Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport... 2 3.1 Allmänt... 2 3.2 Resultaträkningen... 3 3.3 Balansräkningen... 4 4 Kommentarer om resultat och måluppfyllelse etc... 5 4.1 Mål för god ekonomisk hushållning i Lidingö stad och målstyrning... 5 4.2 Hur ekonomi och verksamhet följs upp i Lidingö stads delårsrapport... 6 4.3 Verksamhetsuppföljning... 6 2
1 Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Lidingö stads delårsrapport per 31 augusti 2009. De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten uppfyller kraven i enlighet med kommunallagen och kommunal redovisningslag och ger därmed en rättvisande bild av stadens resultat och ställning. Delårsrapporten ger en god bild av läget för staden som helhet per den 31 augusti och den förväntade utvecklingen med prognos för helåret. För de finansiella anläggningstillgångarna har staden ändrat sin portföljsammansättning till att bestå av en allt större del räntebärande värdepapper. Vi har noterat att staden inte fullt ut följt de egna upprättade placeringsföreskrifterna. Stadens ekonomiska läge och ekonomiska utveckling är fortsatt relativt god. Nämnderna har redovisat måluppfyllelsen i varierande grad. Flera goda exempel finns, men fortsatt utveckling krävs. I år presenterar staden en uppföljning av samtliga av stadens övergripande mål vilket är en positiv utveckling. 2 Inledning Enligt kommunallagens krav ska varje kommun minst upprätta en delårsrapport i enlighet med bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning. Rapporten ska behandlas i fullmäktige. Delårsrapporten ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Kommunallagen ställer vidare krav på revisorerna att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Som ett led i denna granskning har Ernst & Young AB på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat delårsbokslutet och delårsrapporten. Granskningen ingår i den av revisorerna fastställda revisionsplanen för år 2009. 3 Granskning av delårsrapport 3.1 Allmänt Delårsbokslutet bedöms sammantaget ge en rättvisande bild av stadens resultat och ställning per 31 augusti 2009. Bokslutsdokumentationen bedöms vara tillräcklig och noggrannheten i periodiseringar bedöms vara god. Anvisningar har gått ut till berörda personer. Dessa bedöms vara tydliga och skapa en god grund för enhetligt upprättande av bokslutet vid de olika nämnderna. 2
3.2 Resultaträkningen Stadens resultaträkning i delårsbokslutet har granskats översiktligt. Granskningen omfattar såväl analytisk granskning som substansgranskning. Den analytiska granskningen avser främst analyser avseende periodens utfall mot budget och föregående års utfall per nämnd. Vår granskning har inte påvisat några brister i redovisningen av resultatet i delårsbokslutet. Vi bedömer därför att resultaträkningen ger en rättvisande bild av stadens ekonomiska resultat för den period som delårsbokslutet avser. Stadens resultat uppgår till 33,3 mkr per 31 augusti 2009 (föregående år 35,5 mkr). Budgeterat resultat för perioden var 34,6 mkr och för helåret 39,7 mkr. Stadens resultat understiger marginellt budget och är 2,2 mkr lägre än föregående år. Förändringen jämfört med föregående år beror till största del på ökade kostnader. Stadens finansnetto tillsammans med omvärdering av finansiella placeringar har ökat med 15,8 mkr sedan föregående år. Nedan kommenteras kortfattat olika poster i resultaträkningen. Skatteintäkter/ Generella statsbidrag och utjämning Vi har granskat redovisningen av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning per 31 augusti 2009 mot underlag från bland annat skatteverket. Vår granskning har inte föranlett några anmärkningar. Fastighetsförsäljningar Staden har avyttrat en fastighet under perioden. Detta har medfört en reavinst om 1,8 mkr, som redovisas som jämförelsestörande intäkt i resultaträkningen. Försäljningen har granskats mot avtal samt beslut i kommunfullmäktige. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Verksamhetens nettokostnader Stadens nettokostnader (verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar) uppgår till 1 273,7 mkr, vilket innebär en ökning med 65,5 mkr (5,4 procent) jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har samtidigt ökat med 32,5 mkr (2,6 procent). Nettokostnaderna understiger budget med 28,3 mkr för perioden (26,9 mkr motsvarande period föregående år). Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar understiger budget med 17,4 mkr, men är 82,8 mkr högre än föregående år vid samma period. Detta beror framför allt på ökade kostnader inom äldre- och handikappnämnden och utbildningsnämnden. Det bör dock tilläggas att dessa nämnders nettokostnader understiger budget. Finansnettot Finansnettot inklusive omvärdering av finansiella placeringar för perioden uppgår till plus 0,7 mkr (minus 15,1 mkr föregående år vid samma period). I beloppet ingår realiserade förluster vid försäljning av aktier och andelar uppgående till 44,7 mkr. Föregående år skrev staden ner värdet på portföljinnehavet med 28,9 mkr. I år har denna förlust realiserats och nedskrivningen har återförts, vilket medför en positiv effekt i stadens resultaträkning. Utdelning på aktier och andelar uppgår till 12,2 mkr (17,6 mkr föregående år). 3
3.3 Balansräkningen Vår granskning har omfattat en översiktlig granskning av samtliga balansposter i stadens delårsbokslut. Vår bedömning är att balansräkningen ger en rättvisande bild av stadens ekonomiska ställning. Nedan ges kommentarer till väsentliga balansposter. Anläggningstillgångar, 1 524 mkr (1 480 mkr, dec 2008) Stadens totala investeringar under perioden uppgår till 101,7 mkr. Den största investeringen som tagits i bruk är Klockargården. Anskaffningarna har granskats stickprovsvis mot fakturor. Investeringsbudgeten för 2009 uppgår till 233,7 mkr som grundbudget. Överföringsbudgeten uppgår till 128,5 mkr. Avskrivningar för perioden uppgår till 56,9 mkr. En fastighet har avyttrats under perioden. Redovisningen av avyttringen har granskats mot försäljningsavtal samt beslut av kommunfullmäktige utan anmärkning. Denna försäljning genererade en reavinst på 1,8 mkr. Finansiella anläggningstillgångar, 776 mkr (761 mkr, dec 2008) Stadens finansiella anläggningstillgångar består till största delen av finansiella placeringar. Dessutom utgörs posten av aktier i av staden ägda bolag samt andra aktier och andelar (främst bostadsrätter). Under hösten 2008 påbörjade staden en omstrukturering av stadens placeringsportfölj. Staden har sålt av en stor del av innehavet i aktier till förmån för ett större innehav av räntebärande papper. Detta har under 2009 inneburit realiserade nettoförluster på 41,2 mkr. Vid årsbokslutet 2008 uppgick marknadsvärdet till ett lägre belopp än anskaffningsvärdet på stadens placeringar. Detta medförde att staden skrev ner värdet på portföljinnehavet med 28,9 mkr. Då dessa placeringar har avyttrats och genererat reaförluster har nedskrivningarna förts tillbaka. Detta innebär att det inte blir någon nettoeffekt i stadens resultaträkning. Stadens placeringar uppgår nu till 91 procent räntebärande papper och 9 procent aktier. Vi har granskat detta mot stadens placeringsföreskrifter och dessa begränsar fördelningen till att högst 90 procent får placeras i räntebärande värdepapper och lägst 10 procent får placeras i aktier. Huvudbokens saldon för finansiella placeringar har stämts av mot externa engagemangsbesked från förvaltare utan anmärkning. Övriga fordringar, 148 mkr (109 mkr, dec 2008) I posten övriga fordringar ingår kundfordringar, statsbidragsfordringar, interimsfordringar och övriga kortfristiga fordringar. Kundfordringar uppgår till 17,5 mkr. Avstämning har gjorts mot kundreskontra utan anmärkning. För övriga poster som bedömts vara väsentliga vid en översiktlig granskning har underlag inhämtats och granskats. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Kassa och bank, 35 mkr (78 mkr, dec 2008) Saldon har stämts av mot engagemangsbesked från bank, utan anmärkningar. 4
Avsättningar, 66 mkr (88 mkr, dec 2008) Stadens avsättningar utgörs av den del av stadens pensionsåtaganden som ska redovisas i balansräkningen enlig Lagen om kommunal redovisning. Redovisade belopp har stämts av mot beräkning från SPP. Posten har minskat med 22 mkr sedan årsbokslutet. Detta beror på att vissa personer i personalen under året fört över sin pension till en pensionsförsäkring. Resultateffekten av denna förändring är netto inte väsentlig. I avsättningen ingår lagstadgad löneskatt om 24,26 procent. Tidigare har staden redovisat en avsättning för pensionsskuld avseende brandförsvarspersonal som fördes över till Stockholms stad år 2000. I år har detta betalats till Stockholms stad med 13,3 mkr varpå denna avsättning har lösts upp. Vi har granskat att betalning har skett. Långfristiga skulder, 200 mkr (200 mkr, dec 2008) Skulden har stämts av mot engagemangsbesked från banker. Kontroll har gjorts av att upplupna räntekostnader har redovisats på korrekt sätt. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Övriga skulder 392 mkr (342 mkr, dec 2008) I posten övriga skulder ingår leverantörsskulder, interimsskulder, semesterlöneskuld och övriga kortfristiga skulder. Leverantörsskulder har stämts av mot leverantörsreskontra. Dessutom har leverantörsfakturor granskats stickprovsvis avseende attest och rörelsetillhörighet. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Vad gäller semesterlöneskuld har uppbokning gjorts av 8/12 av förväntad skuldförändring för hela året, i likhet med tidigare år. Uppskattningen har baserats på vad förändringen varit tidigare år. Staden har gjort på detta sätt för att man anser att en uppbokning av den verkliga förändringen skulle ge orimligt stora svängningar i resultatet och inte ge en rättvisande bild av stadens resultat på helårsbasis. För övriga väsentliga poster har avstämningar inhämtats och granskats. Inga felaktigheter har noterats. 4 Kommentarer om resultat och måluppfyllelse etc 4.1 Mål för god ekonomisk hushållning i Lidingö stad och målstyrning I delårsrapporten finns ett särskilt avsnitt om god ekonomisk hushållning i Lidingö stad. Av detta framgår bl.a. att stadens definition på god ekonomisk hushållning är att de mål som fastställts i budgeten ska uppnås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser. Under rubriken målstyrning framgår att inför budgeten 2009 har nämnderna sett över sina verksamhetsmål. Vidare står att översynen och utvecklingen av nämndernas mål är en fortlöpande process där insatser för att förbättra och förenkla styrningen är nödvändig. Det står även att målstyrningsprocessen kommer från år 2010 grundas på den vision för Lidingö och de strategiska mål som antogs av kommunfullmäktiga i juni 2009. 5
4.2 Hur ekonomi och verksamhet följs upp i Lidingö stads delårsrapport I delårsrapporten kommenteras resultat och förändringar som skett eller bedöms ske under året. Den valda formen med kortfattad information och en illustrativ rubrik, ger läsaren en bra översikt över periodens väsentliga händelser. Avsnittet om god ekonomisk hushållning ger en vägledning om stadens synsätt och intentioner enligt lagstiftningens krav. Stadens definition på god ekonomisk hushållning framgår men det saknas en kommentar kring om detta uppnåtts. Det som presenteras är att staden visar ett överskott vid balanskravsavstämningen. I år presenterar staden en uppföljning av stadens övergripande mål. I princip samtliga mål kommenteras. Det ekonomiska resultatet är relativt gott. Investeringstakten är fortsatt hög. 4.3 Verksamhetsuppföljning I avsnittet om verksamhetsuppföljning ger nämnderna en god redovisning av verksamhet och ekonomi. Redovisningen av nämndernas måluppfyllelse varierar. Dock kommenterar samtliga nämnder sin måluppföljning. Äldre- och handikappnämnden ger en bra redovisning av måluppfyllelsen inom nämndens olika ansvarsområden. Större brister i måluppfyllelsen bör dock kommenteras utförligare. Fastighetsförvaltningen, utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, och tekniska nämnden ger också en god redovisning av måluppfyllelsen inom sina verksamheter. Socialnämnden hänvisar till att verksamhetsmålen följs upp genom enkäter och intervjuer vilka ännu inte har genomförts. Därför redovisas inte måluppfyllelsen förrän i årsredovisningen. Det vore önskvärt om delar av verksamheten även följdes upp under perioden, så att därmed någon redovisning om måluppfyllelsen skulle kunna ske. Miljö- och stadsbyggnadskontoret skriver endast att verksamhetsmålen följs upp i samband med verksamhetsberättelsen utan någon vidare information. Några resonemang om god ekonomisk hushållning förs inte av någon av nämnderna. Lidingö den 6 oktober 2009 Jane Granström Mikael Sjölander Kristoffer Göthberg Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor 6