Revisionsrapport 9/2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson
Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Resultatutfall 2012... 3 2.1 Resultatutveckling... 3 2.2 Kommentarer till resultaträkning... 4 2.2 Driftredovisning... 5 2.3 Investeringsverksamheten... 6 3. Kommentarer till bokslut och årsredovisning... 6 3. 1 Materiella anläggningstillgångar... 6 3.2 Pensionsmedelsförvaltning... 6 3.3 Bidrag för infrastrukturella investeringar... 6 3.4 Fordringar dotterföretag... 6 3.5 Pensionsskuld... 7 3.6 Periodisering av utgifter och inkomster... 7 3.7 Årsredovisning... 7 4. Måluppföljning... 8 4.1 Inledning och målstruktur för kommunen... 8 4.2 Avstämning av balanskravet... 8 4.3 Finansiella mål... 8 4.4 Verksamhetsmål... 9 Bedömning... 9 5. Slutsats... 9 1
Sammanfattning På uppdrag av kommunrevisionen i Åstorps kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2012. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a, granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Årets resultat Åstorps kommun redovisar för 2012 ett resultat på 27,0 mnkr jämfört med -3,9 mnkr 2011. Resultatet för 2012 efter rensning från jämförelsestörande poster (bullervallar, återbetalning AFA-premier, reavinst kapitalförvaltning) blir 18,5 mnkr. Motsvarande siffra för 2011 är 15,2 mnkr (jämförelsestörande poster: bullervallar, sänkt RIPS-ränta för pensionsskuldsberäkning). För 2012 är ökningstakten för skatteintäkter och generella bidrag 4,6 %. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnader exkl återbetalning AFA-premier uppgår till 3,8 %. God ekonomisk hushållning Verksamheten har under 2012 bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till stor del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Balanskrav Det officiella balanskravsresultatet uppgår till 33,3 mnkr. Resultatet innebär att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. God redovisningssed Pensioner intjänade före 1998 redovisas sedan 2007 som en avsättning i balansräkningen i stället för ansvarsförbindelse vilket strider mot lagen om kommunal redovisning. En materiell anläggningstillgång ska enligt god redovisningssed skrivas av från och med när tillgången tas i bruk (Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr 11.3). Åstorps kommun påbörjar avskrivning först året efter. Årsredovisningen är upprättad efter samma struktur som föregående år. Den är uppdelad i avsnitten Inledning, Förvaltningsberättelse, Räkenskaper, Verksamheter och Kommunala bolag. Vi bedömer att årsredovisningen 2012 är välgjord med en tydlig och bra struktur. Vår granskning visar att bokslutet i alla väsentliga delar är korrekt upprättat med undantag för ovanstående och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. 2
1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Åstorps kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2012. Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a, granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resultatutfall 2012 2.1 Resultatutveckling Belopp i mnkr Tabell 1 Resultaträkning totalt Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 delår Bokslut 2012 Avvik bokslut föreg år Avvik bokslut budget Avvik bokslut prognos delår Verksamhetens intäkter 125,4 107,1 121,6 114,9-10,5 7,8-6,7 Verksamhetens kostnader -737,6-747,7-765,5-750,6-13,0-2,9 14,9 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 13,3 11,6 11,6 11,6-1,7 Avskrivningar -13,8-15,4-14,0-14,1-0,3 1,3-0,1 Verksamhetens nettokostn *) -626,0-656,0-644,6-638,2-12,2 17,8 6,4 % av skatter och bidrag 98,3% 98,6% 96,4% 95,8% Skatteintäkter 446,5 460,5 462,8 460,8 14,3 0,3-2,0 Gen statsbidrag o utjämning 190,6 204,6 205,6 205,4 14,8 0,8-0,2 Sa skatter och bidrag 637,1 665,1 668,4 666,2 29,1 1,1-2,2 Resultat före finansiella poster 11,1 9,1 23,8 28,0 16,9 18,9 4,2 Finansiella intäkter 23,5 25,4 25,6 26,6 3,1 1,2 1,0 Finansiella kostnader -28,5-25,4-22,7-21,2 7,3 4,2 1,5 Resultat före extraord poster 6,1 9,1 26,7 33,4 27,3 24,3 6,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader -10,0 0,0-6,0-6,4 3,6-6,4-0,4 Nettoresultat -3,9 9,1 20,7 27,0 30,9 17,9 6,3 3
Tabell 2 *) Verksamhetens nettokostnader per styrelse och nämnder Kommunfullmäktige -0,7-0,8-0,9-0,9-0,2-0,1 0,0 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunrevision -0,8-0,8-0,8-0,8 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelse -2,9-3,2-3,2-3,1-0,2 0,1 0,1 Kommunstyrelseförvaltning -55,2-56,9-54,9-60,3-5,1-3,4-5,4 Bygg- och miljönämnd -3,1-3,1-3,1-3,5-0,4-0,4-0,4 Bildningsnämnd -369,3-383,1-374,5-382,0-12,7 1,1-7,5 Socialnämnd -192,8-199,9-200,5-202,5-9,7-2,6-2,0 Summa nämnder och styrelse -624,8-647,8-637,9-653,1-28,3-5,3-15,2 Finansiering 630,9 656,9 664,5 686,5 55,6 29,6 22,0 Extraordinära poster -10,0 0,0-5,9-6,4 3,6-6,4-0,5 Verks nettokostnader totalt -3,9 9,1 20,7 27,0 30,9 17,9 6,3 2.2 Kommentarer till resultaträkning Övergripande kommentarer till utfallet Årets resultat uppgår till 27,0 mnkr vilket är 30,9 mnkr högre än föregående år. I förhållande till budget är årets resultat 17,9 mnkr bättre och i förhållande till den prognos som avlämnades per 2012-07-31 är utfallet om 27,0 mnkr ca 6,3 mnkr bättre. Under 2012 har kommunsektorns resultat påverkats positivt till följd av återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och 2008. Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) För kommunen motsvarade detta en positiv resultateffekt om 11,6 mnkr och har redovisats som en jämförelsestörande post i kommunens årsredovisning och var av naturliga skäl inte budgeterad vid årets början. Detta betyder därmed att verksamhetens nettokostnader har påverkats positivt om samma belopp. Resultatet innehåller även en större realisationsvinst vid försäljning av värdepapper avseende det pensionskapital kommunen förfogar över. Detta belopp uppgick till 3,3 mnkr och redovisas i årsredovisningen som en jämförelsestörande post inom ramen för finansiella intäkter och kostnader (ingår i finansiella intäkter i tabellen ovan). Sammanfattningsvis konstateras därmed att årets resultat före extraordinära poster innehåller jämförelsestörande poster om totalt 14,9 mnkr. 27,0 9,1-3,9 20,7 Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Prognos delår Om de jämförelsestörande och extraordinära posterna elimineras uppgår resultatet för 2012 till 18,5 mnkr jämfört med 15,2 mnkr 2011. Kommunens utfall exkl jämförelsestörande och extraordinära poster 27,0 18,5 15,2 Utfall 2012 Utfall 2012 exkl jämförelst. Utfall 2011 exkl jämförelst. 4
Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgår till -638,2 mnkr vilket är cirka 12,2 mnkr högre än föregående års utfall om -626,0mnkr. Som tidigare nämnts ingår i verksamhetens nettokostnader jämförelsestörande poster om totalt 11,6 mnkr avseende återbetalning av försäkringspremier. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnader uppgår till cirka 1,9 % jämfört mellan 2012 och 2011. Vid justering för återbetalningen av försäkringspremier uppgår nettokostnadsökningen till cirka 3,8 %. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnader är, även med justering för jämförelsestörande poster, lägre än föregående år då ökningstakten uppgick till cirka 6%. Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning uppgår till 666,3 mnkr 2012 och jämfört med föregående års utfall om 637,1 mnkr medför detta en ökning om cirka 29,2 mnkr. Ökningstakten avseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan 2012 och 2011 cirka 4,6 % vilket kan jämföras med ökningstakten för verksamhetens nettokostnader om 1,9 % inklusive jämförelsestörande poster och 3,8 % justerat för dessa poster. Det konstateras således att ökningstakten avseende verksamhetens nettokostnader har avstannat vid jämförelse med tidigare års ökningar. Det konstateras även att, oavsett justering för jämförelsestörande poster, så har skatteintäkterna ökat mer än verksamhetens nettokostnader vilket är positivt för kommunen. Under de senaste fyra åren har enbart ett år visat på att nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkterna (2011). 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Nettokostnads-och skatteintäktsutveckling 2009 2010 2011 2012 Nettokostnad Just jämförelsestörande poster Skatteintäkter, statsb o utj Nyckeltal, befolkningsutveckling Befolkningsmängden i kommunen uppgick vid årsskiftet till 14 806 personer vilket är en ökning om 17 personer i förhållande till föregående år. Kommunen har haft en positiv befolkningsförändring under de senaste åren och under den senaste femårsperioden har befolkningen ökat med 273 personer vilket motsvarar cirka 1,9 %. 14900 14800 14700 14600 14500 14400 14300 Antal invånare i kommunen 2008 2009 2010 2011 2012 2.2 Driftredovisning Nämndernas totala budgetavvikelse uppgår till -5,3 mnkr. Största avvikelserna redovisas för kommunstyrelseförvaltningen (-3,4 mnkr) och socialnämnden (-2,6 mnkr). För socialnämndens del handlar avvikelsen i första hand om ökade kostnader för försörjningsstöd och placeringar inom individ och familjeomsorg. 5
2.3 Investeringsverksamheten Investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 62,8 mnkr. Utfallet för genomförda investeringar under 2012 uppgick till 18,9 mnkr. Detta medför en genomförandegrad om cirka 30 %. Utfallet understiger prognosen i samband med delårsrapporten om cirka 39 mnkr. Det konstateras att fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts under året. Utfall nettoinvesteringar och jämförelse med budget och delårsprognos 18,9 62,8 57,9 Utfall 2012 Budget 2012 Prognos juli 3. Kommentarer till bokslut och årsredovisning 3. 1 Materiella anläggningstillgångar En materiell anläggningstillgång ska enligt god redovisningssed skrivas av från och med när tillgången tas i bruk (Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr 11.3). Åstorps kommun påbörjar avskrivning först året efter. Enligt årsredovisningens tilläggsupplysningar anges som skäl att det i flera fall kan vara svårt att bedöma när en tillgång kan anses vara helt färdigställd samt att avsteget från god redovisningssed inte kan bedömas ge en väsentlig resultatavvikelse. 3.2 Pensionsmedelsförvaltning Värdet av kommunens pensionsmedelsförvaltning uppgår i balansräkningen till 14,1 mnkr (föregående år 10,7 mnkr). Marknadsvärdet uppgick per 2012-12-31 till 14,3 mnkr (föregående år 13,7 mnkr). Totala avsättningen för pensioner inkl särskild löneskatt uppgick per 2012-12-31 till 136,5 mnkr (föregående år 138,7 mnkr). 3.3 Bidrag för infrastrukturella investeringar Beslut har fattats om bidrag avseende statlig infrastruktur. I bokslutet har reserverats 18,5 mnkr härför. Enligt rekommendation från RKR finns möjlighet att antingen kostnadsföra bidraget i sin helhet i samband med beslutet eller periodisera kostnaden under högst 25 år. Åstorps kommun har valt det senare alternativet. Det redovisade beloppet 18,5 mnkr finns inte fastställt i något avtal utan bygger på kommunens beräkningar. Den faktiska kostnaden för kommunen var inte känd vid granskningstillfället. 3.4 Fordringar dotterföretag Åstorps kommun har en utestående fordran på koncernföretag om 611 mnkr (599 mnkr) fördelat på dotterbolaget Björnekulla Fastighets AB 468 mnkr (452 mnkr) samt dotterdotterbolagen Björnekulla IT AB 3 mnkr (3 mnkr) och AB Kvidingebyggen 140 mnkr (144 mnkr). Under 2012 har Riksdagen beslutat om ett avdragsförbud för alla interna räntor som inte kan betraktas som kommersiellt betingade. Tidigare omfattade förbudet sådana skuldförhållanden som uppkom när en juridisk person överlåtit delägarrätter (aktier) till någon i intressegemenskap på kredit. Detta innebär att bolagen löper risk att räntekostnaden på de interna lånen inte blir avdragsgill. 6
Mellan kommunen och Björnekulla Fastighets AB finns ett ränteavtal (daterat 2005-11-01) och kan sammanfattas enligt följande; Ränta erläggs kvartalsvis i efterskott För reverslån fastställs ränta till 3 månaders STIBOR + 0,25% För internbankslån fastställs räntan som ovan med tillägg för en räntejustering med det vägda snittet av kommunens räntevillkor som gäller vid tidpunkten för räntebindning. I de fall kommunen upptar lån ej baserade på 3 månaders STIBOR kommer dessa lån tas med i beräkningen, men ges ett vägningstal uppgående till noll. Den största reversen, 208 mnkr, har uppkommit före 2005-11-01 löper med fast ränta 5% och omfattas ej av ovan nämnda ränteavtal. Reverslånen är i huvudsak uppkomna i samband med bildandet av dotterbolagen. Inkråmet har anskaffats av bolagen mot revers. Detta har därmed inneburit att det inte föranlett något direkt upplåningsbehov för kommunen beträffande majoriteten av reverslånen. För internbankslånen däremot finns en koppling mellan kommunens anläggningslån och utlåningen till dotterbolagen. En finanspolicy har antagits under 2012 men omfattar inte villkor för utlåning till koncernföretag. Det innebär att kommunen fortfarande står ränterisken på dessa lån. 3.5 Pensionsskuld Pensionsskulden avseende pensioner intjänade före 1998 har under året minskat med 2,6 mnkr (föregående år ökning med 12,4 mnkr). Orsaken till skillnaderna mellan 2011 och 2012 är att 2011 påverkades av effekterna av bromsen samt sänkt diskonteringsränta vilka ökade skulden 2011. Beträffande redovisning av pensionsskulden enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, vill vi påpeka att redovisningen av kommunens hela pensionsförpliktelse som avsättning inte är förenligt med lagen om kommunal redovisning, som anger att pensionsförmåner intjänade före 1998 inte skall skuldföras, utan kostnadsföras vid utbetalningstillfället. Det är dock vår uppfattning att en full skuldföring av pensionsförpliktelsen innebär en mer rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. 3.6 Periodisering av utgifter och inkomster Bland upplupna kostnader finns reserverat 775 tkr avseende beräknade kostnader för återställande av bullervallen i Hyllinge. Arbetet har ännu ej slutförts varför det råder viss osäkerhet om storleken på kostnaden. Eventuellt borde den upplupna kostnaden redovisats som en avsättning. Vid vår periodiseringskontroll påträffades inga väsentliga avvikelser. 3.7 Årsredovisning Årsredovisningen är upprättad efter i stort sett samma struktur som föregående år. Den är uppdelad i avsnitten Inledning, Förvaltningsberättelse, Räkenskaper, Verksamheter och Kommunala bolag. Vi bedömer att årsredovisningen 2012 är välgjord med en tydlig och bra struktur. Vi rekommenderar dock att årsredovisningen kompletteras med en miljöredovisning. 7
4. Måluppföljning 4.1 Inledning och målstruktur för kommunen Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige fastställa finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av målen i årsredovisningen. Allmänt kan de finansiella målen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras. Budgeten för 2012 innehåller ett avsnitt om god ekonomisk hushållning. Däri framgår att finansiella mål behövs för att visa att ekonomin utgör restriktion för att bedriva verksamheten och de verksamhetsmålen klargör uppdraget för att nå den gemensamma visionen genom kvalitet och kostnadseffektivitet. I budgeten fastställs ett antal verksamhetsmässiga och finansiella mål som ligger till grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. I delårsrapport och årsredovisning görs uppföljning av dessa mål. Målstrukturen är oförändrad jämfört med 2011. 4.2 Avstämning av balanskravet I årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår att balanskravet uppnås för 2012 med ett balanskravsresultat om 33,3 mnkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Vi kan konstatera att balanskravet har uppfyllts för 2012. Officiellt balanskravsresultat för de tre senaste åren (belopp i mnkr) 32,9 4,2 33,3 2010 2011 2012 4.3 Finansiella mål Följande finansiella mål har fastställts för 2012 (desamma som för 2011): Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag skall högst uppgå till 98% sett över en femårsperiod. Kommunen: Investeringar exklusive affärsverksamhet och exploatering skall inte överstiga avskrivningarna för motsvarande tillgångar. Koncernen: Investeringar i BFAB skall inte överskrida BFAB:s resultat samt avskrivningar (uppdragsbeställningar av Åstorps kommun). Mätning görs över en femårsperiod. Soliditeten inklusive pensionsskuld för kommunen skall öka med minst 5% sett över en femårsperiod. Ökningen skall fortgå till soliditeten enligt föregående uppgår till totalt 28%. Uppföljning av de finansiella målen sker i kommunens årsredovisning. Målet angående nettokostnaders andel av skatter och generella bidrag skall uppgå till 98% sett över en femårsperiod bedöms uppnått. Övriga finansiella mål bedöms ej uppnådda även om investeringsmålet för kommunen för 2012 är uppnått. Soliditeten har ökat under den senaste femårsperioden men inte i den takt målet anger. En sammanfattande bedömning är därför att de finansiella målen uppnås delvis. 8
4.4 Verksamhetsmål Fullmäktige har antagit 6 verksamhetsmässiga huvudmål för 2012 (samma som föregående år) med bärighet på god ekonomisk hushållning. Därmed har fullmäktige angett vilka mål och inriktningar som verksamheten skall uppnå för året inom de ramar som de finansiella målen anger. Åstorps kommun har därmed antagit en definition av begreppet god ekonomisk hushållning. De av fullmäktige beslutade övergripande målen bryts ner till olika mätbara delmål som arbetas fram av ledningsgruppen och fastställs av kommunstyrelsen och följs upp varefter en samlad bedömning görs. Den utförliga utvärderingen finns i förvaltningsberättelsen. Följande bedömningar av målen görs i förvaltningsberättelsen avseende helåret: Verksamhetsmässiga mål Måluppfyllelse 2012 Måluppfyllelse 2011 A. Erbjuda attraktiva boende- och offentliga miljöer som Uppfylles ej Uppfylles inbjuder till gemenskap och god hälsa B. Utöva ett aktivt miljöarbete som bidrar till ett långsiktigt Uppfylles delvis Uppfylles hållbart samhälle C. Stimulera former för dialog och engagemang bland Uppfylles delvis Uppfylles delvis kommunens invånare D. Verka för goda lokala och regionala kommunikationer Uppfylles Uppfylles E. Verka för att kommunens verksamhet skall präglas av Uppfylles delvis Uppfylles delvis tillgänglighet, god service och hög kvalitet F. Verka för att kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare Uppfylles Uppfylles Av tabellen ovan framgår att måluppfyllelsen försämrats avseende mål A och B. I årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en nedbrytning av de övergripande målen till totalt 14 delmål/delmätningar. Det är mätningen av dessa delmål som utgör underlag till bedömningen av resp verksamhetsmål. Bedömning Vi konstaterar att balanskravet har uppfyllts för 2012. En förbättrad samlad måluppfyllelse för de finansiella målen har skett, från rött till gult. Däremot har en försämring av måluppfyllelsen skett för de verksamhetsmässiga målen. Kommunstyrelsen gör i förvaltningsberättelsen en sammanfattande utvärdering av måluppfyllelsen: Åstorps kommun når inte fullt upp till de mål som fastställts av kommunfullmäktige för 2012. En sammantagen bedömning är ändock, med hänsyn till ekonomiskt resultat och måluppfyllelse, att Åstorps kommun uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning enligt kriterierna i kommunallagen. Sammantaget har vi ingen invändning mot kommunstyrelsens bedömning. 5. Slutsats Resultatet för året innebär ett redovisat överskott på 27,0 mnkr efter extraordinära och jämförelsestörande poster mot -3,9 mnkr föregående år. I årets resultat ingår 9
återbetalning av AFA-premier från tidigare år med 11,6 mnkr, kostnader för bullervallar 6,4 mnkr samt reavinst på kapitalförvaltningen 3,3 mnkr. Rensat från dessa poster uppgår resultatet till 18,5 mnkr. Resultatet 27,0 mnkr översteg budget med 17,9 mnkr och prognosen från delårsbokslutet med 6,3 mnkr. Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts, Efter granskningen av årsredovisningen för 2012 är det vår bedömning att räkenskaperna är rättvisande samt att bokföringen och årsredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen, i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Vi vill dock påpeka att redovisningen av kommunens hela pensionsförpliktelse som avsättning inte är förenligt med lagen om kommunal redovisning, som anger att pensionsförmåner intjänade före 1998 inte skall skuldföras, utan kostnadsföras vid utbetalningstillfället. Det är dock vår uppfattning att en full skuldföring av pensionsförpliktelsen innebär en mer rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Det är vår uppfattning att verksamheten under året och resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten för 2012. Åstorp den 15 april 2013 Magnus Helmfrid Alexander Carlsson Anders Löfgren Linn Höglund 10