Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma i Lappland Goldminers AB kommer att hållas torsdagen den 31 maj 2007 klockan 14.30 på Hotell Lappland i Lycksele. Aktieägare som önskar delta skall: dels vara införda i den av VPC AB förda aktieboken fredagen den 25 maj 2007, dels anmäla sig till Lappland Goldminers AB senast fredagen den 25 maj 2007 kl 16.00 under adress Box 96, 921 22 Lycksele, per fax 0950 275 29, telefon 0950-275 00 eller per e-post: torbjorn.hansson@lgold.se Vid anmälan skall uppgift om namn, person- eller organisationsnummer, adress samt telefonnummer lämnas. Aktieägare som företräds av ombud, skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas. Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen. Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 25 maj 2007 genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i bolagsstämman.

Sammanfattning av uppnådda resultat under år 2006 Ett pågående djupborrningsprogram på Fäbolidens guldfyndighet visar att mineraliseringen fortsätter till minst 550 m djup i de två första profilerna borrade med ett inbördes avstånd av 400 m. En preliminär studie av underjordsbrytning av Fäbolidens djupare delar visar att fyndigheten kan brytas med god lönsamhet vid liknande halter och areor som för de ytligare delarna. Studien är baserad på skivrasbrytning enligt LKAB modell. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Fäbolidens guldprojekt inlämnades till Miljödomstolen i april månad. Pilotförsök med kväverening för att begränsa kvävebelastningen på miljön i Fäboliden har utfallit mycket positivt. Markförvärv motsvarande det areella behovet för Fäbolidens anrikningsverk har genomförts. Delar av marken är avsedd för bytesaffärer med privata markägare. Resultaten av prospekteringsinsatserna på projekten Gubbträsk, Tjålmträsk och Knaften har varit positiva. Styrelsen har beslutat att nedlagda kostnader avseende 2006 ska aktiveras med 9 181 TKR. En nyemission om 90,5 miljoner kronor har genomförts. Händelser efter rapportperiodens utgång En ny beräkning av mineralresurserna i Fäboliden har tagits fram av den oberoende konsulten Thomas Lindholm, GeoVista AB (registrerad som kvalificerad person, QP av SveMin), utvisande en bevisad malmreserv på 20,75 miljoner ton med 1,43 gram guld per ton, och en sannolik malmreserv på 0,29 miljoner ton med 1,12 gram guld per ton för det planerade dagbrottet till 200 m djup. Bergmästaren har beviljat bearbetningskoncession för guldgruva i Stortjärnhobben. Tillståndet är överklagat av Vapstens Sameby och är hos regeringen för prövning. Prospekteringsaktiviteten har utökats från 3 till 6 borraggregat, varav 4 stycken nu borrar i skift i Fäboliden.

www.global-reports.com 2 L A P P L A N D Lappland Goldminers AB är ett prospekteringsbolag med målsättningen att bli ett producerande gruvföretag, som ur miljösynpunkt söker gröna lösningar. Bolaget är listat på handelsplatsen First North med benämningen GOLD och på Oslobörsens OTC lista. Lappland Goldminers har säkrat ett antal guldfyndigheter längs Guldlinjen i Västerbotten. Bolagets strategi är att utveckla ett lönsamt producerande guldbolag med centralt lokaliserade processanläggningar i Fäboliden i Sverige och Haveri trakten i Finland, som försörjs av malm från en eller flera gruvor genom egen prospektering alternativt ackvisition. Lappland Goldminers är medlem i SveMin, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, (tidigare Svenska Gruvföreningen) och tillämpar dess rapporteringsregler för publika gruv- och prospekteringsbolag. Det tekniska underlaget i denna rapport har sammanställts av Leif Carlson och Karl-Åke Johansson, som av SveMin är registrerade som Kvalificerade personer. G O L D M I N E R S 2 0 0 6

3 Guld Innehåll Guld är extremt tänj- och smidbart. Av ett gram guld kan man t.ex. dra en etthundra meter lång tråd. Guld är en utmärkt ledare av värme och elektricitet samt starkt reflekterande. Det korroderar inte när det utsätts för påverkan av luft och vatten. Guld används främst till smycketillverkning men också inom industrin, t ex till kretskort och mikrochips. Fakta om guld Guldets kemiska beteckning är Au som kommer från guldets latinska namn Aurum. Atomnr: 79 Atomvikt: 197,0 Spec. vikt: 19,32 kg/dm 3 Smältpunkt: 1063 C Guldets viktenhet är Troy uns. Ett uns guld väger 31,1 gram. Den vanligaste guldhalten i smycken är 18 karat. Legeringen innehåller då 75 procent guld och 25 procent andra metaller som t.ex. silver och koppar. Man har beräknat att allt guld på jorden ryms i en kub med 20 meters sida med vikten 155 000 ton. Lappland Goldminers i korthet 2 Historik 4 VD har ordet 5 Beskrivning av företagets verksamhet 6 Guldets väg från prospektering till gruva 8 Guldmarknaden 12 Guldlinjen i Västerbotten 16 Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt 18 Bolagets prospekteringsprojekt 20 Lappland Goldminers och miljön 24 Förvaltningsberättelse 26 Koncernens resultaträkning 31 Koncernens balansräkning 32 Moderbolagets resultaträkning 36 Moderbolagets balansräkning 37 Moderbolagets kassaflödesanalys 39 Moderbolagets förändringar av eget kapital 40 Redovisnings- och värderingsprinciper 41 Noter 43 Revisionsberättelse 48 Styrelse, verkställande direktör och revisor 49 Ordlista 50 Adresser 53

4 Historik 1973 Ett malmblock med hög guldhalt påträffas för första gången i Lyckseleområdet. 1988 Lappland Mineral HB bildas för att leta efter moderklyften till det guldförande blocket. Malmblock påträffas vid Norrån sydost om Fäboliden i Lycksele kommun. 1992 Guldmineralisering påträffas i fast klyft vid Fäboliden. 1997 Lappland Goldminers AB bildas. 2000 Diamantborrningar ger underlag för kvalficerade bedömningar av Fäbolidens malmpotential. 2000 Stortjärnhobbens guldpotential utreds. 2001 Bolagets strategi omformas till att omfatta prospektering och utveckling av projekten mot produktion i egen regi. 2004 Bearbetningskoncession beviljas för Fäbolidens guldfyndighet (3/6). Lappland Goldminers aktier handlas på Nya Marknaden (7/6). Bolaget blir ensam ägare till Fäboliden och Stortjärnhobben. 2005 Provbrytning av malmen i Fäboliden. En preliminär lönsamhetsstudie för Fäbolidens guldfyndighet föreligger. 2006 Miljöansökan för gruvverksamheten i Fäboliden inlämnas till miljödomstolen. Lappland Goldminers noteras på OTC-listan i Oslo. SRK s rapport angående Fäbolidens guldprojekt föreligger 2007 Bearbetningskoncession beviljas för Stortjärnhobbens guldfyndighet (13/2). Lappland Goldminers presenterar för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt (23/2). Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungör Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för gruvdrift och processverk i Fäboliden (10/4). Bolaget fövärvar Northern Lion Corporations finska guldprojekt inklusive Haveri guldprojekt (12/4). Omfattande kärnborrning pågår för underjordsgruvan (200-550 m djup). Bolaget har 10-års jubileum.

5 Karl-Åke Johansson verkställande direktör. VD i Lappland Goldminers AB sedan 2001. Bergsingenjör LuTH 1976. Har tidigare haft befattningar som chef och projektledare inom Boliden i Sverige, USA och Portugal och var dessutom chef för teknisk utveckling gruv- och mineralteknik. Konsult inom entreprenadverksamhet. Teknikansvarig för berg inom Vägverket Stockholm. Platschef för Björkdalsgruvan. VD har ordet Lappland Goldminers inlämnade i april 2006 en ansökan om miljötillstånd för det stora gruv- och guldutvinningsprojektet i Fäboliden. Ansökan, som är mycket omfattande gäller ett stort projekt med lång livslängd. Ett problem är att miljödomstolen i Umeå är mycket hårt belastad med stora projekt som Botniabanan och samtliga gruvprojekt i Norr- och Västerbotten. Domstolen är enligt uppgift underbemannad och vi hoppas att statsmakterna ser till att domstolen får de resurser som behövs för den här landsändans utveckling. Processen är nu i gång hos domstolen, efter en trög start och vi hoppas naturligtvis på en snabb hantering. Projektet Fäboliden har utvecklats positivt efter att vi har intensifierat kärnborrningen på djupet och vi har kunnat påvisa att mineraliseringen fortsätter på djupet under dagbrottet. För närvarande borrar fyra kärnborrningsmaskiner med målsättningen att åstadkomma en indikerad mineraltillgång som underlag för en malmreserv ner till ca 600 m djup. Borrningen mot djupet är dessutom ett komplement till den tidigare presenterade underjordsstudien för Fäbolidens guldfyndighet. Studien är baserad på en storskalig LKAB-teknik med låga produktionskostnader. Den stora bredd och regelbundenhet som Fäbolidens guldmineralisering har, gör den lämplig för skivrasbrytning, vilket är den brytningsteknik som LKAB använder i Malmberget- och Kirunagruvorna. Nästa steg i processen är att borra färdigt underjordsdelen och därefter uppdatera underjordsstudien till en preliminär lönsamhetsstudie. Ett intensivt arbete pågår nu med en slutlig lönsamhetsstudie omfattande i första hand processverk i Fäboliden, för att utvinna guld i form av dorétackor från dagbrottsmalmen. Studien görs så detaljerad att den kan vara grund för upphandling av anläggningar och maskinutrustning. Den planerade processanläggningen och sandmagasinet har förutsättningar för en mycket lång livslängd. Dessa anläggningar kommer på lång sikt att ha ett mycket stort värde för Bolaget. Vårt förvärv av Nordic Lions verksamheter i Finland gör att vi nu har fått tillgång till det mycket intressanta projektet Haveri i sydvästra Finland, samt ett antal andra projekt, som också kan visa sig ha stor potential. Projekten i Finland har också gett oss anledning att studera hur tillståndsfrågor hanteras i vårt östra grannland. Det är anmärkningsvärt hur snabbt och effektivt en tillståndsprövning kan ske utan att på något sätt ge avkall på miljökraven. I början på februari i år beviljade Bergmästaren en bearbetningskoncession för projektet Stortjärnhobben, baserad på både malmbevisning och en miljökonsekvensbeskrivning. Planerade arbeten omfattar en underjordsundersökning och miljötillstånd för produktion. Vi räknar med att miljötillstånd för en gruva där malmen bearbetas i en befintlig anläggning, d v s Fäboliden, kommer att erhållas snabbare och vara mindre kostsam än miljötillståndet för Fäboliden. Våra övriga prospekteringsinsatser har bland annat påvisat guld-, zink, och blymineraliseringar i både Gubbträsk och Tjålmträsk. Fortsatta undersökningar för Knaftenprojektet har indikerat guldmineraliseringar i anslutning till en stor guldanomali i bottenmoränen och geofysiska IPanomalier i berggrunden, vilket ger förutsättningar att hitta moderklyften till en stor guldmineralisering. Vi räknar med att detta år, 2007, kommer att vara ett mycket intensivt år där stora insatser inom både prospektering och projektarbete kommer att utöka Bolagets guldtillgångar och påskynda deras utvinning. Karl-Åke Johansson Verkställande direktör

6 Beskrivning av företagets verksamhet Affärsidé och strategi: Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att utveckla lönsamma guldprojekt till produktion i första hand på Guldlinjen i Västerbotten och att därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med flera gruvor i produktion. Bolaget skall nå detta mål genom att bedriva aktiv prospektering efter egna uppslag samt genom att anskaffa projekt eller ingå partnerskap med andra aktörer där det är motiverat. Bolaget skall vidare med hög kompetens utveckla aktuella projekt i Sverige och Finland till stora gruvdistrikt med centralt liggande anrikningsverk, som försörjs med malm från flera kringliggande gruvor.

7 7 Bolaget inriktar sig i ett första skede på att utveckla guldprojektet Fäboliden till ett starkt projekt med en tillräckligt stor malmbas för att motivera en långsiktig och storskalig produktion med god lönsamhet från en modern ny gruva inklusive ett nytt anrikningsverk i Fäboliden. Anrikningsverket kommer att planeras för att även kunna anrika andra guldmalmer från närområdet. Parallellt med arbetet på Fäboliden kommer prospekteringsverksamheten att fortsätta på övriga prospekteringsprojekt, framförallt på Guldlinjen. Sorsele Storuman Stortjärnhobben Vilhelmina Fäboliden Malå Lycksele Norsjö Skellefteå Vindeln Organisation Bolagets strategi är att under uppbyggnadsfasen ha en mycket liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet. Den nuvarande lilla organisationen ger låga fasta kostnader genom att Bolaget utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom ett samarbete med andra gruvföretag, som Boliden, har Bolaget också fått tillgång till mycket hög kompetens inom flera för Bolaget viktiga områden. Tillstånd i Sverige Lappland Goldminers AB och dotterbolaget Lappland Guldprospektering AB har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och sedan den 12 april 2007 också i Finland. I Sverige beviljas undersökningstillstånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genomförts och det finns skäl enligt lagen. Kostnaderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan successivt. Därför försöker de flesta bolag genomföra undersökningsarbetena snabbt för att kunna minska områdenas arealer och kostnader. Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering. Bolaget hade i Sverige den 12 april 2007 totalt fyrtioåtta beviljade undersökningstillstånd för guld omfattande 45 905 ha i huvudsak på Guldlinjen i Västerbotten och två bearbetningskoncessioner, Fäboliden på 122 ha och Stortjärnhobben på 22 ha. Dessutom har bolaget fyra undersökningstillstånd för diamant omfattande 74 869 ha och en ansökan för undersökningstillstånd i Sorsele på 1 190 ha. 0 50 100 Km Bearbetningskoncessioner, Fäboliden K nr.1, Stortjärnhobben K nr. 1. Undersökningstillstånd för guld Undersökningstillstånd för diamant Tillstånd i Finland Efter förvärvet av Northern Lion Corporations finska guldprojekt har Bolaget följande tillstånd i Tammerfors skifferbälte, Haveri 1-13 (966 ha), Ansomäki (54 ha) och ytterligare 12 inmutningar omfattande 692 ha. Dessutom innebar förvärvet sex inmutningar, Riikonkoski (3 st) och Sirkka (3st) omfattande 434 ha i Kittilä grönstensbälte i finska Lappland och ansökan om en inmutning i Outokumpu kommun.

8 Guldets väg från prospektering till gruva Guldmineraliseringarna på Guldlinjen bildades under en vulkaniskt aktiv period för omkring 2 miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen. Slutligen har Bolagets prospektörer följt dessa blocksvansar bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifieras

9 9 Prospektering efter malmuppslag Innan man kan starta en gruvverksamhet måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmer är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involverade. Uppborrning av mineraltillgångar och malmreserver Efter att intressanta målområden med potential att finna malm har identifierats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofysiska mätningar, bottenmorän- och bergkaxprovtagning kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning. Efter att ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen gäller det att utveckla uppslaget till känd och indikerad mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och investeringsbeslut. Kärnborrning/-diamantborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt. Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen. För att bestämma tillgångarnas storlek och klassificering måste omfattande borrningar genomföras anpassade för varje enskild fyndighets komplexitet. Borrningarna leds och planeras av en s.k. kvalificerad person, som skall säkerställa att omfattning och utförande är nog för att ge ett tillräckligt säkert underlag för lönsamhetsstudier och rapportering till marknaden. Malmen identifieras Efter att en malm har identifieras är det en lång väg till att ha framställt rent guld. Kostnadseffektivitet och guldutbyte är de viktigaste framgångskriterierna. Det färdiga guldet har en marknad som investeringsobjekt, för smyckestillverkning och i industriell användning. Utarbetande av gruvplaner Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout. Nästa steg blir att utarbeta produktionsplaner och behov av utrustning för att uppfylla dessa planer. Framtagande av processlösningar När malmen har brutits i gruvan och fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Bolagets planer är att i egen regi utvinna guld och silver från Fäbolidens gruva genom anrikning följt av lakning med natriumcyanid. Uppbyggnad av gruva och anläggningar Utifrån de olika specifikationer som framtagits för gruvan och processen konstrueras och byggs anläggningar för bl.a. gruva, anläggnings- och lakverk samt sandmagasin. Konstruktionerna görs av erfarna konsulter under ledning av Bolagets experter. Gruvbrytning Gruvbrytning omfattar borrning,

10 laddning, sprängning, lastning och transport till processverk. Vid brytning måste en till tre gånger så mycket gråberg, svagt guldhaltigt eller helt ofyndigt, brytas för att malmen skall bli tillgänglig. En del av detta gråberg kan klassas som icke miljöfarligt och har en kommersiell användning, t.ex. som ballastmaterial. Övrigt berg deponeras på ett miljömässigt säkert sätt. Process Malmen från gruvan har en styckestorlek där det mesta är mindre 300 mm. För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas så att alla partiklar blir mindre än 0,1 mm. Detta görs i flera steg. Krossning görs i torrt tillstånd och malningen i vått. Energikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning. Malmens guldinnehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom lakning med cyanid, som har egenskapen, tillsammans med luftens syre att lösa den ädla metallen i vatten. I takt med att guldet löses ut adsorberas det på aktivt kol, vilket tillsättes lösningen. Detta kol, med dess guldinnehåll, avskiljes så för vidare behandling. Restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas så till ett sandmagasin för deponering. Under processen har tidigare gjorts en uppdelning, så att de ur miljösynpunkt farliga elementen som svavel och tungmetaller har koncentrerats till en mindre del av restprodukten. Denna del ca 10 % deponeras på ett mycket kvalificerat sätt, medan den icke farliga får en enklare deponeringsform. Övre lager/ Mantel Litosfär Astenosfär Oceanisk skorpa Spridning Subduktion Kollision Centraloceanisk rygg Konvektionsström Djuphavsgrav Kontinent A Kontinent B Kontinental skorpa Tidigare oceanisk skorpa Sorsele Storuman Vilhelmina Lycksele Malå Norsjö Vindeln Skellefteå Den schematiska figuren visar ett snitt genom jordskorpan vid en subduktionszon och den geologiska miljö i vilken s. k. orogena guldfyndigheter kan ha bildats längs Guldlinjen för 1,2-2,0 miljarder år sedan. De guldmineraliseringar, som finns längs Guldlinjen, är bildade på stora djup i jordskorpan och har omvandlats under höga tryck och temperaturer. Under årens lopp har flera kilometer av den överliggande berggrunden eroderats bort och slutligen har mineraliseringarna blottats i berggrundsytan där inlandsisen hyvlat av de övre delarna så att blocksvansar, med guldhaltiga block i moränen har bildats. Inlandsisens avsmältning visande ismassans- rörelseriktning, som också är transportriktningen av morän.

11 11 Det på guld laddade aktiva kolet genomgår så en lakning med koncentrerad cyanidlösning vid hög temperatur. Kolet återanvändes härefter. Den guldrika lösningen går nu till elektrolys varvid guldet fälls ut tillsammans med silver på ett katodmaterial bestående av stålull. Produktion Sista ledet i den planerade produktionen är gjutning av guldtackor, s.k dorétackor, som skickas för extern raffinering. Doré-tackorna från Fäbolidens guldfyndighet bedöms innehålla cirka dubbelt så mycket silver som guld. Guldets väg Inlandsisens rörelseriktning Morän Gruvbrytning Gruvbrytning Anrikning Anrikning Lakning/ Smältning Lakning/ smältning Mineralzon Berggrund Guld Guld Raffinering Raffinering Block, som inlandsisen har hyvlat av från fyndigheter, hittas i moränen och spåras till källan, som ligger motströms ismassans rörelseriktning. Ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen. En bild av malmen presenteras i form av blockmodell eller via profilmodeller för vidare behandling. Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout. När gruvan har brutit malmen och den fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Sista ledet i vår planerade produktion är gjutning av guldtackorna.

12 Guldmarknaden Guld har i princip alltid utgjort basen för olika valutasystem och har därför sällan prissatts som en vanlig råvara. Det var först efter Bretton Woods systemets fall 1971 som vi fick fri prissättning av guldet. Sedan bottennoteringen 1999 har guldpriset gått stadigt upp i de flesta lokala valutor inklusive den svenska kronan och under 2002 tog utvecklingen även fart uttryckt i dollar. Under våren 2004 aviserade centralbankerna en förlängning av tidigare avtal med ytterligare fem år, omfattande en årlig högsta försäljningsvolym på 500 ton.

13 13 Man kan konstatera att guldpriset har en inverterad korrelation med dollarn (se diagram) och att guldpriset verkar utvecklas väl när aktier och obligationer utvecklas mindre bra. Vad styr guldpriset i ett större perspektiv? Om vi vidgar perspektivet till 1900-talets finansiella historia så kan man urskilja två perioder av kraftigt stigande priser för guldrelaterade tillgångar, 1928-1937 och 1971-1980. Båda perioderna varade i nio år. 1971-1980 gick guldpriset upp från 35$/ounce till en topp på 850$/ounce 1980. Under 2006 föll efterfrågan på guld uttryckt i ton från smyckesindustrin med 16%. Värdet på smyckesindustrins inköp steg dock med 14% till en ny all-time high. Efterfrågan på guldsmycken styrs av en god allmän ekonomisk utveckling och ökar över tiden men den faktiska förbrukningen av guld uttryckt i ton är i mångt och mycket en funktion av priset. Vi har under tidigare år sett hur efterfrågan 725,00 675,00 625,00 575,00 525,00 475,00 425,00 375,00 325,00 275,00 225,00 175,00 USD/oz Guldpriser Guldnoteringarna är Londons FM notering USD/SEK är Riksbankens. Uppdaterat 12 april 2007. Guldpris i USD/Oz Guldpris i kr/kg från smyckesindustrin stigit i takt med ett sjunkande guldpris. På en guldmarknad som omsätter i storleksordningen en årsproduktion per dag så är inte smyckesindustrin motorn i prisutvecklingen. Här spelar utvecklingen på världens finansmarknader en långt större roll. Produktionen av guld nådde en toppnivå år 2001 på 2 604 ton. Sedan dess har trenden varit fallande och under 2006 så gick produktionen ned med drygt 2% till 2 467 ton. Det kr/gram 96-01-01 97-01-01 98-01-01 99-01-01 00-01-01 01-01-01 02-01-01 03-01-01 04-01-01 05-01-01 06-01-01 07-01-01 08-01-01 165,00 155,00 145,00 135,00 125,00 115,00 105,00 95,00 85,00 75,00 65,00 55,00 största produktionsbortfallet skedde i Sydafrika där man nu är nere på de lägsta produktionsnivåerna sedan 1922. I de stora gruvländerna, Kanada, Australien, USA och Ryssland noterade man också fall i produktionen. Världens numera största gruvland, Kina ökade dock sin guldproduktion med 7%. Nedgången i prospekteringen efter guld under 1990-talet gör också att det blir svårt att räkna med några produktionsökningar framöver. Ledtiden från prospektering till gruva är väldigt lång och har blivit allt längre med hårdare miljökrav. På aktiemarknaden har uppgången av guldpriset resulterat i att guldaktier varit en av de främsta branscherna under de fem senaste åren. Utvecklingen hade kunnat vara än bättre om kostnadstutvecklingen för branschen hade varit gynsammare. Enligt Raw Materials Group så har rörelsekostnaderna(cash cost) stigit med i runda tal 50% under samma tidsperiod. Bakgrunden till detta är ett kraftigt kostnadstryck, valutaeffekter och att man bryter malmer med sämre halt. Bolagen har också haft väldigt svårt att hålla sina reserver intakta trots kraftigt ökande prospektering. Detta problem försöker man lösa genom att köpa reserver via uppköp av kon-

14 driva fram notering av guld ETF s på världens alla börser. kurrenter och prospekteringsbolag. Sällan lyckas man dock öka mängden guldreserver per aktie som är den viktigaste variabeln tillsammans med vinstutveckling när det gäller att få en aktie att gå upp i pris. Under 2000-talet har Kina kommit tillbaka som en aktör på guldmarknaden, vilket kan visa sig vara av stor betydelse framöver. En guldbörs har startats i Shanghai och sedan juli 2003 är det åter lagligt för privatpersoner i Kina att köpa guld. Kina har tidigare i historien, precis som Indien, importerat mycket guld och många väntar sig ett liknande utveckling framöver. Under de senaste åren har investeringsmarknaden för guld vaknat till liv. Detta har gett upphov till att ett för guldmarknaden nytt instrument skapats, ETF. ETF står för exchange traded fund. Det är en aktie som motsvarar 1/10 ounce fysiskt guld. Man skulle kunna likna den vid en gammaldags sedel som i princip var ett kvitto på deponerat guld. Det här är en oerhört intressant utveckling, det öppnar för all världens aktiefonder att köpa guld. Det innebär också ett väldigt kostnadseffektivt sätt för privatpersoner att köpa guld utan att behöva tänka på att förvara guldet någonstans. World Gold Council har som målsättning att FOTO:RIKSBANKEN Sammanfattning Sammafattningsvis kan man konstatera att väldigt mycket talar för en bra utveckling för guldpriset framöver. Den kraftiga expansionen av världsekonomin skapar ökad efterfrågan på smycken medan avregleringarna runt om i världen har skapat en situation där man för första gången i modern tid kan handla guld fritt på ett kostnadseffekltivt sätt. Momsen på investeringsguld inom EU har försvunnit och stora marknader har öppnats. Centralbankerna som varit nettosäljare under lång tid tittar nu förvånat på medan marknaden tar hand om deras guld och omvandlar det till pappersguld (ETF s) precis som de gamla guldsmederna gjorde för 100-tals års sedan när de grundlade de första bankerna. Våra pengar får däremot mindre och mindre uppbackning av reella värden i takt med att centralbankerna minskar sina innehav. Alla centralbanker är dock inte längre på säljsidan. Framför allt Ryssland ökar sina guldreserver och de tvekar inte heller att ifrågasätta dollarn som reservvaluta. För att vi ska få en explosiv utveckling av guldpriset såsom på 70-talet så saknas dock en viktig komponent och det är en i västvärlden klart stigande tendens för inflationen.

15

www.global-reports.com 16 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 6 Guldlinjen i Västerbotten Under flera år har Lappland Goldminers bedrivit Ersmarksberget prospektering och utvärdering av guldpotentialen på Tjålmträ Guldlinjen i Västerbotten. Guldlinjen omfattar en rad Svartträsk Gubbträ guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika Barsele Stortjä Svartliden Högå Fä geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från äsk SKELLEFTEÅ CK CKSELE nordvästra Västerbotten genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Zonen kan representera en äldre svaghetszon med Tall allå åker vulkanisk verksamhet vars ålder är nära två miljarder år. UMEÅ

17 17 Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak tillsammans med arsenikkis, magnetkis och kvarts. Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, av olika företag, har ett antal guldmineraliseringar påträffats. Några av dessa är från nordväst till sydost, Blaiken (Ersmarksberget), Tjålmträsk, Barsele (Skirträsk), Stortjärnhobben, Sandviksträsk, Svartliden, Fäboliden, Knaften, Klippen med flera. Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Ett nytt betydande guldfält i Västerbotten har tillkommit vid sidan av det traditionella Skelleftefältet med komplexa sulfidmalmer och guldmalmer. Ett urval av Lappland Goldminers undersökningstillstånd och guldprojekt Tjålmträsk Gubbträsk Stortjärnhobben Fäboliden Knaften Sverige Finland Haveri Satellitbild från Google Earth.

www.global-reports.com 18 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 6 Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt Fäboliden, som ligger 40 kilometer väster om Lycksele, är Bolagets flaggskepp och viktigaste fyndighet. Fäbolidens Tjålmträ guldfyndighet är för närvarande den näst största Gubbträ guldfyndigheten i Fennoskandien och likaså en av de Stortjä största i Europa. Bolaget planerar att anlägga ett centralt äsk Högå Fä SKELLEFTEÅ CK CKSELE anrikningsverk vid Fäboliden för behandling av Guldlinjens malmer. Tall allå åker UMEÅ

19 19 Undersökningar Diamantborrning har pågått i etapper i Fäboliden sedan 1993 och omfattar t.o.m. 2006 total 204 borrhål och 34 458 m borrmeter i 36 profiler fördelade på dagbrottspositionen, underjordsgruvan, Norra och Södra Fäboliden och haltverifiering. Efter periodens slut har borrningarna fortsatt på underjordsgruvan, Södra Fäboliden och haltverifieringen och omfattar i april 2007 totalt 249 borrhål och 42 983 borrmeter. Utförda och pågående borrningar syftar till att konsolidera malmreserver och mineraltillgångar för dagbrott och underjordsgruva i Fäboliden samt att undersöka Fäbolidenzonens fortsättning söder därom. En omfattande geofysisk strukturell tolkning har utförts under 2006 av närområdet till Fäboliden för att påvisa malmstyrande strukturer. Denna studie kommer att fortsätta under 2007. Mineraltillgångar Beräkningar av mineraltillgångarna i november 2004 gav 25,6 miljoner ton med 1,39 gram guld/ton i dagbrottssituationen som känd och indikerad mineraltillgång och ytterligare en indikerad mineraltillgång under dagbrottet till 350 m på 15 miljoner ton med 1,5 g guld/ton. Under 2005 och 2006 har omfattande arbeten utförts för haltverifiering och för att uppnå den standard som SveMins regelverk omfattar. Den 23 februari 2007 presenterade Bolaget för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt i enlighet med SvemMins regler. Den bevisade malmreserven är 20,74 miljoner ton med en medelhalt på 1,43 gram guld per ton motsvarande 29,6 ton guld (0,95 M Oz.) Av dessa beräknas 86 % eller 25,43 ton kunna utvinnas efter förluster i gruva och processverk. Utöver den bevisade malmreserven har Bolaget sedan tidigare en indikerad mineraltillgång från 200-350 meters djup på 15 miljoner ton med en medelhalt på 1,5 gram guld/ton motsvarande 22,5 ton guld varav 19,4 ton beräknas kunna utvinnas. Malmreserven grundas på diamantborrning med en täthet av 50x 50-60 meter i 24 profiler med 180 diamantborrhål omfattande 23 000 borrmeter och 14 000 analyser samt provbrytning av 1 000 ton, provanrikning omfattande detaljerade processförsök samt en preliminär lönsamhetsstudie. Den slutliga lönsamhetsstudien, som utförs av Outokumpu Technology Oy, pågår och beräknas vara klar under det andra kvartalet 2007. Malmreserven är i alla för svenska förhållanden tilllämpliga delar utförd enligt SveMins regler i enlighet med det kanadensiska regelverket NI 43-101. Provbrytning och haltverifiering Provbrytning under 2005 av 1 000 ton malm för provanrikning gav betydligt högre halter än förväntat från diamantborrningarna. Av den anledningen påbörjades ett omfattande program för att verifiera guldhalterna i Fäboliden tillsammans med SRK Consulting Ltd., en internationell konsultfirma. Arbetena har pågått under 2005-2006 och i december 2006 kunde det konstateras att resultaten från provbrytningen, som indikerar en högre halt i provbrytningsområdet än vad diamantborrningarna visar, är riktiga. Trots detta har Bolaget ej använt sig av någon uppräkningsfaktor för malmreserven och mineraltillgångarna, som publicerades i februari 2007. Haltverifieringsprogrammet har givit mycket värdefull information, som kommer att vara till stor hjälp vid brytningen av Fäbolidenmalmen. Då kommer också den fulla insikten om haltfördelningen i malmen.

www.global-reports.com 20 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 6 Bolagets prospekteringsprojekt För att garantera driften av ett centalt anrikningsverk i Fäboliden bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet Tjålmträ inom Sorsele, Storuman, Lycksele och Åsele kommuner. Gubbträ Stortjä äsk Högå Fä SKELLEFTEÅ CK CKSELE Tall allå åker UMEÅ

2 1 Stortjärnhobbens gruvprojekt Stortjärnhobben ligger 4 km sydost om Grundfors by i Storumans kommun. Avståndet till Fäboliden är 65 km längs befintliga vägar. Stortjärnhobben ägs av det helägda dotterbolaget Lappland Guldprospektering AB. Genom blockletning påträffades Stortjärnhobben guldmineralisering i häll 1988. Därefter utfördes diamantborrningar från 1997 till 2006 i etapper med totalt 52 borrhål och 5 950 m. Borrningarna försvårades genom oländig terräng och strikta miljövillkor. Undersökningsresultaten är också svårtolkade. En 750 m lång guldförande zon med delvis höga guldhalter har indikerats genom borrningarna. Synligt guld uppträder som små korn i breccierade vulkaniter med skarn-, albit-, karbonat- och kvartsomvandling tillsammans med guldförande arsenikkis. Bolaget erhöll den 12 februari en bearbetningskoncession för Stortjärnhobben på 22 ha. Tillståndet är överklagat av Vapstens Sameby och är hos regeringen för prövning Planerna för Stortjärnhobben omfattar fortsatta undersökningar av den guldförande zonen från underjordspositioner med diamantborrning för att klargöra guldets uppträdande och för att presentera mineraltillgångar och reserver. Anrikningsförsök har genomförts i laboratorieskala på borrkärnor och indikerar 90% guldutbyte till en processkostnad av 30-35 kronor per ton. Gubbträsk gruvprojekt Gubbträsk ligger ca 100 km nordväst om Lycksele i Storumans kommun. Bolaget har fyra undersökningstillstånd i Gubbträsk och har på det nordligaste av dessa sedan 2004 borrat 187 hammarborrhål för geokemisk bottenmorän- och bergkaxprovtagning. Ett stort antal guld-arsenikkis och zink-blysilveranomalier anomalier har därvid påträffats. Många av dessa har identifierats med diamantborrning. T.o.m. 2006 har 29 diamantborrhål och 4 695 meter borrats. Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrning- arna övertvärat flera parallella zoner med zink-bly-silvermineraliseringar i breccierade metagråvackor av Svärtträsktyp. Den bästa mineraliseringen av denna typ finns i bh. 200622 med 7 m med 3,2 % zink, 0,2 % bly och 5 g/t silver. Mineraliseringarna uppträder på 5-15 meters bredder längs borrhålen. Dessutom förekommer guld-arsenikkis-mineraliseringar i kontakten mellan metavulkaniterna och metagråvackorna. Den bästa guldmineraliseringen finns i bh. 200504 med 6 meter med 3,15 gram guld per ton. Allteftersom nya mineraliseringar påträffas vid Gubbträsk kommer dessa att definieras med diamantborrning. Dessutom kommer ifyllnadsborrning att utföras för att uppgradera de Antagna mineraltillgångarna till Indikerad mineraltillgång i ytnära lägen. Under 2007 kommer intensiva undersökningar att genomföras i Gubbträsk för att klargöra områdets malmpotential. Anrikningsförsök har utförts på borrkärnor från Gubbträsk. Resultaten visar på mycket goda zinkutbyten.

2 2 Knaftens guldprospekteringsprojekt Knaften, som ligger 15 km söder om Lycksele, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän. Gulduppslaget ligger under betydande avlagringar av grus och sand i Öråns dalgång och har undersökts med diamantborrningar från 1995-2001 av olika prospekteringsintressenter som Scanex / Barrick 1995-96 and North Atlantic Natural Resources under 2001. Efter Lappland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 borrhål och 1 385 borrmeter borrats inklusive 2 RC-borrhål under perioden 2003-2005. Från 2006-2007 har ett nytt borrprogram genomförts omfattande 6 bh och 1 112 borrmeter. Därmed har totalt 40 borrhål och 6 208 borrmeter borrats totalt i Knaften. Det genomförda borrprogrammet har utförts efter en omtolkning av geofysisk data och en ny modell för guldmineraliseringen. Denna modell kan nu bekräftas efter genomförandet av den senaste borrningen. En förskiffringszon i kvartsdiorit stryker i nord- sydlig riktning och sidostupar flackt mot nordost. Guldmineralisering förekommer i förskiffringszonen dels som fritt guld och tillsammans med arsenikkis. I och med den senaste borrningen har horisontalarean för den potentiella guldmineraliseringen utökats avsevärt och lokaliserats till geofysiska IP-anomalier. Den guldpotentiella zonen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna, som hittills har påträffats i borrningarna är 11 m med 3,17 g/t Au i bh. 96009 och 9 m med 1,14 g/t Au i borrhål 200601. Fortsatta borrningar rekommenderas på Knaftenprojektet för att klargöra guld-mineraliseringens utbredning och intensitet inom ett 2 kilometer långt och 500 meter brett område. Målsättningen är att indikera mineraltillgångar, som kan brytas i en underjordsgruva med begränsade miljöeffekter och transporteras till Fäboliden för anrikning.

2 3 Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt Undersökningstillstånden Tjålmträsk 1-8 och Lillberget 1 ligger söder, sydväst, öster och sydost om Sorsele. Inom området har flera delobjekt, avgränsats med arsenikkis-mineraliserade block med både höga och låga guldhalter. Ett av dessa block analyserade 350 gram guld per ton och gav Mineraljaktens 1:a pris år 2000. Under hösten 2003 genomfördes geofysiska mätningar över Tjålmträsk nr.1 och följdes av djupmorän- och bergkaxprovtagning i glesa profiler 2004. Ett område påvisades, som tolkades utgöra del av moderklyften till ett antal guldförande block. Under 2005 och 2006 utfördes systematiska undersökningar med blockletning och hällkartering, geofysik, geokemi och grävningar i Tjålmträsk-Krutträsk, Stensundsberget, Röberget Norra, Röberget Östra-Vorpåive, Inre Nammestjärn och Stridmark. Hammarborrning utfördes i Stensundsberget 2005 och diamantborrning i Tjålmträsk under vårvintern 2005. Vid grävningarna har arsenikkis med låga guldhalter påträffats samt dessutom zink-, bly-, och kopparmineraliseringar. Under vintern och vårvintern 2007 har djupmorän- och bergkaxborrning i området Tjålmträsk. Krutträsk påvisat arsenik-antimonanomalier i morän och berggrund. Uppföljande diamantborrning med 9 borrhål och 1 190 meter inom två områden har övertvärat guldförande arsenikkismineralisering i silicifierade metagråvackor och vulkaniter. Övriga prospekteringsprojekt För att garantera driften av det centrala anrikningsverket som planeras i Fäboliden bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet inom Lycksele, Storuman, Sorsele och Åsele kommuner. Sandviksträsk och Norrbyberg Sandviksträsk ligger ca 30 km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontakten mellan två graniter av olika åldrar och mellanlagrade och kraftigt förskiffrade metasediment och vulkaniter. Bolaget har avseende Sandviksträsk tre undersökningstillstånd och borrat 11 diamantborrhål och 1 491 meter. Borrningen och provtagning av hällar har identifierat en 400 m lång zon med delvis höga guldhalter. En utvärdering av resultaten visar att borrningar från Sandviksträskets norra strand kan ge insikt i den guldförande zonen, som delvis sträcker sig under Sandviksträsket. Ett borrprogram föreligger och kommer att genomföras under 2007. Norrbyberg ligger 15 km norr om Sandviksträsket i en liknande geologisk miljö. I Norrbyberg har djupmorän- och bergkaxprovtagning med borrning utförts som gav en svag guldanomali. Under 2006 borrades 1 diamantborrhål mot den svagt guldmineraliserade zonen.

2 4 Lappland Goldminers och miljön Företagets mål och strategi är att bli ett producerande och lönsamt gruvföretag, som dessutom skall arbeta på ett miljömedvetet sätt och vara en lönsam motor för regionen genom att skapa arbetstillfällen och underlag för samhällsservice inom ett större glesbygdsområde i Västerbottens inland. I Finland skall finska guldprojekt utvecklas med en liknande målsättning.

2 5 Miljöpolicy Lappland Goldminers har som målsättning att alltid minimera ingreppen i natur och miljön. Metodik Bolaget avser att använda bästa ekonomiskt rimliga teknik för att minimera påverkan på miljön och för slutlig efterbehandling. Bolaget utvecklar teknik och lösningar tillsammans med välrenommerade experter med kännedom om lokala förhållanden och i fortlöpande samråd med berörda intressenter och myndigheter. Bolaget står givetvis enligt gällande lagstiftning för kostnaderna vid efterbehandling av den mark på vilken arbeten utförs. Tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken Innan Bolaget kan påbörja prospekteringsaktiviteter och andra arbeten, som bedöms ha väsentlig påverkan på miljön måste Bolaget erhålla nödvändiga tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken. Länsstyrelsen i Västerbotten har gjort följande schematiska bild över hur tillstånden hanteras och vilka myndigheter som är beslutande respektive är remissinstanser. Varje beskrivet delmoment innehåller också flera delsteg bland annat omfattande samråd och ett flertal miljömässiga och tekniska utredningar. Syftet med hela tillståndsprocessen är att Bolaget skall utarbeta lösningar som möjliggör utvinning av mineralprodukterna, utan att orsaka onödiga skador på miljön. I arbetet ingår också att ta fram metoder för mätning av miljöeffekter och att föreslå tillåtna mängder som är acceptabla för miljön. Arbetet görs i samarbete med miljömyndigheter, framför allt Länsstyrelsen i Västerbotten och andra berörda myndigheter. Tillståndet enligt miljöbalken beslutas av Miljödomstol. Miljödomstolen fattar sitt beslut efter remiss till ett flertal berörda bland annat Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Normal behandlingstid för tillståndsprocessen är ett till ett och ett halvt år beroende på hur genomarbetad ansökan är och på domstolens arbetsbelastning. Prospektering Provbrytning Gruvbrytning Undersökningstillstånd enligt Minerallagen Bergmästaren beslutar Ev. samrådsplikt alt. tillstånd enligt Miljöbalken (MB) Länsstyrelsen beslutar Undersökningstillstånd enligt Minerallagen Bergmästaren beslutar Tillstånd enligt Miljöbalken (MB) Miljöprövningsdelegationen beslutar Bearbetningskoncession enligt Minerallagen Bergmästaren beslutar. Länsstyrelsen är remissmyndighet Tillstånd enligt Miljöbalken (MB) Miljödomstolen beslutar. Länsstyrelsen är remissmyndighet Prövningsprocessen för gruvverksamhetens olika skeden avseende Minerallagen och Miljöbalken. Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

2 6 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Lappland Goldminers AB (publ.) 556544-3339 får härmed avge följande berättelse över Bolagets verksamhet 2006.

2 7 Verksamheten Prospekteringsverksamheten har under året varit mycket framgångsrik och Bolaget har med måttliga ekonomiska insatser kunnat kraftigt utöka mineraltillgångarna. En nyemission har under 2006 tillfört Bolaget 90,5 miljoner kronor i kapital. Därutöver har utestående andelar av Knaften, som förvärvats genom nyemission av 50 508 aktier registrerats av Bolagsverket. Bolaget har utökat antalet undersökningstillstånd med 13 nya tillstånd inom Lycksele, Storuman och Sorsele kommuner. Diamantborrning har utförts på sex olika projekt med 62 borrhål och 12 472 borrmeter. Bergkaxprovtagning har skett på 7 projekt i 550 provpunkter och djupmoränprovtagning i något färre punkter. Ytmoränprovtagning har utförts på två objekt. Omfattande blockletning och ett antal grävningar har utförts främst i Gubbträsk och på projekten i Sorsele. Geofysiska mätningar och tolkningar har också genomförts. Periodens projektresultat För ett prospekteringsbolag med inriktning mot produktion i egen regi är den främsta uppgiften att omvandla tillgängliga medel till ökade malmreserver och mineraltillgångar, samt att utveckla projekten tekniskt och ekonomiskt. Bolaget har även identifierat mycket intressanta guldmineraliseringar vid flera av projekten. Aktiekapital Lappland Goldminers registrerade aktiekapital uppgick vid rapportperiodens slut till 1 072 592,70 kronor fördelat på 53 629 635 aktier med ett kvotvärde på 0,02 kr. Räkenskaperna i denna rapport är baserade på detta antal aktier. Under första kvartalet 2006 har styrelsen, med stöd av bemyndigande av den ordinarie bolagsstämman 2005, beslutat om en riktad kontant nyemission, som ovan nämnts, av 1 000 000 aktier före split till aktuell dagskurs, 90,50 kr. Nyemissionen registrerades av Bolagsverket 2006-03-03. Lappland Goldminers har inte emitterat några teckningsoptioner eller konvertibla skuldebrev. Årsstämma 2006, som avhölls på Hotell Lappland i Lycksele den 30 maj, beslutade att genomföra en split 5:1 samt fastställde avstämningsdagen till torsdagen den 22 juni 2006. Utöver beslutet om split beslutade bolagsstämman om ändringar i bolagsordningen i syfte att anpassa bolagsordningen till den nya aktiebolagslagen. Bolagsstämman beslutade också att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma, besluta om nyemission av högst 10 miljoner aktier (efter split 5:1) samt att därvid kunna besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Nyemission skall kunna ske mot kontant betalning eller mot betalning med apportegendom.

2 8 Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner Innehav 2007-04-12 Område Bearbetningskoncessioner Undersökningstillstånd Antal Area (ha) Antal Area (ha) Fäboliden 1 122 8 4 330,19 Stortjärnhobben 1 21,75 3 536,71 Gubbträsk 4 4 248,67 Tjålmträsk 9 5 852,86 Knaften 1 1 477,68 Sandviksträsk 2 169,01 Blåviken 1 2 377,69 Vackerberget 1 2 555,00 Sörtjärn 1 976,00 Vidberget 1 611,00 Kattisavan 1 8 433,45 Norrbyberg 1 1 154,71 Toskbäcken 1 1 593,80 Toskberget 1 361,00 Mörtliden 1 2 007,50 Björkberg 1 4 970,69 Högås 1 464,47 Fräkentjärn 1 565,84 Näsberget 1 280,75 Österberg 1 1 176,50 Kvällträsk 1 293,90 Tallåker 1 431,00 Tot area Verbosjön 1 1 036,12 45 904,54 Diamant Oxvattnet 1 66 563,00 Siksjö 1 5 600,00 Västernorbodarna 1 1 451,00 Stenselberget 1 1 255,00 74 869,00 Totalt 2 143,75 48 120 773,54 Ansökta nya tillstånd 2007-04-12 Område Bearbetningskoncessioner Undersökningstillstånd Antal Area (ha) Antal Area (ha) Tjålmträsk 1 1 190,29

2 9 Ägarstruktur 2007-03-31 Aktieägare Antal aktier % Pecunia 4 666 650 8,7% Tomas Björklund 4 490 000 8,4% Erik Sjölund 4 271 750 8,0% Jan-Åke Unée 4 260 500 7,9% Torbjörn Grahn 2 610 000 4,9% Kent Grahn 1 791 750 3,3% Länsförsäkringar Kronoberg 1 500 000 2,8% Länsförsäkringar Västerbotten 1 500 000 2,8% Sis Segaintersettle Ag/Zürich, W8imy 987 750 1,8% Odin Sverige I, Nordea Bank Norge ASA 886 700 1,7% Länsförsäkringar Småbolagsfond 850 075 1,6% Ingvar Kamprad 795 000 1,5% Erik Penser Hedgefond 700 000 1,3% Odin Sverige II, Nordea Bank Norge ASA 663 500 1,2% Övriga ägare 23 655 960 44,1% Totalt 53 629 635 100,0% Aktiekapitalets utveckling År Aktivitet Emissions- Ökning av Totalt antal Aktiekapital Nominellt värde kurs, SEK antalet aktier aktier SEK per aktie, SEK 1997 Bolagsbildning 1 020 1 020 102 000,00 100 1998 Nyemission 340 1 360 136 000,00 100 1999 Nyemission 184 1 544 154 400,00 100 1999 Split 13 896 15 440 154 400,00 10 1999 Nyemission 666 16 106 161 060,00 10 2000 Split 1 594 494 1 610 600 161 060,00 0,10 2000 Fondemission 3 543 320 5 153 920 515 392,00 0,10 2000 Nyteckning med 355 200 5 509 120 550 912,00 0,10 optionsrätter 2000 Nyemission 14 372 575 5 881 695 588 169,50 0,10 2001 Apportemission 14 357 143 6 238 838 623 883,80 0,10 2001 Nyemission 18 217 445 6 456 283 645 628,30 0,10 2001 Nyemissioner 25 135 000 6 591 283 659 128,30 0,10 2002 Nyemissioner 25 178 060 6 769 343 676 934,30 0,10 2003 Nyemissioner 25 145 000 6 914 343 691 434,30 0,10 2003 Nyemission 25 38 300 6 952 643 695 264,30 0,10 2004 Nyemission 25 538 303 7 490 946 749 094,60 0,10 2004 Apportemission 25 9 873 7 500 819 750 081,90 0,10 2004 Nyemission 30 701 600 8 202 419 820 241,90 0,10 2004 Apportemission 30 68 000 8 270 419 827 041,90 0,10 2004 Apportemission 30 405 000 8 675 419 867 541,90 0,10 2005 Nyemission 32 1 000 000 9 675 419 967 541,90 0,10 2006 Kvittningsemission 20,05* 50 508 9 725 927 972 592,70 0,10 2006 Nyemission 90,5 1 000 000 10 725 927 1 072 592,70 0,10 2006 Split 42 903 708 53 629 635 1 072 592,70 0,02 * Enligt avtal

3 0 Per-Olof Sognfors gruvchef, är gruvingenjör med mer än 30 års erfarenhet bland annat som gruvchef för guld- och metallgruvor i Sverige och utlandet, samt från teknisk utveckling. Per-Olof leder arbetet att ta fram gruv- och produktionsplaner samt samordnar mellan geologi och process. Resultat och ställning Översikt koncernen (Kkr) 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Nettoomsättning 0 0 0 0 0 Resultat efter finansiella poster -15 978-13 309-7 963-4 031-3 079 Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg Balansomslutning 161 549 81 498 59 294 22 782 20 936 Soliditet 86,20% 84,88% 83,50% 60,90% 70,00% Medelantal anställda 12 11 5 3 3 Översikt moderbolaget (Kkr) 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Nettoomsättning 0 0 0 0 0 Resultat efter finansiella poster -15 982-13 309-7 935-4 262-3 519 Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg Balansomslutning 157 351 73 719 51 514 19 042 17 177 Soliditet 93,59% 96,20% 95,80% 71,70% 86,10% Medelantal anställda 12 11 5 3 3 Resultatdisposition Till årstämman finns följande fria fond och vinstmedel Överkursfond 85 959 644 Balanserat resultat -13 308 786 Årets resultat -15 981 628 56 669 230 Styrelsen föreslår att: i ny räkning överföres 56 669 320