En säkrare framtid Att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning Information från
Viktigt att ställa krav på utomhusbelysningen Modern gatubelysning ökar trafiksäkerheten och sparar stora mängder energi, miljö och pengar. Men det är viktigt att ställa rätt krav och ge projektören förutsättningar att välja en lösning som uppfyller riktlinjerna från Vägverket och Sveriges kommuner och landsting (VGU)*. Ännu lever 60-talet. Trots att Sverige ofta räknas till ett av världens modernaste länder är hälften av armaturerna som lyser upp landets gator och vägar från vänstertrafikens dagar. Klimatdebatten har nu dock satt fart på energifrågan och många kommuner har upptäckt hur mycket miljö och pengar man kan spara genom att byta gammal utomhusbelysning mot moderna och energisnåla alternativ. Ofta rör det sig om en mer än halverad elförbrukning och miljoner kronor i rena besparingar. De senaste årens fokus på ökad trafiksäkerhet ställer också allt högre krav på gatubelysningen. En studie från Vägverket visar att väl utformad belysning kan minska personskadorna med 30 procent. Tyvärr är det långt ifrån alla svenska kommuner som följer sina egna och Vägverkets riktlinjer för trafiksäker gatubelysning VGU (Vägar och gators utformning). I sin iver att spara pengar och miljö har man i vissa fall till exempel fördubblat stolpavståndet, vilket äventyrar säkerheten för såväl bilister som gångtrafikanter. Vad som krävs är bättre kunskap och ett smartare utnyttjande av den nya tekniken. Med rätt belysning är det fullt möjligt att spara både pengar och miljö och samtidigt göra landets gator och vägar säkrare. På följande sidor förklarar vi hur det går till och vad som är viktigt för dig som beställare att tänka på vid val av ny utomhusbelysning. Vi bjuder också på några mycket bra exempel där Sverige blivit ett ljusare och tryggare land att leva i. * VGU (Vägar och gators utformning) kan laddas ner från www.vagverket.se.
50% lägre energiförbrukning har moderna anläggningar för utomhusbelysning jämfört med gamla. Foto: Mathias Johansson Foto: Rolf Bergman
Stora vinster för skattebetalarna och miljön Hälften av all utomhusbelysning i Sverige har föråldrad teknik med kvicksilverlampor. Den snabba teknikutvecklingen inom belysning under de senaste tio åren erbjuder stora möjligheter till både energibesparing och betydande minskning av koldioxidutsläpp. 90% av miljöpåverkan för gatubelysning utgörs av energi. Tillverkning, transporter och återvinning utgör endast 10 procent. Halverad elförbrukning tack vare teknikutveckling Tack vare den snabba teknikutvecklingen kan kommunerna minska sin elförbrukning med mer än 50 procent. Detta kan ske genom att byta gamla och dåligt underhållna armaturer med till exempel 125 watts kvicksilverlampor till moderna armaturer med 50 eller 70 watts högtrycksnatriumlampor eller metallhalogenlampor med bättre optik. Detta innebär både mer ljus per watt, en betydande minskning av koldioxid och stora vinster för skattebetalarna. Minskade underhållskostnader Nya armaturer och ljuskällor har längre livslängd och kräver därför också mindre underhåll. De nya ljus- källorna innehåller dessutom väsentligt mindre mängd kvicksilver. Detta innebär ytterligare ekonomiska och miljömässiga besparingar. En outnyttjad klimatbesparing Alla svenska kommuner har idag uttalade mål att minska sin klimatpåverkan. Beräkningar visar att Sverige skulle kunna minska koldioxidutsläppen i Europa med 150 000 ton genom att byta samtliga gamla utomhusanläggningar mot moderna alternativ. Denna besparing motsvarar en fjärdedel av utsläppen från inrikesflyget i Sverige under ett år.
150 000 Beräkna hela livscykelkostnaden ton skulle koldioxidsutsläppen minska genom utbyte av gammal utomhusbelysning. Vid inköp av utomhusbelysning är det viktigt att inte bara titta på vilken produkt som är billigast vid inköpet utan även vilken produkt som förbrukar minst energi och är billigast att underhålla. LCC (Life Cycle Cost) står för livscykelkostnad och är totalkostnaden för en produkt under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk. Läs mer om LCC och gör din egen kalkyl på www.belysningsbranschen.se under Belysning & Miljö. Besparing av energi och utsläpp Område Utomhusbelysning Nuvarande förbrukning (TWh) Sparpotential (TWh) Sparpotential (%) Minskning CO2 (miljoner ton) 1,5 0,4 27 0,151 Så har vi räknat: Branschens försäljningsstatistik av ljuskällor visar att 50 procent av utomhusanläggningar har kvicksilverlampor, alltså en föråldrad teknik som kan ersättas med moderna alternativ med 50 procent lägre energiförbrukning. För att översätta besparad energi (TWh) till utsläpp av CO2 har vi utgått från hur mycket CO2 som genereras av elkraftproduktionen i EU:s 27 medlemsländer (0,374 Mton CO2 per TWh). Vi antar därmed att Sverige på marginalen importerar el från våra grannländer.
Fråga: Det pratas mycket om LED-belysning idag. Hur användbar är LED för utomhusbelysning? Svar: LED är bra för estetisk belysning av t ex fasader och murar. I dagsläget finns ett fåtal exempel på parkbelysning med LED, men de kommer antagligen snabbt växa i antal med samma takt som tekniken utvecklas. Vid sidan av energieffektivisering av ljuskällan så handlar det också om att lyckas hantera LED-ljuset rent optisk för att sprida ljuset lika bra som traditionell belysning gör. När det gäller att hitta LED-alternativ till urladdningslampor för funktionell vägbelysning kommer detta även att säkert bli ett alternativ i framtiden men är ännu inte idag något ekonomiskt försvarbart alternativ. Foto: Peppe Ericsson
Teknisk utveckling möjliggör besparingar 100% 59% 44% 47% 35% E/M-don, kvicksilver 125 W Metallhalogenlampor 50-70 W Högtrycksnatriumlampor 50-70 W Gamla armaturer Moderna armaturer Den stora sparpotentialen ligger i utbyte av äldre armaturer med kvicksilverlampor till moderna armaturer med antingen metallhalogenlampor eller högtrycksnatriumlampor, vilka bara drar 59 respektive 44 procent så mycket energi. Ljuskällor som drivs med elektroniska driftdon får en längre livslängd i praktiken. Moderna armaturer med nattsänkning Idag kan belysningen även styras efter trafikintensitet. Enklaste exemplet är nattsänkning vilket sparar ytterligare 20 procent energi. Jämför vi de mest moderna anläggningarna drar de bara en dryg tredjedel så mycket energi som de gamla systemen.
70% Fråga: Kan en 35 W metallhalogenlampa ersätta en 125 W kvicksilverlampa? av den totala kostnaden för utomhusbelysning utgörs av energikostnaden Svar: Nej, inte i någon som helst armatur eftersom ljusmängden inte räcker till. Förbud mot kvicksilverlampor Ekodesignkommittén har röstat igenom en EU-förordning som anger krav på gatubelysning. Förslagen innebär bland annat att kvicksilverlampor och så kallade plug in lampor samt ineffektiva metallhalogenlampor med hög effekt förbjuds år 2015. De aktuella ekodesignkraven på vägbelysning innehåller hårda krav på lampor, driftdon och armaturer vad gäller energieffektivitet och miljöpåverkan. Förordningsförslaget ska nu granskas av parlamentet och antas under 2009. De krav som är formulerade i förordningarna börjar gälla successivt. Kraven innebär bland annat att Vägverket respektive kommunerna snart måste komma igång med att börja byta ut sina armaturer för kvicksilverlampor mot andra typer av urladdningslampor, säger Kalle Hashmi på Energimyndigheten. Fakta om ekodesigndirektivet: Direktivet (2005/32/EC) om ekodesign antogs av EU i juli 2005. Direktivet har införts i svensk lagstiftning genom lagen om ekodesign av energianvändande produkter som började gälla i Sverige den 1 maj 2008. Lagen innebär att tillverkarna måste ta hänsyn till energianvändning och andra miljöfaktorer redan när produkten designas och tillverkas.
Ökad trivsel och förbättrad trafiksäkerhet Mörker är ett allvarligt osäkerhetsmoment som påverkar både motortrafikanter, cyklister och fotgängare. Bättre belysning av gator och vägar ökar säkerheten och gör att personskadorna minskar med 30 procent och dödsolyckorna med 60 procent, enligt en studie från Vägverket (2004:80). Trygghet och säkerhet är viktiga aspekter när det gäller utomhusbelysning. Moderna ljuskällor har bättre färgåtergivning, vilket innebär att omgivningens färger upplevs naturligt. Rätt utformad minskar också modern belysning risken för trafikolyckor. Viktigt att följa riktlinjer från Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting Idag finns en europeisk standard för trafiksäker vägoch gatubelysning. I Sverige har Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anpassat riktlinjerna till svenska förhållanden i Vägar och gators utformning - VGU. Syftet är att säkra en god belysning med en optimal balans mellan energieffektivitet och säkerhet. Konsekvenserna av att inte uppfylla VGU:s krav kan bli ödesdigra. I mörker försämras trafikanternas förmåga att uppfatta detaljer, färg, kontraster och rörelser. Det viktigaste är att belysningen är jämn. Vid ojämn belysnig med mörka fläckar på vägbanan är riskerna betydande att det kan gömma sig människor eller djur. Trafikanterna ser således föremål på och vid sidan av vägen betydligt sämre. I komplicerade trafikmiljöer som i korsningar eller där det förekommer blandad trafik är olycksrisken i genomsnitt dubbelt så stor i mörker som i dagsljus. VGU finns att ladda ner i sin helhet från www.vagverket.se
Rätt belysning ger färre olyckor God belysning minskar personskadorna på gator och vägar med 30 procent samtidigt som dödsolyckorna kan minskas med hela 60 procent, visar en studie från Vägverket. Med modern optik kan man få mer ljusmängd per watt och samtidigt rikta ljuset så att det inte bländar. Spilljus som stör bostadshus kan också undvikas. Ljusmängden försämras med åren Äldre ljuskällor, särskilt kvicksilverlampor, tappar successivt en stor del av sitt ljusflöde. Det betyder att trots att lampan lyser så blir det inte ljust. En halvering av belysningsnivån på gator och vägar innebär en ökning av antalet personskador och dödsolyckor. Observera dock att nya armaturer inte automatiskt betyder bättre ljuskvalitet. Många nya armaturer håller inte vad som lovas och utöver ljuskällans och armaturens utformning utgör montage, avstånd mellan ljuskällor och så vidare viktiga parametrar för att skapa säkra utomhusmiljöer. Vid varje ny installation är det därför viktigt att noga studera riktlinjer och rekommendationer, det vill säga VGU.
Kan man minska antalet stolpar med ny belysning? Nya armaturer och ljuskällor ger ljuset bättre spridning. Om man ökar avståndet mellan stolparna krävs dock flackare vinkel för att belysa hela ytan, vilket medför ökad risk att trafikanter bländas. Vid projektering av ny belysning är det därför viktigt att uppfylla riktlinjerna från Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting enligt VGU Vägar och gators utformning. God belysning: Vid projektering av trafikbelysning måste man ta hänsyn till ljusets kvalitet och egenskaper, så att ljuset får en god och jämn spridning på vägen utan att blända samt att belysningsnivån blir tillräcklig. Dålig belysning: För långt mellanrum mellan stolparna ger en flackare ljusbild som blir starkt bländande samtidigt som vägen blir mycket ojämnt belyst.
Tumregler för god belysning Stolpavståndet bör vara högst fem gånger armaturens montagehöjd för att jämnheten på belysningen ska bli tillräckligt bra. Montagehöjden bör vara lika med vägbredden för bästa verkningsgrad. Armaturen bör placeras vid körbanekanten. Minsta ljusflöde per kvm väg för att uppfylla VGU-kraven är: - 0.5 cd/m2 > 20 lm/m2-0.75 cd/m2 > 25 lm/m2 2-1.0 cd/m > 35 lm/m2-1.5 cd/m2 > 50 lm/m2
Stockholm Estetik och energieffektivitet hand i hand i Stockholm I Stockholm söker man ständigt nya vägar för att framhäva stadens skönhet med hjälp av den senaste tekniken för utomhusbelysning. Ett arbete som samtidigt innebär stora besparingar för skattebetalarna. Henrik Gidlund är belysningsingenjör på Stockholms Trafikkontor och ansvarig för ett flertal pågående belysningsprojekt i syfte att försköna staden och skapa större trygghet för invånarna. Det estetiska är viktigt både när det gäller ljusets egenskaper och utseendet på armaturerna. Många upplever att ljuset blivit varmare och återger stadens färger bättre efter bytet. De nya armaturerna är också mer dekorativa än de gamla skokartongsliknande modellerna, berättar Henrik Gidlund. I Stockholm finns 145 000 ljuspunkter. Hälften av armaturerna har energislösande kvicksilverlampor och under en fyraårsperiod satsar man därför totalt 63 miljoner kronor för att byta till nya armaturer med mer energisnåla metallhalogenlampor. Detta innebär när bytet är utfört en årlig besparing på cirka fem miljoner kwh. Vi räknar med en pay off-tid på 11-13 år, vilket så klart är en förhållandevis lång tid. Men slår man ut kostnaden under hela anläggningens livslängd blir ny utomhusbelysning mycket lönsam och för miljön blir vinsterna ännu större, säger Henrik Gidlund som även berättar att staden har en nära dialog med Naturskyddsföreningen och andra miljöaktörer.
Den estetiska utformningen av gaturummet är viktigt och påverkas av såväl ljusets egenskaper som armaturers utseende. Henrik Gidlund, Trafikkontoret, Stockholms stad Foto: Stefan Sjödin, Fortum
Foto: Ulf Celander Foto: Ulf Celander Foto: Andreas Nilsson
Mark Umeå Marks kommun sparar en miljon kronor om året Umeå lyssnade på de boende I Marks kommun i södra Västergötland finns totalt 7 500 ljuspunkter. Åldrande armaturer och stigande elpriser gjorde att kommunen år 2003 beslutade sig för att under en femårsperiod byta samtliga 5800 kvicksilverlampor, så kallade byhattar, mot energisnåla armaturer för högtrycksnatrium med modern optik. De gamla lamporna lyste starkt men hade kort räckvidd. De nya ger ett mer spritt sken. Ljuset når längre och tonar ut mjukt, berättar Lars-Gunnar Jansson, belysningsansvarig på Marks kommun. Kommuninvånarna vittnar också om att det är lättare att se ansiktet på den man möter och svårare för någon att gömma sig i buskage intill gångbanan. Förutom lägre energiförbrukning sparas ytterligare pengar i form av längre serviceintervaller från tre till fyra år. När bytet är helt genomfört våren 2009 kommer kommunen att spara nära en miljon kronor årligen. Residensstaden Umeå hade år 2007 14 600 stolparmaturer med 125 watts kvicksilverlampor. Genom att byta till energisnåla 50 watts högtrycksnatriumlampor kommer kommunen, när projektet är helt genomfört år 2009, att spara 5 miljoner kronor årligen. I centrala delarna av staden fanns vid projektets början även 600 stycken 250 watts kvicksilverlampor upphängda på lina. En komplicerad lösning man ville undvika då infästningarna måste besiktigas kontinuerligt, vilket kräver tillstånd av fastighetsägaren. Man ersatte de befintliga 250 watts kvicksilverarmaturerna med två dekorativa armaturer med 70 watts metallhalogen nära husväggen. Förutom att den nya belysningen innebar en stor energibesparing gav den också ett varmare och bländfritt ljus direkt på trottoaren. Enligt en enkätundersökning upplever de boende det nya ljuset som mycket bättre.
VÄSTERÅS Västeråsarna ser ljuset i tunneln I Västerås stad har man fört en lång och målmedveten kamp mot de mörka krafterna. Under en tioårsperiod byter man ut 15 000 armaturer, vilket innebär en energibesparing på tre miljoner kronor varje år. Under hösten 2008 fokuserades arbetet på stadens alla gång- och cykeltunnlar. Ljussättning stod inte högt på agendan när Västerås växte som mest. Dåtidens ingenjörer placerade lamporna i tunnlarna bakom ett järngaller för att hindra vandalisering, vilket innebar att mycket ljus aldrig släpptes fram. Den nya tunnelbelysningen finns i två varianter. Den ena sorten sätts upp i tunnlar som i dag har en rad konformade lampor på båda tunnelväggarna. Den andra sorten är lysrörsarmaturer som sätts upp i vinkeln mellan vägg och tak. De ger tio gånger så mycket ljus som den gamla belysningen innanför galler. År 2000-2010 byter Västerås stad ut 15 000 armaturer och kvicksilverlampor på vägar och gång- och cykelbanor. Stadens har delats upp i tårtbitar i det systematiska arbetet med att byta ut ålderdomlig belysning. Detta ger också stora fördelar i underhållsarbetet, bl.a. när det gäller seriebyte av ljuskällor. I början fick vi en del klagomål på det gula ljuset. Men numera ringer folk mest och tackar för att det blir ljusare, berättar Gert Gustafsson, belysningsansvarig i Västerås stad. De nya högtrycksnatriumlamporna håller längre och drar mindre el. Totalt kommer energiförbrukningen att kunna sänkas med 4 000 MWh, vilket motsvarar minst 3 miljoner kronor varje år. Varje armatur har tack vare sänkt energiförbrukning betalat sig efter fem år. Armaturer beräknas hålla i 25 år vilket gör att de sista 20 åren blir en ren besparing. När förbudet för kvicksilverlampor träder i kraft 2015 har Västerås som undantag från många andra svenska städer endast en handfull gamla kvicksilverarmaturer att ta itu med!
Foto: Christian Evers
Foto: Olof Thiel
Testa din belysning Ja Nej Är armaturen mer än 20 år gammal? 0 2 Får ni klagomål på att belysningen upplevs som ojämn eller att ljusnivån är för låg? 0 2 Får ni klagomål på att belysningen bländar? 0 2 Är armaturen utrustad med kvicksilverljuskälla? 0 1 Är armaturen utrustad med en högtrycksnatriumeller metallhalogenlampa? 2 0 Är armaturen monterad på en stolparm med större armvinkel än 5 grader? 0 1 Finns det en optik/reflektor i armaturen? 3 0 Är kupan gulbrun? 0 2 Är armaturens packningar hela? 1 0 Finns det en underhålls/utbytesplan 3 0 Mina poäng Gör detta test på din belysningsanläggning för att bedöma om den har en förbättringspotential. RÄKNA SAMMAN DINA POÄNG Bedömning: 17-19 p: Utmärkt! Du har en modern anläggning som motsvarar alla krav på säkerhet och energieffektivitet. Bjud in dina kollegor i grannkommunerna och visa upp ett praktexempel på bra utomhusbelysning. 10-16 poäng: Här finns en klar förbättringspotential! Undersök vad som kan åtgärdas eller kontakta en belysningskonsult för att få din anläggning undersökt. 0-9 poäng = Grattis! Du kan öka trafiksäkerheten och spara stora mängder energi, miljö och pengar genom att byta till en modern anläggning. Kontakta en belysningskonsult eller ett belysningsföretag!
Hur ska man gå tillväga som beställare? Henrik Gidlund är belysningsingenjör på Stockholms stad där man sedan år 1996 driver ett antal långsiktiga utomhusprojekt i syfte att förbättra belysningen. Här är hans tips till andra som vill komma igång med denna typ av projekt. 1) Analysera behoven Kontakta en belysningskonsult och gör en noggrann fysisk inventering av den nuvarande anläggningen för att undersöka funktionen och hur mycket energi du kan spara. Involvera kommuninvånarna och ta reda på vad folk tycker om belysningen idag samt vad som kan förbättras i framtiden. 2) Ställ tydliga krav Modern utomhusbelysning har många funktioner att fylla. Kravställ den nya belysningen utifrån energieffektivisering, ljuskvalitet, trafiksäkerhet och estetiska värden. 3) Var noga i valet av leverantör Tidigare var man som beställare av ny gatubelysning hänvisad till det kommunala elverket. Idag finns det flera duktiga leverantörer på marknaden som erbjuder olika lösningar till varierande priser. Ta in flera offerter och gör en noggrann utvärdering utifrån dina specifika krav. 4) Använd beprövad teknik Alla belysningsföretag älskar ny teknik. Det är heller inget fel att testa nya innovativa lösningar i liten skala. Men när det gäller större projekt med höga krav på funktion och tillförlitlighet är det säkrare att välja beprövad teknik. 5) Utvärdera projektet Följ upp och utvärdera den nya belysningen utifrån funktion och energibesparing. Upprätta också gärna ett system för synpunktshantering från allmänheten. Det skapar en oöverträffad möjlighet att samla och bygga kunskap till nästa projekt.
Källor Vägverket, VV Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning, Väg- och gatubelysning Swedish National Inventory report, submitted under the United Nations Framework Conventions on Climate Change Fakta om Belysningsbranschen Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importör av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. Vi har som verksamhetsmål att skapa intresse, sprida kunskap och verka för ökad kvalitet på belysning i den offentliga miljön. Henrik Gidlund, Trafikkontoret, Stockholms stad Foto: Mathias Johansson
Form & produktion: Prime. Tryck: Wallén Grafiska, Sunbyberg - 2009 Box 12653 112 93 Stockholm Besöksadress: Klara Norra Kyrkogata 31 Telefon: 08-566 367 00 (vxl) Fax: 08-667 34 91 E-post: info@belysningsbranschen.se