Rapport nr 6/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av lösningsmedelsexponering för skomakare vid lagning av skor Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Maj 2012
Inledning Via ett patientärende rörande en skomakare med kraftig huvudvärk insåg vi att exponeringsuppgifter för denna typ av arbetsplatser till stor del saknas. Skomakaren ifråga påstod också att detta var ett utbrett problem för skomakare på klackbarer. Skomakare använder lösningsmedelsbaserade lim för att sula om skor. Syftet med undersökningen var att på ett enkelt sätt mäta lösningsmedelsexponeringen vid klackning av skor i en typisk klackbar. Material och metoder Arbetet Patienten hade samlat på sig sju par skor som skulle sulas om. I vanliga fall genomför han högst ett par till tre omsulningar per dag, men hade samlat på sig lite extra för att vi skulle kunna genomföra en lite längre mätning. Beroende på vilken sorts skor som ska klackas om används två olika typer av lim. Ett plastlim baserat på etylacetat och aceton (speciallim 5378 Lyckeby Industrial AB) och ett vanligt lim baserat på industribensin av heptantyp, etylacetat och toluen (Landobon 101 Lyckeby Industrial AB). Lagningen går till så att man först sätter på lim på både sko och sula på alla skor som ska lagas. Efter en kort stund värms sko och sula upp och sulan pressas på skon manuellt. Efter detta sätts skon i press för att sulan ska fästas ordentligt. Vid provtagningstillfället satte patienten på lim på alla sulor och skor först under 10 minuter och sedan tog han par för par och värmde och satte i press. Den andra delen av processen tog 54 minuter. Klackbaren är i storleksordningen 25 m 2 med en liten toalett och ett litet pentry i angränsande rum. I klackbaren finns ett ordinärt ventilationsdon inte specifikt för luftföroreningar. Exponeringsmätning För provtagning av lösningsmedel användes kolrör 100 mg (Dräger) kopplat till Air Lite pumpar med strypning och flödet kalibrerades med rotameter till 0.2 liter/min. Ett prov togs stationärt på kunddisken och ett personburet på skomakaren. Proverna analyserades i Örebro på Arbets- och miljömedicin med avseende på aceton industribensin, etylacetat, metyletylketon och toluen. Under mätningen var det uppenbart ur luktsynvinkel att exponeringen var betydligt mycket högre under limningsmomentet än under värmningen varför en hypotetisk beräkning görs om exponeringen enbart skulle emitteras under de 10 minuter som limningen pågick. Hygieniska gränsvärden Hygieniska gränsvärden är den högsta tillåtna koncentration som man får exponeras för under en specifik tidsperiod enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2011:15 Hygieniska gränsvärden). 2
Ämne Nivågränsvärde (mg/m 3 ) Korttidsvärde (mg/m 3 ) Aceton 600 1200 Industribensin (heptantyp) 800 1200 Etylacetat 500 1100 Metyletylketon 150 300 Toluen 50 384 Nivågränsvärde är gränsvärde för exponering under en arbetsdag, 8 timmar. Korttidsvärde är ett rekommenderat högsta värde för en kortare period, 15 minuter. Resultat Resultaten redovisas i nedanstående tabell. Halterna av metyletylketon och toluen var under detektionsgränsen och redovisas ej. För aceton blev det genombrott i kontrollskiktet vilket innebär att det är en underskattning av värdena. Resultaten baserade på hela mätperioden visas i tabell nedan: Prov Aceton (mg/m 3 ) Industribensin (mg/m 3 ) Etylacetat (mg/m 3 ) Hygienisk effekt* Personburet 102 86 132 0,54 Stationärt 78 70 117 0,45 *Hygienisk effekt kan beräknas om ämnena har en samverkande effekt och likartad verkningsmekanism och görs genom att man adderar kvoterna mellan uppmätt halt och hygieniskt gränsvärde för respektive ämne. Om den hygieniska effekten är över 1 räknas det som om man är över det hygieniska gränsvärdet. I nedanstående tabell redovisas resultaten under antagandet att all exponering för lösningsmedel emitteras enbart under limningsmomentet och det jämförs med korttidsvärdet. Prov Aceton (mg/m 3 ) Industribensin (mg/m 3 ) Etylacetat (mg/m 3 ) Hygienisk effekt* Personburet 650 550 850 1,77 Stationärt 500 450 750 1,47 Diskussion Mätningen visar på en betydande exponering för lösningsmedel. Utslaget på en hel dag blir dock effekten ganska liten. Vid jämförelse med korttidsvärden som dock bara är rekommenderade och med antagande om att huvuddelen av emissionerna försiggår under limningen så är man klart över dessa rekommendationer och åtgärder bör sättas in för att minska exponeringen under limningen. För aceton kunde laboratoriet se ett genombrott i kontrollskiktet för båda proven vilket betyder att den uppmätta halten aceton är en minimiobservation. Vid jämförelse med gränsvärden och för uträkning av hygienisk effekt torde detta inte ha avgörande betydelse då det framförallt är koncentrationen av etylacetat som driver effekten för beräkningen av hygienisk effekt. De beräknade halterna ska dock ses som minimivärden. Naturligtvis borde mätningen upprepas för enbart perioden som man limmar, separerat från icke-limmnings perioden för att se om antagandet stämmer om att huvudexponeringen för lösningsmedel är under limningen. Ett alternativ skulle vara att använda ett direktvisande VOC-instrument för en ungefärlig uppfattning om skillnader i exponeringen. Jag hade också tänkt använda ett sådant instrument, men tyvärr strejkade det under provtagningsdagen. 3
En annan observation gjordes även under uppvärmningen av limmet. Lukten var då betydligt beskedligare och av en helt annan typ. En tydlig emission av rök kunde observeras vilket skulle vara intressant att studera vidare. För att undvika exponering bör skomakare ha ett adekvat skydd. En punktventilation över den ytan som ska limmas hade naturligtvis varit bra, men jag kan misstänka att det inte alltid är lätt att åstadkomma i lokaler som huvudsakligen är byggda för handel. Ett alternativ är naturligtvis ett personligt skydd. Vid limning bör man använda ett gasfilter med ett A-filter som adsorberar organiska lösningsmedel och vid värmningen ett kombinationsfilter som även tar partiklar. 4
I ett patientärende för en skomakare genomfördes en exponeringsmätning med avseende på lösningsmedel. Enligt en subjektiv bedömning emitterades lösningsmedel huvudsakligen under limningen av skosulor och betydligt lägre vid värmningen av lim. Under det antagandet beräknades exponeringen enbart för limningsmomentet och jämfördes med korttidsgränsvärden. Om antagandet stämmer är den hygieniska effekten högre än korttidsvärden, vilket gör att man bör använda adekvat skydd under limningen. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 5