Rådet för medskapad vård, omsorg och socialtjänst Jesper Olsson, Utvecklingsansvarig
Trender Demografisk utveckling Kunskapsutveckling Ny teknik Ändrade förväntningar
Redan idag lever halva befolkningen med kroniska sjukdomar Andel av befolkning Procent Ingen vårdkontakt 2011 26% Var fjärde invånare har mer än en kronisk sjukdom 44% Minst en kronisk diagnos Ingen kronisk diagnos 30% Not: Gruppen personer med kronisk sjukdom inkluderar personer som fått kronisk diagnos under perioden 2009-2011 och som gjort minst ett fysiskt besök i sjukvården under 2011. Personer som inte haft någon fysisk vårdkontakt under 2011 antas inte ha kronisk sjukdom Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom
Kombinationer av diagnosgrupper kan betraktas som folksjukdomar Andel av befolkning Procent Högt blodtryck & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Högt blodtryck & ögonsjukdom Högt blodtryck & övriga metabola sjd Diabetes & högt blodtryck Ögonsjukdom & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Diabetes & ögonsjukdom Högt blodtryck & ischemisk hjärtsjukdom Högt blodtryck & urogenitalia Urogenitalia & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Övriga metabola sjd & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Arytmier & högt blodtryck Ögonsjukdom & övriga metabola sjd Cancer & högt blodtryck Diabetes & övriga metabola sjd Diabetes & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Utmattning/smärta & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Ischemisk hjärtsjukdom & ögonsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom & övriga metabola sjd Ischemisk hjärtsjukdom & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Urogenitalia & ögonsjukdom Hjärtsvikt & högt blodtryck Högt blodtryck & öronsjukdom Arytmier & ögonsjukdom Cancer & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Stroke & högt blodtryck Arytmier & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Cancer & ögonsjukdom Hjärtsvikt & ischemisk hjärtsjukdom Högt blodtryck & övrig hjärtsjukdom Urogenitalia & övriga metabola sjd 1,3 1,41,5 1,3 1,3 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2,1 2,0 2,0 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 2,6 2,5 2,5 3,1 3,5 4,0 4,3 Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 4
Personer med flera kroniska diagnoser står för hälften av de totala sjukvårdskostnaderna Personer med flera diagnoser står för stor andel av totala sjukvårdskostnader Andel av totala vårdkostnader fördelat på antal diagnoser per person Procent 0 18% och den genomsnittliga vårdkostnaden per person ökar med antal diagnoser Kostnad per person* fördelat på antal diagnoser per person Tusentals kronor 0 7 1 31% 1 25 2 23% 2 45 3 4 5 >5 15% 8% 3% 2% ~50% av totala kostnader 3 67 4 97 5 124 Total 100% >5 162 * Sjukvårdskostnad per person för de personer som haft vårdkontakt under studieåret. Det innebär att denna kostnad är högre än för befolkningen i stort. Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 5
Ökad specialisering möter komplexa patienter 70 60 50 40 30 20 64 (36% rätt) 33 (66% rätt) 18 (82% rätt) Andel rätt i varje steg 99,8% 99% 98% 95% 10 0 4 (96% rätt) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Ny teknik och ändrade förväntningar Industri Då Nu Banker Begränsade öppettider och placering av kontor Bankomater och mobilbank tillgänglig dygnet runt Resebyråer Affärer Begränsade öppettider och placering av kontor Standardiserad marknadsföring och lagerhållning 1980 20xx Bokning online med uppdaterade priser Anpassade hemsidor med riktad reklam baserat på konsumentens beteende Andra myndigheter Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, Bilprovningen, Företagsbildande Industri Nu Framtid Hälso och sjukvård Läkemedelsföretag Begränsade öppettider och geografisk placering Standardiserade behandlingsmetoder Fokus på storsäljande mediciner Pågående skifte Individanpassade behandlingar Tillgänglig vid behov IoT sakernas internet Individanpassade mediciner med fokus på resultat
Önskvärd riktning Effektivitetsmatris 2013 Resultat 100 80 60 40 20 Danmark Storbritannien Tyskland Finland Frankrike Norge Sverige 2013 Spanien USA Fortsatt goda resultat, med en något ökande resursförbrukning 0 0 20 40 60 80 100 Resurser Önskvärd riktning
Andra aspekter på våra resultat - IHP Storbritannien, USA, Nederländerna, Australien, Tyskland, Nya Zeeland, Schweiz, Kanada, Norge, Sverige, (Frankrike) 9
Vi utgår från 5 dimensioner av patientcentrerad vård Involvering av familj och närstående Medaktör genom information och utbildning Patientcentrerad vård Respekt för individuella behov, preferenser och värderingar Helhetssyn på patienter Samordning och kontinuitet Källa: Vårdanalys (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring 10
Vi utgår från 5 dimensioner av patientcentrerad vård Involvering av familj och närstående Medaktör genom information och utbildning Patientcentrerad vård Respekt för individuella behov, preferenser och värderingar Helhetssyn på patienter Samordning och kontinuitet Källa: Vårdanalys (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring 11
Sverige är sämre än andra länder på information till patienten vid utskrivning från sjukhus Andel personer som svarade ja Drygt 50 procent har fått skriftlig information om symtom och vad de ska göra när de kommer hem från sjukhuset Källa: IHP 2014 12
Förhållandvis få i Sverige med kronisk sjukdom har fått en behandlingsplan Andel personer som svarade ja Stora skillnader i Sverige mellan olika grupper av personer med kronisk sjukdom Källa: IHP 2014 13
Vi utgår från 5 dimensioner av patientcentrerad vård Involvering av familj och närstående Medaktör genom information och utbildning Patientcentrerad vård Respekt för individuella behov, preferenser och värderingar Helhetssyn på patienter Samordning och kontinuitet Källa: Vårdanalys (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring 14
Endast 64 procent anger att ordinarie vårdpersonal alltid eller ofta känner till patientens sjukdomshistoria Oförändrade resultat sedan år 2010 Andel personer som svarade alltid/ofta Källa: IHP 2014 15
Krångliga system riskerar felanvändning av tid IHP 2015
Svenska läkare är minst nöjda med journalsystemen 37 % är nöjda eller mycket nöjda med det elektroniska journalsystem de använder. Variationen mellan landsting är stor. Storbritannien 19 66 85 Australien 20 59 79 Tyskland 14 62 76 Nederländerna 12 63 75 Nya Zeeland 13 56 69 Norge 17 47 64 Schweiz 14 39 53 Kanada 13 41 54 USA Sverige 12 5 32 34 37 46 Kronoberg Västmanland Kalmar Stockholm inkl Gotland Norrbotten Gävleborg Uppsala Dalarna Jönköping Södermanland Sverige Örebro Östergötland Västra Götaland Värmland Västerbotten Västernorrland Jämtland Halland Skåne Blekinge 58 55 53 50 48 44 43 43 41 37 29 29 27 26 23 22 19 16 16 10 78 Källa: IHP 2015 17
Vi utgår från 5 dimensioner av patientcentrerad vård Involvering av familj och närstående Medaktör genom information och utbildning Patientcentrerad vård Respekt för individuella behov, preferenser och värderingar Helhetssyn på patienter Samordning och kontinuitet Källa: Vårdanalys (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring 18
Långt ifrån alla läkare anser sig ha förutsättningar och verktyg för att samordna vården I stor utsträckning I viss utsträckning Mandat 19 45 Kommunikatinskanaler 10 42 IT-system 8 36 44 Tid 6 34 40 52 64 Drygt sex av tio upplever sig ha mandat, fem av tio kommunikationskanaler och drygt fyra av tio upplever att de har den tid och det ITstöd de behöver för att samordna och planera vården. IHP 2015 19
Sverige är sämre än andra länder på att koordinera vården för dem som behöver det Andel personer som svarade alltid/ofta 45 procent anger att de alltid/ofta får hjälp av ordinarie personal/mottagning att koordinera sin vård Källa: IHP 2014 20
Samordning av information brister IHP 2015
Exempel på andra potentialer som inte infrias Delar av patientlagen, som gällt cirka 30 år, har ännu inte genomförts fullt ut Patientlagen i praktiken - en baslinjemätning, Vårdanalys 2015 Väntetiderna kan kortas genom bättre arbetssätt och effektivare användning av tillgängliga resurser Varierande väntan på vård. Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin, Vårdanalys 2015 Potentialerna i nationella riktlinjer utnyttjas inte fullt ut för patienter Lång väg till patientnytta utmaningar för nationell kunskapsstyrning i ett decentraliserat system, Vårdanalys 2015 Sverige presterar sämre än andra länder inom patientcentrering Vården ur patienternas perspektiv - Jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder, Vårdanalys 2015 Bristande kunskapsstyrning kan leda till omotiverade skillnader i vården mellan befolkningsgrupper En mer jämlik vård är möjlig-analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande, Vårdanalys 2014 Stora skillnader i resultat inom och mellan landsting Öppna jämförelser
För att möta och dra nytta av trender Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger Vårdens resultat skapas där patienter och professioner möts i vardagen Vi kan bara få andra resultat genom att förändra vardagen
Verksamhetschefer har en nyckelroll i att förbättra vården därför har vi undersökt deras syn på förbättringsarbete De befinner sig där resultaten skapas De återspeglar resten av organisationens prioriteringar Deras prioriteringar har betydelse för vad som görs i verksamheten
Högt mandat att driva utvecklingsarbete? I vilken grad anser du att du har ett tydligt mandat att driva förbättringsarbete i din verksamhet Inte alls 2 3 4 I mycket hög grad 23 44 30 6% 6% 1% 1% 6% 28% 26% 29% 63% 64% 62% 100% Läkare Sjuksköterska Samtliga
Medarbetarnas goda idéer och att arbetet inte fungerar optimalt är viktigaste drivkrafterna för förändring I vilken grad har följande varit drivkrafter i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna? n= 276-472 Medarbetarnas goda idéer Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt Personal- eller arbetsmiljöproblem Problem med tillgänglighet Hantera anmälningar och klagomål Stärka patientens ställning Annan drivkraft Beslut från högre chefer Problem med ekonomin Statens prestationsbaserade satsningar Ersättningssystem eller andra styrsystem Lagstiftning och myndigheters förordningar Problem med patientsäkerhet Patientens utökade valmöjligheter Nya/reviderade nationella riktlinjer Medicinska innovationer Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården Genomförandet av patientlagen Förekomsten av tillsyn Viljan att ta en större marknadsandel Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister Inte alls 1 2 3 4 I hög grad
Störst potential ligger i ett utåtriktat arbete Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Den egna organisationens vårdkedjor Tillvarata patienters upplevelser (t ex i förbättringsarb.) Hur stor förbättringspotential anser du att din verksamhet har avseende: Medarbetartillfredsställelse Verksamhetens organisation och struktur Införandet eller utveckling av vårdprogram Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Ledningssystem för kvalitet Att stärka patienternas ställning Patientsäkerheten Genomförandet av patientlagen Användning av nationella kvalitetsregister Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Hantering av patienters anmälningar och klagomål Annat n= 226-480 1 2 3 4 Inte alls I hög grad
De största potentialerna för förbättring prioriteras inte Patientsäkerheten Verksamhetens organisation och struktur Den egna organisationens vårdkedjor Vad har du i huvudsak lagt tid och resurser på för att förbättra din verksamhet under de senaste 12 månaderna? n= 276-472 Medarbetartillfredsställelse Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Hantering av patienters anmälningar och klagomål Ledningssystem för kvalitet Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Införande eller utveckling vårdprogram Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Att stärka patienternas ställning Annat Användningen av nationella riktlinjer Tillvarata patienters upplevelser (tex i förbättringsarb.) Genomförandet av patientlagen 1 2 3 4 Inte alls I hög grad
Förbättringspotentialer i verksamheten Vad chefer lagt tid och resurser på
Traditionella arbetssätt för förbättring I vilken utsträckning har följande arbetssätt eller insatser använts i det förbättringsarbete som du drivit de senaste 12 månaderna? n= 276-472 Förbättringar av egna vårdkedjor Incidensrapporteringssyst. för patientsäkerhet Ändring av arbetsfördelning/arbetsuppgifter Utbildningssatsningar Verkat för ekonomisk förstärkning Hantering av patienters anmälningar och klagomål Pilotprojekt dvs. att testa förändring i liten skala Processkartläggningar/ processbeskrivningar Förbättring av psykosociala arbetsmiljön Förbättringar av vårdkedjor över verksamhetsgräns Ledarskapsutveckling Arbete med vårdprogram/medicinska riktlinjer Förbättring av arbetstidssystem, schemaläggning Framtagande av metodböcker, handlingsprog. etc Möjliggöra reflektion och dialog Utv. av uppföljningssyst. tex balanserade styrkort Användning av nationella kvalitetsregister Användning av nationella riktlinjer Införandet av behandlingsmetoder Verksamhetsutv. utifrån patienttillfredsställelse Stärka patientens ställning Lean Production Informationssystem som stöd Användning av öppna jämförelser Utveckling egenvård för patienter Samarbete FOU eller akademisk institution Annat angreppssätt Stöd av förbättringsexperter/konsulter Teamträning eller simulatorträning Belönings- och incitamentsystem 1 2 3 4
Cheferna anser att förbättringsarbetet har givit resultat Hur vårdkedjor fungerar 12 61 24 Medarbetartillfredsställelse 17 53 23 Patientsäkerheten 9 61 29 På vilket sätt har följande delar av verksamheten påverkats av det förbättringsarbete som genomförts de senaste 12 månaderna? Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Användning av nationella kvalitetsregister Ekonomin Patienternas ställning Införandet av vårdprogram Tillvarata patienters upplevelser Andra resultat 9 23 13 14 6 7 8 10 38 37 29 21 39 35 57 42 52 49 40 34 50 48 31 29 Administration i patientnära arbetet 4 25 51 Genomförandet av patientlagen 2 19 62 0% Mycket positivt 50% 100% Ganska positivt Ingen påverkan Ganska negativt Mycket negativt Aktiviteter på området har ej varit prioriterat
Datatillgången är bäst avseende ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredställelse Ekonomin Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) 77 Ja 83 Nej Medarbetartillfredsställelse 69 Har du data som stödjer ditt påstående? Användningen av nationella kvalitetsregister Patientsäkerheten Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Hur vårdkedjor fungerar Införandet av vårdprogram Patienternas ställning Att tillvarata patienters upplevelser Administrationen i det patientnära arbetet 21 20 19 19 49 47 44 39 Andra resultat Genomförandet av patientlagen 10 8 0 25 50 75 100 %
Cheferna var nöjda med resultatet av förbättringsarbetet både år 2007 och 2014 I vilken grad anser du att de sammantagna resultaten av allt förbättringsarbet e som gjorts under de senaste 12 månaderna är värt insatsen? 2014 2007 1 Inte alls 2 3 4 5 I mycket hög grad
Iakttagelser ur materialet De har mandat Drivkrafterna är huvudsakligen interna Potentialerna ligger i ett utåtriktat arbete Tydligaste potentialerna prioriteras inte Traditionella angreppssätt Mycket tyck och lite data Svagt patientfokus Chefer har mandat att driva utveckling. De ser positivt på utvecklingsarbetet de driver och det ligger i linje med normer och värderingar. Interna drivkrafter, till exempel medarbetarnas goda idéer, att det dagliga arbetet inte fungerar optimalt och personal- eller arbetsmiljöproblem är starkare än externa drivkrafter, till exempel öppna jämförelser, lagstiftning och tillsyn. Hinder i utvecklingsarbetet är brist på analyskompetens, IT-system och svårigheter att avsätta tid i vardagen. Störst utvecklingspotentialer finns i att arbeta tillsammans med resurser utanför den egna verksamheten, till exempel förbättra den vårdkedjor mellan kommuner och landsting, tillvarata patienters upplevelser genom att systematiskt involvera dem i vårdens förbättringsarbete och att effektivisera vårdnära administration. I praktiken prioriteras andra områden än de med störst potential. Till exempel medarbetartillfredsställelse och patientsäkerhet samt hur verksamheten är organiserad och strukturerad. Flera av huvudsakliga angreppssätt riskerar att ha indirekt betydelse för patienterna, till exempel incidentrapporteringssystem och utbildningssatsningar. Chefer anser sig få effekt inom prioriterade förbättringsområden men saknar data för att belägga framstegen. Den data man har handlar om ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredsställelse. Data om patientcentrering saknas. Även om viljan finns är förmågan att bygga på och involvera patienter i utvecklingsarbetet eftersatt.
Every manager supposes that he is doing his best. He is, and this is the problem. Deming 1986 p. 36
Några iakttagelser
Tillgången på data ökar, kunskapen att dranytta av digitaliseringen för att transformera Bristande kompetens att driva förbättringsarbete Brister i förutsättningar att driva ett Faktabaserat förbättringsarbete Patientcentrerat förbättringsarbete Lärandestyrt förbättringsarbete Oklara förutsättningar från högre ledning Svårigheter att prioritera förbättringsarbete Brister i stödet att arbeta över organisationsgränser Brister i administration och IT system Instrument för kunskapsstyrning riskerar att inte komma till nytta Problem med kunskapsstyrning: Låg drivkraft, låg prioritering, låg tillämpning av Öppna jämförelser, riktlinjer, kvalitetsregister, lagstiftning 38
Duns, duns, duns - Det måste finnas ett annat sätt 39 Duns, duns, duns, med huvudet före - efter Christoffer Robin. Detta är det enda sätt han vet att komma nerför trapporna, men ibland känner han på sig, att det måste finnas något annat sätt också, om han bara kunde sluta upp att dunsa ett enda ögonblick och tänka efter.