Tvångssyndrom en fix idé eller psykisk ohälsa

Tvångssyndrom en fix idé eller psykisk ohälsa MONICA GULLBERG WIKLUND Kalmar 160509 SERvt16

Sammanfattning Jag har i denna uppsats öppet berättat mitt intresse för ämnet tvångssyndrom som följt mig genom livets olika skeden både självupplevt och observationer runtomkring. Jag har utbildat mig till SER-terapeut och arbetsmiljöingenjör under åren 2011-2016. Jag ser nu en gemensam röd tråd i dessa två yrkesroller. Genom denna utbildning så kommer jag kunna sammanföra mina stora intressen för den psykosociala arbetsmiljön som är högst aktuell idag, både vad gäller höga sjuktal och den nya föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i kraft den 31 mars i år. Mitt stora intresse för människor och min starka tro på att fokusera på det som är frisk och se möjligheter kommer med hjälp av mina två utbildningar vägleda och vara ett verktyg i mitt framtida arbete inom företagshälsovården. Mina slutliga ord är att ser du hela människan i ett helhetsperspektiv där livet, arbetet och fritiden ska vara i balans och har ett salutogent tänk då har vi alla en större möjlighet att kunna leva det bästa livet utifrån våra egna förutsättningar. 1

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Varför har jag valt ämnet tvångssyndrom?... 4 2 Syfte... 6 2.1 Syfte och frågeställning... 6 2.2 Målet för denna uppsats... 6 2.3 Avgränsningar... 6 3 Bakgrund, teorier och forskning... 7 3.1 SER-terapi... 7 3.1.1 Anknytning... 8 3.1.2 Iscensättning... 9 3.2 Livskvalitet... 9 3.3 Tvångssyndrom... 10 3.3.1 Tvångstankar och tvångshandlingar... 11 3.3.2 Tvivel och oro... 11 3.3.3 Skam och skuld... 12 3.3.4 Kontroll... 12 3.4. Ångest... 12 3.5 Psykisk ohälsa... 13 3.6 Forskning... 13 4 Metod... 15 4.1 Litteraturstudie... 15 4.2 Insamling av egna erfarenheter och SER-akademins utbildning... 15 4.3 Tillvägagångssätt vid intervjuerna... 15 5 Resultat... 16 5.1 Redovisning av resultat... 16 5.2 SER-terapi och iscensättning... 16 5.3 Livskvalitet... 16 5.4 Tvångstankar och tvångshandlingar... 18 5.4.1 Tvivel och oro... 18 5.4.2 Kontroll... 19 6 Diskussion och analys... 20 6.1 SER-terapi som behandlingsform... 20 6.2 Tvångssyndrom... 20 6.2.1 Tvångstankar och tvångshandlingar... 21 6.2.2 Tvivel och oro... 21 2

6.2.3 Skam och skuld... 21 6.2.4 Kontroll... 21 6.3 Analys... 22 6.3.1 Vilka (möjligheter) och hinder kan tvångshandlingar och tvångstankar medföra för individen?... 22 6.3.2 Hur kan tvångshandlingar och tvångstankar påverka vardagen, livskvalitén, relationen, arbetssituationen eller utbildningen?... 22 6.3.3 Hur kan jag som terapeut möta och stödja människor med tvångshandlingar och tvångstankar?... 22 7 Slutsats... 24 8 Källförteckning... 25 8.1 Litteratur... 25 8.2 Föreläsningar... 25 8.3 Internet... 25 3

1 Inledning Inledningen som beskrivs i första avsnittet beskriver bakgrunden till mitt val av ämne. Vidare beskrivs det teoretisk hur tvångssyndrom påverkar livskvalitén och vad som ligger bakom ett tvångsbeteende så som tvångstanke eller tvångshandling eller både ock. 1.1 Varför har jag valt ämnet tvångssyndrom? Jag sitter i trappan i det hus som jag älskar och där jag har haft mitt hem sen 17 år tillbaka. Här fanns alla de som jag älskade runtomkring mig, de som jag vill ge allt. Mitt hem som jag vill ska vara perfekt. Jag själv vältränad och där jag inte har ett uns mer fett på kroppen än vad som är acceptabelt. Min filosofi är att om man är perfekt då är man fulländad. Men varför kan jag inte njuta av det perfekta? Varför är jag helt slut och tom inom mig? Varför känner jag att livet inte har någon mening? Jag ser inte färger längre allt är bara svart, vitt och grått. Jag känner inte några dofter jag som alltid varit känslig för lukt. Någonstans inom mig så vet jag att naturen har sina färger oavsett vilken årstid det är. Det är ju vår men ändå ser jag inte färgerna ute i naturen, jag känner inga dofter. Vad får mig att må så här som jag mår? Dessa frågeställningar blev några år senare en början på en resa inte vilken resa som helst, det var början på min Livsresa. Jag hade nu endast valet att göra något åt mitt liv, mitt mående och mina livsval jag gjorde eller så riskerade jag att livet rann ur mina händer. Endast jag stod ansvarig för vilka val och handlingar jag gjorde i mitt liv. Mina tankar snurrade runt i huvudet och när jag står framför spegeln så slår det mig att jag inte är sann emot mig själv och jag ställer frågan Vem är du?. Mitt liv hade förändrats mycket de senaste åren där ett antal flyttar genomförts, där tre barn hade flyttat hemifrån utom en som fanns kvar hemma. Skilsmässan var ett faktum och mitt liv var i en stor förändringsfas där en lång sjukskrivning fanns bakom mig. Jag insåg att jag behövde göra något åt mitt liv. Mitt liv kunde inte fortsätta så här där mina tvångstankar och tvångshandlingar styrde mitt liv. Jag behövde ta tillbaka kontrollen i mitt liv om jag någonsin hade haft den och börja leva och njuta och vara den människa som var mitt rätta Jag. Jag kom under våren 2010 i kontakt med SER-terapi genom en bekant jag lärt känna. Det tog ett och ett halvt år till den dagen jag klev in genom dörren i Ramlösa utanför Helsingborg för att möta den rätta Monica. En livsresa som varit omvälvande och krävt mycket mod och kraft av mig. En resa som jag inte ångrat. Det blev början på mitt nya liv enligt mitt Sanna Jag. Vilka drabbas av tvångssyndrom och hur börjar det? Bejerot (2011) säger att sjukdomen oftast kommer smygande men för vissa så debuterar den helt plötsligt. En genomsnittlig ålder för insjuknande i tvångstankar och ritualer bland ett sjuttiotal svenska patienter var cirka femton år. Av de som drabbas är cirka 2 % av befolkningen personer som lider av tvångssyndrom och detta verkar vara i stort sett lika förekommande i hela världen, (ibid.). Bejerot (2011) menar att tvångssyndrom är som man vet idag till viss del en ärftlig sjukdom. Tolv procent av de närmast anhöriga till en person med tvångssyndrom har åtminstone tydliga tecken på tvångssyndrom eller lider av samma sjukdom. Ärftlighet förekom enbart hos dom som har drabbats av tvångssyndrom före arton års ålder och inte för dom som insjuknat i tvångssyndrom i vuxen ålder, (ibid.). 4

Enligt Gustavson (2006) så har många det i form av både tvångshandlingar och tvångstankar och många men inte alla har problem med både ångest och tvång. Jag har valt att skriva om hur tvångstankar och tvångshandlingar påverkar vardagen och livet för många. Jag har sett några i min familj, nära, kära och vänner som har eller har haft denna problematik. Jag har sett att detta blir ett hinder och hur livskvalitén har påverkats för människorna som har något slags tvångsbeteende där det kan vara allt från en Fix idé till ett sjukligt tvångsbeteende. Därför var valet lätt för mig att skriva om detta ämne som är ett mycket vanligt problem för många människor. I min frågeställning vill jag ha svar på hur det skapar psykisk ohälsa för den som är drabbad. Hur jag som SER-terapeut kan arbeta tillsammans med mina klienter som har denna problematik som många gånger sätter käppar i hjulet och skapar hinder för individen. Hur jag i samtalet kan möta denna problematik och tillsammans med klienten hitta olika metoder som hjälper den att bryta sitt beteendemönster och komma ifrån risken att hamna i eller att vara i psykisk ohälsa. Normalitetsproblem vad är friskt, vad är sjukt, vad är abnormt? är ett dilemma som inte bara berör tvångssyndromets förhållanden utan även hela psykiatrin, hela sjukdomsläran, ja, människans situation. (Skoog G, 2015, s14). 5

2 Syfte I detta avsnitt sammanställs syfte, frågeställningar, avgränsningar som tydliggör studiens mål och förutsättningar för att få svar på hur tvångssyndrom kan påverka livskvalitet i vardagen 2.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att se hur tvångshandlingar och tvångstankar kan påverka individens vardag och om beteendet kan utgöra en möjlighet eller ett stort hinder i vardagen. Frågeställning för studien är: 1. Vilka (möjligheter) och hinder kan tvångshandlingar och tvångstankar medföra för individen? 2. Hur kan tvångshandlingar och tvångstankar påverka vardagen, livskvalitén, relationen, arbetssituationen eller utbildningen? 3. Hur kan jag som SER-terapeut möta och stödja människor med tvångshandlingar och tvångstankar? 2.2 Målet för denna uppsats Målet är att ge en bild av hur tvångshandlingar och tvångstankar kan skapa möjlighet och hinder för individens livskvalitet. Hur jag som samtalsterapeut ska kunna vara rustad för att bemöta klienten och bedöma om behandling i SER-terapeutiskt syfte. Vilka metoder SERterapeuten kan arbeta med tillsammans med klienten för att hitta strategier och sätt att hantera detta i vardagen, eller om det är något som jag ska hänvisa till psykiatrin. 2.3 Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till att studera endast de fall som ligger inom ramen för en SERterapeuts område. Avgränsning görs därför när klienten behöver psykiatrisk och medicinsk hjälp. 6

3 Bakgrund, teorier och forskning I uppsatsen så studeras hur tvångshandlingar och tvångstankar kan påverka en god livskvalitet. I detta avsnitt så beskrivs vad SER-terapin står för samt vilket stöd litteraturen och forskningen ger avseende på hur ett tvångsbeteende/syndrom har för psykologiska aspekter och hur man terapeutiskt kan upptäcka och se dessa tecken. Hur jag som terapeut kan vägleda och hjälpa klienten för att kunna bryta eller lindra detta beteende. 3.1 SER-terapi Akademin för SER-terapi grundades 2005 av rektor och ägare Anki Persson. Namnet SER-terapi består av tre delar där man lär sig regression (R) och dess betydelse det första året. Andra året lär man sig samtalsmetodik(s) och sista halvåret arbetar man med metoden Energi Flow Breathing (E). Regression (R) I regressionsterapin arbetar man psykoanalytiskt med våra medvetna tankar som förskjuts till vårt undermedvetna. Tankarna genomlevs i iscensättningar som sker i nuet tillsammans med minnen från det förflutna (undermedvetna). Samtalsterapi (S) Samtalsterapin består av psykologiska teorier av flera olika delar som ligger till grund för SER-terapi. Det är det psykodynamiska, existentiella, humanistiska, andliga och transpersonella perspektivet som används. Dessa teorier skapar tillsammans med kroppspsykoterapeutiskt synsätt och iscensättningsperspektivet SER-terapi. Energy Flow Breathing (E) Energi flödes andning är en kroppsorienterad terapeutisk metod som består av andövningar där man ligger i tre olika stresspositioner och varvade med meditativ andningsfas och djupandningsfas i kombination med mindfulness. EFB-metoden är skapad och kombineras av influenser från olika terapeutiska arbetssätt. Det gör metoden anpassningsbar och flexibel efter klientens egna behov (Gyllensten & Olsson, 2015). Som SER-terapeut så arbetar man med samtalet i centrum tillsammans med olika metoder som verktyg under processens gång. Genom att tillsammans med samtalet integrativt arbeta med de olika verktygen är regression en metod där klienten arbetar med genomlevandet av känslan, visualisering, bild, symbol- och drömtydning mm. så har SER-terapeuten flera olika möjligheter att vägleda och hjälpa klienten utefter dennes villkor. Dessa verktyg tillsammans med samtalet blir en styrka i det terapeutiska mötet. Det är en alternativ metod där det är vetenskapligt forskade psykologiska teorier som finns med som en grund och tillsammans kombineras med de olika metoderna. I regressionen så kan man uppleva barndomsminnen, sina iscensättningar och scenarion. Genom symbolisering som visar sig för att du har något minne som kommer upp och väcks i dina iscensättningar så behöver man bli medveten om dessa. De behöver genomlevas och där man möter sin nuvarande situation för att göra upp med den. Vi lagrar det obehagliga vi upplever i känslan och kroppen. För att bli fri från det obehagliga, bryta de invanda mönstren, bryta beteenden som hindrar oss från att må bra och bli vårt sanna Jag. Så måste vi få kontakt med det som vi förträngt inom oss genom olika försvarsmekanismer som genom livet började som ett försvar för att vi skulle kunna överleva svåra situationer. Att våga möta det som är svårt och om problemet finns djupare inom oss själva i det undermedvetna som skapar smärta i vårt liv så kräver det mod av klienten för att få till förändringen. Terapeuten finns här som en trygg anknytning och har tillsammans byggt 7

upp en trygg relationellt samspel till klienten som behöver känna tillit för att vara bekväm i situationen och i mötet med terapeuten som kan upplevas utlämnande och kräver att man vågar befinna sig i den situationen. På detta sätt så bryts ett invant livsmönster och klienten kan få till en förändring som är hållbar i framtiden. För att jag som terapeut ska kunna hjälpa mina klienter få till en förändring på klientens nivå så måste jag själv ha mött och sett mina egna rädslor, känslor och mönster. Som exempel så måste jag själv ha sett, mött och erkänt mina rädslor som till exempel rädslor för att bli övergiven för att kunna hjälpa klienten. Varje människa är unik och varje möte/session blir därför unik. De olika metoderna som finns som en variation av möjligheter och verktyg används i terapeutiskt syfte tillsammans med klienten, de anpassas efter klientens behov och varje möte blir på så sätt unikt och det går inte att förutspå sessionen utan terapeutens lyhördhet och känsla för varje situation är mycket viktigt. Varje människa har sin egen historia och livsryggsäck med sig i livet och är på det viset mottaglig samt öppen på den nivå som hon är redo att möta känslan i smärtan. En del människor har lättare för att samtala. En del tar sig an sina problem genom att gå in i smärtan genom att befinna sig i kroppen som på ett sätt pratar (kommunicerar) om problemen, frustration och negativa upplevelser. Genom att möta klienten där den är kanske genom en händelse så som bråket med till exempel partnern eller barnet där hemma eller den omöjliga chefen eller att man haft mycket värk i kroppen för att man inte lever utefter sitt sanna Jag. Det kan vara genom att meditera och gå in i känslan där den befinner sig i kroppen, eller kanske samtalet blir det första man börjar söka iscensättningen där man medvetandegör, genomlever hur problemet känns eller uppkommer. Kanske är det en dröm som har väckt starka känslor. Genom samtalet, att skriva eller att måla den känslan som klienten möter och befinner sig i så kan beteendemönstret bli tydligt och vilka försvar man använder sig av. Det gäller att hitta just den metoden som passar just den klienten för att klienten ska kunna komma vidare genom sin smärta och få till en förändring och förståelse för att man hamnat i de olika situationerna och bryta beteendet och mönstret. Tidsaspekten är olika lång för olika individer det är helt vad man har med sig i sin livsryggsäck och hur samtalsterapeuten kan vägleda och använda sig av de olika metoderna som finns att tillgå för att vägleda klienten till att bli fri det negativa mönstret som från början varit en hjälp och senare i livet blir till ett stjälpande sätt. Det är viktigt att samtalsterapeuten och klienten skapar ett relationellt, trygg och tillitsfullt samarbete som grund i det terapeutiska arbetet. 3.1.1 Anknytning En beskrivning av anknytning kan göras som ett specifikt fall av nära känslomässiga relationer. Gemensamma faktorer är att relationen har stor känslomässig betydelse för den enskilde individen där personerna upplever ett obehag vid ofrivillig separation och söker varandras närhet. Relationen rör en särskild person som inte är utbytbar och den har varaktighet över tid. Det som gör relationen till en anknytningsrelation är att personen som är anknuten söker tröst, beskydd och trygghet hos sin anknytningsperson (Broberg & Hagström m.fl, 2012). Anknytning består av ett system där barnets beteende av anknytning varierar beroende på ålder. Systemets syfte är att befrämja överlevnad och tillförsäkra barnet tröst, hjälp och närhet vid behov. Anknytningssystemet är färdigutvecklat först vid ett års ålder och man kan säga att det är barnets grundläggande modell för hur och på vilket sätt kontakten med andra människor formas. Förutsättningarna för en frisk och sund mental utveckling är att barnet upplever en intim, kontinuerlig och varm relation med en person (Bowlby, 2010). 8

Gyllensten & Olsson (2013) skriver att vikten av att bygga upp en trygg anknytning och tillit mellan klient och terapeut är avgörande. Författarna menar att om en anknytning inte finns så är det svårt att bygga upp tilliten. De beskriver hur viktigt det är att en grundläggande relation byggs upp mellan terapeut och klient som är en förutsättning för en lyckad terapi. Under Annika Tibblins föreläsning (110511) så hänvisar hon till John Bowlby och Mary Ainsworths forskning om anknytning. Det finns fyra anknytningsmönster där en av dem är trygg anknytning. Barn med trygg anknytning har tillräckligt mycket erfarenheter av att föräldern har sett, hört och förstått barnets behov och velat hjälpa barnet, (ibid). Vidare så finns det tre anknytningsmönster som är otrygga: undvikande otrygg anknytning - undvikande förälder (15-25% i västerlandet). ambivalent otrygg anknytning visar förtvivlan och protest mot föräldern (5-15% i västerlandet). desorganiserad otrygg anknytning barnet är rädd för föräldern och har kroniskt påslagna anknytningssystem (10-15 % i västerlandet), (ibid). 3.1.2 Iscensättning Iscensättningen görs i nuet där gamla minnen från det förflutna genomlevs. Detta sker genom att man i regressionen går in i det undermedvetna och upplever sina iscensättningar som barndomsminnen, fantasier, där vi genom scenarion symboliserar något som jag behöver se och ha modet att genomleva som har med min nu-situation att göra. Detta görs genom symbolisering. I SER-terapin så görs detta genom att möta känslor och se vad de vill tala om för mig. När kroppens och det undermedvetna förmedlat vad de vill tala om och man får insikt om innebörden i budskapet så kan man förstå sitt beteende, varför scenarion händer om och om igen trots att jag vet att det inte är bra för mig. Man förstår smärtan i känslan och på så vis så bearbetas iscensättningen så man kan bryta det negativa mönstret. När man senare förstår varför det händer negativa händelser om och om igen trots att jag vet att det inte är rätt eller bra för mig så har man fått en insikt om varför det sker och kan på så sätt utvecklas och hitta nya vägar att gå och det negativa mönstret är brutet, (Akademin för SER-terapi). 3.2 Livskvalitet Gulliksson & Holmgren (2015) skriver att det är svårt att definiera livskvalitet. Begreppet har några olika betydelser och är närbesläktade termer i olika discipliner som ekonomi, psykologi, politik och sociologi. Det finns olika indikatorer för vad som kan tänkas påverka vår livskvalitet. Från rent fysiska, via psykologiska faktorer till de sociala och gör det på flera olika nivåer från individ till samhället i stort, så väl de ekonomiska som materiella aspekterna. De olika indikatorerna är i högsta grad beroende. Vi kan inse det hur vi påverkas av en kram från någon vi tycker om. En kram påverkar oss känslomässigt, fysiskt via hormonerna. Kramen ger en smula motion, speciellt om man kramar tillbaka. Känslomässigt välmående handlar om till exempel hur mycket jag gillar mig själv och hur mycket jag känner att jag är värd. Personliga relationer är viktiga, och till en viss nivå även de materiella, (ibid). Fortsättningsvis så beskriver Gulliksson & Holmgren (2015) att vårt grundläggande behov är att överleva. De primära behoven är fysiologiska och behövs för att fungera kroppsligt. Vi behöver alla mat, vatten att dricka och luft att andas. De sekundära behoven kan vi vara utan, om det behövs, men att ha en säng att krypa ner i eller lyssna på bra musik är ju skönt, (ibid). 9

Livskvalité är på så sätt en högst personlig subjektiv bedömning för varje människa och därför blir graden av minskad livskvalité individuell. 3.3 Tvångssyndrom Vad är tvångssyndrom? Enligt Bejerot (2011) så anser hon att tvångssyndrom är ett paraplybegrepp för olika tillstånd. Bejerot definierar tvångssyndrom som att det innefattar tvångshandlingar och tvångstankar, och att de allra flesta personer med tvångssyndrom vanligen lider av båda delarna. Oftast så har man flera olika tvångshandlingar (tvångsritualer) och tvångstankar som växlar under årens lopp. Enligt Gustavson (2006) så kan svår ångest yttra sig i tvångshandlingar och tvångstankar, som utförs för att lätta ångesten. När det blir en stor omfattning så att de inkräktar på den drabbade personens livsutrymme, då säger man att det är tvångssyndrom. Tvångstankarna och tvångshandlingarna tar då så mycket tid i anspråk att det blir svårt att fungera i yrkeslivet, det kan bli problem i relationer till familj, vänner och andra människor. Det tar så mycket tid att det blir svårt att utföra de aktiviteter och göromål som tidigare hört till det vardagliga livet, (ibid). Fortsättningsvis så beskriver Bejerot (2011) att tvångssyndrom eller den engelska förkortningen OCD (Obsessive Compulsive Disorder), ger ett jakande svar på en eller flera av följande frågor. Kontrollerar du upprepat spisen eller att du har låst dörren? Måste du göra saker om och om igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Tvättar du dig mycket fastän du egentligen redan är ren?, (ibid). För dem som lider av ett tvångssyndrom är tvångstankarna återkommande, störande, påträngande och ibland helt outhärdliga. De uppträder alltifrån sporadiskt under dagen till att uppta flera timmar eller, för vissa, all vaken tid. Tankarna kan flätas in i varandra och bli så komplexa att man inte förmår utföra något annat än att försöka reda ut dem. (Bejerot, 2011 s21). Skoog (2015) har forskat under många år om tvångssyndrom. Han beskriver att i vår mänskliga tillvaro finns ångest förvisso överallt, ångest inför påfrestningar, livssituationer och faror och inför hela existensen. Dock finns i just denna ångestens gemenskap ett väsentligt undantag, ett ångestkomplex som är alldeles speciellt och annorlunda, i den meningen att det koncentreras kring ett särskilt psykologiskt fenomen, nämligen tvivel. Detta tvivel kan i värsta fall bli alldeles gränslöst, ostillbart, störa hela ens tänkande, känsloliv och beteende samt genomsyra ens personlighet (Skoog 2015). Skoog (2015) menar att om man fastnar i ideligen återkommande tvångstankar när försöken att avvärja dem leder till ökande ångest, och att de stör vårt vanliga handlande och tänkande, vår tillvaro i allmänhet, är de helt säkert på väg att bli sjukliga, att bli ett uttryck av tvångssyndrom. Tvångstankar och tvångshandlingar (anankasmer), förekommer hos oss alla helt normalt, och när de ger ångest, stort obehag, hindrar oss att tänka och handla på ett rimligt sätt som de kallas sjukliga. Att ha vissa ritualer, göra saker ett visst antal gånger på grund av trygghetsskäl, för säkerhets skull, det kostar ju så lite och ritualerna får då en sorts skrockbetonad magisk prägel, (ibid). Enligt Bejerot (2011) så vet man idag att tvångssyndrom till viss del är en ärftlig sjukdom. Tolv procent av de närmast anhöriga till en person med tvångssyndrom har åtminstone tydliga tecken på tvångssyndrom eller lider av samma sjukdom. Ärftlighet förekom enbart hos dom 10

som har drabbats av tvångssyndrom före arton års ålder och inte för dom som insjuknat i tvångssyndrom i vuxen ålder, (ibid). 3.3.1 Tvångstankar och tvångshandlingar Enligt Gustavson (2006) så har många det i form av både tvångshandlingar och tvångstankar, och många men inte alla har problem med både ångest och tvång. Bejerot (2011) definierar tvångstankar med ett vitt begrepp och det kan betyda tankar, idéer, impulser, tvivel, inre bilder, fantasier, starka obehagskänslor eller ett ständigt och påträngande återkommande malande oro. Tvångstankarna är svåra att nonchalera, och de tar över och gör det svårt att fokusera på annat. Tankarna och känslorna är lätt sammankopplade. De är också till sin natur ofta skrämmande äckliga och obehagliga. De flesta upplever tvångstankar som oerhört plågsamma oavsett de uppträder vid enstaka tillfällen, medan andra kan uppleva tvångstankarna som ett lätt störande bakgrundsbrus, exempel en melodi eller ord som upprepas. Mycket talar för att det är en form av känsla som ger behovet att utföra tvångshandlingen. (ibid). Vidare så definierar Bejerot (2011) att tvångshandlingar (ritualer) som vissa beteenden, som mentala ritualer (då man viljemässigt bestämmer sig för att tänka vissa tankar eller för att läsa böner eller ramsor för sig själv) eller som regelrätta handlingar. Kontrolleringstvång som också kan förekomma är gång på gång kontrollera att spisen är stängd eller att dörren är låst. Det förefaller att hon känner sig lugnast efter första kontrollen, men att hon ändå inte kan motstå frestelsen att kontrollera ännu en gång, för säkerhets skull. Personen hamnar då i en alltmer upptrissad cirkelgång där varje kontroll gör henne mer orolig och ångestfylld istället för säker. Även om det upplevs att ritualerna lindrar och att de tar bort eller minskar tvångstankarna inger de ändå bara en tillfällig lindring. Helt fri från obehag och ångest är personen sällan, (ibid). 3.3.2 Tvivel och oro Enligt Bejerot (2011) så föreligger ett tvivel och det ingår i samtliga tvångssymptom utom räkne tvång eller när behovet att framförallt det ska bli precis rätt för det vet personerna när det blir. Tvivlet brukar följa en tvångshandling eller tvångstanke, och de upprepade tvångshandlingarna görs för att personen ska få en upplevelse att kännas helt rätt eller för att minska tvivlet. Tvivlet har sannolikt en grund i en störning i informationsöverföringen. Kännetecken för tvivlet kan visa sig i en rad olika symtom som känner tecknar tvångssyndromet (Bejerot 2011): 1. Svårighet att fatta beslut. Att man vägt ett beslut mot ett annat och kunna bestämt sig för ett val som är bättre än det andra valet. 2. Upprepade kontroller. Personen kontrollerar gång på gång på vad hon har sett eller gjort för att bli säker. 3. Magiskt tänkande, vidskeplighet och överdriven religiositet. Vid tvångssyndrom kommer hon att använda sig av religiösa och magiska åtgärder och vidskepligt undvikande för att stärka känslan av säkerhet. 4. Behov av försäkringar. När personen inte känner sig säker på det som ens sinne förmedlar frågar och låter man andra göra bedömningen om det är ok och överta ansvaret. Personen ber andra kontrollera om det är låst eller smutsigt. 5. Undvikande beteende. Om kontroller och andra säkerhetsåtgärder känns otillräckliga kommer personen att undvika att göra sådant som inger äckelkänslor, undvika att göra farliga saker. 11

6. Muskelspänning. Bejerot menar att en person som inte känner sig säker på sina sinnesintryck, eller försöker uppmärksamma möjliga hot i omgivningen ständigt är på spänn för att kunna uppfatta omvärldens oroande signaler. 7. Misstänksamhet. De flesta människor litar på att inget farligt behöver hända, men personer med tvångssyndrom känner tvivel avseende detta. 3.3.3 Skam och skuld Skam är enligt Anki Perssons (grundare av SER-terapi) föreläsning (130510) för den man är och det kan man inte ändra på. Känslan av att man är ett misstag och brist på självkänsla och vetskap om vem man är. Skammen är fokus på ens tillkortakommande och drabbar hela ens Jag. Frågor som förekommer är det fel på mig, på den jag är? Personen kan känna rädsla för uteslutning ur gemenskapen, (ibid). Vidare så föreläser Anki om att Skamkänsla = plötsligt är en känsla av att vara totalt exponerad med sin svaghet och sitt problem: Tappa ansiktet Rodna Känsla av avkläddhet = exponerad, som någon dragit ned byxorna på mig Smärtsam känsla av att inte duga Nedvärderad Inte ingå i gemenskap Vara annorlunda på ett fel sätt Ibland vid skamkänsla slår man på sig själv för att slippa känna smärtan och skammen, (ibid). Skuld är enligt Ankis föreläsning (130510) känsla för vad man gör eller gjort ett misstag. Den kan man ändra på då självförtroende är vad man gör. Bejerot (2011) säger att det finns skäl till att personer med tvångssyndrom känner en skam då man förnuftsmässigt inser att det man gör är fullständigt meningslöst, men att man upplever sig tvingad att utföra ritualerna. Enligt Skoog (2015) så är tvångsföreställningar som berör den inre otryggheten, vårt eget innersta, vårt Jag, är att inte känna kontroll över sig själv, det förknippas i sin tur med risken i vårt eget beteende och detta upplevs ofta med skam- och skuldkänslor. Vidare så skriver författaren att hans egen erfarenhet av människor med tvångssyndrom vad gäller antal skuldmotiv och hur patienter berättar om hur laddat skuldproblematiken är. Varför är skuldkänslor vanligt bland människor med tvångssyndrom? Enligt författaren så är tvångssyndrom i sin natur förknippat med skuldkänslor, särskilt vid vissa symtom. Det kan bl.a. gälla tänk-om-tankar om aggressioner mot andra, och inte minst mot kära och nära. Eller så kan det vara sårande, sexuell eller hädande art, tankar som man skäms för, (ibid). 3.3.4 Kontroll Många som lider av tvångssyndrom är mycket angelägna om att utåt verka normala, och de ställer till och med högre krav på att själva ha kontroll och verka normala än vad de ställer på andra människor (Bejerot 2011). 3.4. Ångest Gyllensten & Olsson (2015) beskriver ångest som en signal om fara som ska få barnet att agera, vilket ska få vårdnadsgivaren att reagera med ett omvårdnadsbeteende. Ångesten ger på 12

detta synsätt en viktig biologisk överlevnadsfunktion. Om rädsla är en viktig signal om en kommande fara utifrån som ska få oss att agera, är ångest en signal om en inre upplevd fara, (ibid). På så sätt så är ångesten en sund reaktion. När ångest tar överhand och kontroll saknas då blir det en osund signal. Enligt Gyllensten & Olsson (2015) så har ångest en ändamålsenlig funktion men kan utvecklas till en störning och få en destruktiv funktion. Oreglerad, patologisk ångest är, paradoxalt nog, ett sätt att försöka bevara anknytningen, det vill säga ett omedvetet defensivt försvar, som inte fungerar och som är självdestruktivt. (Gyllensten och Olsson, 2015 s53) Det finns olika typer av svår ångest som kan yttra sig i tvångshandlingar och tvångstankar, som utförs för att lätta ångesten. Det är när de får så stor omfattning att det inkräktar på den drabbade personens livskvalitet och livsutrymme då talar man om tvångssyndrom. En fobi innebär att en intensiv rädsla kan uppstå för typer av situationer där rädslan är större i förhållande till den verkliga faran. Det finns många olika slags fobier som på olika grad begränsar livet för den som är drabbad (Gustavsson, 2006). Enligt Gustavsson (2006) så kan människans livskvalitet begränsas av ångest och fobier som för en person med tvångstankar eller tvångshandlingar eller både och. Några exempel enligt nedan: Bacillskräck Att vara rädd för smittsamma och farliga sjukdomar eller att undvika att bli smittad genom att undvika situationer där risk för smitta finns. Exempel när man är rädd för smitta så att man inte längre vågar gå till sitt arbete, inte vågar träffa sina vänner eller gå ut och gå hemifrån. Social fobi Ångestkänslor där man kan uppleva svårigheter i större folksamlingar, i affärer eller när det gäller att stå i kö (många som har tvångsproblem har också problem med social fobi). Toalettfobi En av de mest skamliga fobierna är toalettfobin, den innebär att det är omöjligt att använda offentliga toaletter, gå på toaletten när man är på besök hos bekanta och vänner eller ens kan förmå sig att använda den egna toaletten när man har besök (Gustavsson, 2006). 3.5 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och psykisk störning till att uppleva besvär som stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Alltfler upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Dessa besvär har ökat i alla åldersgrupper upp till pensionsåldern under senare år. Ökningen av besvär har främst skett hos unga vuxna, speciellt bland yngre, korttidsutbildade kvinnor. Trots detta är det endast en mindre del av alla med psykiska problem som söker professionell vård eller får en psykiatrisk diagnos, (Sunt arbetsliv, [2016-04-22]). 3.6 Forskning Genom olika studier och forskning har man kunnat visa att vissa delar av hjärnan har en ökad aktivitet hos en person som har pågående tvångstankar eller tvångssyndrom vid undersökningen. Man vet inte exakt vad som utlöser problemen, så man kan förmoda att det finns en lång rad olika orsaker, som var för sig eller tillsammans i olika kombinationer kan 13

utlösa problemen eller bidra till att tvångssyndrom uppstår, utvecklas och ibland förvärras och förstärks (Gustavson, 2006). 14

4 Metod I avsnittet 4 Metod redovisas på vilket sätt information samlats in för att ge svar på frågeställningarna. 4.1 Litteraturstudie Litteraturstudien startades med att söka efter vetenskaplig litteratur inom området tvångssyndrom som kompletterades med litteratur som studerats under utbildningen till SERterapeut. Databaser som användes var SwePub, Scopus och Google Scholar. Sökningen genomfördes med hjälp av att kombinera nyckelorden på olika sätt. Nyckelorden var tvångssyndrom, tvångstankar, tvångshandlingar, ångest, livskvalitet. Förutom den vetenskapliga litteraturen användes kurslitteratur från utbildningen samt uppsatser. 4.2 Insamling av egna erfarenheter och SER-akademins utbildning Utgångspunkt var min egen upplevelse av tvångshandlingar och tvångstankar samt ångest som varit en följeslagare genom mitt liv. Har också observerat människor runtomkring mig som står mig nära och där jag själv har blivit påverkad av dessas problematik med tvångsbeteenden. 4.3 Tillvägagångssätt vid intervjuerna Jag valde två personer som jag intervjuade 19 april 2016. Den respondenten var en anhörig (som jag väljer att nämna som A) som under flera års tid haft ett tvångsbeteende och den andra respondenten (som jag väljer att nämna som person B) var en legitimerad psykolog (1997) och legitimerad psykoterapeut (2006) med många års erfarenhet av terapi och behandling av tvångsbeteenden. Innan intervjuerna genomfördes så sände jag intervjuformulär med frågeställningarna som jag har i avsnitt 2.1 Frågeställning för studien är: 1. Vilka (möjligheter) och hinder kan tvångshandlingar och tvångstankar medföra för individen? 2. Hur kan tvångshandlingar och tvångstankar påverka vardagen, livskvalitén, relationen, arbetssituationen eller utbildningen? 3. Hur kan jag som SER-terapeut möta och stödja människor med tvångshandlingar och tvångstankar? Materialet som inkom under intervjuerna transkriberas och redovisas under avsnitt 5 Resultat. 15

5 Resultat I avsnittet 5 Resultat framkommer de material som bearbetats av resultaten från intervjuerna. Nedan så beskrivs de centrala temana som var mest förekommande i svaren: SER-terapi och iscensättning, livskvalitet, tvångssyndrom, tvångstankar och tvångshandlingar, tvivel och oro, skam och skuld, kontroll. 5.1 Redovisning av resultat Redovisning av de två intervjuer som valts att göra redovisas genom att de som intervjuats (respondenterna) benämns som A och B. A har sen i början av 2000 talet haft problem med tvångssyndrom i form av tvångstankar och tvångssyndrom. B har sedan 1997 arbetat som psykolog och 2006 även som psykoterapeut. Redovisningen av resultatet görs genom att beskriva vad som framkom i intervjun och citat som sagts under intervjun. 5.2 SER-terapi och iscensättning Vid intervjun med A så framkom att det förekommit maktmissbruk av andra personer i A liv som påverkat tvångsbeteende negativt. När ledare har använt sitt maktmissbruk och använder sin särställning och kränker mig har jag mått dåligt. Om en ledare eller chef har makt och ska bedriva ett positivt ledarskap, men istället går in för att utöva ett maktmissbruk och inte visar mig respekt då känner jag mig kränkt och känner mig stressad av det. Det påverkar och förstärker mitt tvångsbeteende. A berättar att vid olika terapisessioner som han har gått hos SER-terapeuten så har det framkommit i iscensättningarna vad värken i kroppen signalerar och vilka budskap kroppen velat förmedla. Det har hjälpt A att ta tillbaka kontrollen och makten i sina egna händer. Resultatet blev att tvångsbeteendet avtrappades och en känsla av inre styrka upplevdes samt att värken har minskat i omfattning och styrka. A berättar också att han känner sig mycket mer lättad och gladare efter att ha genomgått terapi hos en SER-terapeut. Att han har fått verktyg som han kan använda om tvångstankar och tvångshandlingar kommer tillbaka. Han förstår också bättre varför de funnits i hans liv och varifrån de kommer. Terapin har hjälpt mig att ta tillbaka makten i mina egna händer. Nu står jag upp för mina egna behov oavsett det är en chef eller en medarbetare. Detta har jag och min SER-terapeut arbetat tillsammans med där utgångspunkten har varit samtalen och där iscensättningen gjorde att jag blev medveten och kunde genomleva känslan i en av metoderna EFB där vi gjorde visualisering och förlåtelseprocessen. Nyckeln är värken i mina vader som värker och värk i kroppen. Enda sätt att bli fri detta är att stå upp för mig själv och bli fri denna känsla. 5.3 Livskvalitet A berättar att hans livskvalitet har varit destruktiv och nästan obefintlig mer eller mindre under hela 2000 talet. När livet var som sämst och det inte kändes som han hade någon mening med livet och livskvalitet så förstår han idag att allt eskalerade när han gick igenom en skilsmässa i början på 2000 talet som han uttryckte det, det kom som en klar blixt från himlen för honom och utlöste en akut kris som blev början till hans tvångsbeteende med både tvångstankar och tvångshandlingar. Nu inser A att han borde ha gått i terapi redan då och att tvångstankar och tvångshandlingar utlöstes i och med denna kris. 16

Jag var ett enkelt byte att sätta klorna i. Jag har haft en inre stress under hela 2000 talet. Snusdosan lugnade mig och jag hade kontroll på min snusdosa, nycklarna och plånboken. Det har gått ifrån i stort sett ett destruktivt liv där han utsatts för psykisk och fysisk misshandel och levt i flera relationer där en person hade ett starkt kontrollerande och icke sympatisk, en psykiskt sjuk person och personer med trasiga själar utan självkänsla som A uttrycker det. En röd tråd har varit förutom när han levde med kvinnan med starkt kontrollerande och icke sympatiskt sätt att han har haft ett omhändertagande beteende och sätt i sina relationer och inte lyssnat på sig själv och inte stått upp för sina egna behov. Det har i förhållandena vid flera tillfällen också förekommit otrohet och svek och det har skapat stress, tvivel och oron som gjort att A har fått ett starkare tvångsbeteende som ökade i styrka och omfattning. Jag hade obearbetade känslor från skilsmässan. Jag frågade mig varför ska jag leva? Jag sjönk långt ner i depression och ilska fanns inom mig att bli övergiven. Allt i min tillvaro förändrades och mitt nätverk försvann i och med skilsmässan. Jag och mina barns mamma gick upp i en tillvaro fullt av renovering, barnen föddes och vi glömde helt bort oss själva och vår relation. A berättar att vid separationen från den starkt kontrollerande kvinnan 2004 så hade tvångsbeteendet fått ett djupt grepp i hans liv. Trots att han hade brutit upp i den destruktiva relationen så hade den satt djupa ärr och sargade spår i själen och han upplevde att han var ännu mer sårbar och trasig i själen vid detta tillfälle än vid skilsmässan. Han berättar att han blundade för sitt mående och var inte alls medveten om sitt negativa tvångsbeteende. 2004 fick jag friheten och kontrollen tillbaka i mig själv. Fick tillbaka nyckeln till mitt hem så därför blev nycklarna en frihetssymbol för mig då när jag fick tillbaka mitt liv en frihetskänsla. Jag hade mått så dåligt psykiskt under lång tid. Nycklarna var viktigast att få koll på i första hand så här blev det ett tvångsbeteende som stärkts i och med denna händelse. Fortsättningsvis så berättar A att han känner att hans liv har fått livskvalitén tillbaka. Idag mår han mycket bra och känner en mening med att leva och att han trivs med livet och investerar i sig själv nu genom att utbilda sig vidare inom sitt yrkesområde till specialpedagog. Något som inte fanns på kartan förut att genomföra då all energi gick till att vara till lags. I och med sin SER-terapi och psykologisessioner så har också tvångshandlingarna klingat av. Han har fått en klarare bild av sig själv och framförallt så lever han efter sitt sanna Jag. Han har mött en ny kvinna och blivit mer avslappnad i sitt förhållningssätt. Han kunde till och mer släppa in en ny kvinna i sitt liv. Kärleken till blev så stark så det kom automatiskt. Då behövde jag inte ha kontroll på det sättet. Jag blev älskad för den jag var. Vid intervjun med B så säger hon att resultatet för kvinnan med tvångstankar att hon skulle kräkas när hon var ute på krogen blev så starka och ökade så att hon fick värja sig och drog sig till slut undan det sociala livet och gick inte längre ut på krogen utan höll sig hellre hemma. Hon blev sjukskriven för utmattningsdepression och hennes livskvalitet påverkades mycket. Denna 40 åriga kvinna var en högpresterande och hade en universitetsutbildning till jurist. Hon hade gjort karriär och arbetat i Stockholm men valt att hoppa av tåget och flytta 17

hem till sin födelsestad. Båda hennes föräldrar hade dött några år innan och hon var frånskild utan barn så hon kände denna inre stress att den biologiska klockan tickade fortare och fortare. B berättar att de under längre tid fick bena i problemen och försöka hitta kärnan till problemet och var det uppkom. Grunden till att det började var vid en fest blev för full och kräktes på en person ute på ett nöjesställe. Hon hade också drivits av en perfektionism och höga krav på sig själv. Hennes föräldrar hade dött några år innan hon flyttat hem till sin födelsestad. B berättar att hon var den klassiska bilden av duktiga flickan och efter att föräldrarna dött så fanns funderingar på vem skulle se henne nu. 5.4 Tvångstankar och tvångshandlingar Vid intervju med B så berättade hon att en av klienterna som gått i terapi hade legat under hård press under en längre tid. Det hade vid ett tillfälle hänt att hon hade blivit så full när hon var ute på krogen att hon hade kräkts i knät på en person. Efter detta så hade tvångstankarna funnits att hon skulle börja kräkas när hon träffade någon t.ex. på krogen. Det var när hon satt och pratade med människor som det var på G att börja kräkas. Det blev som en självuppfyllande profetia och tvångstankarna blev starkare och där hon till slut började hulka sig när hon gick ut i sociala sammanhang av rädslan för att hon skulle kräkas på någon igen. Hon syresatte sig inte så hon började andas högt i bröstet. Det gjorde att hon ständigt var konstant ständigt trött. Orkade inte träna. Rädslan fanns att hon skulle må illa och kräkas på den som satt där. Rädslan blev så stor att hon skulle börja andas så det började som en kräkreflex. Rädsla, negativa tankar, vad händer om jag kräks över den här personen. B berättar att hennes erfarenhet som psykolog är att de flesta tvångshandlingar och tvångstankar inte är lika vanliga att söka hjälp för. 5.4.1 Tvivel och oro A berättar vidare i sina intervjuer att han alltid velat ha ordning och reda och anser sig ha haft det men ändå så har tvivlet och oron funnits där. Ordning och reda har jag alltid haft. Från ordning och reda har det gått över till kontroll. Det har skapats i mina nya relationer under 2000 talet efter skilsmässan. Det har blivit rörigt när jag ska lära känna en ny person och när jag inlett ett förhållande. Det var stressigt med att få eget ansvar med barnen och att jaga tiden och klara av allt själv. Jag lämnade barnen i förskolan som i sin tur skapade stress hos mig med eget ansvar för detta. Mest ökade det med starkt kontrollerande som hade fullt kontrollbehov av varje steg jag tog. Hon var svartsjuk och jag blev utsatt för både jakt på mobilen, anklagad för att vara otrogen och där hon kom och bevakade mig utanför mitt arbete. Hon fortplantade kontrollbehovet i mig. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag utsattes för både fysisk och psykisk misshandel. Känslorna var upp och ner så det svajade sig inom mig och en stress fortplantade sig i denna relation och i skilsmässan jag gått igenom med barnens mamma. Med hjälp av tvångstankarna och tvångshandlingarna så kunde jag göra en yttre kontroll som gjorde att jag kunde känna mig lugn för en stund. Det har gått lite upp och ner. B säger vid intervjun att många av klienterna hon haft genom åren säger att starten för tvångssyndrom i form av tvångshandlingar eller tvångstankar kom i och med att det hänt livskriser eller så kom de smygande så många klienter inte kan säga direkt hur och när det har utvecklats till ett beteende där tvångshandlingar eller tvångstankar eller både och har förekommit. 18

5.4.2 Kontroll Vid intervjun med A så berättade han att kontroll skapade ett inre lugn inom honom. Gjorde han inte detta så skapade det en inre stress som var värre än att återupprepa handlandet med att kontrollera plånboken eller om dörren var låst. Kontroll skapar ett lugn inom mig själv då tar jag makten i mina händer. Det skapar en skön känsla på något vis. Jag styr själv i den handlingen. Innan detta är gjort så känner jag stress inom mig, så för att få detta lugn så kollar jag om jag låst dörren eller att alla mina betalkort finns kvar i min plånbok trots att jag innerst inne vet att allt är i sin ordning. I grund och botten så är det för att jag vill ha kontroll. Detta har tagit tid och energi ifrån mig som jag hade kunna haft till något annat. Det går som en ond cirkel. Det är bara för stunden det lugnar sen kommer stressen tillbaka igen och tvångstankar om korten finns kvar i plånboken, var är nycklarna, är fönster och dörrar stängda. Jag litar inte på mig själv! Det har skapar en stress som har varit mycket jobbig och tröttsam. Innerst inne så har jag vetat var jag har lagt sakerna och att det varit låst och nu efteråt så kan jag tänka, men vad är det som kan hända?. Jag hatar att leta efter saker och vill veta att var sak ska ha sin plats. Från ordning och reda så har det blivit lugnare. När? Spisen så har tekniken blivit bättre. Fönster och dörrar börjar jag kunna tänka att det blivit bättre. Jag får lita på den känsla jag har det är en tanke och medvetenhet om att jag vet om att det är stängt. Det har med en yttre trygghet har jag trygghet i en relation då kan jag börja släppa kontrollen. Efter att jag flyttat över korten i mobilen som jag alltid har med mig. Mobilen blev en iscensättning. När det var slut så tog det flera år innan jag kunde koppla av mobilen och sms. Det var som en injektion inom mig om jag inte svarade på sms. Vidare så nämner B i intervjun att hon upplevt sina klienter ha många tvångstankar i vardagen men inte lika ofta tvångshandlingar. Frågor som många ställer sig är: Hur känns det om jag hoppar ut ex. från höjd eller mitt i gatan när en bil precis sak passera? B upplever att vissa ritualer är en tvångstanke där en person ska utveckla kontroll som skapar ett behov av att vidare utveckla kontroll på den första kontrollen. Hon berättar också att hon har flera klienter som har sagt att de har en besatthet att saker måste kontrolleras i en viss ordning och att det är vanligast att det är män som gör detta. Vanligast förekommande är att män kontrollerar saker i en numerisk ordning, till exempel tar tre gånger i handtaget, men det finna även en viss andel kvinnor som har dessa tvångshandlingar också. Många förklarar det med att de som började som en kontroll har övergått till en ren manisk tvångstanke. Många mår väldigt dåligt och får till och med panikångest när det är som värst. B säger också att hon har flera klienter som är män som sagt att de har en tvångstanke kring att slå någon men att de inte har gjort det. 19

6 Diskussion och analys Under avsnittet 6 Diskussion och analys tolkas och diskuteras resultatet utifrån materialet som framkom under intervjuerna i samspel med litteraturstudien. 6.1 SER-terapi som behandlingsform Mina reflektioner är när jag för första gången kom i kontakt med ordet iscensättning så förstod jag att jag var medverkande i de händelser som jag hamnade i. Jag hade tidigare hört talas om att de människor som skapade en irritation hos mig var en spegelbild av mig själv. Då förstod jag inte fullt ut vad detta innebar. Senare under utbildningen till SER-terapeut så har jag lärt mig hur och vilka orsaker som ligger till grund för att en iscensättning ska uppkomma. Vad det är som gör att det händer och hur mina olika delpersonligheter medverkade i olika scenarion finns med som medspelare och hjälpare till mina försvar. Jag förstod hur och varför min smärta (känslan) uppkom och vad den hade för budskap och innehåll i det den förmedlade. SER-terapi är en behandling som går på djupet där samtalet med kropp och själ är av betydelse. I jämförelse med KBT (Kognitiv Beteende Terapi) där man arbetar med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi och observerar sitt beteende hos sig själv och gör det medvetet i sin vardag så ser jag SER-terapi som ett bra komplement till KBT. Mina reflektioner är att arbetar man inte med det undermedvetna som är obearbetat och som skapar negativa mönster i beteendet och som gör att man kan hamna i olika iscensättningar och negativa scenarion. SER-terapins utgångspunkt är samtalet som sen i samspel med olika metoder så som att gå in i känslan, iscensättningar, visualisering, EFB och symbol och drömtydning. 6.2 Tvångssyndrom Hur kan tvångssyndrom påverka livskvalitén, socialt och relationer, arbete och utbildning? Enligt Bejerot (2011) så känner de flesta personer med tvångssyndrom ett tvivel om hur väl de genomfört en uppgift och brukar då fråga familjemedlemmar och vänner om de gjort rätt. Personen vill då ha en försäkring för att våga gå vidare. På detta sätt så överlåter personen ansvaret för handlingar och beslut på andra i syfte att minskar ångest och oro. Ibland så måste familjen nästa överta allt praktiskt arbete i hushållet, eftersom inte längre försäkringen från familjen känns trygg. I tron att det hjälper personen så ger familjemedlemmen efter för att undvika konflikter, (ibid). Personer som lider av tvångssyndrom oftast har upplevt sina uppväxtår som Bejerot (2011) har upptäckt i sin forskning. Cirka hälften som fick svara på ett frågeformulär berättar att de hade varit i kontakt med barnpsykiatrisk vård. Hälften hade varit utsatt för mobbing av någon sort under skoltiden, och av dessa uppgav en tredjedel att mobbingen hade pågått under flera års tid och varit svår. Det var lika vanligt att män som kvinnor hade varit utsatta för mobbing, (ibid). Ett annat beteende som påverkar livskvalitén för personer med tvångssyndrom beskriver (Bejerot, 2011) olika situationer som utlöser tvångstankar eller tvångshandlingar som gör att personen utvecklar ett undvikande är att t.ex. gå på andras toaletter som upplevs som smittokällor, att undvika röda grönsaker som kanske döljer blodfläckar. För vissa människor blir då huvuduppgiften i livet att undvika all möjlig fara och att undvika risken att ritualen störs eller att det känns fel. Det är ett högt pris som betalas där tillvaron gör att personen 20