Beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Kristianstads kommun

BESLUT 1(33) Kontaktperson Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 010-224 13 06 karin.emanuelsson@lansstyrelsen.se Kristianstads kommun Kommunstyrelsen Beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Kristianstads kommun Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap 14 miljöbalken förordnar länsstyrelsen följande beträffande utvidgat strandskyddsområde inom Kristianstads kommun. Områden som angivits nedan och som angivits som utvidgade strandskyddsområden på de kartor, som hör till detta beslut, omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande. Strandskyddsområdena har markerats enligt följande: Streckad begränsningslinje, flytande strandskydd, innebär att strandskyddszonen omfattar land- eller vattenområden från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Heldragen begränsningslinje, fast strandskydd, innebär att strandskyddszonen avser exakt det område, som avgränsats på kartan. Redogörelse för ärendet I samband med Riksdagens beslut om nya strandskyddsregler från och med den 1 juli 2009 beslutade också Regeringen att ge länsstyrelserna i uppdrag att se över det utvidgade strandskyddet, dvs strandskyddsområden mellan 100 och 300 meter. Motiven till översynen av de utvidgade strandskyddsområdena var flera. Ett motiv var att efter den 31 december 2014 gäller strandskydd inom redan utvidgade områden endast om utvidgningen har beslutats med stöd av den nya bestämmelsen i 7 kap 14 miljöbalken. Om ett nytt beslut inte fattats för de utvidgade områdena, enligt den nya lagstiftningen, så återinträde automatiskt det generella strandskyddet om 100 meter. Ett annat motiv för översynen var att en väl avvägd strandskyddsavgränsning gynnar prövning och tillsyn. Avvägningar ska bygga på noggranna inventeringar/analyser, inklusive kommunicering med kommuner och allmänhet, väl underbyggda motiveringar och genomarbetade beslut samt tydliga kartor. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 102-2847 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

BESLUT 2(33) I Skåne har Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna tidigare reviderat de strandskyddade områdena. Senaste revideringen gjordes i samband med att strandskyddet utvidgades till att, förutom trygga allmänhetens tillgång till strandområden, också omfatta ett skydd för växt- och djurliv. I Skåne har Länsstyrelsen beslutat avseende strandskyddets avgränsningar för varje kommun. Vid vissa vatten har strandskyddet utvidgats genom dessa beslut, vid andra vatten har strandskyddet reducerats eller tagits bort. Länsstyrelsen beslutade om strandskyddets avgränsningar den 12 december 1996 för kommunerna inom tidigare Malmöhus län och den 7 juni 2002 för kommunerna inom tidigare Kristianstads län. Länsstyrelsens beslut av den 12 december 1996, dnr 511-19426-99, i de delar som berör utvidgade strandskyddsområden inom Kristianstads kommun upphävdes automatiskt den 31 december 2014. I samråd med Kristianstads kommun tog Länsstyrelsen fram ett förslag till reviderad avgränsning av de utvidgade strandskyddsområdena. Under tiden den 13 oktober till den 5 december 2014 fanns förslaget tillgängligt för granskning och synpunkter på kommunens kansli samt på Länsstyrelsen. Berörda mark- och sakägare förelades, genom kungörelse i Blekinge Läns Tidning/Sölvesborgs Tidningen/Karlshamns Allehanda, Helsingborgs Dagblad med Nordvästra Skånes Tidningar/Landskrona Posten, Kristianstadsbladet och Sydsvenskan, den 10 oktober 2014, enligt 24 förordningen om områdesskydd att yttra sig över förslaget till beslut. Länsstyrelsen sammanställde och svarade på inkomna yttranden i samrådsredogörelse, samt gjorde visa justeringar av strandskyddsgränserna, och tog beslut om det utvidgade strandskyddets avgränsning den 27 april 2015, dnr 511-9771-2012. Se bilagd samra dsredogörelse. Regeringen upphävde den 21 januari 2016 Länsstyrelsens beslut och lämnade ärendet åter till Länsstyrelsen för ny behandling. Skälet till Regeringens beslut var att Länsstyrelsen inte hade uppfyllt kraven för delgivning av berörda sakägare. Enligt Regeringens beslut ålades Länsstyrelsen att kungöra Regeringens beslut på samma sätt som är föreskrivet för beslut om utvidgning av strandskyddsområde. Regeringsbeslutet kungjordes av Länsstyrelsen och hölls tillgängligt för granskning på kommunens kansli samt på Länsstyrelsen under tiden den 26 februari till och med den 18 mars 2016. Länsstyrelsen ställde ånyo ut förslag till beslut avseende utvidgade strandskyddsområden inom Kristianstads kommun. Strandskyddsavgränsning var den samma, som i Länsstyrelsens upphävda beslut av den 27 april 2015, dnr 511-9771-2012. Under tiden den 11 mars till den 11 april 2016 fanns förslaget tillgängligt för granskning och synpunkter på kommunens kansli samt på Länsstyrelsen.

BESLUT 3(33) Berörda mark- och sakägare förelades, genom kungörelse i tidningarna Helsingborgs Dagblad med Nordvästra Skånes Tidningar/Landskrona Posten, Kristianstadsbladet, Post och Inrikes Tidningar, Skånska Dagbladet, Sydsvenskan, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda den 11mars 2016, enligt 24 förordningen om områdesskydd att yttra sig över förslaget till beslut. Se bilagd samrådsredogörelse. Skäl för Länsstyrelsens beslut Enligt 7 kap. 13 miljöbalken gäller strandskydd vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde) enligt 7 kap 14 miljöbalken. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Enligt författningskommentarerna (prop 2008/09:119) till 7 kap. 14 innebär ändringen i det nya andra stycket en skärpning av kravet för att få utvidga det område som omfattas av strandskydd. En utvidgning får ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Bestämmelsen innebär att ett beslut om utvidgat strandskyddsområde behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden. Beslut om utvidgat strandskyddsområde kan komma att avse: 1. områden som omfattas av annat områdesskydd, t.ex. naturreservat, som ibland inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 andra stycket och 4 kap. 2 8 som är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. tätortsnära strövområden, eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd.

BESLUT 4(33) Länsstyrelsen anser att andra områden som kan omfattas av utvidgat strandskydd t ex kan vara: ovanliga/sällsynta miljöer, miljöer med fridlysta arter eller på annat sätt missgynnade växt- och djurarter, nyckelbiotoper i skogsmark, tysta orörda områden, vatten som klassats som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla i miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Stränderna har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna en inspirerande källa till naturupplevelser, avkoppling och aktiviteter som bad, fiske och vandring etc. Att vistas ute i natursköna miljöer har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. De flesta människor, oavsett ålder, kön och ursprung trivs i närheten av vatten och i vattenmiljöer. För djur och växter ger strandzonen, övergången mellan land och vatten, utrymme för en mängd olika miljöer där strandnära växt- och djurarter lever. Skåne har låg andel allemansrättsligt tillgänglig mark i jämförelse med riket i övrigt. Stora delar av länet karaktäriseras av intensivt jordbruk och hög befolkningstäthet. Bristen på närrekreationsområden är särskilt stor kring tätorter i södra och västra Skåne. Då det finns många olika intressen som konkurrerar om marken nära vatten, och då dessa områden är mycket viktiga för rekreation och friluftsliv samt för växt- och djurlivet, är frågan om att bevara miljön och säkra tillgängligheten utmed Skånes stränder och vattendrag mycket betydelsefull. Större bebyggelsegrupper, också utanför planlagda områden, har Länsstyrelsen bedömt sakna betydelse med hänsyn till strandskyddsbestämmelsernas syfte. Dessa områden bör därför normalt inte omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande. Beslutet berör strandområden som är utpekade som riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. Där ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen och tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Beslutet berör även strandområden som ingår i det högexploaterade kustområde som enligt 4 kap 4 miljöbalken i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder mot det rörliga friluftslivets intressen och om det inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Kustzonen är hårt bebyggelseexploaterad och det är därför angeläget att bibehålla och där så är möjligt utvidga de områden som är allemansrättsligt tillgängliga.

BESLUT 5(33) Beslutet berör strandområden som ingår i riksintresse för naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet som pekats ut med stöd av 3 kap 6 miljöbalken. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natureller kulturmiljön. Inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag har områden i och intill sjöar och vattendrag pekats ut både på nationell och regional nivå, och bedömts som antingen särskilt värdefulla eller enbart värdefulla med avseende på naturmiljö-, kulturmiljö-, fisk- och fiskevärden. Målsättningen är att vattenmiljöerna på sikt ska få ett långsiktigt skydd och även restaureras där behov finns. Utpekade vatten har oftast omgivande höga naturvärden samt en naturlig vattendynamik och kontinuitet. Vattendragen präglas t ex av en låg grad av ingrepp, intakt strandmiljö, naturliga flödesförhållanden, omväxlande vattenmiljöer med varierad vattenhastighet, bottenstruktur och strandbrinkar. Naturliga vattendrag och sjöar har stor betydelse som livsmiljö för många rödlistade arter som kunnat fortleva i dessa miljöer. Värdefulla fisk- och fiskevärden baseras på förekomsten av skyddsvärda fiskarter och även fiskevärdena är beroende av höga naturvärden i omgivning och förekomsten av opåverkade vattenmiljöer. Några av de nationellt värdefulla vattnen är kraftigt fysiskt påverkade, men hyser fortfarande en hög biologisk mångfald och vissa Natura 2000 arter, såsom tex tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla, har kunnat överleva i kärnområden. Långvarig hävd och skötsel är ibland en förutsättning för att vissa livsmiljöer skall upprätthållas. Flera kulturmiljöer som tex kvarnanläggningar och valvbroar utgör nyckelbiotoper i vatten eftersom de är viktiga livsmiljöer för vattenanknutna fladdermus- och fågelarter. Länsstyrelsen anser att de vatten som klassats som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla bör omfattas av utvidgat strandskydd.

BESLUT 6(33) Beskrivning av aktuella strandskyddsområden samt länsstyrelsens bedömning Områdena behandlas nedan i följande ordning: Landområdet i kustzonen Vattenområdet i kustzonen Mjöån Söndre å Vramsån Lyngsjön Araslövssjön Hammarsjön Helge å Ivösjön Oppmannasjön Lerjesjön Bäen Raslången Nejlikesjön Filkesjön Immeln Landområdet i kustzonen Strandskyddet föreslås utvidgas på landområdet längs kusten, enligt bifogade kartor. naturreservaten Friseboda, Gropahålet, Äspet och Tosteberga ängar. natura 2000- området Tosteberga-Ängholmarna, som utpekats enligt fågeldirektivet. natura 2000- områden; Friseboda, Gropahålet, Södra Äspet, Rinkaby skjutfält, Östra Hammaren-Käringören och Tostebergakusten, som utpekats enligt art-och habitatdirektivet. landskapsbildsskydd. riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. riksintresse för kustzon enligt 4 kap 4 miljöbalken. riksintresse för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken.

BESLUT 7(33) länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering samt länets ängs- och betesinventering. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. nyckelbiotop utpekad av skogsstyrelsen. djur och växtskyddsområde (skydd för fågellivet på Ängaholmarna m. fl. öar). myrskyddsplan (Gyetorpskärret). tysta orörda områden (db < 30). tätortsnära natur ett område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne. - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i grönområden och stråk med stora rekreations och naturvärden (Region Skåne 2004). detaljplan (vid Gropahålet, Yngsjö och Landön). Genom Ramsarkonventionen utpekas vissa våtmarksområden som internationellt värdefulla. Delar av det aktuella området omfattas av konventionen. Delar av området omfattas också av det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Kusten i Kristianstads kommun, mellan Julebodaån och Åhus, har en enhetlig landskapsbild. Den domineras av ett dynlandskap och är relativt flack och har den längsta sammanhängande sandstranden i Skåne. Dynlandskapet, där vissa dyner når en höjd av 10-20 meter, täcks till stor del av planterad tallskog. Tallskogen planterades för att hindra sandflykt/drift som var ett påtagligt problem under 1700-talet. Tallskogen löper nästan hela vägen längs kusten och från det flacka öppna jordbrukslandskapet innanför skogen har man ingen visuell havskontakt. Delar av jordbruksmarken ligger mycket lågt och är invallad och dräneras med pumpar. En del sådana invallade områden kan eventuellt bli mindre lönsamma i framtiden och då intressanta för biologisk återställning. Skogens täthet varierar beroende på bebyggelse och gläntor. Etableringen av fritidshus under 1960- och 1970-talet var omfattande. Många av fritidshusen överförs efterhand till permanentboende med ökad exploateringsgrad. Sandstranden och dynlandskapet har en speciell och skyddsvärd flora och fauna. Det inre dynområdet domineras av hedvegetation med gräs och ljung samt ett stort inslag av marklavar på öppnare partier. Närmare havet binds dynerna av sandrör och strandråg. På udden söder om Åhus, vid Helgeåns norra utloppsarm, ligger naturreservatet Äspet. Här finns laguner och revlar som hyser ett rikt fågelliv. Längs kusten är rätten till ålfiske uppdelad enligt system med lång tradition i sk åldrätter med tillhörande ålabodar. I den norra delen av kustremsan, norr om Åhus, börjar Skånes enda skärgård. Denna sträcka är betydligt mindre exploaterad än den södra. Från Fårabäck till norra kommungränsen består kusten av flacka, steniga strandängar och skär med mycket rik flora och ett rikt fågelliv. Kustområdet är genom sin flacka karaktär, avsaknad av

BESLUT 8(33) badstränder och relativa svårtillgänglighet, ganska sparsamt utnyttjad för friluftsliv. Strandområdena lämpar sig inte för bad men ger möjlighet till fritidsfiske. Det finns stora naturvärden och de oexploaterade strandområdena med få besökare har stor betydelse för fågellivet som häck-, rast- och övervintringsplatser. Flera strandområden är skyddade som fågelskyddsområden. Här finns en fin miljö för häckande vadare, tärnor, måsar, änder och gäss. Vintertid brukar stora mängder sjöfågel samlas utanför kusten och man kan ofta träffa på både kungsörn och havsörn. De senaste decenniernas extrema ökning av gåspopulationerna innebär ett problem för den övriga fågelfaunan (och floran), men med rätt förvaltning kan artrikedomen hållas hög. Närheten till Östersjön med det bräckta vattnet, steniga miljöer eller sandiga stränder gör att endast arter som är anpassade till torka och varierande salthalter klarar sig här. Saltängsbete har god kvalitet och kustens betesmarker har mycket lång hävdkontinuitet och hyser en mängd hotade och sällsynta naturtyper och arter. Här finns allt från torra ängar och sandfält till kalkfuktängar och kalkkärr. Som botaniskt särskilt värdefulla delområden kan t ex nämnas Ö. Hammaren, Landön, Vannebergaholmen, Lyckeboda ängar med Inviken, Tosteberga ängar samt Gyetorpskärret i den norra delen som är ett extremrikkärr med en mycket rik flora. Strax norr om Åhus finns en vik som skiljer sig från det övriga kustpartiet genom sin sandstrand. Innanför ligger Rinkaby militära övningsfält med tallskog närmast havet. Intressanta arter längs kusten är bl a strandpadda, majnycklar, sydlig kärrsnäppa, krutbrännare, honungsblomster, flugblomster, skärfläcka och småtärna. Förutom att aktuella strandområden har mycket höga biologiska värden har de också mycket stor betydelse som rekreations- och friluftslivsområden. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor bör omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas upplevelsevärden och dess biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden längs kusten bidrar till att säkerställa riksintresset för det rörliga friluftslivet och turismen enligt 4 kap 2 miljöbalken, riksintresset för kustzonen (högexploaterad kust) enligt 4 kap 4 miljöbalken, samt riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet bidrar till att säkerställa vattenområdet som ett internationellt värdefullt våtmarksområde.

BESLUT 9(33) Vattenområdet i kustzonen Strandskyddet föreslås utvidgas i vattenområdet längs kusten, enligt bifogade kartor. naturreservatet Tosteberga ängar. natura 2000- området Tosteberga-Ängholmarna, som utpekats enligt fågeldirektivet. riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. riksintresse för kustzon enligt 4 kap 4 miljöbalken. riksintresse för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. natura 2000- områden; Rinkaby skjutfält, Östra Hammaren-Käringören och Tostebergakusten, som utpekats enligt art-och habitatdirektivet. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna. djur och växtskyddsområde (skydd för fågellivet på Ängaholmarna m. fl. öar). fredningsområde för fisk. Genom Ramsarkonventionen utpekas vissa våtmarksområden som internationellt värdefulla. Delar av det aktuella området omfattas av konventionen. Delar av området omfattas också av det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Aktuellt vattenområde är en del av kustzonen, sammanhängande med ovanstående beskrivna landområde. Söder om Åhus, ned till Simrishamn, är kusten föga påverkad av hamnar och andra anläggningar. Speciellt för vattenområdet är att det i stor utsträckning påverkas av vattnet från Helge å. Helge å har länets största tillrinningsområde, som omfattar stora arealer även i Kronobergs län och t o m en mindre del i Jönköpings län. Jämfört med Skånes övriga kuster påverkas vattnet därmed betydligt mer av skogsbruk. Även Blekinges åar har betydande skogsområden i sina övre tillrinningsområden, vilket också påverkar Hanöbuktens vatten. I södra delen av vattenområdet, och i Simrishamns kommuns norra vattenområden, finns rena sandbottnar med bl a ålgräsängar. Ålgräs är en marin fanerogam (fröväxt) och anses ha ett stort skyddsvärde eftersom det ofta finns en hög artrikedom i ålgräsängarna. Dessa är även viktiga som födosöksområden och uppväxtplats för många fiskarter och kräftdjur. I den norra delen av vattenområdet, norr om Åhus, börjar Skånes enda skärgård som sträcker sig in i Bromölla kommun, och vidare in i Blekinge län. Området är i stort sett oexploaterat och vattnet närmast kusten skyddas av öar och skär. De grunda vattenområdena är, liksom betesmarkerna på land, rika på block och sten. Dessa livsmiljöer är relativt variationsrika och värdefulla för biologisk mångfald.

BESLUT 10(33) Makroalger, som t ex blås- och sågtång, samt blåmusslor förekommer, liksom på många andra håll längs de skånska kusterna. Det finns också ålgräsängar på varierat underlag. En liknande ekologisk roll fylls i mera skyddade vatten av Ruppia-arter (natingar), och - i verkligt skyddade lägen axslinga. De är marina fanerogamer som har mindre omfattande utbredning i Skåne än ålgräs. Sammantaget erbjuder den norra kuststräckas grunda och dynamiska bräckvattenområden viktiga födosöksområden för både fåglar och fiskar och yngelkammare för fisk. Kristianstads kustvatten utgör viktiga lekplatser för flera kommersiella fiskarter. Där sandiga bottnar dominerar i Hanöbukten finner skrubbskäddan bra förutsättningar för lek. Längs stendominerade partier, i södra delen av kuststräckan, har piggvar viktiga lekplatser. Strömmingen kommer sällan nära kusten, men i norra delen av kuststräckan bedöms lekområdena finnas nära strandområdet. Utöver Helge å och Segesholmsån har knappast några vattendrag sina mynningsområden i kustområdet. Segesholmsåns mynning, drygt en mil söder om Helge å, är en ganska ny skapelse. Ån länkades förr av norrut, där den hejdades av dynerna vid havet. Den följde sedan kusten ända upp till Helge å och hade alltså inte självständig mynning i havet. I nedre delen av Helge å är höjdskillnaderna och fallet så ringa, att mynningsområdet med sina biologiskt intressanta förhållanden nästan kan anses omfatta hela området upp till Hammarsjön, inklusive nedre delen av de tillflöden som mynnar där, t ex Mjöån. Man kan med fog hävda att detta ekologiskt är det närmaste (även om skalan är mindre) som Sverige kommer de större mellaneuropeiska floderna. I och utanför mynningsområdet (som flyttades från Åhus till Gropahålet på 1700-talet) bildas grundområden genom tillförsel av sediment. Dessa grunda dynamiska bräckvattenområden är därför särskilt viktiga födosöksområden för fåglar och fiskar. Segesholmsån är utpekad som regionallt särskilt värdefulla för sina naturvärden. Nedre delen av Helge å är utpekad som nationellt särskilt värdefull både för sitt naturvärde och för fisk/fiske. Förutom att kuststräckan har höga biologiska värden, och värden för det kommersiella fisket, är delar av den populär som rekreationsområde och nyttjas för olika aktiviteter som t ex bad, sportfiske och andra vattensporter. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor bör omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas upplevelsevärden och dess biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna vattenområden längs kusten bidrar till att säkerställa riksintresset för det rörliga

BESLUT 11(33) friluftslivet och turismen enligt 4 kap 2 miljöbalken, riksintresset för kustzonen (högexploaterad kust) enligt 4 kap 4 miljöbalken, samt riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet bidrar till att säkerställa vattenområdet som ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Mjöån Strandskyddet föreslås utvidgas längs Mjöån, enligt bifogade kartor. riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering samt länets ängs- och betesinventering. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. utpekade nyckelbiotoper i vattnet (Biotopkartering av Mjöån 2008. Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å. Länsstyrelserapport: 2008:51). fredningsområde för fisk. tätortsnära natur ett område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne. - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Kristianstads kommuns naturvårdssammanställning. Mjöån har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Genom Ramsarkonventionen utpekas vissa våtmarksområden som internationellt värdefulla. Mjöåns mynningsområde till Helge å, Helge å och dess mynning i Östersjön omfattas av konventionen. Vidare tillhör Mjöån och dess omgivningar det av UNESCO godkända Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Mjöåns avrinningsområde kan delas in i tre delar. Ett övre svagt kuperat område på horsten Linderödsåsen med flera biflöden, som avvattnar bland annat Fjällmossen och Gladekärret. De södra biflödena förenas i Söndre å och strömmar genom en brant ravin nerför åsens sida. Nere på den flacka Kristianstadsslätten tillstöter biflödena från norr och Mjöån rinner sedan i en samlad huvudfåra som mynnar i Helge å. Berggrunden är som i övriga skånska horstar urberg, som på många håll är genomkorsad av stråk av hyperitdiabas, som buffrar vattnet. Idag utgör Mjöån en refug för många känsliga organismer, som kan återkolonisera omgivande vattendrag när

BESLUT 12(33) vattenkvaliteten blir bättre i dessa. Det är en av Skånes renaste åar med en unik bottenfauna. Bl a finns här tjockskalig målarmussla, den stora bäcksländan Dinocras cephalotes, och den mycket sällsynta dagsländan Rhithrogena germanica. Det nedre loppet är delvis nedskuret i sand och de sandbankar som bildas genom erosion i strandbrinkarna har stor betydelse för många arter. Vattnet har också en mycket artrik fiskfauna. Det finns bl a laxöring, bäck- och flodnejonöga, mal och karpfisken faren. Aktuella strandområden, som är belägna i anslutning till tätorten Everöd och vid Helgeås mynning, har biologiska värden samt värden för tätortsnära rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Mjöån bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken, samt bidrar till att säkerställa Mjöån som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Länsstyrelsen bedömer vidare att en utvidgning av strandskyddsförordnandet bidrar till att säkerställa vattenområdet som ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Söndre å (del av Mjöån) Strandskyddet föreslås utvidgas längs Söndre å, enligt bifogade kartor. naturreservatet Åbjär. natura 2000- området Mjöåns dalgång, som utpekats enligt art-och habitatdirektivet. riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering samt länets ängs- och betesinventering. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. nyckelbiotop utpekad av skogsstyrelsen. utpekade nyckelbiotoper i vattnet (Biotopkartering av Mjöån 2008. Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å. Länsstyrelserapport: 2008:51).

BESLUT 13(33) tätortsnära natur ett område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne. - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Söndre å har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Vattendraget och dess omgivningar tillhör det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Söndre å tillhör Mjöån, se beskrivning ovan. De södra biflödena från Linderödsåsen förenas i Söndre å norr om Huaröd. Uppströms, och väster om Everöd, rinner Söndre å ihop med de övriga biflödena från sydväst och kallas här är Mjöån. Mjöån rinner sedan i en samlad huvudfåra som mynnar i Helge å. Bottenfaunan i Söndre å är av allra högsta kvalitet, särskilt vid den relativt opåverkade ravinen vid Åbjär. Här omgärdas vattendraget av värdefulla lövskogsmiljöer. Till största delen är det bokskog med inslag av andra ädla lövträd. Närmast vattnet växer klibbal. Vissa partier har rikligt med högstubbar och liggande döda träd. Det finns en värdefull flora av både kärlväxter, mossor, lavar och svampar. Även faunan är rik med t ex goda bestånd av snäckor och en intressant skalbaggsfauna och rikt fågelliv. Mjöån har här sin allra mest värdefulla sträcka med ett flertal hotade och mycket sällsynta arter. Längs forsande sträckor finns forsärla och strömstare. I vattnet finns utpekade nyckelbiotoper av typen kvillområden och blockrika vattendragssträckor. Kvillområden kännetecknas av stenig och blockig terräng där vattendraget delas upp i ett nätverk av bäckar. Vid orörda kvillområden domineras närmiljön av frodig lövvegetation. Under vårfloden täcks stora delar av området med vatten och vattnet har över lag en strömmande till forsande karaktär. Kvillområden är ofta bra öringbiotoper. Blockrika vattendragssträckor kännetecknas av att det synliga bottensubstratet domineras av block i sådan grad att vattnet vid lågvatten, rinner under och mellan det grova bottensubstratet. Under högvatten översvämmas i stället stora delar av biotopen. Biotopens struktur skapar goda möjligheter till skydd för mindre fiskar och bottenlevande djur samtidigt som stenarna utgör substrat för mossor och lavar med olika fuktighetskrav. Vattnet har en mycket artrik fiskfauna och hyser uppskattningsvis 15-20 ha goda öringbottnar, speciellt i detta område. Det finns bl a laxöring, bäck- och flodnejonöga, mal och karpfisken faren. Aktuella strandområden har mycket stora biologiska värden samt värden för rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och

BESLUT 14(33) upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Söndre å bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken, samt bidrar till att säkerställa Söndre å som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Vramsån Strandskyddet föreslås utvidgas längs Vramsån, enligt bifogade kartor. naturreservaten Olarp, Lyngsjö äng och Vramsåns mynning. natura 2000-områdena Vramsån, Lyngsjön och Vramsåns mynning som utpekats enligt art- och habitatdirektivet. riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och betesinventering samt länets ängs- och hagmarksinventering. ett område som ingår i den nationella myrskyddsplanen. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. ett område med nyckelbiotoper utpekade av skogsstyrelsen. Kristianstads kommuns naturvårdssammanställning. Vramsån har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Genom Ramsarkonventionen utpekas vissa våtmarksområden som internationellt värdefulla. Vramsån omfattas av konventionen. Delar av området omfattas också av det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Vramsån är det näst största biflödet till Helge å och avvattnar ett 382 km² stort område. Ån har sitt ursprung i det kuperade och mossrika området mellan Linderödsåsen och Nävlingeåsen. Två viktiga källområden är Bosarpssjön och Store mosse i Hässleholms kommun. I detta område är ån till stora delar uträtad. Ån rinner sedan längs foten av Linderödsåsens branta nordsluttning innan den når den flacka Kristianstadsslätten, där bl a en liten bäck tillstöter från den intressanta källsjön Lyngsjön. Väster om Tollarp, kring Linderöds och Rickarums samhällen, omgärdas Vramsån mestadels av jordbruksmark. Öster om Tollarp domineras de glest befolkade omgivningarna av skogs- och betesmarker. Stora delar av Vramsån har kvar en värdefull

BESLUT 15(33) fysisk struktur med beskuggning, våtmarker, sumpskogar, forsar och översvämningsängar. Bottenfaunan i Vramsån uppströms Tollarp är mycket art- och individrik. Som exempel kan nämnas den krävande och relativt ovanliga dagsländan Paraleptophlebia cincta. Området anses vara i särklass det musselrikaste området i landet med sina sju stormusselarter, bland annat tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla. Den värdefulla bottenfaunan är troligen ett resultat av den stora tillgången på näring och biotoper, samtidigt som mycket av den naturliga strukturen bevarats. Tack vare beskuggning, meandring, forsar och översvämningsängar medför allt slam, övergödning och uttorkning ändå inte en utslagning av faunan. Sandkrypare och grönling är två i Sverige mycket sällsynta fiskarter som finns nedströms Tollarp. Bestånden av öring har dock minskat pga igenslamning av lekbottnar. Vattenväxten jättemöja har sin enda förekomst i Norden i Vramsån. Forsärlan häckar vid Årröd, Tollarp och Gringelstad. Vid Duckarps kvarn och Råbockarp finns särskilt värdefull sumpskog. Förutom att aktuella strandområden har höga biologiska värden har de stor betydelse som tätortsnära rekreations- och friluftslivsområden. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Vramsån bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken, samt bidrar till att säkerställa Vramsån som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Länsstyrelsen bedömer vidare att en utvidgning av strandskyddsförordnandet även bidrar till att säkerställa vattenområdet som ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Lyngsjön Strandskyddet föreslås utvidgas kring Lyngsjön, enligt bifogade kartor. Lyngsjöängs naturreservat. natura 2000- området Lyngsjön, som utpekats enligt art-och habitatdirektivet. riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram.

BESLUT 16(33) länets ängs- och hagmarksinventering samt länets ängs- och betesinventering. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. myrskyddsplan. Kristianstads kommuns naturvårdssammanställning. nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Lyngsjön har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett regionalt särskilt värdefullt vatten. Hela sjön och dess närmsta omgivningar tillhör av det UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Aktuellt strandområde sammanhänger med ovanstående beskrivna strandområden vid Vramsån. Lyngsjön är en liten, relativt grund mesotrof källsjö, med normalt sett ett mycket klart vatten och ett största djup på sex meter. Sjön är sannolikt en dödisgrop. Den avvattnas i norr, via den fördjupade Ålabäcken, till Vramsån. Sjön får sin huvudsakliga vattenförsörjning via uppträngande kalkrikt grundvatten från ett mäktigt, 10-30 meter tjockt, sandlager. Sanden är en del av sedimenten i den stora Helgeåsen, som också kallas Degebergaåsen. Det kalkhaltiga vattnet i sjön innehåller bl a kalkgynnade kransalger. Området kring sjön utgörs främst av öppna betesmarker. I samband med sjösänkningen under 1800-talet bildades kalkkärr och kalkfuktängar runt sjön. Dessa hyser nu en mycket artrik flora med bl a gökblomster, slåtterblomma, majviva, tätört, ögontröst, kärrspira och olika orkidéer. Även angränsande sandbackar har en rik flora med flera sandstäppsarter. Sjöns fisksamhälle visar på näringsrika förhållanden. Det finns en stor andel karpfisk, bl a mört, sutare och sarv. Rödbena, storspov och enkelbeckasiner är exempel på fågelarter häckar i sjön eller i närheten. Många andra fågelarter, t ex gluttsnäppa och brushane, nyttjar sjön under sin migration. Andra intressanta arter i området är fågelarv, honungsblomster, källgräs, tofsäxing, grådådra, majnycklar, klottuss, sandnörel, kalkkärrsgrynsnäcka, samt skalbaggsarter som rakhorndyvel, kohorndyvel, månhornsbagge, heddyngbagge och hårddyngbagge. Aktuella strandområden har både stora biologiska värden och stora värden för rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det

BESLUT 17(33) sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Lyngsjön bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Araslövssjön Strandskyddet föreslås utvidgas kring Araslövssjön, enligt bifogade kartor. naturreservaten Fredriksdalsviken, Åby ängar och Näsbyfält. natura 2000- området Araslövssjöområdet, som utpekats enligt fågeldirektivet. natura 2000-områdena Araslövssjöområdet och Lingenäsen, som utpekats enligt art- och habitatdirektivet. riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets ängs- och betesmarksinventering samt länets ängs- och hagmarksinventering. ett område som ingår i den nationella myrskyddsplanen. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. tätortsnära natur ett område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne. - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Kristianstads kommuns naturvårdssammanställning. Araslövssjön har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Hela sjön och dess närmsta omgivningar ingår i Ramsarkonventionen, och tillhör även det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Ramsarkonventionen är en förteckning över de mest skyddsvärda våtmarkerna i Europa och Nordafrika. Araslövssjön är belägen ett par kilometer nordväst om Kristianstads tätort. Tillsammans med Hammarsjön ligger den i ett våtmarksområde av internationell betydelse, och båda sjöarna ingår i Helge ås huvudavrinningsområde. Det är ett låglänt område, knappt över havsytans nivå. Araslövssjön är endast cirka en meter djup och har en areal om ca 5 km². Den kan snarast beskrivas som en stor utvidgning av Helge å, Skånes största å. De stora variationerna i vattenstånd, i genomsnitt 1,4 meter, ger en ovanlig och betydelsefull dynamik till landskapet, med stora årliga översvämningar på flacka strandängar. Sjöns vatten består av en varierande blandning av humusrikt, brunt, surt vatten norrifrån, näringsrikt, välbuffrat vatten från jordbruksområdena kring Hässleholm och

BESLUT 18(33) Kristianstad. Denna intressanta mix av vattentyper utgör troligen både en stress på sjöns ekosystem och en grund för en stor biologisk variation. Den stora tillförseln av humus är dock troligen mest negativ, särskilt för sjöns undervattensvegetation. Araslövssjön är delvis igenvuxna med vass och säv, men stora delar av stränderna hålls fortfarande öppna genom bete och slåtter. I inloppet till sjön sker en sedimentering som medfört en deltabildning. Den omfattande arealen hävdade strandängar är unik för Sverige, med bland annat stora ornitologiska värden i form av häckande rödspov, kärrsnäppa och brushane samt tusentals rastande gäss. Vattenområden har också ett rikt fågelliv både i vassarna och på de grunda vattenytorna där det finns gynnsamma biotoper för häckande och rastande änder och gäss. Grågås, rördrom, svarttärna och brun kärrhök representerar sjöarnas häckfåglar, sångsvan, havsörn och flera arter änder de som uppträder utanför häckningstid. Aktuella strandområden vid Araslövssjön är sammanhängande med nedanstående beskrivna strandområden vid Hammarsjön och Helge å. De har stora biologiska värden och är betydelsefulla områden för rekreation och friluftsliv, bl a för jakt, fågelskådning och fritidsfiske. Turisttrafik med båtar sker sommartid. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Araslövssjön bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken, och bidrar till att säkerställa Araslövssjön som ett nationellt särskilt värdefullt vatten, samt bidrar till att säkerställa vattenområdet som ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Hammarsjön Strandskyddet föreslås utvidgas kring Hammarsjön, enligt bifogade kartor. naturreservaten Hovby ängar, Horna sjömark, Rinkaby och Horna ängar, Håslövs ängar och Åsums ängar. natura 2000- området Hammarsjöområdet, som utpekats enligt fågeldirektivet. natura 2000-områdena Hammarsjön, Håslöv, Björkhäll och Gamlegården, som utpekats enligt art- och habitatdirektivet.

BESLUT 19(33) riksintresse för naturvården och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap 5 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och betesmarksinventering samt länets ängs- och hagmarksinventering. ett område med nyckelbiotoper utpekade av skogsstyrelsen. ett område som ingår i den nationella myrskyddsplanen. miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. tätortsnära natur ett område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne. - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Kristianstads kommuns naturvårdssammanställning. Hammarsjön har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Hela sjön och dess närmsta omgivningar ingår i Ramsarkonventionen, och tillhör även det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Ramsarkonventionen är en förteckning över de mest skyddsvärda våtmarkerna i Europa och Nordafrika. Hammarsjön är en stor slättsjö som ligger centralt i ett våtmarksområde av internationell betydelse. Den har en areal om 20 km 2 och är Skånes fjärde största sjö. Den ingår i våtmarksområdet kring nedre Helge å, ett låglänt område knappt över havsytans nivå. Sjön är endast cirka en meter djup, och kan snarast beskrivas som en stor utvidgning av Helge å. De stora variationerna i vattenstånd ger en ovanlig och betydelsefull dynamik till landskapet, med stora årliga översvämningar på flacka strandängar. Vattnet består av en varierande blandning av humusrikt, brunt, surt vatten norrifrån, samt näringsrikt, välbuffrat vatten från jordbruksområdena kring Hässleholm och Kristianstad samt tidvis inträngande bräckt vatten från Östersjön. Denna intressanta mix av vattentyper ger troligen både en stress på sjöns ekosystem och en stor biologisk variation. Sjöns ryktbarhet grundar sig dels på fågellivet i de vassar som omger delar av sjön och de gynnsamma biotoperna för häckande och rastande änder och gäss i de grunda vattenområdena. Det finns också stora delar av stränderna som fortfarande hålls öppna genom bete och slåtter. Den omfattande arealen hävdade strandängar är unik för Sverige, med bland annat stora ornitologiska värden. Rödspov, grågås, rördrom, svarttärna och brun kärrhök representerar sjöns häckfåglar. Arter som flodsångare, vassångare och rosenfink är årsvissa. Vintertid finns här både havsörn och kungsörn. Hammarsjön hyser också ett stort antal fiskarter och är av riksintresse för yrkesfisket. Omfattande fritidsfiske bedrivs också i sjön. På senare år har Hammarsjöns botaniska värden blivit mera kända och den kan nu anses vara den botaniskt mest variationsrika i landet. Av strandväxter kan nämnas blomvass, flocksvalting, gullstånds, vildris och klotgräs. Undervattensvegetationen hyser flera

BESLUT 20(33) sällsynta och hotade arter t ex sjönajas, slamkrypa, nästan samtliga Sveriges natearter och några ovanliga kransalger. Aktuella strandområden vid Hammarsjön är sammanhängande med beskrivna strandområden vid Araslövssjön och Helge å. De har stora biologiska värden och är betydelsefulla områden för rekreation och friluftsliv, bl a för jakt, fågelskådning och fritidsfiske. Turisttrafik med båtar sker sommartid. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Hammarsjön bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken, och bidrar till att säkerställa Hammarsjön som ett nationellt särskilt värdefullt vatten, samt bidrar till att säkerställa vattenområdet som ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Helge å Strandskyddet föreslås utvidgas kring Helge å, enligt bifogade kartor. naturreservaten Isternäset, Näsbyfält, Årummet, Egeside, Gropahålet, Horna sjömark, Hovby ängar, Pulken-Yngsjön, Rinkaby och Horna ängar, och Åsums ängar. natura 2000- områdena Egeside-Pulken-Yngsjön, Araslövssjöområdet, Hammarsjöområdet och Vramsåns mynningsområde, som utpekats enligt fågeldirektivet. natura 2000- områdena; Helge ås mynning, Araslövssjöområdet, Västra fäladen, Gropahålet, Prästängen, Pulken och Vramsåns mynning, som utpekats enligt artoch habitatdirektivet. landskapsbildsskydd. riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. riksintresse för kustzon enligt 4 kap 4 miljöbalken. riksintresse för naturvården och friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och betesmarksinventering samt länets ängs- och hagmarksinventering.

BESLUT 21(33) miljöer med hotade eller missgynnade växter och djur. tätortsnära natur ett område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne. - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Helge å har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Genom Ramsarkonventionen utpekas vissa våtmarksområden som internationellt värdefulla. Helge å och dess mynning i Östersjön omfattas av konventionen. Vattendraget och dess omgivningar tillhör även det av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Helge å har sina källflöden långt upp i Småland, i Jönköpings län. Av den totalt ca 20 mil långa ån, flyter de sista, ca 3,5 milen, inom Kristianstads kommun. Ån rinner genom Araslövssjön och Hammarsjön och vidare ner mot Yngsjö, där den förgrenar sig. En mindre gren rinner fortfarande mot Åhus och mynnar i Åhus hamn. Huvudflödet rinner i sydostlig riktning och mynnar ut i havet vid Gropahålet. Gropahålet ligger intill ett kustdynlandskap som till stor del är bundet genom tallplanteringar. Lavar och mossor dominerar markvegetationen över stora ytor. Öppna områden, särskilt kring åmynningen men även i gläntor längre in från kusten, hyser en rik och värdefull torrängsflora med bl a fältsippa, sandnejlika, luktvädd, axveronika och backtimjan. Områdena är mycket fågelrika. Flera fågelarter som är hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter häckar bl a i områdena vid åmynningen. Det är bl a en regelbunden häckningsplats för trana, men mera spektakulärt är att tranor i mycket stora antal numera rastar på våren på sin väg norrut. De rastar vid Pulken vid norra delen av den forna Yngsjön, som ån också flöt igenom. Brun kärrhök, ängshök, flera par mindre hackspett, bivråk och troligen även kungsfiskare är också återkommande häckfåglar. Bl a finns det tjockskalig målarmussla och mal i vattnet. Aktuella strandområden vid Helge å är sammanhängande med ovanstående beskrivna strandområden vid Araslövssjön och Hammarsjön. De har höga biologiska värden samt stor betydelse för rekreation och friluftslivs, framförallt för fågelskådare. Helge å är också populär både bland fritidsfiskare, kanotister och turister som följer med guidade båtturer från Kristianstad både långt uppströms och nedströms. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Helge å bidrar till att säkerställa