade samt att upprätta en mer hållbar samverkan kring målgruppen tillsammans med Försäkringskassan och Kompetenscenter (Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning). Kompetenscenter är Göteborgs Stads nya angreppssätt för att möta målgruppen med försörjningsstöd som bedöms ha en arbetsförmåga men ändå vara i behov av mer stöd än vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Det första kompetenscentret etableras i Östra Göteborg under hösten 2015 och kommer att ingå i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen i Gamlestaden genom bland annat samlokalisering. Arbetsförmedlingen möter idag personer som haft en lång period av sjukskrivning och som är på väg tillbaka till arbetslivet, men för vissa målgrupper behövs kompletterande rehabiliteringsinsatser för att komma i aktivering, behålla aktivitet och om möjligt göra progression som innebär ett steg närmare arbetsmarknaden. För att målgruppen i Hälsa-in ska vara redo att tillgodogöra sig de insatser som Kompetenscenter alternativt Arbetsförmedlingen erbjuder är projektets antagande att målgruppen behöver stöd utifrån sin hälso- och livssituation först. Många kvinnor och män i Östra Göteborg har en sammansatt problematik av fysisk, psykisk och social karaktär som gör att de står särskilt långt från arbetsmarknaden och har svårt att påbörja, fullfölja och göra progression i ordinerade insatser.

Sid 5(19) Projektets jämställdhets- och tillgänglighetsarbete ligger i linje med Europeiska socialfondens mål och handlar om att anlägga ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv i projektets alla delar. Målet är att projektet ska generera ökade möjligheter till social inkludering, ekonomisk självständighet samt makt för deltagarna att forma sina egna liv oavsett kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Det finns en stor potential för att projektet kommer att generera mycket kunskap kring vilka faktorer som påverkar individers hälsa sett ur ett genusperspektiv och projektet har för avsikt att fånga upp denna kunskap och implementera den i ordinarie verksamhet. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Projektägarorganisationen har under den förra programperioden drivit en rad olika ESF-projekt där delar av de resultat och erfarenheter som genererats ligger till grund för det antagande som Hälsa-in grundar sig på, det vill säga att en välmående person har lättare att tillgodogöra sig en utbildning, en praktik eller ett jobb. I att vara välmående ingår att må bra i sin kropp och i sitt sammanhang och att inneha en känsla av kontroll över sin egen livssituation. Erfarenheter från tidigare projekt visar att hälsoinsatser skapar större motivation hos målgruppen och kan därför vara en väg in i aktivitet. KvinnoKraft var ett samverkansprojekt mellan stadsdelsförvaltningarna Östra Göteborg och Angered, Vuxenutbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen samt ABF. Projektet riktade sig till somaliska kvinnor i långvarigt försörjningsstöd, boende i nordöstra Göteborg. Syftet var att deltagarna skulle komma närmare arbete och egen försörjning. En aktivitet i projektet var att erbjuda hälsoinsatser i form av fysisk aktivitet och hälsoinformation. Projektresultatet visade på positiva hälsoeffekter i form av förbättrad upplevd hälsa och sömn hos deltagarna. Projektets hälsocoach framhöll att deltagarna hade blivit mer medvetna om kropp och kost samt fått ett ökat intresse för hälsorelaterade frågor. Utvärderingen visade även att när deltagarna kände sig friska var de också motiverade till att göra progression i en arbetsmarknadsinsats. I slutrapporten sammanfattar utvärderaren att i övrigt hänvisar deltagarna till att de gärna skulle göra praktik i framtiden men är för sjuka för att klara av det i nuläget. (Lärande utvärdering av Projekt KvinnoKraft - ett socialfondsprojekt i Göteborg. Slutrapport 2014). Erfarenheterna från KvinnoKraft visar på behovet av att fokusera på målgruppens fysiska, psykiska och sociala hälsa och ligger delvis till grund för projektidén Hälsa-in. En tro på projektdeltagarnas kapacitet och en vilja att stimulera egenansvar var två centrala delar av det förhållningssätt som genomsyrade ESF-projektet Unga vuxna A/B (Delrapport 1 Unga Vuxna A/B 20120702). Projektet var ett samverkansprojekt mellan enheterna för boendestöd i stadsdelsförvaltningarna Östra Göteborg och Angered, Sociala resursförvaltningen, sjukvårdens psykiatriska öppenvård, Stödteamet Arena och Försäkringskassan. Idag är arbetsmetoden en framgångsrik del av den ordinarie boendestödsverksamheten i Östra Göteborg. Projektet, som vände sig till unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa, syftade till att utveckla ett arbetssätt för att bryta isolering och stödja målgruppens inkludering i samhället. Erfarenheter visade att deltagare i Unga Vuxna A/B på grund av sin psykiska ohälsa hade svårt att hantera det ansvar som ålades dem och var därför i behov av samordnat stöd från myndigheterna. Vid överlämningar mellan myndigheter fanns få möjligheter till stöd, vilket gjorde att deltagarna riskerade att falla tillbaka i sin process mot sysselsättning och därmed bli hälsomässigt sämre. Resultatet visade att målgruppen har behov av att vägledas inom systemet, då en funktionsnedsättning ofta resulterar i en ökad stress vid förändringar eller nya kontakter. Vidare visar resultatet på vikten av att i ett tidigt stadium fånga upp målgruppen som finns på försörjningsstöd för att de snabbare ska kunna komma i aktivitet. Utvärderingen visade att ett verktyg för detta och en av de viktigaste framgångsfaktorerna var projektets lotsfunktion: projektet är inte bara en verksamhet som kan aktivera målgruppen och erbjuda insatser utan har även en funktion som lots för individer vars livssituation behöver kartläggas ytterligare för att personal i dennes organisation ska kunna fatta bättre beslut om aktiviteter och insatser. Utifrån framgångsfaktorerna i arbetsmetoden ser vi en möjlighet i att pröva arbetssättet på en bredare målgrupp och utveckla lotsfunktionen för personer 18-64 år med en sammansatt problematik. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Hälsa-in är ett projekt för personer som står långt från arbetsmarknaden och som har rätt till bistånd i form av rehabiliteringsinsatser. Syftet är att utifrån fokus på individens fysiska, psykiska och sociala hälsa stödja personer med utländsk bakgrund och/eller psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning att komma i aktivitet. Målet är att utveckla en hälsofrämjande arbetsmetod så att personer med långvarigt försörjningsstöd ska komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Planeringsfasen Målet är att ta fram en detaljerad planering av projektets operativa verksamhet samt ta fram underlag för uppföljning och utvärdering av projektets resultat. Projektledaren har det huvudsakliga ansvaret för planeringsfasens olika delar och ska: Uppdatera tids- och aktivitetsplan och, med utgångspunkt i projektets huvudmål, revidera delmål, förväntade resultat och indikatorer. Tillsammans med projektägaren påbörja rekryteringen av projektpersonal. Tillsammans med ordinarie verksamhet ta fram en plan för rekrytering av deltagarna och rutiner för samarbete mellan teamet och berörda verksamheter hos såväl projektägaren som samarbetspartners. Kartlägga ordinarie insatser för målgruppen, t.ex. SFI, vårdrehabilitering, arbetsträning, samhällsorientering, fysisk aktivitet på recept. Anlita en projektutvärderare och tillsammans ta fram ett upplägg avseende tidplan och fokusområde för respektive delrapport. Upplägget ska vara förankrat hos styrgrupperna. Upphandla extern samtalsterapeut.

Sid 6(19) Samverkan och samarbete Bilda den operativa och den strategiska styrgruppen samt ta fram ett samverkansavtal mellan projektets huvudaktörer; SDF Östra Göteborg, Försäkringskassan, Angereds Närsjukhus samt Kompetenscenter (Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborgs stad). Upprätta ett samarbete med referensgrupper och intressenter. Jämställdhet och likvärdig behandling Upphandla en genuskonsult och tillsammans planera projektets jämställdhetsarbete i form av kompetensutveckling för projektpersonal och partners samt utförande av projektets 4R-analys och uppföljning. Konsulten ska vara ett stöd i att säkerställa att ett genusperspektiv integreras i underlag för uppföljning. Tillsammans med genuskonsulten ta fram ett underlag för uppföljning av projektets verksamhet för att säkerställa att individer inte diskrimineras och exkluderas från deltagande på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsidentitet/-uttryck. Tillsammans med genuskonsulten ta fram ett verktyg och variabler för att följa upp och mäta förväntat resultat gällande att minska målgruppens känsla av utanförskap. Konsulten ska undersöka om det finns några könsmässiga skillnader i känslan av utanförskap. Ta fram en checklista för att säkerställa att tillgänglighet beaktas enligt lag i projektet. Kompetensutveckling Ta fram en plan för kompetensutveckling kring jämställdhet, tillgänglighet och likvärdig behandling. Ta fram en plan för kompetensutveckling i metoder som är centrala för projektets arbetsmetod, t.ex. Motiverande intervjuteknik (MI), Individual Placement Support (IPS), kunskap om våld i nära relationer samt Hälsolitteracitet. Information och spridning Med stöd av projektägarens kommunikatör ta fram en kommunikationsplan som ska ligga till grund för projektets spridning och strategiska påverkansarbete. Transnationalitet Med stöd utvecklingsledare EU söka upprätta ett transnationellt partnerskap med en eller flera partners. Målet är att hitta en lämplig partner och ingå ett lärande kring utanförskapets påverkan på hälsa. Genomförandefasen Målet är att utveckla och pröva en hälsofrämjande arbetsmetod för personer med utländsk bakgrund och/eller psykisk ohälsa som är långtidsberoende av försörjningsstöd. Projektets tvärprofessionella team, bestående av en socionom, en arbetsterapeut, en hälsopedagog och en sjuksköterska, ansvarar för att utifrån ett salutogent perspektiv göra en samlad bedömning och ta fram en handlingsplan för projektets deltagare. Det kan t.ex. handla om att göra progression inom SFI, påbörja ordinerade friskvårdsaktiviteter samt att få stöd i att bryta isolering och komma i aktivitet. Teamet överlämnar handlingsplanen till en insatsvägledare som ansvarar för uppföljning och stödjer deltagaren mot uppsatta mål. Vägledaren fungerar som en lots och hjälper deltagaren att hålla fast vid planen. Det kan t.ex. handla om att följa till ett läkarbesök eller ordinerad aktivitet eller ge information och vara ett stöd till deltagaren vid kontakt med t.ex. Försäkringskassan. Teamet och insatsvägledarna träffas regelbundet för uppföljning kring individen och samråder med berörda partnerverksamheter. Mot bakgrund av ordinarie socialsekreterares biståndsbedömning remitteras deltagare till projektet från försörjningsstödet i Östra Göteborg. Tiden i projektet fastställs utifrån individens behov. Underlaget för remitteringen utgår exempelvis från FIA, (förutsättningar inför arbete en standardiserad bedömningsmetod) eller motsvarande strukturerad metod. Projektet har för avsikt att pröva om tillgång till en samtalsterapeut kan ge upphov till en positiv effekt på hälsan för de deltagare som teamet identifierar skulle ha nytta av samtalsterapi men som inte uppfyller kraven för en ordinerad vårdinsats i form av psykologstöd. Aktiviteten kommer att utvärderas. Ledning och styrning Projektets operativa styrgrupp, bestående av representanter på operativ nivå, träffas ca 4 6 ggr/år. De ansvarar för att förankra projektets lärande och delresultat i den egna organisationen samt möjliggör förändringar på operativ nivå. Den strategiska styrgruppen med representanter på strategisk nivå träffas ca 2-3 ggr/år och ansvarar för att sprida kunskap om projektets arbetsmetod till aktörer på lokal, regional och nationell nivå samt ansvarar för implementeringen av framgångsrika resultat för att säkra projektets långsiktighet och strukturella påverkan. Jämställdhet och likabehandling Genuskonsulten genomför en 4R-analys av projektets operativa verksamhet under jan-aug 2017. Analysen ska utifrån ett genusperspektiv identifiera styrkor och brister som framkommit under projektets gång och ska följas av rekommendationer gällande hur projektets personal kan jobba med frågor som rör representation och jämn fördelning av resurser mellan deltagare i projektet. För att kunna bryta mönster handlar det om att få syn på t.ex. ett könsstereotypt bemötande av deltagarna och vilka normer som styr varför resurserna fördelas som de gör. Genuskonsulten genomför en uppföljning av analysens resultat under jan-aug 2018. För att jämställdhet ska integreras behöver projektets personal få fördjupad utbildning i t.ex. normkritik och intersektionalitet (hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle). För att motverka att deltagare

Sid 7(19) diskrimineras och exkluderas handlar genuskonsultens uppdrag om att hjälpa personal att få syn på sina egna fördomar så att de kan möta deltagarna med öppenhet. Genuskonsulten bistår med att fånga upp den kunskap som genereras och stödjer personalen till att arbeta med rätt verktyg för att kunna samla och dokumentera kunskapen. Projektet har för avsikt att under alla faser nyttja genuskonsultens kompetens i syfte att fånga upp brister i arbetet med ett integrerat genusperspektiv. Uppföljning/utvärdering Projektledaren ansvarar för den löpande uppföljningen av projektets operativa verksamhet. Den externa utvärderaren följer projektets verksamhet och styrning genom metoden Ongoing evaluation och ska i två delrapporter belysa projektets metod, måluppfyllelse samt styrning. Delrapport 1 tas fram 2017 och delrapport 2 under 2018. Utvärderaren ska följa upp projektets jämställdhetsarbete i form av 4R-analysen samt projektets arbete med att beskriva utanförskap ur ett genusperspektiv. Utvärderingen ska bidra till ett kontinuerligt lärande där delrapporterna resulterar bidrar till metodutveckling och gradvisa justeringar för att nå ökad måluppfyllelse. Transnationalitet Projektets transnationella samarbete ska bidra till ny kunskap som kan appliceras inom ramen för den operativa verksamheten. Genom ett ömsesidigt lärande ska projektpersonal och partners inhämta ny kunskap om hälsofrämjande arbetssätt och få inblick i metoder som kan bidra till att stärka individens fysiska, psykiska och sociala hälsa samt upplevelsen av en förbättrad hälsa och egenmakt. Strategisk påverkan och implementering Riktlinjerna och målgrupperna för påverkansarbetet finns i projektets kommunikationsplan. Planen kommer att revideras. Målet för påverkan är att sprida arbetsmetoden till intressenter som vill starta en liknande verksamhet. Projektet bör delta i relevanta publika sammanhang för att utbyta kunskap och information kring projektets arbetsmetod och målgrupp. Projektledaren och den strategiska styrgruppen ansvarar för förankringen på politisk nivå, som är viktig för att nå långsiktighet och understödja implementeringen av projektets arbetsmetod i ordinarie verksamhet samt spridning till andra liknade verksamheter. Tidigare projekt visar på vikten av samspel mellan projektverksamhet och ordinarie verksamhet under hela projekttiden. Projektpersonalen ska delta i den ordinarie verksamhetens planerings- och arbetsplatsträffar och projektets arbetsmetod och mål ska vara kända hos samverkanspartners. Avslutsfasen Projektledaren sammanställer projektets resultat, erfarenheter och lärdomar i en slutrapport som överlämnas tillsammans med utvärderingsrapporten till styrgrupperna och projektägare. Genuskonsulten deltar i projektets slutrapportering genom att bistå med en analys av projektets samlade jämställdhetsarbete. Ekonomen sammanställer projektets ekonomiska resultat. En slutkonferens anordnas där projektets arbetsmetod och lärande sprids. Om möjligt kommer projektets transnationella erfarenhetsutbyte utgör en programpunkt. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp projektdeltagare Projektets målgrupp är personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden, har haft försörjningsstöd i mer än 10 månader och har rätt till bistånd i form av rehabiliteringsinsatser. Projektet vänder sig till personer som har rätt till kompletterande sysselsättningsinsatser men som inte är aktuella för ordinarie arbetsmarknadsinsatser hos Arbetsförmedlingen, med särskilt fokus på nollplacerade personer med utländsk bakgrund och/eller psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning. Målgruppen har ofta en sammansatt problematik till följd av lång tid i arbetslöshet i kombination med ohälsa, sociala svårigheter, språkhinder och/eller en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer i målgruppen har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna är en konsekvens av fysisk, psykisk eller social ohälsa. Idag är 2440 hushåll långtidsberoende av försörjningsstöd i Östra Göteborg. Utifrån statistik från 2014 bedöms mer än 1000 personer vara i behov av stöd i form av rehabiliteringsinsatser för att komma i arbete. Av dessa uppgavs 475 personer vara sjukskrivna och nollplacerade varav antalet med utländsk bakgrund var 374 personer. Totalt utgör andelen med utländsk bakgrund mer än 75 % av den totala målgruppen. Fördelningen mellan kvinnor och män är 55 % respektive 45 %. Personer med utländsk bakgrund Utrikesfödda och nyanlända med låg utbildning och kort, eller ingen, arbetslivserfarenhet från hemlandet är en grupp som det tar extra lång tid för att etablera sig på arbetsmarknaden. Hos många i gruppen finns ofta en outredd ohälsa eller långvarig sjukdom som tar fokus från de arbetsförberedande insatser som planeras för individen. Det kan bland annat handla om psykisk ohälsa till följd av trauma, sammansatt problematik och/eller långvarigt utanförskap. En stor andel av denna grupp har inte rätt till sjukersättning eller har rätt till ersättning på en för låg nivå och klarar sig inte utan försörjningsstöd, det vill säga är nollplacerade. Då majoriteten av den totala målgruppen har utländsk bakgrund kommer projektet ha ett riktat fokus på denna grupp. Psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning Personer med psykisk funktionsnedsättning löper särskilt stor risk för att långvarigt stå utanför arbetsmarknaden och samhället i stort. I en genomgång av 787 personer med psykisk funktionsnedsättning i Östra Göteborg visade det sig att 51,6 % hade

Sid 8(19) försörjningsstöd och 55,7 % av den totala gruppen hade problem med somatisk hälsa. Bland unga med psykisk ohälsa 18-30 år visar erfarenheter från tidigare projekt att många inte har aktivitetsersättning utan istället får sin försörjning via försörjningsstödet. Sammantaget bidrar detta till en inlåsningseffekt och passivitet hos målgruppen som inte får den ersättning och insats de har rätt till. Deltar i planeringsfasen För att få en bild av målgruppens behov har projektledaren i uppdrag att inhämta kunskap från socialsekreterare och annan personal som arbetar med målgruppen. Underlaget utgörs bland annat av socialsekreterarnas erfarenheter utifrån den standardiserade bedömningsmetod de använder för att inhämta synpunkter kring målgruppens sociala livssituation och tankar kring arbetsmarknadsinsatser. Syftet är att ta fram ett underlag för att skapa en verksamhet utifrån målgruppens förutsättningar. Deltar i genomförandefasen Målgruppen deltar vid framtagandet av den individuella handlingsplanen. Därefter definierar de, tillsammans med insatsvägledaren, vilket typ av stöd de behöver för att nå uppsatta mål. Tidsramen för deltagande bestäms av handlingsplanens omfattning. Det finns inga krav på heltid utan handlingsplanen är individuellt formulerad och anpassad efter individens förutsättningar. Projektets förhållningssätt och metoder ska möjliggöra för deltagarna att forma den egna förändringsprocessen. Avsikten med arbetsmetoden är att utveckla individuella och flexibla lösningar utifrån deltagarens hälso- och livssituation så att fler har möjlighet att närma sig arbetsmarknaden och egen försörjning. För att kunna göra rätt anpassningar i arbetsmetoden kommer deltagarnas synpunkter på projektverksamheten även att ingå som en del i den löpande utvärdering som görs av projektets externa utvärderare. Samverkanspartners Projektet sker i samverkan mellan sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder i Östra Göteborg, Försäkringskassan i Gamlestaden, Angereds Närsjukhus samt Kompetenscenter (Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs stad). För att utveckla en helhetsomfattande arbetsmetod och få till stånd ett nytt och hållbart angreppssätt för att bättre möta målgruppens behov är det avgörande att dessa samverkanspartners är med. Detta för att de tillför olika perspektiv kring målgruppen och kan därigenom bidra till att utveckla projektets hälsofrämjande arbetsmetod. Genom samverkan ser vi att vi kan korta vägarna så att personer i målgruppen snabbare får rätt ersättning, insats och aktivitet inom arbetsmarknadsområdet. Sektor individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder (IFO-FH) i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg är uppdelad i tre områden; myndighetsutövningen, utförardelen för funktionshinder samt utförardelen för individ- och familjeomsorgen. Inom område myndighet ansvarar försörjningsstödet för remitteringen av deltagare till projektet medan verksamheter inom de två utförarområdena möter målgrupperna i ordinerade. Utifrån uppdraget att samordna resurser för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetslivet är Försäkringskassan en viktig samverkanspartner i Hälsa-in. Försäkringskassan deltar i projektets styrgrupper bland annat för att få till stånd ett ömsesidigt lärande kring målgruppen nollplacerade samt personer i långvarigt utanförskap utifrån ett hälsoperspektiv. Angereds Närsjukhus drivs av Västra Götalandsregionen och är ett nytt sjukhus i nordöstra Göteborg som arbetar hälsofrämjande för invånare i Östra Göteborg och Angered. Närsjukhuset utgör ett stöd i rekryteringen av sjuksköterskan till det tvärprofessionella teamet och deltar som partner i projektet genom att tillföra ett lärande kring målgruppens medicinska behov. Kompetenscenter är Göteborgs Stads nya angreppssätt för att möta målgruppen med försörjningsstöd som bedöms ha en arbetsförmåga men ändå vara i behov av mer stöd än vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Det första kompetenscentret etableras i Östra Göteborg under hösten 2015 och kommer att ingå i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen i Gamlestaden genom bland annat samlokalisering. Hälsa-in och Kompetenscenter i Östra Göteborg kan genom ett ömsesidigt lärande utveckla bedömningen mellan arbetsmarknadsinsats och rehabiliteringsinsats samt underlätta mottagandet/ överlämningen av individer. Under planeringsfasen kommer parterna att bjudas in till en uppstartsdag med workshop för att tillsammans revidera och fastställa projektets delmål och förväntade resultat. Representanter från samtliga samverkanspartners kommer att ingå i projektets styrgrupper som bildas under planeringsfasen. Vidare hålls en gemensam planeringsdag för att konkretisera projektets styrning, förväntningarna på styrgruppsmedlemmarna samt roller och ansvar. Under genomförandefasen deltar samverkansparterna i styrgrupperna och bidrar på så vis till ett ömsesidigt lärande. De ansvarar för förankringen av projektets arbetssätt i den egna organisationen och bidrar till att underlätta och utveckla projektets arbete så att det kopplar an till berörda verksamheter på ett smidigt sätt. Referenspersoner/grupper Arbetsförmedlingen är en referensgrupp till projektet utifrån deras uppdrag inom arbetsmarknadsområdet. Genom att nyttja den samlade kompetensen är avsikten att projektet bättre ska kunna tillvarata kunskaper och erfarenheter kring planering av arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån Göteborgs Stads långsiktiga arbete med social hållbarhet och utjämnande av skillnader i livsvillkor och hälsa är även Samordningsgruppen för Hela staden socialt hållbar en viktig referensgrupp samt mottagare av projektets resultat. En annan referensgrupp är Göteborgs stads representanter i Eurocities Social Affairs Forum och

Sid 9(19) underliggande arbetsgrupper med fokus på arbetsmarknadsfrågor, utbildning, folkhälsa och social inkludering. Genom dessa referensgrupper kan ett vidgat perspektiv tillföras projektet. Vårdcentralerna i Östra Göteborg utgör referensgrupp till projektet. Syftet är att öka kunskapen kring målgruppens situation samt få till stånd ett ömsesidigt lärande och kunskapsöverföring. Om möjligt kommer projektet att bjuda in till gemensam workshop. Aktörer som erbjuder ordinarie insatser riktade till målgruppen utgör referensgrupp till projektet. Hälsa-in har inte för avsikt att starta upp fler insatser till målgruppen utan fokus riktas på att identifiera och nyttja de insatser som kan erbjudas målgruppen runt om i staden. Exempel på aktörer är primär- och sekundärvård, aktivitetshuset Sekelhuset, boendestöd, Hälsoteket, Geråshallen, Returhuset samt utbildningsaktörer som tillhandahåller SFI och samhällsvägledning. Intressenter Samordningsförbundet, som arbetar med finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun, är en viktig intressent till projektet och kan bidra med kunskap till projektets verksamhet. Även NOSAM (Närområdessamverkan), som är ett samverkansforum för regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg, socialtjänst och skola, är mottagare av projektets erfarenheter och resultat samt deltar som en referensgrupp till projektet. I den lokala NOSAM-gruppen sitter utvalda områdes- och verksamhetschefer från primärvård, specialistvård och från stadsdelsförvaltningen i Östra Göteborg. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Socialtjänsten remitterar inte tillräckligt många deltagare till Socialtjänstens ledningsgrupp i Östra Göteborg ansvarar för projektet. att förankra projektet till ordinarie verksamhet. Projektledaren ansvarar för att sprida information om projektverksamheten till Projektdeltagare uteblir från möten med team och insatsvägledare. Partners uteblir från samverkan och kommer inte på styrgruppsmöten. Projektledaren eller annan projektpersonal slutar. Budgeten motsvarar inte de faktiska behoven. Förändringar hos projektägaren avseende medfinansiering. Förändringar i omvärlden. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. berörd personal. Tät uppföljning och flerpartsamtal mellan ordinarie verksamhet och team samt undersöka på vilket sätt frånvaro bör betraktas som avbrott från insats. Styrgruppens ordförande följer upp orsaken bakom frånvaron och lyfter konsekvensen av detta i styrgruppen. Upprätta tydliga riktlinjer för överlämning vid nyanställning. Projektledaren och projektpersonal ska löpande dokumentera projekts arbetsätt och rutiner i en gemensam databas. Den operativa styrgruppen ansvarar för prioriteringar. Ekonom och projektledare har täta uppföljningar och föreslår förändringar för styrgruppen så att åtgärder kan göras i tid. Projektägaren med stöd av projektledare och ekonom undersöker alternativa medfinansieringsmöjligheter och stämmer av dessa med ESF-rådet. Anpassa projektverksamheten efter gällande förutsättningar. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? I linje med de prioriterade målen för En inkluderande arbetsmarknad och utlysningens mål - att kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden - har Hälsa-in för avsikt att utveckla ett nytt arbetssätt för att stödja målgruppen mot en förbättrad hälsa kopplat till aktivitet. Projektets mål är att utifrån ett brett fokus på individens fysiska, psykiska och sociala hälsa utveckla och pröva en hälsofrämjande arbetsmetod. Projektets planerade verksamhet stämmer väl in på utlysningens inriktning då det dels genom samverkan mellan försörjningsstödet i Östra Göteborg, Försäkringskassan i Gamlestaden, Angereds Närsjukhus och Kompetenscenter i Östra Göteborg har för avsikt att upprätta nya samverkansformer kring målgruppen. I synnerhet riktas fokus på ett ömsesidigt lärande kring gruppen nollplacerade som är i behov av kompletterande sysselsättningsinsatser för att kunna vara aktuella för ordinarie arbetsmarknadsinsatser hos Arbetsförmedlingen. Målet är att få till stånd ett samarbete som främjar en jämlik hälsa genom att utveckla ett individanpassat arbetssätt som stödjer individens process mot arbete, egen försörjning och delaktighet i samhället.

Sid 10(19) På individnivå väntas projektets resultat bidra till att deltagarna upplever minskad utanförskapkänsla och minskad social utslagning genom att: Deltagarna upplever en känsla av innanförskap. Deltagarna upplever en förbättrad hälsa. Deltagarna kommer i rätt insats. - Fler påbörjar en ordinerad insats och kommer i aktivitet. - Fler gör progression inom ordinerad insats. - Fler fullföljer en ordinerad insats. På organisations-/strategisk nivå förväntas projektet resultera i nya arbetssätt hos projektägaren och kan även komma att bidra till nya rutiner hos projektets samverkanspartners genom att: Ny kunskap genererar en förändrad arbetsmetod som implementeras i ordinarie verksamhet - Ny kunskap om målgruppens hälsa och livsvillkor - Ny kunskap om hur man kan praktisera ett hälsofrämjande arbetssätt - Samverkan kring målgruppen nollplacerade (Genom att kartlägga situationen för målgruppen nollplacerade är projektets mål att upprätta en mer hållbar samverkan kring målgruppen tillsammans med Försäkringskassan och Kompetenscenter (Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning)). Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Genom att samla kompetenser med olika perspektiv på hälsa väntas projektets arbetsmetod att nå resultatet att fler kommer i rätt insats. Projektets tvärprofessionella team, bestående av socionom, arbetsterapeut, hälsopedagog och sjuksköterska, ansvarar för att göra en samlad bedömning och ta fram en gemensam handlingsplan utifrån vilka insatser som är rätt för individen. För att deltagare ska komma i rätt insats krävs tät uppföljning och nära stöd av en insatsvägledare. Regelbunden uppföljning kring individen väntas minska risken för att deltagare inte kommer i aktivitet, avbryter en insats i förtid alternativt blir kvar i en insats utan att göra progression. Projektet har för avsikt att pröva om tillgång till en samtalsterapeut kan ge upphov till en positiv effekt på hälsan för de deltagare som teamet identifierar skulle ha nytta av samtalsterapi men som inte uppfyller kraven för en ordinerad vårdinsats i form av psykologstöd. Aktiviteten kommer att utvärderas för att undersöka om insatsen kan hjälpa individen att hålla fast vid en aktivitet samt förebygga avhopp och regression. Vidare kommer projektet att sätta in hjälpmedel till deltagarna där behov identifierats, t.ex. tolkmöjlighet och riktade friskvårdsinsatser. Metoden som projektverksamheten utgår från grundar sig i en helhetsbedömning utifrån ett salutogent perspektiv. De metoder som kommer att prövas inom ramen för projektet, och som ska bidra till att utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt, är MI (motiverande samtal), IPS (Individual Placement and Support). Det är även viktigt att teamet har kunskap om våld i nära relationer samt hälsolitteracitet. Metoderna MI och IPS är centrala för att nå projektets resultat på individnivå då de i grunden utgör ett förhållningssätt med utgångspunkten att stödja individen till att själv definiera sin egen förändringsprocess mot en förbättrad hälsa och en ökad känsla av innanförskap. MI är en samtalsmetod för att skapa ökad motivation och beteendeförändring och metoden utgår från att stärka individens tro på sin förmåga och möjlighet till förändring. IPS är en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering som vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. Utgångspunkten är att alla människor oavsett funktionsnedsättning har förmåga att arbeta på den reguljära arbetsmarknaden och att villkoren bör anpassas efter individens önskemål. I projektet är metoden användbar för att stötta individen i sin process mot aktivitet då den möjliggör stöd utifrån ett helhetsgrepp som innefattar flera dimensioner av en individs livssituation såsom sysselsättning, ekonomi och grundläggande behov. Göteborgs Stad har som mål att personal som arbetar inom exempelvis socialtjänsten ska ha kunskap om våld i nära relationer för att säkerställa att utsatta och våldsverkare uppmärksammas och får rätt stöd. Därför bör projektets personal och annan personal som möter målgruppen ha kunskap om våld i nära relationer och hur det tas i uttryck. För att kunna utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt bör personalen även ha kunskap om hälsolitteracitet. Med hälsolitteracitet avses en individs förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation för att bibehålla och främja den egna samt andra familjemedlemmars hälsa. Kunskap om hälsolitteracitet behövs för att säkerställa att projektets personal beaktar detta perspektiv och på så vis kan bidra till att öka deltagarnas förmåga att fatta kloka beslut i vardagen, bli välmående och uppleva en förbättrad hälsa. På organisationsnivå förväntas projektets verksamhet och metod resultera i nya arbetssätt hos såväl projektägaren som projektets samverkanspartners samt en ökad kunskap om målgruppens behov utifrån ett hälsoperspektiv. Således är projektägaren och samverkanspartners givna mottagare av projektets resultat. Andra viktiga mottagare av projektets resultat är Arbetsförmedlingen, samordningsförbundet och samordningsgruppen för Hela staden socialt hållbar utifrån Göteborgs Stads långsiktiga arbete med social hållbarhet och utjämnande av skillnader i livsvillkor och hälsa. Tidplan Under planeringsfasen görs en kompetensutvecklingsplan utifrån projektpersonalens förkunskaper gällande MI och IPS samt kunskap om våld i nära relationer samt hälsolitteracitet. Denna ligger till grund för att identifiera vilka kompetensutvecklingsinsatser som behövs under genomförandefasen. I genomförandefasen prövas projektets arbetsmetod och

Sid 11(19) justeras med stöd av delutvärderingsrapporterna. Projektets metod summeras och beskrivs i en metodhandbok/slutrapport vid projektets avslut. Denna metodbeskrivning utgör ett underlag för implementering och spridning av metoden. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Under planeringsfasen kommer projektledaren tillsammans med det tvärprofessionella teamet att ta fram konkreta indikatorer och verktyg för att mäta om projektets arbetssätt bidrar till en positiv förändring för deltagarna, en förändring som på lång sikt kan bidra till att de kommer närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Uppföljningen av projektets resultat kommer i den mån det är relevant att utgå från könsuppdelad statistik och analyseras utifrån ett genusperspektiv. På individnivå väntas projektets resultat på övergripande nivå bidra till att deltagarna upplever såväl en minskad utanförskapkänsla som minskad social utslagning. Utifrån projektets förväntade resultat att deltagarna ska uppleva en känsla av innanförskap kommer genuskonsulten att ta fram ett kvalitativt verktyg som deltagarna fyller i vid start respektive slut i projektet. En indikator för att mäta innanförskap är att minst 50 % av deltagarna upplever en minskad känsla av utanförskap vid projektavslut. Vidare kommer projektets genuskonsult att undersöka ifall det finns en könsdimension avseende känslan av utanförskap, det vill säga om det finns en generell skillnad i hur kvinnor respektive män beskriver utanförskap samt vad de definierar som utanförskap. För att få fram en mer kvalitativ beskrivning av utanförskapet kommer genuskonsulten tillsammans med projektledaren även att sammanställa och analysera resultaten som en del i projektets resultat och slutredovisning. Utifrån det förväntade resultatet att deltagarna upplever en förbättrad hälsa kommer deltagarna utifrån ett vedertaget självskattningsverktyg att skatta sin upplevda hälsa vid inskrivning samt vid avslut i projektet. Indikatorn för målet är att 60 % av projektdeltagarna ska ha upplevt en förbättrad hälsa vid projektets slut. Mot bakgrund av tidigare projekt vet vi att målgruppen som befinner sig långt från arbetsmarknaden och har varit inaktiva under en längre period har svårt att komma i aktivitet. Ett tredje mått på måluppfyllelse på individnivå är att deltagarna kommer i rätt insats. Indikatorer för detta är att: Fler påbörjar en ordinerad insats och kommer i aktivitet. Resultatet kan mätas genom andelen projektdeltagare som kommer i aktivitet. Fler fullföljer en ordinerad insats. Resultatet kan till exempel mätas genom att jämföra projektets resultat mot befintlig statistik om avbrott från aktiviteter såsom friskvård, SFI, arbetsträning etc. Fler gör progression inom ordinerad insats. Resultatet kan till exempel mätas genom att följa upp mått såsom progression på SFI, genomförd träningsaktivitet, ökad tid i aktivitet etc. Vad gäller uppföljningen av resultat på organisations- och strategisk nivå är den förväntade effekten nya arbetssätt hos projektägaren, vilket även kan komma att bidra till nya rutiner hos projektets samverkanspartners. Mått på måluppfyllelse är att arbetsmetoden genererar ny kunskap om målgruppens hälsa och livsvillkor samt om hur berörda verksamheter kan praktisera ett hälsofrämjande arbetssätt. Ny kunskap om målgruppens hälsa och livsvillkor exempel på indikatorer för att mäta detta är att: - 100 % av projektets personalgrupp deltar i någon form av kompetensutvecklingsinsats - Minst 70 % av dessa uppger att de fått ta del av ny kunskap i den utvärdering som görs under projektets avslut. - Minst 70 % av projektets personal och övrig personal som arbetar med projektets deltagare upplever att projektets verksamhet har bidragit till ny kunskap om målgruppens situation och hälsa. Indikatorn mäts i den utvärdering som görs under projektets avslut. Ny kunskap om hur man kan praktisera ett hälsofrämjande arbetssätt exempel på indikatorer för att mäta detta är att: - Minst 70 % av projektets personal och övrig personal som arbetar med projektets deltagare upplever att projektets verksamhet har bidragit till nya verktyg alternativt gett kunskap om hur standardiserade verktyg kan användas för att stödja deltagen mot en bättre hälsa och livssituation. - Evidens kring riktat samtalsstöd till en bredare målgrupp Samverkan kring målgruppen nollplacerade. En indikator för att mäta detta är att: - Det finns rutiner för samverkan kring målgruppen nollplacerade Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Utvärderingen ska göras i form av en Lärande utvärdering och bidra till ett lärande på flera nivåer. Med detta avses att utvärderaren ska, förutom mål- och resultatuppföljningen, bidra med ett konstruktivt perspektiv på projektets operativa och styrande verksamhet. Utvärderaren ska följa projektets utveckling och löpande bidra till projektets metodutveckling genom att gradvis kunna justera och anpassa projektets inriktning och utformning utifrån utvärderingens slutsatser. Utvärderaren bör

Sid 12(19) närvara vid viktiga möten t.ex. när den strategiska och den operativa styrgruppen träffas samt observera aktiviteterna för att inhämta kunskap och ge konstruktiv kritik. På så vis ska utvärderingen bidra till att förbättra projektets operativa verksamhet för att nå ökad måluppfyllelse. Utvärderingen ska resultera i två delrapporter som fokuserar på verksamhetens genomförande samt en slutrapport som är en sammanställning av projektets verksamhet inklusive planeringsfasen. Delrapporterna utgör tillsammans med den löpande uppföljningen underlag för beslut gällande projektets operativa verksamhet såväl som strategiska påverkan. I samtliga rapporter ska ett långsiktigt perspektiv tillföras med fokus på projektverksamhetens nytta för deltagarna. I slutrapporten ska belysas huruvida samverkan har stärkts och om samverkan på lång sikt kan väntas bidra till att underlätta etableringen på arbetsmarknaden och egen försörjning. Projektets slutrapport ska presenteras och överlämnas till båda styrgrupperna och utgör den centrala delen av projektets spridningsmaterial. Den löpande utvärderingen kommer att omfatta och beröra: Beskrivning och analys av projektets organisation, insatser, metoder och förhållningssätt i relation till projektets förväntade resultat. Redovisning av projektdeltagarnas och samarbetsparternas synpunkter genom exempelvis fokusgrupper. Resultatet av en SWOT-analys för att synliggöra projektets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot. Projektets arbete med jämställdhet är en central del av utvärderingen. Utvärderaren ska följa upp att projektet har arbetat med frågor som rör representation och jämn fördelning av resurser mellan deltagare i projektet. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Då fältet ovan, angående tematisk fördjupning, inte var öppet vid ansökningstillfället (fel i projektrummet) infogas här delarna rörande tillgänglighet och likabehandling efter samråd med Erik Johansson, ESF-rådet Västsverige. Tillgänglighet Sedan januari 2015 är bristande tillgänglighet inskriven i Diskrimineringslagen och utgör därmed en ny grund för diskriminering. Projektmedarbetare och styrgrupp kommer att få utbildning i tillgänglighet. Projektets huvudkrav vad gäller tillgänglighet är att verksamheten uppfyller de krav som ställs i lagen. Till stöd för detta kommer projektet att använda Myndigheten för delaktighets kriterier för tillgänglighet t.ex. att det finns en uppsatt handlingsplan och utsedd kompetens för tillgänglighet, att lokaler är inventerade, att skriftlig information, kommunikation och webbplats är tillgänglighetsinventerade samt att ansvarig personal har fått utbildning i tillgänglighet. Myndighetens checklistor och informationsmaterial frånandra aktörer som, t.ex. plattformen Funka.com, kommer att användas som stöd under planeringsfasen när projektets checklista för att säkerställa tillgänglighet tas fram. Checklistorna kommer att omfatta bland annat tillgänglighetskrav vad gäller projektlokaler samt fungera som stöd vid framtagande av projektets informationsmaterial. Användandet av checklistorna ska säkerställa att ingen deltagare blir diskriminerad eller exkluderad till följd av bristande tillgänglighet. Projektet kommer att utse en medarbetare som har huvudansvar för tillgänglighetsarbetet och för att följa upp projektets verksamhet och säkerställa att ingen exkluderas på grund av såväl fysisk som psykisk funktionsnedsättning samt se till att personal som arbetar med projektets deltagare har grundläggande kunskap om tillgänglighet. Genuskonsulten kan vara ett stöd i arbetet. Likvärdig behandling För att resultaten av projektets arbete ska bli likvärdigt ska ett perspektiv integreras utifrån idén om likvärdig behandling. Med likvärdig behandling menas att då individer och grupper i samhället har olika tillgång till makt och rättigheter kan de komma att behandlas olika utifrån deras förutsättningar. Likvärdig behandling är en vidareutveckling av begreppet likabehandling och innehåller ett erkännande av de maktstrukturer som genomsyrar samhället. Målet är att samtliga som arbetar med projektets deltagare har grundläggande kunskap i jämställdhet, tillgänglighet och likvärdig behandling för att säkerställa att ingen exkluderas eller diskrimineras på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsidentitet och könsuttryck. Det handlar om att de som jobbar med projektet exempelvis måste tänka över sin egen position i förhållande till deltagare, vilka privilegier de själva har eller på vilket sätt de själva har erfarit att bryta mot normer, för att de ska kunna få syn på sina egna stereotypa tankesätt. Genuskonsulten kommer att hålla i utbildningar som belyser dessa frågor. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Temat för det transnationella samarbetet är hur verksamheter inom den sociala sektorn kan arbeta med ett hälsoperspektiv för att stärka personer och stödja deras etablering i samhället och mot egen försörjning. Utgångspunkten är att hälsa inom socialt

Sid 13(19) arbete tenderar att mer handla om vård och omsorg och mer sällan om sysselsättning och egen försörjning samt att fokus riktas enbart på den fysiska kroppen och inte på individens sociala eller psykiska hälsa. Därtill tenderar ett hälsoperspektiv inom socialt arbete att synliggöra det individen inte kan det som inte fungerar. Ett mål för det transnationella samarbetet är att lyfta vikten av att istället utgå från det som fungerar. I det transnationella samarbetet vill vi därför, tillsammans med en eller flera transnationella partners, undersöka på vilket sätt ett mer salutogent hälsoperspektiv kan bidra till att utveckla våra respektive arbetssätt och metoder. Erfarenhetsutbyte blir den centrala aktiviteten för det transnationella samarbetet. För att nå långsiktighet bör utbyte ske vid flera tillfällen. Avsikten är att projektledaren med stöd av partners håller i workshops som syftar till att få igång samtal och synliggöra olika perspektiv, erfarenheter och arbetsätt kring olika frågeställningar. Målet är att under genomförandefasen ha ett erfarenhetsutbyte varje halvår, totalt minst fyra utbyten och deltagarna kommer att variera beroende på aktuella frågeställningar. Projektledarens uppdrag blir att tillsammans med den transnationella partnern ta fram frågeställningar och ett program för samarbetet. Projektledaren, med stöd av utvecklingsledare EU, ansvarar för kontakterna och planeringen av programmet. I budgeten finns möjlighet för ca tio personer att delta i det transnationella utbytesprogrammet. Projektet har för avsikt att upprätta ett transnationellt samarbete med en liknande verksamhet i Europa. Dialog har inletts med en partner i Spanien som tre socialsekreterare från Östra Göteborg besökte 2015, då de under en vecka genomförde arbetsskuggning hos partnern inom ramen för Erasmus plus projektet Mobility for Welfare Göteborgs Regionen (MWGR). Kontakt med fler möjliga partners har inletts och kommer att följas upp av projektledaren och utvecklingsledare EU under planeringsfasen. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt. Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Fysiska resurser i form av lokaler och arbetsrum kommer att tillhandahållas av projektägaren och utgör ingen kostnad i budgeten. Personella resurser Projektägarorganisationen utgörs av sektorsledningsgruppen för sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder i Östra Göteborg. Sektorsledningsgruppen består av sektorchef samt områdeschef för Boende, daglig verksamhet och personligt stöd, områdeschef för Bistånd och försörjningsstöd, områdeschef för Service och förebyggande, verksamhetsutvecklare samt sektorns kommunikatörsstöd. Projektägarorganisationen har det övergripande ansvaret för projektets genomförande och budget samt ansvar för att utse en projektledare. De kommer inom sig att delegera ordförandeansvaret för respektive styrgrupp. Projektägaren har till uppgift att leda respektive styrgrupps arbete. Projektet väljer en styrgruppsform som innefattar såväl en operativ som en strategisk nivå. Deltagarna består av representanter för samverkansparterna med mandat att fatta beslut avseende den nivå de representerar. Den strategiska styrgruppen består av personer med uppdrag på en strategisk nivå och med mandat att påverka på ett mer övergripande och strukturellt plan. Den operativa styrgruppen består av chefer med mandat att styra på verksamhetsnivå. Den operativa styrgruppen är ansvarig för projektets innehåll, budget och eventuella förändringar och är huvudsaklig uppdragsgivare för projektledaren. Samtliga styrgruppsmedlemmar har i uppdrag att säkerställa att rätt kompetens och resurser tillförs projektet och bidrar till projektets lärande. Styrgruppsmedlemmarna ansvarar för att resultat förankras och sprids i den egna organisationen och för att underlätta införandet av nya rutiner och arbetssätt i den egna verksamheten. Den operativa styrgruppen sammanträder ca 4-6 gånger per år. Ordförande för den operativa styrgruppen är tillsammans med projektledaren ansvarig för rapporteringen till den strategiska styrgruppen som sammanträder ca 2-3 gånger per år. Projektägaren och styrgruppernas medlemmar utgör ingen kostnad i budgeten. Projektets personella resurser består av en projektledare, ett tvärprofessionellt team bestående av fyra personer, en insatsgrupp bestående av tre insatsvägledare samt administrativt stöd i form av utvecklingsledare EU och ekonom. Huvuddelen av projektets personella resurser utgör en kostnad i projektbudgeten och kommer att tidrapportera enligt ESF-rådets krav för tidrapportering av personal i projekt. Projektledaren är arbetsledare för projektets operativa verksamhet. Projektledaren ansvarar för uppföljning av projektverksamheten, ekonomin och för att löpande följa upp projektets aktiviteter samt sammanställa beslutsunderlag och rapportera resultat och delresultat till respektive styrgrupp. Projektledaren ska ta fram en detaljerad projektplan och budget.

Sid 14(19) Vidare ansvarar projektledaren för projektets löpande uppföljning och dokumentation samt att resultat och slutrapport överlämnas till projektägare och styrgrupperna vid projektets avslut. Underlag i form av tidrapporter, deltagarlistor, verifikationer och upphandlingsunderlag kommer att administreras av projektledaren och löpande överlämnas till ekonomen för rapportering till ESF. Projektledaren ansvarar därtill för sammanställningen av underlag för arkivering samt för projektets kommunikationsplan, planeringen av det transnationella samarbetet och beställningen av spridningsmaterial. Projektets arbetssätt och metod ska dokumenteras och presenteras på ett pedagogiskt sätt lämpat för spridning. Projektets tvärprofessionella team består av socionom, arbetsterapeut, hälsopedagog, sjuksköterska samt insatsvägledare. Teamets uppdrag är att bidra utifrån respektive kunskapsområde och i samråd med deltagarna ta fram en handlingsplan som stödjer en förbättrad hälsa och livsstil. Projektets insatsvägledare ansvarar för uppföljningen av planen med respektive deltagare. Teamets socionom ansvarar för inskrivningen av deltagarna och kontakten mellan projektet och myndigheten (försörjningsstöd). Personen ska ha erfarenhet från socialtjänstens myndighetsutövning samt kunskap om rehabilitering kopplat till arbetsmarknadsområdet. Arbetsterapeut tillför kunskap kring individens behov av rehabiliteringsinsatser och föreslår i samråd med teamets övriga kompetenser lämpliga aktiviteter och/eller insatser. Hälsopedagogen arbetar utifrån ett brett perspektiv på hälsa som inkluderar såväl individens fysiska, psykiska som sociala hälsa och bör vara såväl en teoretisk samt praktisk resurs avseende hälsa. Teamets sjuksköterska svarar för kunskap avseende individens eventuella vårdbehov. Personen ska vid behov remittera deltagaren till vården då en medicinsk bedömning anses nödvändig. Projektets insatsvägledare ansvarar för att ge stöd och vägledning utifrån de individuellt uppsatta handlingsplanerna. Vägledarna har löpande avstämningar med teamet kring respektive deltagares måluppfyllelse enligt uppsatt handlingsplan. Vägledarna ansvarar för ca 20 individer per person. Projektet kommer att ha löpande in- och utskrivningar av deltagarna. Deltagarnas tid i projektet kommer att vara individuellt. Målet är att deltagarna antingen ska påbörja ordinarie insatser eller att man kan se en progression inom en insats alternativt att handlingsplanen förebygger att individen inte avbryter pågående insatser. Projektadministration Projektets stödfunktioner består av en ekonom och utvecklingsledare EU. Ekonomen ansvarar för att samla in och sammanställa projektets ekonomiska redovisning och löpande rapportera till ESF. I uppdraget ingår även uppföljning och rapportering till styrgrupp samt att ta fram underlag för beslut om ändring. Därutöver stödjer ekonomen projektledare vid extern upphandling. Ekonomen arbetar 20 % i projektet. Utvecklingsledare EU är stödperson till projektledare, projektägarorganisation samt styrgrupp vad gäller EU-programspecifika frågor, transnationalitet och projektstöd och arbetar 10 % i projektet. Medfinansiering Projektets medfinansiering utgörs av offentliga kontanta medel från projektägaren. Medfinansieringen kommer att verifieras i form av tidsrapporteringar för personal i projektet och redovisas månadsvis i samband med projektets redovisning till ESF-rådet. I dagsläget utgör deltagarersättning ingen kostnad i projektet, men deltagarnas tid i projektet kommer att följas upp och rapporteras enligt ESF-rådets mall för tidrapportering av deltagare. Vid en eventuell förändring av medfinansiering och godkännande av ESF kan deltagarnas ersättning komma att utgöra del av medfinansieringen. Projektet har inga finansiella resurser i form av direkta medel tillförda projektet. Tids- och aktivitetsplan Februari till juli 2016 Jan mars Påbörja rekryteringen av projektledare och projektpersonal Feb maj Forma den operativa och den strategiska styrgruppen Feb juli Uppdatera tids- och aktivitetsplan Feb juli Revidera mål, delmål, förväntade resultat och indikatorer Feb juli Upphandla externa utvärderare och genuskonsult samt samtalsterapeut Feb juli Ta fram ett verktyg med variabler för att mäta utanförskap ur ett könsperspektiv Feb juli Inventera kompetensbehovet och ta fram kompetensutvecklingsplan Feb juli Ta fram kommunikationsplan Feb juli Om lämplig partner hittas inled ett transnationellt samarbete Feb juli Ta fram samverkansavtal Maj juli Planering inför rekrytering av deltagare Augusti 2016 till november 2018 Aug 2016 Påbörja projektverksamheten och den löpande rekryteringen av deltagare. Aug 2016 feb 2019 Löpande projektstyrning i form av styrgrupps- och verksamhetsmöten samt projektdokumentation, uppföljning och rapportering. Jan-aug 2017 4R-analys av projektets operativa verksamhet.

Sid 15(19) Mars okt 2017 Utvärderingsrapport 1 tas fram. Mars okt 2017 Transnationellt utbyte 1. Aug nov 2017 Revidera projektets kommunikationsplan i anslutning till utvärderingsrapport 1 och 2. Syftet är att sprida kunskap och information om projektets verksamhet och delresultat. Jan apr 2018 Fördjupad utbildning i normkritik och intersektionalitet för projektpersonal och personal som arbetar nära projektets målgrupp. Jan aug 2018 Uppföljning av 4R-analysens resultat och implementeringen av rekommendationerna. Mars okt 2018 Utvärderingsrapport 2 tas fram. Mars okt 2018 Transnationellt utbyte 2. Sept okt 2018 Revidera projektets kommunikationsplan med fokus på strategisk påverkan och resultatspridning. Nov 2018 Projektverksamheten avslutas. December 2018 till januari 2019 Jan Slutkonferens för nyckelpersoner och representanter för myndigheter och verksamheter med påverkan på målgruppens situation och möjlighet. Jan Transnationellt utbyte 3 Om möjligt ska 1-3 personer från de transnationella partnerna medverka i slutkonferens programpunkt nyttan och mervärdet av utbyte Dec jan Slutrapportering inleds och överlämnas till ESF och styrgrupp Dec jan Ev. metodhandbok tas fram och sprids Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? I egenskap av projektägare har stadsdelsförvaltningen i Östra Göteborg mycket goda kunskaper och erfarenheter av att leda ESF-projekt. Stadsdelens stödfunktioner; ekonomi-, HR- och utvecklingsavdelning har ett upparbetat system för att stödja genomförande av EU-finansierad verksamhet. Sedan 2013 finns en processkarta för hur ESF-projekt och dess ekonomi ska hanteras i stadsdelen. Processkartan Ansöka om och genomföra EU-projekt kommer under 2015/2016 att uppdateras i enlighet med den nya programperioden och aktuella förändringar. Projektledare och projektets tvärprofessionella team kommer att anställas enligt uppsatta kravprofiler där krav på rätt kompetens, utbildning och erfarenhet kommer att ligga till grund för anställning. Kravprofilerna tas fram i samråd med styrgrupperna och HR-avdelningen i Östra Göteborg. Anställningen av projektets sjuksköterska och eventuellt även arbetsterapeut kommer att ske i samråd/samverkan med Angereds Närsjukhus. Projektägaren kommer att anställa projektets personal i enlighet med Göteborgs Stads riktlinjer. Projektägarens HR-avdelning kommer att vara ett stöd i anställningsförfarandet. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Projektet har för avsikt att upphandla projektets genuskompetens externt i form av en genuskonsult. Denne ska även ha dokumenterad kunskap i MR-frågor. Projektet har för avsikt att anlita en samtalsterapeut för att kunna erbjuda deltagare samtalsstöd. Tolk och riktade friskvårdsinsatser. Projektets utvärderare upphandlas genom ESF Konferenstjänster, resor, trycksaker etc. Externa tjänster kommer att upphandlas i enlighet med Göteborgs Stads ramavtal och uppsatta beställarinstruktioner för respektive vara eller tjänst som omfattas av ramavtalet. Om en vara eller tjänst inte omfattas av stadens ramavtal kommer en direktupphandling ske enligt reglerna för LOU. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Extern genuskonsult För att säkerställa genuskompetens kommer projektet att anlita en extern genuskonsult som ska vara ett stöd i att säkerställa att ett genusperspektiv integreras i t.ex. underlagen för uppföljning och utvärdering samt informationsspridning. Konsulten kommer ha i uppdrag att under projektets planeringsfas inventera projektpersonalens kompetens i genus och normkritik och utifrån det ta fram en kompetensutvecklingsplan för projektmedarbetare och styrgrupp. Vidare kommer genuskonsulten att utbilda personal som kommer att arbeta med projektets målgrupp i genus och normkritiskt tänkande. Under projektets genomförandefas kommer konsulten att följa upp personalens kunskap och arbetssätt vad gäller genus och likvärdig behandling och erbjuda fördjupningsutbildning vid behov. Tillgänglighet Sedan januari 2015 är bristande tillgänglighet inskriven i Diskrimineringslagen och utgör därmed en ny grund för diskriminering. Projektmedarbetare och styrgrupp kommer att få utbildning i tillgänglighet. Projektets huvudkrav vad gäller tillgänglighet är att verksamheten uppfyller de krav som ställs i lagen. Till stöd för detta kommer projektet att använda Myndigheten för delaktighets kriterier för tillgänglighet t.ex. att det finns en uppsatt handlingsplan och utsedd kompetens med ansvar för tillgänglighet, att lokaler är inventerade, att skriftlig information, kommunikation och webbplats är tillgänglighetsinventerade samt att ansvarig personal har fått utbildning i tillgänglighet. Projektmedarbetare med ansvar för tillgänglighet Projektet kommer att utse en projektmedarbetare som har ansvar för projektets tillgänglighetsarbete och ansvarar för att följa

Sid 16(19) upp projektets verksamhet samt säkerställer att ingen exkluderas på grund av såväl fysisk som psykisk funktionsnedsättning. Utsedd tillgänglighetsansvarig har ansvar för att säkerställa att projektpersonal och personal som arbetar med projektets deltagare har grundläggande kunskap om tillgänglighet. Genuskonsulten kan vara ett stöd i arbetet. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Resurser för utvärdering Projektet kommer att anlita en extern utvärderare via de, av ESF upphandlade, utvärderare. Om det inte är möjligt kommer en utvärderare att anlitas enligt Göteborgs Stads ramavtal med konsulttjänster. Resurser för uppföljning Projektledaren ansvarar för dokumentationen och den löpande uppföljningen av projektets operativa verksamhet. Projektledaren rapporterar regelbundet till den operativa styrgruppen och redovisar projektets delresultat till den strategiska styrgruppen en till två gånger per år. Uppföljningen utgör underlag för beslut och utgår från huvudaktiviteterna; arbetssätt och metod, samverkan, jämställdhet och likvärdig behandling, transnationalitet samt kommunikation och strategisk påverkan. Projektledaren ansvarar även för att samla in underlag från projektpersonalen gällande tidrapportering och deltagarnärvaro. Ekonomen ansvarar för att sammanställa och redovisa den ekonomiska uppföljningen för styrgrupperna samt den ekonomiska rapporteringen till ESFrådet. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Genuskompetens kommer att ställas som krav i upphandlingen. Utvärderaren ska ha utbildning i t.ex. genusteori, genusvetenskap och normkritiksperspektiv. Kompetens i tillgänglighet, mänskliga rättigheter och diskrimineringslagen kommer att värderas högt och utgöra ett kriterium vid tilldelningen. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt. Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Externa tjänster kommer att upphandlas i enlighet med Göteborgs Stads ramavtal och uppsatta beställarinstruktioner för respektive vara eller tjänst som omfattas av ramavtalet. Om en vara eller tjänst inte omfattas av stadens ramavtal kommer en direktupphandling ske enligt reglerna för LOU. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad

Sid 17(19) Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Projektets medfinansiering utgörs av offentliga kontanta medel från projektägaren. Medfinansieringen kommer att verifieras i form av tidsrapporteringar för personal i projektet och redovisas månadsvis i samband med projektets redovisning till ESF-rådet. I dagsläget utgör deltagarersättning ingen kostnad i projektet, men deltagarnas tid i projektet kommer att följas upp och rapporteras enligt ESF-rådets mall för tidrapportering av deltagare. Vid en eventuell förändring av medfinansiering och godkännande av ESF kan deltagarnas ersättning komma att utgöra del av medfinansieringen. Projektet har inga finansiella resurser i form av direkta medel tillförda projektet. Lista över medfinansiärer Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborgs Stad Organisations nummer 212000-1355 Kontaktperson för projektet Ivan Stipic, Arbetsmarknadschef Telefon 031-3650000 Organisationsnamn Försäkringskassan Organisations nummer 2021005521 Kontaktperson för projektet Maria Öystilä, Områdeschef Telefon 0771-179000 Organisationsnamn Angereds Närsjukhus Organisations nummer 2321000131 Kontaktperson för projektet Heléne Engberg, Verksamhetschef Telefon 031-3326700 Sammanfattning av projektet på svenska Projektet Hälsa-in vänder sig till personer i långvarigt försörjningsstöd (10 mån eller mer) med rätt till bistånd i form av rehabiliteringsinsatser. Projektets målgrupp är personer med utländsk bakgrund och/eller psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning. Avsikten är att utifrån ett brett fokus på individens fysiska, psykiska och sociala hälsa utveckla och pröva en hälsofrämjande arbetsmetod som på sikt kan leda till att individen kan närma sig arbetsmarknaden och egen försörjning. Projektet bygger på att ett tvärprofessionellt team, bestående av en socionom, en arbetsterapeut, en hälsopedagog och en sjuksköterska gör en samlad bedömning av individens livssituation och utifrån detta tar fram en handlingsplan för individen. Handlingsplanen innehåller de insatser som teamet identifierar som viktigast för individen att fullfölja, påbörja eller utveckla. Teamet överlämnar handlingsplanen till en insatsvägledare som ansvarar för uppföljning och stödjer individen mot uppsatta mål. Projektet utgår från antagandet att en välmående person har lättare att tillgodogöra sig en utbildning, praktik eller ett jobb. Sammanfattning av projektet på engelska Focusing on the individuals physical, mental and social health, the project Hälsa-in (In Health) aims to provide support to people that have been dependent on social welfare and that have been outside of the labour market 10 months or more. The aim of the project is to develop health promoting support so that the individual can approach the labour market or self support. A team of professionals consisting of a social worker, health educator, occupational therapist and nurse will together draw-up an action plan of activities based on the individuals health conditions. The project support persons provide guidance and help the individual achieve the goals set-up in the action plan. The project derives from the assumption that a wellbeing individual will more easily benefit from a labour market training program, education or job. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Belopp 14 987 908 kr

Sid 18(19) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering 14 987 908 kr 4 946 009 kr 10 041 899 kr 4 946 009 kr 4 946 009 kr Summa total finansiering 14 987 908 kr ESF-stöd 67,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet 33,00 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 33,30 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering 1 530 602 kr 1 330 958 kr 199 644 kr 13 457 306 kr 10 632 44 1 100 00 100 00 30 00 1 594 866 kr Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi

Sid 19(19) Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 4 946 009 kr 4 946 009 kr