Från svår till lätt svenska en studie av tillgängligheten på svenska kommuners webbplatser för personer med lässvårigheter

School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Från svår till lätt svenska en studie av tillgängligheten på svenska kommuners webbplatser för personer med lässvårigheter Lena Magnusson Mar 2006 MSI Report 06031 Växjö University ISSN 1650-2647 SE-351 95 VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/MT/E/--06031/--SE

Abstract Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities web sites. The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities web sites were carried out. The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities. 2

Abstract Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser. Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts. Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter. 3

Innehållsförteckning 1 Introduktion...5 1.1 Val av ämne... 5 1.2 Syfte... 6 1.3 Frågeställningar... 6 1.4 Avgränsningar... 7 1.5 Definitioner och förklaringar... 7 1.6 Disposition... 8 2 Teori...10 2.1 Riktlinjer för tillgängliga webbplatser... 10 2.1.1 WCAG 1.0... 10 2.1.2 WCAG 1.0 riktlinje 14... 12 2.2 Lässvårigheter som funktionshinder och handikapp... 12 2.3 Lättläst svenska... 13 2.3.1 Definition av lättläst svenska... 14 2.3.2 Riktlinjer för lättläst svenska... 15 2.4 Andra metoder att skriva lättare svenska... 15 2.4.1 Klarspråk... 16 2.4.2 Läsbarhetsindex, LIX... 16 2.5 Behovet av lättläst information på svenska kommuners webbplatser... 16 3 Metod...18 3.1 Studie av information kommunernas webbplatser... 18 3.2 Enkätundersökning med webbplatsansvariga... 19 3.3 Enkätundersökning med användargrupp... 20 4 Resultat...21 4.1 Studie av information på kommuners webbplatser... 21 4.2 Information översatt till lättläst svenska... 24 4.3 Sammanfattning av studien av kommunernas webbplatser... 24 4.4 Enkätundersökning med webbansvariga... 30 4.5 Enkätundersökning med användargrupp... 32 5 Analys...33 5.1 Frågeställning 1 besvaras... 33 5.2 Frågeställning 2 besvaras... 37 6 Diskussion...41 6.1 Kritisk analys av uppsatsen och dess genomförande... 41 6.2 Reflektioner om uppsatsens resultat... 42 6.3 Förslag på vidareutveckling av uppsatsen... 43 7 Referenser...44 4

1 Introduktion I detta kapitel redovisas uppsatsens ämne och syfte, samt författarens förkunskaper i och intresse för ämnet. Problemformulering, frågeställningar och deras inbördes prioritet, samt avgränsningar i studien presenteras. Definitioner och förklaringar av begrepp som inte behandlas i teorikapitlet introduceras här. I kapitlet finns även en översikt av uppsatsens disposition. 1.1 Val av ämne Att webbplatser bör vara användbara för att intressera användare och för att få dem att återvända till webbplatsen är ingen nyhet. Enligt Nielsen och Norman (2000) visar studier som gjorts med webbanvändare att toleransen för svåranvända webbplatser är låg. Webben innehåller idag en stor mängd webbplatser som med varierande framgång attraherar användare. Skillnaden mellan framgång och misslyckande beror på en rad faktorer, men om en webbplats är alltför besvärlig att använda är det få som tycker det är värt mödan. Användarna lämnar webbplatsen, möjligtvis för att aldrig återvända, och försöker finna det de söker efter någon annanstans (Nielsen & Norman, 2000). Vissa webbplatser kan dock vara ofrånkomliga att använda, till exempel webbplatser med samhällsfunktion. Med webbplats med samhällsfunktion avses här webbplatser tillhörande exempelvis kommuner, landsting eller statliga myndigheter som de flesta medborgare på ett eller annat sätt måste eller behöver ha kontakt med. Tillgänglighetsproblem på sådana webbplatser, det vill säga att vissa användargrupper inte kan komma åt webbplatsens alla funktioner, är allvarliga då de kan hindra människor att ta del av denna samhällsfunktion. Användbarhet är alltid viktigt, men användbarheten på webbplatser med samhällsfunktion kan anses viktigare än på andra webbplatser. Enligt Sveriges regering (2005c) har myndigheter ett särskilt ansvar att verka för att deras information ska vara tillgänglig även för funktionshindrade människor. Det faktum att myndigheter har ensamrätt på myndighetsutövning, exempelvis att ge bygglov, att bevilja färdtjänst eller att ge asyl, gör det extra viktigt att de som behöver verkligen kan ta del av väsentlig information från myndigheterna. Alltmer av myndigheternas information placeras på webben. Sveriges samtliga kommuner och landsting har varsin webbplats liksom även Sveriges regering och riksdag (Sveriges Kommuner och Landsting, 2005a samt Sveriges Kommuner och Landsting, 2005b). Frågan är hur användbarheten och tillgängligheten på dessa webbplatser ser ut. Går det verkligen att tala om det samhälle Sveriges regering (2005a) med sin handikappolitik stävar efter; ett samhälle som utformats så att alla människor, oavsett kön, ålder och funktionshinder, kan vara fullt delaktiga? Författaren till denna uppsats har ett stort intresse för webbplatsers tillgänglighet för funktionshindrade. Intresset grundar sig i författarens nuvarande anställning, som informatör inom den offentliga sektorn. Det ligger således i mitt intresse av att ta reda på hur information som finns på en webbplats kan göras så tillgänglig som möjligt även för funktionshindrade personer. Regeringen slår i sin handikappolitik fast att förbättrad tillgänglighet är en viktig demokratifråga och det finns även lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshindrade (Sveriges regering, 2005b & Sveriges regering, 2005c). Vidare slår regeringen fast att myndigheter har en särskild skyldighet att arbeta för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga även för funktionshindrade personer (Sveriges regering, 2005b). Området tillgänglighet för funktionshindrade på webbplatser är stort och det är därför nödvändigt att avgränsa vad som ska undersökas. En av de mest förekommande funktionsnedsättningarna är lässvårigheter: uppskattningsvis saknar 25 % av Sveriges vuxna befolkning den läsförmåga som uppfyller kraven i årskurs 9 och så många som 8 5

% av befolkningen har svåra lässvårigheter (Centrum för Lättläst, 2004b). Detta funktionshinder kan innebära stora svårigheter i den dagliga livsföringen, exempelvis när det gäller kontakter med olika myndigheter (Centrum för Lättläst, 2004a). Det är därför angeläget att den information som finns på kommunernas webbplatser är tillgänglig, även för de som har nedsatt läsförmåga, dels för att den enskilde individen ska kunna leva ett fullgott liv, dels för att det gynnar det demokratiska samhället. I denna undersökning kommer därför studeras om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för människor med lässvårigheter. Utöver detta ska undersökas vilken information som är viktigast att översätta till lättläst svenska. Mer information om lättläst svenska finns i kapitel 2.3. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att granska om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter, om det kan finnas brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt åtgärder som kan vidtas för att förbättra tillgängligheten för denna användargrupp. Med begreppet tillgänglighet avses i denna uppsats hur väl informationen uppfyller riktlinjerna för lättläst svenska, som presenteras i kapitel 2.3.2, samt hur väl informationen uppfyller WCAG 1.0 riktlinje 14, som presenteras i kapitel 2.1.2. 1.3 Frågeställningar 1. a Kan informationen på svenska kommuners webbplatser anses vara tillgänglig för personer med lässvårigheter? b Om informationen inte kan anses vara tillgänglig, vilka åtgärder kan då vidas för att åtgärda bristerna? 2. Vilken information på en kommuns webbplats är mest relevant att översätta till lättläst svenska? Frågeställningarnas inbördes prioritet Högst prioritet har fråga 1. Avsikten är att ta reda på om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Detta görs genom att undersöka hur väl texterna på webbplatserna motsvarar WCAG 1.0 riktlinje 14 och riktlinjerna för lättläst svenska. I studien berörs även eventuella brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning och åtgärder som kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Frågan är viktig eftersom ett stort antal vuxna människor i Sverige har svårigheter att läsa och informationen på kommunernas webbplatser bör anpassas för att tillgodose även deras behov. Genom att undersöka hur anpassningen ser ut i nuläget samt vilka brister som finns ges förutsättningar att åtgärda bristerna och förbättra tillgänglighetsanpassningen. Ett slumpmässigt urval på 30 kommuner kommer att undersökas och målsättningen är att svaret på denna fråga ska kunna generaliseras till att gälla Sveriges samtliga 290 kommuner. Mer information om hur det slumpmässiga urvalet genomförts finns i kapitel 3.1. Lägst prioritet av frågeställningarna har fråga 2. Denna frågeställning är en följdfråga till fråga 1 och berör den fortsatta tillgänglighetsanpassningen av kommunernas webbplatser. Att ta reda på vilken information som är mest angelägen att få översatt till lättläst svenska kan underlätta anpassningen och säkerställa dess värde. Detta eftersom översättning av för få delar av en webbplats innehåll innebär att användarna riskerar att gå miste om för dem väsentlig information och att de inte kan få förtroende för webbplatsen. Översättning av för stora delar av en webbplats innehåll, eller översättning av information användarna inte är intresserade av, betyder att det översatta materialet kanske inte kommer att användas. Överflödig översättning innebär dessutom en 6

obefogad kostnad för kommunerna. Delar av denna undersökning görs i en tillgänglig grupp användare och resultatet kan därför inte generaliseras (Patel & Davidsson, 2003). Mer information om urvalet till användarundersökningen finns i kapitel 3.3. 1.4 Avgränsningar Undersökningen begränsas till 30 kommuner, ett slumpmässigt utvalt stickprov. Undersökningen omfattar ca 10 % av Sveriges sammanlagt 290 kommuner. En beskrivning av hur stickprovet utförts finns i kapitel 3.1. Endast kommunernas webbplatser omfattas av undersökningen. Av riktlinjerna i WCAG 1.0 beaktas endast riktlinje 14, detta eftersom det är denna riktlinje som behandlar det skrivna språket som används på webbplatser. Riktlinjerna WCAG 1.0 introduceras i kapitel 2.1.1. Lättläst svenska jämställs med den definition som presenteras i kapitel 2.3.1. Riktlinjer som texter bör uppfylla för att anses vara lättlästa presenteras i kapitel 2.3.2. Informationen på webbplatserna utvärderas endast enligt WCAG 1.0 riktlinje 14 och riktlinjerna för lättläst svenska, som presenteras i kapitel 2.1.2 respektive 2.3.2. Tillgången av information på lättläst svenska kommer ej att räknas i antalet sidor eller procentuell del av webbplatsen, då detta kan vara svårt att uppskatta vid exempelvis dynamiskt uppbyggda sidor. Istället konstateras om information på lättläst svenska finns på webbplatsen eller ej, samt vilken information som i så fall finns översatt. Webbansvariga i samtliga kommuner som valts ut i stickprovet har i en enkätundersökning tillfrågats om sina erfarenheter av lättläst information. I en andra enkätundersökning har en grupp användare tillfrågas om sina erfarenheter av lättläst svenska på kommunens webbplats. Antalet användare som medverkar begränsas till maximalt 10 personer. En beskrivning av hur urvalet av användare gjorts finns i kapitel 3.3. 1.5 Definitioner och förklaringar I detta kapitel presenteras definitioner och förklaringar av begrepp som förekommer i uppsatsen men som ej behandlas i teorikapitlet. Informationsteknik: ett relativt generellt begrepp som vanligen åsyftar användandet av datorer och Internet för att hantera information. Förkortas IT. (Svenska datatermgruppen, 2005b). Webbplats: en eller flera sammanlänkade webbsidor som behandlar information om ett ämne eller en verksamhet. Samtliga webbsidor på en webbplats har samma utgivare (Svenska datatermgruppen, 2005e). Ingångssida: den webbsida som tjänstgör som ingång till en viss webbplats. Ingångssidan är den första sida som visas för användaren då denne öppnar webbplatsen i sin webbläsare (Svenska datatermgruppen, 2005c). Översikt: en återgivning av hur webbplatsen är uppbyggd och visas på en av webbplatsens sidor. Översikten kan liknas vid en innehållsförteckning och finns vanligen tillgänglig från webbplatsens ingångssida (Svenska datatermgruppen, 2005f). HTML och XML: två så kallade märkspråk som används för att markera vilka logiska kategorier olika textstycken tillhör, till exempel rubrik, ingress och hyperlänk. Märkningen av texterna görs med så kallade märkord. HTML och 7

XML är speciellt anpassade för användning på Internet (Svenska datatermgruppen, 2005a). Ramar: en teknik i HTML som gör det möjligt att dela in en webbsida i flera rutor, där varje ruta innehåller ett enskilt HTML-dokument. Med hjälp av ramar kan man exempelvis visa en meny i en ram och valt dokument i en annan ram (Svenska datatermgruppen, 2005d). Funka Nu: ett företag som i nära samarbete med handikapprörelsen utvecklat metoder för att åstadkomma och säkerställa ökad tillgänglighet på Internet (Funka Nu, 2005a). Funka Nu bildades år 2000 som ett projekt av handikapp.se, handikapprörelsens IT-förening (Funka Nu, 2005b). Handikappombudsmannen: en statlig myndighet som bland annat arbetar för att motverka diskriminering på grund av funktionshinder (Handikappombudsmannen, 2005). Handikappombudsmannen har tagit fram information och rekommendationer om tillgänglig information, exempelvis för webbplatser (Handikappombudsmannen, 2004). 24-timmarsmyndigheten: ett begrepp som står för en användarorienterad och tillgänglig myndighet. 24-timmarsmyndigheten har tagit fram rekommendationer och riktlinjer för att skapa bra och användbara webbplatser (24-timmarsmyndigheten, 2005). 1.6 Disposition Kapitel 1 Inledning I detta kapitel redovisas uppsatsens ämne och syfte, samt författarens engagemang för och kunskaper i ämnet. Problemformulering, frågeställningar och deras inbördes prioritet, samt avgränsningar i studien presenteras. Definitioner och förklaringar av begrepp som inte behandlas i teorikapitlet introduceras här. Kapitel 2 Teori I kapitlet redogörs för begreppet tillgängliga webbplatser och riktlinjerna WCAG 1.0. Vidare förklaras begreppet lässvårigheter och vad som kan orsaka detta, samt skillnaden mellan lässvårigheter som funktionshinder och som handikapp. En definition av lättläst svenska presenteras och två alternativa metoder att göra texter lättare att läsa beskrivs kortfattat. Här redovisas också varför lättläst information behövs på svenska kommuners webbplatser och hur många som är i behov av lättlästa texter. Kapitel 3 Metod Här presenteras de metoder som används i uppsatsen för att genomföra webbplatsundersökningen, enkätundersökningarna med webbansvariga och användargrupp. Urvalet av webbplatser till studien beskrivs detaljerat, liksom urvalet till enkätundersökningarna. Kapitel 4 Resultat I detta kapitel redovisas undersökningen som gjorts av webbplatserna, enkätundersökningen med webbansvariga, samt enkätundersökningen med användargruppen. Data som presenteras i detta kapitel kommer att analyseras för att besvara uppsatsens frågeställningar. 8

Kapitel 5 Analys För att besvara uppsatsens frågeställningar analyseras här den data som redovisas i resultatkapitlet. Analysen och besvarandet av frågeställningarna sker även med hjälp av den teori som presenterades i teorikapitlet. För att kunna besvara frågeställningarna utförs även nödvändiga beräkningar av data från resultatkapitlet. Kapitel 6 Diskussion I detta kapitel fördjupas resonemangen från analyskapitlet. I tidigare kapitel har resultaten av undersökningarna framställts relativt strikt, men här förs ett friare resonemang kring svaren på frågeställningarna. I kapitlet görs även en kritisk analys av uppsatsens genomförande. Kapitel 7 Referenser Här finns en förteckning över samtliga källor som refereras till i uppsatsen. 9

2 Teori I kapitlet redogörs för begreppet tillgängliga webbplatser och riktlinjerna WCAG 1.0. Vidare förklaras begreppet lässvårigheter och vad som kan orsaka detta, samt skillnaden på lässvårigheter som funktionshinder och som handikapp. En definition av lättläst svenska presenteras och så även stiftelsen Centrum för Lättläst. Även två alternativa metoder att göra texter lättare att läsa beskrivs kortfattat. Här redovisas också varför lättläst information behövs på svenska kommuners webbplatser och hur många som är i behov av lättlästa texter. 2.1 Riktlinjer för tillgängliga webbplatser Med tillgängliga webbplatser åsyftas här webbplatser som alla, oavsett funktionshinder, kan använda. De riktlinjer som framställs är Web Content Accessibility Guidelines 1.0 (WCAG 1.0), utvecklade av Web Accessibility Initiative (WAI). WAI en del av World Wide Web-konsortiet (W3C) med över 500 medlemsorganisationer över hela världen, som arbetar för att understödja utvecklingen av Internet (W3C, 2005a). WAI är den grupp som ansvarar för att Internet ska vara tillgängligt för människor med funktionshinder och för att nå detta mål har de bland annat utvecklat WCAG 1.0 (W3C, 2005b). För att ytterligare styrka WCAG:s validitet kan nämnas att svenska Handikappombudsmannen (2004) och Hjälpmedelsinstitutet (2005b) tillhandahåller riktlinjer för tillgänglighet och hänvisar till WCAG 1.0 när det gäller tillgänglighet på webbplatser. Riktlinjerna WCAG är speciella, då de behandlar tillgänglighet för funktionshindrade snarare än användbarhet i allmänhet. Därtill kommer de från W3C, en stor och allmänt accepterad organisation som under mer än ett decennium tagit fram standarder och riktlinjer för webben. WCAG riktar sig till alla som utvecklar innehåll för webben, exempelvis webbredaktörer och webbansvariga. Det främsta målet med riktlinjerna är att stödja och utveckla tillgängligheten på webben för funktionshindrade, men anvisningarna gör innehållet på webbplatser mer tillgängligt för alla användare (W3C, 1999b). Då denna uppsats är inriktad på att undersöka om informationen på svenska kommuners webbplatser är tillgänglig för personer med lässvårigheter kommer endast riktlinje 14 att beaktas, då det är denna som behandlar det skrivna språket som används på webbplatser. Riktlinje 1-13 presenteras kortfattat för att undvika att ta riktlinje 14 ur sitt sammanhang. 2.1.1 WCAG 1.0 Här redogörs för WCAG 1.0 som består av 14 riktlinjer, eller allmänna grundregler, för tillgänglighet på webben. All information är hämtad från Web Content Accessibility Guidelines 1.0 (1999b), samt den svenska översättningen av WCAG 1.0: Riktlinjer för utformning av innehåll på webben, version 1.0 (1999a). Riktlinje 1 Tillhandahåll motsvarande, alternativ information för auditoriskt och visuellt innehåll Tillhandahåll innehåll som, när det presenteras för användaren, uppfyller samma funktion eller syfte som det auditoriska eller visuella innehållet. Riktlinje 2 Förlita dig icke på färg allenast Se till att text och bilder är begripliga när de visas utan färg. 10

Riktlinje 3 Använd kodning och formatmallar (style sheets) och gör det rätt Koda dokumenten med rätt strukturelement. Styr presentationen med formatmallar (style sheets) snarare än med presentationselement och -attribut. Riktlinje 4 Se till att det är tydligt vilket språk som används i texten Använd kodning som förenklar uttal och tolkning av förkortad eller utländsk text. Riktlinje 5 Skapa tabeller som mjukt kan omvandlas till text Se till att det finns tillräcklig kodning av tabellerna så att de kan omvandlas till löpande text av webbläsare som kan hantera detta. Riktlinje 6 Se till att sidor som använder nya tekniker kan övergå mjukt till presentation med äldre teknik Se till att sidor är tillgängliga även när stöd inte finns för nya tekniker, eller när ny presentation är avstängd. Riktlinje 7 Se till att användaren kan styra tidskritiska ändringar av innehållet själv Se till att rörliga, blinkande, rullande, eller självuppdaterande objekt och sidor kan pauseras eller avbrytas. Riktlinje 8 Se till att användargränssnittet för skärmobjekt är lika tillgängliga som webbsidorna Se till att användargränssnittet för objekt som du skapar inom ramen för dina webbsidor också följer principerna för tillgänglighet, exempelvis genom att inte vara knutna till en viss typ av funktion, tangentbord etc. Riktlinje 9 Utforma för oberoende av presentationsutrustningen Se till att funktioner som aktiverar sidelement fungerar med olika typer av pekdon, tangentbord etc. Riktlinje 10 Använd interimslösningar Använd interimslösningar för att öka tillgängligheten, så att stödtekniker för funktionshindrade, och äldre webbläsare, kan fungera korrekt. Riktlinje 11 Använd W3C:s tekniker och riktlinjer Använd W3C:s tekniker (som de är specificerade), och följ riktlinjerna för tillgänglig information. Där du inte kan använda teknik från W3C, eller där användningen av det skulle innebära att materialet inte kan gå över mjukt till andra format, gör en alternativ version av innehållet som är tillgänglig. 11

Riktlinje 12 Tillhandahåll information som ger användaren möjlighet att förstå var i dokumentet hon är Tillhandahåll information som ger användaren möjlighet att förstå var i dokumentet hon är, och förstå komplexa sidor och element. Riktlinje 13 Tillhandahåll tydliga navigationsanvisningar Tillhandahåll tydliga och konsekventa navigationsanvisningar - information om var användaren är, navigationslister, en karta över webbplatsen - för att öka sannolikheten att en person finner vad de söker på din webb. Riktlinje 14 Se till att dokument är lättillgängliga och inte tillkrånglade Se till att dokument är lättillgängliga, tydliga, och inte tillkrånglade så de är enkla att förstå. Att använda en konsekvent sidlayout, bilder som är lätta att känna igen samt ett enkelt och lättillgängligt språk är till nytta för alla användare. I synnerhet underlättar det för människor som har svårt att läsa och förstå. 2.1.2 WCAG 1.0 riktlinje 14 Riktlinjerna och dess numrering är hämtade från WCAG 1.0; Riktlinjer för utformning av innehåll på webben, version 1.0 (1999a). 14.1 Använd ett enkelt språk som är anpassat till innehållet på webbplatsen. 14.2 Komplettera texten med bilder eller ljud om det understödjer förståelsen av webbsidan. 14.3 Använd samma presentationsstil och layout på alla webbplatsens sidor. 2.2 Lässvårigheter som funktionshinder och handikapp Det är väsentligt att skilja på begreppen funktionshinder och handikapp. Ett funktionshinder är en nedsättning eller begränsning i en individs funktionsförmåga, till följd av en skada, sjukdom eller annan störning. Skadan, sjukdomen eller störningen kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell art. Ett handikapp däremot, är de negativa följder som kan uppkomma när en person med ett funktionshinder och omgivningen möts. Handikappet är alltså ett förhållande mellan funktionshindret och individens omgivning. Det är därmed helt tänkbart att bristande anpassning av funktionshindrade personers omgivning skapar handikappen. Detta betyder att det är möjligt att minska handikappen om samhället anpassas för alla människors behov (Dammert, 2000 & Sveriges regering, 1979). Lässvårigheter är ett funktionshinder, men måste inte nödvändigtvis innebära ett handikapp för dem som har denna funktionsnedsättning. Individer med samma typ av funktionshinder kan uppleva graden av handikappet olika, eftersom denna är relativ till omgivningens anpassning (Brodin & Lindstrand, 2003). Att ha lässvårigheter innebär att man kan läsa men att det tar längre tid och det inte alltid blir rätt. Lässvårigheter är ofta, men inte alltid, sammankopplat med att ha skrivsvårigheter. Vissa individer kan således ha problem med att skriva, medan de kan läsa utan större problem, eller omvänt. (Hjälpmedelsinstitutet, 2005a). Enligt Dyslexiskolan (2005) är typiska tecken på att någon har lässvårigheter om denne till exempel: 12

läser långsamt och därmed förlorar läsförståelse läser fel på småord, exempelvis den - de eller vad - var har problem att följa textraden gissar ord och hoppar över bokstäver och ändelser kastar om bokstäver, exempelvis brukar - burkar betonar ord fel och har svårt att uttala långa ord har problem att minnas ordningsföljder, exempelvis alfabetet och veckodagarna. Gruppen användare som har lässvårigheter är inte enhetlig. Enligt Hjälpmedelsinstitutet (2005b) och Ahlén (2003) kan lässvårigheter orsakas av ett flertal faktorer: afasi, demens, dyslexi, hörselnedsättning, hjärnskada, koncentrationssvårigheter, synnedsättning, samt utvecklingsstörning. Även personer som är tvåspråkiga eller har ett annat modersmål än svenska kan ha lässvårigheter. I bilaga 1 ges kortfattade beskrivningar av dessa faktorer, främst för att ge förståelse för den stora variation som finns bland dem som har lässvårigheter. 2.3 Lättläst svenska Det finns ett antal metoder att göra texter lättare att läsa, varav så kallad lättläst svenska är en. Anledningen till att just denna metod valts till undersökningen är att den riktar sig mot en relativt stor målgrupp, vilket är viktigt med tanke på de olikheter som finns bland de som har lässvårigheter. Kritik mot lättläst svenska är att dessa texter enbart riktar sig till utvecklingsstörda personer och att lättlästa texter är undermåliga produkter (Eliasson, 2001). Lundgren (2002) anser emellertid att texter på lättläst svenska lämpar sig väl både för dyslektiker, utvecklingsstörda, afatiker med flera. Vidare anser han att stiftelsen Centrum för Lättläst (se bilaga 2) har stor kunskap om lättlästa texter, vilket är till nytta för fler än bara utvecklingsstörda. Lundgren (2002) anser vidare att det inte handlar om att skriva förenklat, utan att skriva begripligt. Centrum för Lättläst (2004b) menar att deras texter riktar sig till alla som av någon anledning har svårt att läsa. Mer information om Centrum för Lättläst samt exempel på lättlästa texter finns i bilaga 2. Ett annat skäl till att välja lättläst svenska är att studien gäller just svenska kommuners webbplatser. Det är inte säkert att alla kommuner i sin egen organisation har kompetens inom området lässvårigheter, lättläst svenska och webbpublicering. För att lyckas med anpassningen av informationen på webbplatserna kan man därför behöva hämta den kunskapen utanför den egna verksamheten. Lättläst svenska är då ett bra alternativ eftersom Centrum för Lättläst tillhandahåller en sådan tjänst, vilken presenteras kortfattat i bilaga 2. Andra metoder att skriva enklare svenska är exempelvis Klarspråk och Läsbarhetsindex (LIX), vilka presenteras kortfattat i kapitel 2.4. Dessa lämpar sig kanhända också för ändamålet, men bedömningen görs att lättläst svenska i det här fallet är det bästa valet. Anledningen till detta är att Klarspråk inte riktar sig specifikt till personer med lässvårigheter, utan syftar till att göra kanslisvenskan mer tillgänglig för alla. Med LIX räknas texts läsbarhet ut matematiskt, men i övrigt tas ingen hänsyn till textens utseende. Det går även att medvetet lura LIX och få ett värde som säger att texten är lättläst även om den inte är det. Däremot riktar sig lättläst svenska till personer med lässvårigheter och tar även hänsyn till textens layout, typsnitt, bokstavsstorlek och andra faktorer som kan påverka en texts läsbarhet. Det skulle vara möjligt att i en undersökning kombinera lättläst svenska med exempelvis LIX, men författaren bedömer att en sådan undersökning skulle bli mycket omfattande och inte rymmas inom ramen för denna uppsats. 13

2.3.1 Definition av lättläst svenska Lättläst svenska (hädanefter även kallat lättläst) är skriven med ett enklare språk än texter i regel är och har en klar struktur. Den definition som presenteras här är formulerad av Centrum för Lättläst. För att en text ska kunna kallas lättläst måste den uppfylla krav på innehåll, språk, utseende och bilder (Centrum för Lättläst, 2004b). När det gäller innehållet i en text kan man säga att texter som handlar om ett för läsaren välkänt ämne är lättare att läsa än andra texter som handlar om ett mindre välkänt ämne. Det är viktigt att inte ta förkunskaper för givna när man ska författa en lättläst text (Centrum för Lättläst, 2004b). Texten ska skrivas så att den kan läsas och förstås även om läsaren har minimala kunskaper i ämnet som behandlas. Som exempel är det bättre att skriva att kommunens politiker bestämt att simhallen ska stängas, än att skriva att det har beslutats att simhallen ska läggas ned, det vill säga att man använder en aktiv verbform och skriver vem som gjort vad (Centrum för Lättläst, 2004a). Språket i en lättläst text ska vara enkelt och klart. Lättlästa texter är skrivna med vanliga och vardagliga ord som de flesta människor förstår och om man ändå måste använda komplicerade eller ovanliga ord ska dessa förklaras (Centrum för Lättläst, 2004b). Förkortningar ska inte heller användas då dessa kan vara svåra att förstå. Personer med lässvårigheter kan ha problem att läsa långa meningar och följa långa rader text, därför bör författare av lättlästa texter göra meningarna korta och avstå från långa rader. Detta kallas för frasanpassat radfall och innebär att man skriver en mening per rad och längre meningar delas upp på två eller tre rader (Centrum för Lättläst, 2004a). Nedan följer ett exempel på fransanpassat radfall, hämtat från Centrum för Lättläst (2004a). Många läsare tycker också att det är jobbigt med långa rader. Därför skriver vi ofta lättlästa texter på det här sättet med korta rader. Vi kallar det frasanpassat radfall. Vi börjar på en ny rad efter punkt och ibland delar vi upp en mening på två eller tre rader. Bildspråk och liknelser kan vara svåra att tolka för en ovan läsare och ska därför undvikas. Exempelvis kan bildspråk och liknelser tolkas bildligt och ge upphov till förvirring. Det är alltså bättre att skriva att en person gjort av med sina pengar på något onödigt, än att skriva att personen har kastat pengarna i sjön (Centrum för Lättläst, 2004a). En lättläst text ska vara luftig för att ge läsaren en känsla av att texten är möjlig att ta sig igenom. En alltför kompakt textmassa gör det svårt för en person med lässvårigheter att följa med i texten. Radavståndet kan med fördel ökas och texten bör skrivas med lite större bokstäver än vanligt (Centrum för Lättläst, 2004b). Versaler och kursiv stil ska inte användas då det försvårar för läsaren (Centrum för Lättläst, 2004a). Det är viktigt att välja ett tydligt typsnitt, utan extra utsmyckning som kan göra det svårt att uppfatta bokstäverna (Centrum för Lättläst, 2004b). Som exempel på tydliga typsnitt kan nämnas så kallade sans-seriftypsnitt, vars bokstäver är rena och helt utan dekoration (W3C, 1998). Ett exempel på hur texter kan se ut när de är skrivna med sans-seriftypsnitt respektive seriftypsnitt följer nedan. Båda texten nedan, hämtad från Centrum för Lättläst (2004a). Båda texterna är skrivna med storleken 12 punkter, men den första texten är skriven med sans-seriftypsnittet Arial och den andra texten är skriven med typsnittet Monotype Corsiva. 14

Information kan ofta vara svår att förstå. Vi gör texterna lättare att läsa. Vi kan också hjälpa till att välja bilder och att göra en lättläst formgivning. Information kan ofta vara svår att förstå. Vi gör texterna lättare att läsa. Vi kan också hjälpa till att välja bilder och att göra en lättläst formgivning. Bilder tillför positiva egenskaper till lättlästa texter, förutsatt att de associerar till det texterna handlar om. En bild kan hjälpa till att lyfta fram textens innehåll och öka läsarens förståelse. Om bilden däremot inte anknyter till texten kan den istället förvirra läsaren och ha en negativ effekt på förståelsen. Bilder hjälper dessutom till att göra texten luftig, vilket underlättar för läsare med lässvårigheter. Lättlästa texter kan vara mer eller mindre lättlästa och finns i tre olika svårighetsnivåer: Lätt, Lättare och Lättast (Centrum för Lättläst, 2004b). Mer information om nivåerna samt exempel på texter finns i bilaga 2. 2.3.2 Riktlinjer för lättläst svenska Följande är en sammanfattning av definitionen av lättläst svenska i kapitel 2.3.1, att använda som riktlinjer för om texter på kommunernas webbplatser kan anses vara lättlästa eller ej. Sammanfattningen är gjord specifikt för denna uppsats, likaså är numreringen som är skapad för att underlätta hänvisningar till respektive riktlinje. 1. Innehåll 1.1 Förkunskaper i ämnet som behandlas ska inte vara nödvändiga. 1.2 Använd aktiva verbformer. 2. Språk 2.1 Använd vanliga och vardagliga ord. 2.2 Förklara komplicerade eller ovanliga ord. 2.3 Undvik eller förklara förkortningar. 2.3a Undvik vanliga förkortningar såsom bl. a., m.fl., t.ex., s.k., ca, kr, f.d., min., tel., obs. och kl (Svenska språknämnden, 2001). 2.3b Undvik eller förklara förkortningar som är mer specifika för olika verksamheter. 2.4 Undvik bildspråk och liknelser. 2.5 Undvik långa textrader. 3. Utseende 3.1 Texten ska vara luftig. 3.2 Undvik versaler i löpande text. 3.3 Använd något större bokstäver än vanligt. 3.4 Välj ett tydligt typsnitt. 4. Bilder 4.1 Eventuella bilder ska anknyta till texten. 2.4 Andra metoder att skriva lättare svenska Lättläst svenska är inte det enda sättet att göra texter lättare att läsa och förstå. Här presenteras metoderna Klarspråk och Läsbarhetsindex, LIX, som används av 15

myndigheter och en del bokförlag. Avsikten är att visa på skillnaderna mellan dessa två metoder och lättläst svenska. I kapitel 2.3 redogörs för varför dessa metoder inte används i denna uppsats. 2.4.1 Klarspråk Statens Klarspråksgrupp har sedan 1993 arbetat på regeringens uppdrag med språkvård hos myndigheterna. Klarspråk innebär bland annat att skriva för läsaren, planera innehållet, sammanfatta det viktigaste, använda begripliga ord och förklara svåra fackord (Regeringskansliet, 2004). Klarspråksgruppen förmedlar kunskap om svenska språket och hjälper myndigheterna att skriva bättre och mer begripliga texter. Målen för Klarspråksgruppen är att genom Klarspråk bland annat öka medborgarnas tilltro för myndigheterna, samt befrämja demokratin och rättssäkerheten. Klarspråksgruppens rekommendationer liknar till viss del rekommendationerna för lättläst svenska. Skillnaden är att Klarspråk inte riktar sig specifikt till personer med lässvårigheter, utan syftar till att göra kanslisvenskan mer lättförstådd för alla (Regeringskansliet, 2004). 2.4.2 Läsbarhetsindex, LIX Läsbarhetsindex, eller LIX, utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson. LIX bygger på en matematisk formel, Lix=Lm+Lo, där Lm är det genomsnittliga antalet ord per mening och Lo är antalet långa ord per mening i procent. Långa ord definieras som ord med mer än sex bokstäver. LIX-värdet avrundas till ett heltal och ligger vanligtvis mellan 20 och 60 (Björnsson, 1968). För att därefter tolka om texten är lättläst rekommenderar Björnsson (1968) att följande skala används: LIX-värde Svårighetsgrad 20 Mycket lätt 30 Lätt 40 Medelmåttig 50 Svår 60 Mycket svår Melin (2001), menar att LIX är en mycket pålitlig metod för att avgöra texters läsbarhet och att texter som med en LIX-mätning får ett högt värde med all sannolikhet är svåra. Däremot anser Melin (2001) att LIX slutar gälla om man skriver eller skriver om texter så att deras LIX-värde ska bli lägre och att det finns sätt att avsiktligt eller oavsiktligt överlista LIX. Med LIX kan man matematiskt räkna ut en texts läsbarhet, men LIX säger inte så mycket om textens andra egenskaper (Hagman, 2004). LIX tar ingen hänsyn till textens utseende i övrigt, exempelvis layout, teckenstorlek och typsnitt, så som lättläst svenska gör. Høien & Lundberg (1999, s. 316) stämmer in i kritiken och kallar LIX för ett mekaniskt tillvägagångssätt som bygger på en enkel formel. 2.5 Behovet av lättläst information på svenska kommuners webbplatser Innan uppsatsen fortskrider längre kan det vara intressant att resonera kring varför, och om, information på lättläst svenska behövs på svenska kommuners webbplatser. Finns det ett behov av denna typ av anpassning på just dessa webbplatser. Som tidigare nämnts har cirka 25 % av den vuxna befolkningen i Sverige lässvårigheter, det vill säga att de inte når upp till den nivå man bör göra efter att ha avslutat grundskolan. 25 % av befolkningen motsvarar cirka 2 250 000 människor 16

(Statistiska Centralbyrån, 2005), en tämligen stor grupp. Denna grupp kan läsa och förstå enkla texter där innehållet är bekant, men blir texterna svårare stöter de på problem. Exempelvis kan de ha svårt att läsa och förstå en tidningsartikel om ett ämne de inte känner till på förhand. Ungefär 8 % av befolkningen har stora lässvårigheter (Centrum för Lättläst, 2004b). Det går följaktligen inte att ta för givet att alla vuxna människor i Sverige kan läsa och förstå vanliga texter. Orsakerna till lässvårigheterna är många, precis som nämnts i kapitel 2.1, och kan yttra sig på olika sätt. Oavsett orsak blir resultaten av svårigheterna ungefär desamma. Personer med lässvårigheter har problem att ta till sig textbaserad information, alltså det som finns skrivet i tidningar, böcker, reklam, brev från myndigheter etc. Dessa svårigheter gäller inte bara tryckt text utan även IT-baserad text (Andersson, 2001), såsom e-postmeddelanden och text på webbplatser. Att inte kunna läsa så bra som förväntas av en är inget man väljer och konsekvenserna av att ha lässvårigheter kan vara allvarliga för den enskilde individen. Personer som har lässvårigheter kan exempelvis undvika att söka ett arbete eller gå med i föreningar eftersom det innebär att de måste läsa. De kan be andra att uträtta tillsynes enkla ärenden, eftersom dessa kan innebära läsning. Brev från myndigheterna kan kastas oöppnade för att undgå skammen av att inte förstå (Andersson, 2001). Medverkan i samhället kan begränsas för personer med lässvårigheter, de kan inte ta till sig den information som finns tillgänglig för människor med normal läsförmåga och får stå utanför. I förlängningen kan detta utgöra ett hot mot vårt demokratiska system. Personer med stora lässvårigheter kan ha vant sig vid att text inte går att förstå och läser passivt vidare, utan att veta vad de läser (Andersson, 2001). Enligt Gardelli (2004) kan IT hjälpa funktionshindrade människor att påverka sin situation som samhällsmedborgare. Gardelli (2004) menar vidare att funktionshindrade människor över lag är positivt inställda mot teknik men att tekniken måste vara till nytta för att den ska komma att användas. Funktionshindret får inte innebära ett handikapp vid teknikanvändandet, vilket kan vara fallet om personer med nedsatt läsförmåga inte kan förstå den text som finns på exempelvis en webbplats. Om tekniken som används inte kan kompensera ett funktionshinder kan detta försvåra användandet och användaren kan förvandlas till en icke-användare (Gardelli, 2004). Funktionshindret lässvårigheter kan till en del uppvägas med hjälp av lättlästa texter och därmed öka möjligheterna för denna grupp att ta del av den information som finns på till exempel Internet. Anledningen till att det är viktigt att funktionshindrade kan ta del även av den information som finns på Internet är, som tidigare konstaterats, att myndigheterna placerar alltmer information på sina webbplatser. Människor idag förväntas vara självständiga och kapabla att ta eget ansvar för sina liv samt på egen hand skaffa den information de behöver (Gardelli, 2004). Detta kan dock försvåras avsevärt för någon som har lässvårigheter eftersom kanslisvenskan kan vara för svår att förstå och att denne inte ens bryr sig om att försöka (Lättläst, 2004a samt Gardelli, 2004). Målet är att alla oavsett funktionshinder ska kunna ta del av samhällsinformationen. Kommunerna har ett särskilt ansvar att verka för att deras information ska vara tillgänglig även för funktionshindrade personer och följaktligen skulle lättlästa texter på kommunernas webbplatser underlätta för personer med lässvårigheter. 17

3 Metod I uppsatsen undersöks om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter, samt om det kan finnas brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning. Undersökningen görs genom att studera hur väl informationen på webbplatserna uppfyller dels WCAG 1.0 riktlinje 14 som presenteras i kapitel 2.1.2, dels riktlinjerna för lättläst svenska som presenteras i kapitel 2.3.2. Dessutom undersöks om det finns någon information översatt till lättläst svenska. För att ytterligare bredda studien kommer enkätundersökningar med webbansvariga i respektive kommun samt med en användargrupp att genomföras. I uppsatsen hänvisas till en rad dokument, både tryckt och elektroniskt material. Det tryckta materialet har erhållits genom sökningar i Växjö universitetsbiblioteks katalog och även upplånats därifrån. Dessutom har informationsmaterial rekvirerats från Centrum för Lättläst. Det elektroniska materialet har hittats genom sökningar på Växjö universitetsbiblioteks databaser samt på Internet. Som sökord har använts WAI, lättläst, lässvårigheter, tillgänglighet samt funktionshinder. Vidare har viss del elektroniskt material erhållits som ett resultat av de hyperlänkar som förbinder webbplatser med information om lättläst, lässvårigheter och intresseföreningar med varandra. Materialet från Växjö universitetsbibliotek betraktar författaren som trovärdiga källor. Övrigt material har granskats källkritiskt och kommer från vad författaren anser vara tillförlitliga uppgiftslämnare, exempelvis erkända handikapporganisationer, statliga stiftelser och myndigheter. Den mest givna metoden att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter är att göra en totalundersökning. Detta eftersom metoden tillåter att man med säkerhet kan uttala sig om hela populationen (Patel & Davidsson, 2003). Problematiken med att använda denna typ av undersökning är att den innebär svårigheter med det praktiska arbetet vid större populationer. I Sverige finns 290 kommuner, vilka samtliga har en webbplats (Sveriges Kommuner och Landsting, 2005b). Detta innebär att det finns 290 webbplatser som ska studeras i en totalundersökning, en för stor population för att kunna undersökas i denna uppsats. Följaktligen krävs en metod som tillåter generella uttalanden om populationen med utgångspunkt i en undersökning av en mindre del av populationen. Lösningen är att göra ett slumpmässigt urval; ett urval som skapar en mindre grupp som i grundläggande hänseenden är en miniatyr av hela populationen. Denna miniatyr av populationen är ett så kallat stickprov eller sample. Med utgångspunkt i att urvalet görs korrekt kan resultaten som fås från stickprovet generaliseras och förväntas gälla för hela populationen (Patel & Davidsson, 2003). Mer information om det slumpmässiga urvalet finns i kapitel 3.1. Utöver detta kommer två grupper att få svara på en enkätundersökning. De två grupperna är användare med lässvårigheter samt webbansvariga i de kommuner som ingår i studien. Anledningen till att enkätundersökning väljs som metod istället för intervju är att det är alltför tidskrävande att genomföra intervjuer med samtliga webbansvariga samt med användargruppen, detta särskilt när individerna i grupperna är utspridda geografiskt. 3.1 Studie av information kommunernas webbplatser Som tidigare nämnts är den bästa metoden att säkerställa möjligheten att generalisera resultaten av en undersökning utförd i en mindre del av populationen till hela populationen att göra ett slumpmässigt urval (Patel & Davidsson, 2003). För att göra det slumpmässiga urvalet av de kommuner som ska ingå i studien används slumptalsgeneratorn på webbplatsen http://www.random.org (Haahr, 2002). 18

Denna generator producerar med hjälp av atmosfäriskt brus sekvenser av äkta slumptal som inte upprepas (Haahr, 1999). I praktiken skapas det slumpmässiga urvalet genom att en numrerad lista av alla 290 kommuner skapas. Kommunernas namn hämtades från Sveriges Kommuner och Landsting (2005b). Därefter genererar slumptalsgeneratorn en lista med talen 1-290 slumpvis ordnade. De kommuner vars nummer korresponderar med de 30 första slumptalen är de som utgör stickprovet i denna undersökning. Sammanlagt innefattar undersökningen drygt 10 % av Sveriges kommuner. Den omfattning av kommunernas webbplatser som studeras är informationen på ingångssidan, samt informationen på de sidor som ingångssidan har varaktiga länkar till. Med varaktiga länkar menas länkar som går till sidor som berör kommunens huvudsakliga verksamhet och kan anses permanenta på webbplatsen. Som exempel kan nämnas sidor som berör fakta om kommunen, om bostäder, om skolor och utbildning, samt om äldreomsorg. Exempel på icke varaktiga länkar är de som går till sidor med nyheter, aktuella händelser och tillfälliga informationskampanjer. Anledningen att endast permanenta sidor undersöks är att det förefaller rimligt att åtminstone övergripande information om kommunen ska vara tillgänglig även för användare med lässvårigheter. Därtill skulle en undersökning av samtliga webbsidor på webbplatserna ta alltför mycket tid i anspråk för att kunna genomföras i denna uppsats. På de sidor som undersöks utvärderas informationen enligt hur väl den uppfyller dels WCAG 1.0 riktlinje 14 dels riktlinjerna för lättläst svenska. För att inte upprepa samma analys har WCAG 1.0 riktlinje 14.1, det vill säga använd ett enkelt språk som är anpassat till innehållet på webbplatsen, jämställts med riktlinjerna 2.1-2.4 för lättläst svenska. De sistnämnda riktlinjerna är: använd vanliga och vardagliga ord, förklara komplicerade eller ovanliga ord, undvik eller förklara förkortningar samt undvik bildspråk och liknelser. Vidare har WCAG 1.0 riktlinje 14.2, det vill säga komplettera texten med bilder och ljud om det understödjer förståelsen av webbsidan, jämställts med riktlinje 4.1 för lättläst svenska, det vill säga att eventuella bilder ska anknyta till texten. Informationen på webbplatserna har följaktligen utvärderats enligt WCAG 1.0 riktlinje 14.3 och enligt samtliga riktlinjer för lättläst svenska. Dessutom används eventuell sökfunktion, a-ö-lista och översikt för att söka efter information på lättläst svenska. Som sökord används lättläst. Om sådan hittas noteras vad informationen berör för ämnen samt om det är en webbsida på webbplatsen eller ett fristående dokument. Den informationen på lättläst svenska ska motsvara riktlinjerna för lättläst svenska. Med fristående dokument menas ett dokument som inte kan öppnas direkt i webbläsaren utan kräver ett annat program, till exempel Microsoft Word eller Adobe Acrobat Reader, för visning. 3.2 Enkätundersökning med webbplatsansvariga Förutom att studera webbplatserna som tillhör kommunerna i stickprovet, har även webbansvarig i samtliga dessa kommuner ombetts att besvara en enkätundersökning. De kommuner som ska ingå i studien, och därmed även vilka webbansvariga som ombetts svara på enkäten, har valts ut via slumptalsgeneratorn och därmed finns möjligheten att generalisera resultatet, såvida bortfallet inte blir för stort. Om så sker går generaliseringsmöjligheten förlorad (Patel & Davidsson, 2003). Av den anledningen är det viktigt att enkäterna blir besvarade. Att varje individs medverkan är betydelsefull i enkätundersökningen klargörs i missivet. Missivet innehåller information som de webbansvariga behöver innan de besvarar enkäten, till exempel vem som ansvarar för enkäten och dess syfte, hur de besvarade enkäterna kommer att användas, samt hur undersökningens resultat kan komma vederbörande till nytta (Patel & Davidsson, 2003). Dessutom upplyser missivet om att enkätundersökningen kan besvaras anonymt. Valfri anonymitet ska 19

förhoppningsvis minska bortfallet, då den som arbetar i en kommun vars webbplats inte innehåller information på lättläst svenska kan besvara enkäten utan att känna sig utpekad. Frågorna i enkäten berör exempelvis områden som erfarenheter av att ha lättläst svenska på webbplatsen, efterfrågan på denna typ av information, samt planer på att lägga till (mer) lättläst svenska på webbplatsen. Svaren på enkäterna kommer till viss del att betraktas som kommunernas ställningstagande. Den fullständiga enkätundersökningen och missivet finns i bilaga 3. 3.3 Enkätundersökning med användargrupp Den bästa metoden att göra urvalet till denna grupp vore att även här genomföra ett slumpmässigt urval av personer med lässvårigheter i de kommuner som ingår i undersökningen. Detta skulle innebära att resultatet av enkätundersökningen var generaliserbart för användargruppen och därtill för de webbplatser som studeras (Patel & Davidsson, 2003). Arbetet att göra ett sådant urval tar alltför mycket tid i anspråk, då författaren inte lyckats hitta några samordnade register över personer med lässvårigheter. Medlemsregister från intresseföreningar som exempelvis Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter, FMLS (2005) samt Svenska Dyslexiföreningen (2005) kan inte heller nyttjas, då föreningarna har medlemmar både med och utan lässvårigheter. Således skulle det inte vara möjligt att säkerställa att endast personer med lässvårigheter tillfrågas. Föreningarna kan däremot förmedla kontakter med enskilda individer som kan vara intresserade av att delta i en undersökning av det här slaget. Urvalet till denna grupp kommer följaktligen att utgöras av en så kallad tillgänglig grupp, som varken är ett fall eller ett stickprov. Resultatet av enkätundersökningen kommer därför inte att vara generaliserbart, utan endast gälla för den här specifika gruppen (Patel & Davidsson, 2003). Då uppsatsen handlar om tillgänglighetsanpassning för användare med lässvårigheter är det under alla förhållanden intressant och viktigt att få kunskap om vad några av dessa användare anser. Resultatet kan möjligen ses som en antydan om vad en användargrupp skapad av ett bättre urval av skulle anse. Ett eventuellt bortfall i denna undersökning kan inte skada möjligheten till generaliserbarhet, då detta alternativ inte finns. Resultatet gäller som tidigare konstaterat endast den grupp som besvarar enkäten. Ändock är varje individs medverkan betydelsefull eftersom studien ämnar ta reda på vad användare med lässvårigheter anser om tillgängligheten på kommunernas webbplatser. Vikten av att medverka tydliggörs i missivet som medföljer enkäten. Både missiv och enkät är skrivna med ett något förenklat språk för att underlätta för användarna. Missivet innehåller även information som användarna behöver innan de besvarar enkäten, exempelvis vem som ansvarar för enkäten och avsikten med densamma, hur de besvarade enkäterna kommer att användas, samt hur undersökningens resultat kan komma att förbättra användarnas situation (Patel & Davidsson, 2003). Missivet upplyser dessutom om att enkätundersökningen besvaras anonymt. Frågorna i enkäten berör till exempel områden som användarnas behov av information på lättläst svenska, önskemål om vilken information de vill ha översatt, samt om de kan hitta information på lättläst svenska på sin kommuns webbplats. Den fullständiga enkätundersökningen och missivet finns i bilaga 4. 20