Bilaga till utställningshandling Dnr PLAN Miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun

Bilaga till utställningshandling Dnr PLAN 2012.7 2016-06-22 Miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun

Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Syfte...1 1.2 Behov av miljökonsekvensbeskrivning...1 1.3 Avgränsningar...2 1.4 Nollalternativet...3 1.5 Markanvändning...3 2 Områdesbeskrivning...4 2.1 Planförslag...4 3 Mål...7 3.1 Nuläget, konsekvenser av nollalternativet...8 3.2 Konsekvenser av det förordade alternativet...9 4 Järnvägens påverkan på miljömålen...10 5 Miljökvalitetsnormer...12 5.1 Miljökvalitetsnormer för luft...12 5.2 Miljökvalitetsnormer för vatten...15 6 Riksintressen och andra skyddsvärda områden...16 6.1 Riksintressen...16 6.2 Natura 2000-området Enångersån...20 6.3 Andra skyddsvärda områden...21 6.4 Nyckelbiotoper och andra naturvärden...26 6.5 Järnvägens påverkan på Hallstaåsen...28 7 Klimatförändringar...31 7.1 Konsekvenser för järnvägsnätet...34 8 Risk och säkerhet...36 8.1 Geotekniska förutsättningar...36 8.2 Förorenad mark...43 8.3 Farligt gods...44 8.4 Buller och vibrationer...44 9 Referenslista...49 Författare: Mats Gradh Frida Niemi Anna Ryttlinger Isabelle Törnhult Stadsarkitekt Planarkitekt Planarkitekt Planarkitekt Där annat ej anges äger Hudiksvalls kommun upphovsrätt till figurer, kartor och bilder. Bilder på miljökvalitetsmålen är hämtade från Naturvårdsverkets hemsida.

1 Inledning I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till att ett tematiskt tillägg för ett dubbelspår på Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle tas fram. Därtill redogörs för anledningen till att en miljökonsekvensbeskrivning upprättats inom ramen för planarbetet. Varför behövs en miljökonsekvensbeskrivning? Vilka avgränsningar finns?

1 Inledning Ostkustbanan sträcker sig från Sundsvall i norr till Stockholm i söder. Sträckan mellan Gävle och Sundsvall består idag av cirka 22 mil enkelspårig järnväg, vilken trafikeras av både person- och godstrafik. Enkelspåret är fullt utnyttjat och kapacitetsbristen medför långa restider och förseningar. Planarbetet för en dubbelspårig järnväg har pågått i flera år. Trafikverket arbetade år 2010 fram förstudien Dubbelspår Ostkustbanan Gävle - Sundsvall. 1 Förstudien innehåller en mycket översiktlig redovisning av de olika korridoralternativens förmodade påverkan på riksintressen, kultur- och naturmiljön samt landskaps- och stadsbilden. Även omgivningspåverkan från buller, vibrationer och magnetiska fält redogörs i förstudien. År 2012 arbetade Hudiksvalls kommun fram rapporten Framtida järnvägsdragningar vid Hudiksvall och Iggesund. 2 Denna bygger vidare på de korridoralternativ som presenteras i Trafikverkets förstudie, med ett tydligt fokus i att utreda potentiella stationslägen, i händelse av att ett dubbelspår skulle förverkligas. Därtill presenterades konsekvenserna som externa stationslägen skulle kunna medföra. Våren 2013 var det tematiska tillägget Översiktsiktsplan för dubbelspår på Ostkustbanan 3 ute på samråd första gången. I samrådshandlingen presenteras tre alternativa järnvägskorridorer. Efter det första samrådet tillkom ytterligare information, vilket medförde ett andra samråd där denna information presenterades. I arbetsprocessen inför det andra samrådet lades fokus vid att utreda korridoralternativens respektive föroch nackdelar. Den tidigare presenterade blå korridoren (i första samrådet kallad korridor väst) valdes bort, vilket motiverades i en bilaga, under det andra samrådet hösten 2015. I samrådshandlingen presenterades den östra (gröna) korridoren och den västra (röda) korridoren. Under utställningen som äger rum sommaren år 2016 presenteras nu en korridor: den östra. 1.1 Syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att göra en bedömning av hur anläggandet av ett dubbelspår skulle påverka miljön och människors hälsa. En MKB görs i det här fallet genom att de positiva och negativa konsekvenserna av ett nytt dubbelspår längs Ostkustbanan i den östra korridoren utreds och presenteras. Konsekvenserna jämförs med ett nollalternativ - ett scenario där inget dubbelspår anläggs och det befintliga enkelspåret fortsatt nyttjas. Ett ytterligare syfte med denna MKB är att ge beslutsfattarna ett underlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn för att därmed generera ett bättre beslut. En MKB möjliggör en avvägning mellan miljökonsekvenser och andra viktiga faktorer som exempelvis sociala och ekonomiska konsekvenser. Avvägningen skapar i sin tur förutsättningar för den nya Ostkustbanan, som främjar ett långsiktigt helhetsperspektiv. Denna MKB ger en översiktlig bild av de miljöaspekter som kan väntas påverkas av dubbelspårets anläggande. Inom ramen för Trafikverkets arbete med det så kallade besluts-pm:et kommer en mer detaljerad MKB att tas fram för samtliga etapper längs hela sträckningen från Sundsvall till Gävle. 1.2 Behov av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunen ska vid upprättade av planer ta ställning till om ett genomförande av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan - en så kallad behovsbedömning. Om planen antas medföra en sådan ska en miljöbedömning genomföras och en MKB upprättas enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken. Enligt 6 kap. 12 miljöbalken ska en MKB upprättas där den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av planen innebär identifieras, beskrivs och bedöms. Innan myndigheter eller kommunen tar ställning till den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra ska länsstyrelser, kommuner och andra som berörs av planen ges möjlighet att yttra sig. Trafikverkets förstudie Kommunens rapport Första samrådet Andra samrådet Utställning 2010 2012 2013 2015 2016 1 Trafikverket (2010) Förstudie Dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sundsvall. 2 Hudiksvalls kommun (2012) Slutrapport Framtida järnvägsdragning vid Hudiksvall och Iggesund. 3 Hudiksvalls kommun (2013) Samrådshandling Översiktsplan för dubbelspår på Ostkustbanan. 1

1.3 Avgränsningar En MKB ska bland annat innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas påverka den biologiska mångfalden, befolkningen, människors hälsa, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar, andra kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Det bör tydliggöras att denna MKB är övergripande. Detaljerade redogörelser är idag svåra att göra då dubbelspårets exakta läge ännu inte är fastställts. Ett sådant fastställande kan först ske när Trafikverket har fattat sitt slutgiltiga beslut om var det nya dubbelspåret ska anläggas. Det åligger följaktligen Trafikverket att genomföra de detaljerade undersökningar som utgör beslutsgrund. Det material som redovisas i denna MKB bör därför ses som en generell beskrivning; ett utpekande av de områden som måste utredas vidare. De miljöaspekter som bedöms vara relevanta vid anläggandet av Ostkustbanan utgör således avgränsningen i detta skede, innan Trafikverket har fattat sitt beslut och mer utförliga undersökningar kan utföras. Dessa miljöaspekter är: Av dessa miljöaspekter behandlas riksintresset för kulturmiljövård, barriäreffekter samt landskaps- och stadsbild i utställningshandlingen. Resterande aspekter redovisas i denna MKB, de miljöaspekter som bedöms vara relevanta för nuvarande enkelspårig Ostkustbana beskrivs i nästkommande avsnitt 1.4 Nollalternativet. I utställningshandlingens avsnitt 10 presenteras de alternativa korridorer som av Kommunstyrelsen valts bort: den blå respektive röda korridoren. Denna MKB avgränsas därför till de konsekvenser som den förordade östra korridoren skulle medföra med beaktande av de miljöaspekter som presenterats ovan. Inom ramen för Trafikverkets uppdrag och kompetensområde ingår att upprätta en MKB för hela dubbelspårets sträckning; från Sundsvall till Gävle. Trafikverkets MKB kommer därav även att mer detaljerat utreda och redogöra för exempelvis bullerpåverkan och risken för olyckor med farligt gods i förorenade områden. Påverkan på miljömålen Miljökvalitetsnormer Riksintressen och andra skyddsvärda områden Klimatförändringar Risk och säkerhet Buller och vibrationer Riksintresset för kulturmiljövård Barriäreffekter Landskaps- och stadsbild 2

1.4 Nollalternativet Nollalternativet innebär att det befintliga enkelspåret mellan Gävle och Sundsvall används under lång tid framöver. För att förbättra kapaciteten byggs sju nya mötesstationer längs banan. På de 14 befintliga mötesstationerna skulle dessutom signal- och telesystemen moderniseras, i syfte att få samtidig infart och därmed förkorta mötestiderna. Genom att upprusta och förnya mötesstationerna kan tågen mötas. Därmed sänks också energiförbrukningen. Efter en sådan uppgradering skulle som mest 75-80 tåg per dygn kunna trafikera Ostkustbanan. Det är något fler tåg än vad som kapacitetsmässigt är möjligt idag, men det är betydligt färre än det förväntade behovet år 2020. Trafikprognosen visar att det kommer att behövas cirka 90-100 tåg per dygn för sträckan Sundsvall-Gävle år 2020. Nollalternativet innebär en ökning av både person- och godstrafiken under en lång tid framöver. Detta betyder att buller, vibrationer och barriäreffekter i Hudiksvalls stad samt Iggesunds och Njutångers tätorter kvarstår och att dessa troligtvis förstärks av den ökade trafiken längs enkelspåret. 1.5 Markanvändning Ett dubbelspår innebär att mark inte bara tas i anspråk för järnvägsräler. Stora markområden behövs också för angörande av vägar, gång- och cykelvägar samt parkeringsytor. Därtill förutsätter spåranläggandet att planskilda korsningar, vilket innebär stora förändringar i den fysiska miljön. Planeringen och det senare anläggandet av ett dubbelspår innebär således en stor utmaning. En beskrivning av potentiella infrastrukturella lösningar och den tekniska försörjningen presenteras således inom ramen för Trafikverkets arbete med järnvägsplanen. Den av Kommunstyrelsen förordade korridoren överensstämmer med den markanvändning som översiktsplanen från år 2008 medger, nämligen reservat för Ostkustbanan. Detta reservat sträcker sig från kommungränsen i norr till kommungränsen i söder. Det finns även ett reservat söder om Iggesund, för ett förbindelsespår till Iggesund Paperboard. Det framgår av översiktsplanen att Ostkustbanan utgör riksintresse för kommunikationsanläggningar samt har stor betydelse för det transeuropeiska transportnätet. Under Ostkustbanans levnadstid kommer klimatet att förändras. Troligtvis väntas en högre medeltemperatur och en ökad nederbörd under främst höst-, vinteroch vårmånaderna. Detta kan i sin tur orsaka ökade flöden i vattendrag med konsekvenser som erosionsskador, ras och skred. De tekniska kraven på trummor och broar kan därför skärpas. Enkelspåret har en bitvis låg standard, vilket leder till att tågen måste köra med lägre hastigheter för att vidhålla god säkerhet. De prognostiserade trafikökningarna innebär att fler tåg än i dag behöver invänta möten. Varje tågmöte förlänger restiden med cirka fem minuter. Nollalternativet innebär således att fler tåg än idag trafikerar järnvägen, men att de totala restiderna förlängs. 3

2 Områdesbeskrivning I detta avsnitt presenteras i korthet den, av Kommunstyrelsen, förordade järnvägskorridoren och dess sträckning genom kommunen. En mer utförlig beskrivning av planförslaget finns att tillgå i utställningshandlingen.

2 Områdesbeskrivning I samrådshandlingen från år 2013 presenteras tre alternativa korridorer, något som inför det andra samrådet, år 2015, begränsades till två korridorer. Inför utställningen år 2016 återstår ett, av Kommunstyrelsen förordat, alternativ. Nedan presenteras denna korridors sträckning genom kommunen. Viktigt att belysa är att korridoren i detta tidiga skede, har en mycket varierad bredd och att den mark som ianspråktas av korridoren avsevärt kommer att begränsas när en mer specifik spårdragning kan fastställas i ett senare skede. E4 2 1 2.1 Planförslag Korridoren innebär ett helt nytt spårläge norr om Hudiksvalls stad (se figur 1-2) respektive söder om Iggesund (se figur 1, 3, 4 och 5). Att en sådan förändring från befintlig sträckning förespråkas beror på att det spårtekniskt är mer fördelaktigt att undvika kurverade spårlinjer (se figur 1, 2 och 3). Längs stora delar av sträckan dras dock dubbelspåret öster om enkelspåret. Från Östanbräcksvägen norr om Hudiksvall till Iggesund sträcker sig dubbelspåret längs befintligt enkelspår. Järnvägen fortsätter sedan väster om Enånger för att därefter följa befintligt spår. Stora delar av enkelspårets befintliga omgivnings-påverkan kommer således att förstärkas av ett dubbelspår i den östra korridoren. En mer utförlig beskrivning av Ostkustbanans nuvarande påverkan redovisas i denna MKB. Genom centrala Hudiksvall följer dubbelspåret enkelspårets sträckning och ett centralt stationsläge bibehålls. 84 E4 E4 Hudiksvall 3 Iggesund Njutånger Vattentäkten Hallstaåsen utgör ett vattenskyddsområde och försörjer kommunen med vatten. Vattenskyddsområdesklassningen syftar till att skydda vattentäkten från föroreningar, särskilda regler och föreskrifter gäller inom området. Anläggande av ett nytt järnvägsspår omfattas av detta regelverk. Ett dubbelspår i den östliga korridoren bedöms dock inte innebära något nytt intrång i den värdefulla Hallstaåsen, eftersom det följer enkelspåret. Befintligt intrång i åsen skulle dock utökas av ett dubbelspår. 4 Enånger Figur 1. Den östra korridorens sträckning genom Hudiksvalls kommun. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan E4 4

2 1 Masksjön Sanna Rogsta Långsjön E4 Gansesjön Via Hudiksvall Sunnåfjärden 84 Hudiksvallsfjärden E4 Norstafjärden Sanna Rogsta Stor-Yan Vikarsjön Figur 2. Järnvägskorridorens sträckning norr om Hudiksvall. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan Figur 3. Järnvägskorridorens sträckning genom centrala Hudiksvall. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan 5

Stor-Yan 3 4 Iggsjön Enånger Viksjön Iggesund Enångersfjärden Iggesundsfjärden E4 Njutånger Njutångersfjärden Ångersjön Skarplycka Bässesjön Hedsjön Lindefallet Siviksfjärden E4 Enånger Figur 4. Järnvägskorridorens sträckning genom, samt söder om Iggesund. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan Figur 5. Järnvägskorridorens sträckning förbi, samt söder om Enånger. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan 6

3 Mål I detta avsnitt presenteras de 16 nationella miljökvalitetsmålen samt Hudiksvalls kommuns preciserade principer för hållbarhet som ekokommun.

3 Mål Ett tydligt syfte med en dubbelspårig järnväg är att främja Hudiksvalls kommuns hållbara utveckling - ur socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Det är viktigt att poängtera att dessa tre dimensioner måste samspela för att en hållbar utveckling ska kunna uppnås. Enligt miljöbalken är det övergripande målet med svensk miljöpolitik att främja en hållbar utveckling, för att såväl dagens som kommande generationer ska kunna tillförsäkras en hälsosam livsmiljö. Hudiksvalls kommuns samlade bedömning är att den dubbelspåriga Ostkustbanan kommer att främja en hållbar utveckling. De vägtransporter som sker idag utgör, i nuvarande utformning, inte ett hållbart transportsystem. Tillgången på fossila bränslen är ändlig och förbränningen av dessa medför en okontrollerad påverkan på jordens klimat. En ökad järnvägstrafik skulle sammantaget medföra en mindre miljöpåverkan än vägtrafiken genom: Riksdagen har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Syftet med dessa är att främja en hållbar utveckling, att även kommande generationer ska tillförsäkras en god livsmiljö samt att detta inte ska ske på bekostnad av ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. De 16 målen är följande: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN FRISK LUFT BARA NATURLIG FÖRSURNING MYLLRANDE VÅTMARKER LEVANDE SKOGAR ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP lägre energiåtgång per transportkilometer, lägre förbrukning av fossila bränslen, och färre olyckor per transportkilometer. GIFTFRI MILJÖ SKYDDANDE OZONSKIKT STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ GOD BEBYGGD MILJÖ SÄKER STRÅLMILJÖ ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV INGEN ÖVERGÖDNING LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD 7

Hudiksvalls kommun är sedan år 2002 medlem i föreningen Sveriges ekokommuner. Medlemskapet har bland annat medfört att kommunen specificerade fyra grundläggande principer för hållbarhet: 1. Vårda jordskorpan, 2. Undvika onaturliga ämnen, 3. Bevara växter och djur, och 4. Sluta slösa. Medlemskommuner ska också anta ett miljöprogram. Hudiksvalls kommun har antagit ett sådant och bedömningen är att elva av målen specifikt berörs av ett nytt dubbelspår genom kommunen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft GIFTFRI MILJÖ SÄKER STRÅLMILJÖ Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö I de följande avsnitten beskrivs den påverkan som det befintliga enkelspåret har på natur och miljö samt hur det förordade alternativet påverkar de viktiga naturoch miljövärden som finns inom korridoren. I avsnitt 4 summeras de miljömål som ett dubbelspår berör och en sammanfattning ges av hur de lokala miljömålen kan komma att påverkas. 3.1 Nuläget, konsekvenser av nollalternativet Enkelspåret sträcker sig idag centralt genom Hudiksvall, Iggesund samt delar av Njutånger och Enånger. Detta bär med sig flera fördelar; i Hudiksvall och Iggesund är den främsta närheten till stationerna. Järnvägen utgör en viktig nod. Ur miljösynpunkt finns dock tydliga nackdelar med den kapacitetsbrist som råder längs järnvägssträckan, varför nya mötesstationer står under uppförande. Dessa ökar bitvis kapaciteten vilket gör att fler tåg kan trafikera sträckan, något som i sin tur leder till att fler tåg varje dag passerar Hudiksvall, Iggesund, Njutånger och Enånger. Varje tågpassage genom orterna medför bomfällningar vid de plankorsningar som finns i dag. Bomfällningar genererar ökade utsläpp från biltrafiken och på grund av järnvägens centrala läge försämras således luftkvaliteten i dessa orter. Kapacitetsbristen kan vara en anledning till att färre väljer att resa med tåg, då förseningar och långa restider blir ett gängse faktum. Resenärer som skulle kunna välja att resa med tåg, väljer istället att ta bilen. En ökad biltrafik genererar förstås ökade utsläpp, vilket främst ur lokal miljösynpunkt är starkt negativt. Med en ökad tågtrafik på enkelspåret ökar även antalet bomfällningar markant, vilket genererar ökade koldioxidutsläpp. Därtill kan trafikflödena antas försämras avsevärt med fler bomfällningar och längre kötider totalt. Miljömålet God bebyggd miljö syftar till att bullerstörningar i samhället ska minskas och förebyggas. Buller- och vibrationsstörningar från den befintliga järnvägen bedöms vara högst påtagliga för närliggande bostäder och verksamheter. En prognostiserad ökning av tågtrafiken längs enkelspåret skulle således generera en ökad störningsgrad. 8

Ostkustbanan skär idag genom Hallstaåsen, vilken är klassad som ett vattenskyddsområde i Gävleborgs län. Åsen försörjer stora delar av kommunens in-vånare med dricksvatten. Mer om intrånget i Hallstaåsen för den befintliga Ostkustbanan och de föreslagna korridorerna återfinns i avsnitt 6.5. Om en olycka med farligt gods inträffar i närheten av Hallstaåsen blir konsekvenserna för kommunens dricksvattenförsörjning mycket negativa. Längre söderut passerar befintlig järnväg Delångersån, ett riksintresse för naturvård, även Natura 2000-området Enångersån passeras av järnvägen, dessa beskrivs närmare i avsnitt 6.1 och 6.2. Nollalternativet innebär att den befintliga Ostkustbanan fortsatt nyttjas och att anläggandet av mötesstationer fortlöper, i syfte att öka kapaciteten. Detta medför att nya plankorsningar blir aktuella. Det är ännu oklart var sådana skulle placeras, då anläggningsarbetet kommer att ske fortlöpande under årens lopp. Det är inte heller känt hur detta skulle påverka natur- och miljövärden i kommunen. 3.2 Konsekvenser av det förordade alternativet Stora delar av alternativet sträcker sig, som tidigare presenterats, längs befintlig järnväg (se figur 1). Detta medför att nya intrång i natur- och miljövärden begränsas jämfört med andra utredningsalternativ som skulle ianspårkta större andel jungfrulig mark. Å ena sidan innebär detta alternativ en ökad belastning på befintliga sträckor. Å andra sidan bibehålls de centrala stationslägena i Hudiksvall respektive Iggesund och inga resor till externa stationer med motordrivna fordon blir aktuella. Strax norr om Hudiksvall ansluter korridoren till den befintliga Ostkustbanan och fortsätter sedan längs befintligt spår till Iggesund. Följaktligen innebär detta alternativ att regionaltrafik och godstrafik fortsatt trafikerar sträckan samt att de centrala stationslägena bibehållas. I dagsläget stannar endast gods- och regionaltrafik i Iggesund. Idag finns plankorsningar längs befintligt spår, men vid upprättandet av ett dubbelspår blir planskilda korsningar nödvändiga. Det innebär att de bomfällningar som idag sker vid tågpassager försvinner vid förverkligandet av ett dubbelspår. Ur lokal miljösynpunkt får detta anses vara positivt då detta bör generera en avsevärd minskning av tomgångskörning. Däremot ianspråktar planskilda korsningar mycket mark och infrastrukturlösningar måste upprättas för att lösa trafikflöden. Strax norr om Iggesund passeras Delångersån av järnvägen. Mer om det planerade dubbelspårets framtida påverkan på Delångersån finns redovisat i avsnitt 6.1. Vid Njutånger sträcker sig korridoren framför allt genom jungfrulig mark och bedöms inte ha någon större negativ påverkan på natur och miljö. Ett antal bäckar och åar skulle passeras, bland annat Nianån som är ett av kommunens största vattendrag. Här blir således en brolösning aktuell. Mer detaljerade undersökningar av hur en sådan ska anläggas sker i ett senare skede. Järnvägen sträcker sig sedan söderut mot Enånger och även här är det främst vara jungfrulig mark som ianspråktas. Detta alternativ dras längs befintlig järnväg vid Hallstaåsen och innebär således inget nytt intrång i åsen, däremot utvidgas det befintliga intrånget för att inrymma ett dubbelspår. I jämförelse med de tidigare presenterade alternativen har detta alternativ den minst skadliga påverkan på åsen. 9

4 Järnvägens påverkan på miljökvalitetsmålen I detta avsnitt beskrivs den påverkan som järnvägen kan förväntas ha i kommunen, med utgångspunkt i de elva miljökvalitetsmålen som Hudiksvalls kommun bedömer kan påverkas av anläggningen av ett dubbelspår.

4 Järnvägens påverkan på miljömålen Som tidigare presenterats bedömer kommunen att den framtida dubbelspåriga Ostkustbanan kommer att påverka 11 av de 16 nationella miljömålen. Nedan specificeras varje enskilt mål och den påverkan som ett nytt dubbelspår anses utgöra. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Ett dubbelspår kommer att öka kapaciteten längs Ostkustbanan och skapa kortare restider, något som väntas generera en ökad attraktivitet för tåg som färdmedel. Ett ökat tågresande innebär att koldioxidutsläppen minskar och bidrar således till en förbättrad luftkvalitet, något som väntas ha en mycket positiv påverkan på klimatet ur regionalt och nationellt perspektiv. FRISK LUFT Halten bensen i luften ska minskas. Ett dubbelspår antas medföra att person- och godstrafiken på de större vägarna minskar, vilket i förlängningen betyder minskade utsläpp i luften. Den samlade bedömningen är att de totala utsläppen kommer att minska om ett dubbelspår realiseras och detta bedöms ge stora positiva konsekvenser för luftmiljön. Detta kan främst ur nationella och regionala perspektiv generera klimatvinster. I Hudiksvall - och delvis i Iggesund - kan dock ett centralt stationsläge, och den trafiksituation som uppstår till följd av detta, generera en försämrad luftkvalitet. GIFTFRI MILJÖ År 2010 genomfördes inventeringar av deponier och förorenade områden i kommunen. Ett antal av dessa områden påverkas vid förverkligandet av ett dubbelspår. Vid anläggning i anslutning till de förorenade områdena bör ytterligare miljötekniska markundersökningar genomföras. Dessa ger svar på vilka åtgärder som blir nödvändiga. Eventuella marksaneringar bedöms bidra till att föroreningar försvinner, vilket är positivt. Med avseende på de fåtal förorenade områden som finns längs korridorsträckningen är den slutliga bedömningen dock att påverkan av ett nytt dubbelspår blir positiv. SÄKER STRÅLMILJÖ Dubbelspåret kommer att generera elektromagnetiska fält. Dessa skapas runt järnvägarnas kontaktledning när tåg passerar. I Trafikverkets underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen konstateras att Internationella strålskyddskommissionen ICNIRP - hävdar att det inte finns något entydigt samband mellan exponering av svaga, lågfrekventa magnetfält och kroniska sjukdomar. De elektromagnetiska fälten är starkast närmast ledningarna men avtar snabbt med ökat avstånd. Det innebär således att dessa fält är starkast runt kontaktledningarna, som för järnväg hänger cirka 5,5 meter ovanför rälsen. När inget tåg passerar är styrkan relativt låg, när tågen passerar ökar styrkan under några minuter. Det rekommenderade referensvärdet för järnväg på 16,7 Hertz är 300 µt. Den befintlig Ostkustbanan passerar idag nära bebyggelse i centrala delar av Hudiksvall, Iggesund, Njutånger och Enånger. Vid bostadsområdena Sandvalla och Visvall passerar järnvägen nära. Ett dubbelspår innebär en ökad tågtrafik som följaktligen genererar en ökad exponering av strålning från de elektromagnetiska fälten. Kommunens bedömning är dock att ett nytt dubbelspår inte kommer att ha någon avsevärd betydelse på huruvida detta miljömål uppnås. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Korridoralternativet innebär en utökning av befintligt intrång i Hallstaåsen. En mer uttömmande redovisning av de undersökningar som genomförts vid åsen och de potentiella intrången finns i nästkommande avsnitt 4.3. Det är av största vikt att kommunens grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. För att skydda vattnet från föroreningar och exploatering ska det inom kommunen finnas skyddsområden inrättade; Hallstaåsens grundvattentäkter utgör ett sådant. Med anledning av detta är det av största vikt att hänsyn tas till Hallstaåsen vid ett nytt intrång. Bedömningen är att denna korridor - i jämförelse med tidigare utredda korridoralternativ - genererar den minst skadliga påverkan på Hallstaåsen. 10

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sjöar och vattendrag inom kommunen ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Med anledning av detta krävs att skyddsåtgärder måste vara av sådan karaktär att konsekvenserna för sjöar och vattendrag blir positiva. Ytterligare tekniska undersökningar krävs vid eventuellt upprättande av broar och trummor. Klart står dock att stor hänsyn skall tas till den fauna som finns inom de områden som berörs av dubbelspåret. Ostkustbanan bedöms inte påverka målets uppfyllande. HAV I BALANS SAMT LEVANDE SAMT KUST OCH SKÄRGÅRD Bottenhavet med dess varierande salthalt är en känslig vattenmiljö med ett unikt djur- och växtliv. Ett dubbelspår längs befintligt enkelspår innebär att Hudiksvallsfjärden passeras. En eventuell olycka med farligt gods skulle få mycket negativa konsekvenser för delar av Hudiksvalls kustlandskap. MYLLRANDE VÅTMARKER Enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering gör dubbelspåret intrång i våtmarker. Däremot har Länsstyrelsen upprättat mål om skogsbilvägar kopplat till det regionala målet för myllrande våtmarker, dessa mål ska observeras när och om skogsbilvägar anläggs på grund av en ny Ostkustbana. Dubbelspåret dras längs den befintliga Ostkustbanan över Skåssans våtmarkskomplex, vilket kan väntas ge negativa effekter på myrarna. Bedömningen är dock att ett nytt dubbelspår inte påverkar målets uppfyllande. LEVANDE SKOGAR Skogsmarkernas värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden ska bevaras. Skogen har även kulturella och sociala värden som ska värnas. Kommunens uppgift är att säkerhetsställa och vidareutveckla tätortsnära skogsområden och de rekreationsmöjligheter som dessa kan erbjuda. Om järnvägen anläggs i den förordade korridoren krävs därför åtgärder som reducerar bullret. Ett dubbelspår ska, där det passerar tätortsnära skog, utformas så att skogens värden och det rörliga friluftslivet påverkas så lite som möjligt. Ur just denna aspekt är tunnelalternativ fördelaktiga. Skogsbruket ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt brukande. Järnvägen ska i högsta möjliga utsträckning följa utkanterna av skogsbruksmarken för att tillförsäkra brukandet av denna. De berörda områdena bedöms generellt inte innehålla några större biologiska värden och därför görs bedömningen att ett dubbelspår bedöms ge måttliga konsekvenser för miljömålet. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Kommunens mål är att skydda odlingslandskapets och jordbruksmarkens biologiska produktion samt livsmedelsproduktionen. Därtill är målet att skydda och stärka den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena. Endast fem procent av landarealen i Hudiksvalls kommun utgörs av jordbruksmark. För att behålla det öppna odlingslandskapet är det följaktligen viktigt att kommunens jordbruksföretag värnas. Med anledning av detta ska stor hänsyn tas till jordbruksmarker och det öppna landskapet där dubbelspåret kan komma att påverka dessa. Ett dubbelspår på Ostkustbanan kommer att påverka målet marginellt negativt. Järnvägen kan vid ett förverkligande komma att göra perifert intrång i delar av kommunens odlingslandskap. Det är av stor vikt att järnvägen i så stor utsträckning som möjligt följer utkanterna av dessa områden, för att undvika negativ påverkan där det är ekonomiskt och spårtekniskt möjligt. GOD BEBYGGD MILJÖ Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt bidra till en god regional och global miljö. Boverkets föreslagna riktlinjer för buller i friluftsområden, parker och andra rekreationsytor i tätorter ska efterföljas vid nyetablering av trafikinfrastruktur - i detta fall ny järnväg. Ett dubbelspår i ytläge genom Hudiksvalls stad med person- och godstrafik bedöms ge negativa konsekvenser. Stora ingrepp behöver göras i stadsmiljön om ett dubbelspår genom staden förverkligas och den ökade kapaciteten leder till att fler tåg trafikerar sträckan, något som väntas generera ökade bullernivåer. Ett dubbelspår i ytläge genom staden kommer även att förstärka den barriär som den befintliga Ostkustbanan utgör. Det förordade korridoralternativet skulle innebära att buller och vibrationer ökar inom närliggande bostadsområden. Skyddsåtgärder behöver vidtas så att inga miljökvalitetsnormer eller riktvärden överskrids. 11

5 Miljökvalitetsnormer I detta avsnitt beskrivs de miljökvalitetsnormer som kan påverkas av ett dubbelspår på Ostkustbanan. Dessa är miljökvalitetsnormer för luft samt yt- och grundvatten.

5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada eller orsaka alltför stor olägenhet. MKN finns för buller, luft och vatten. Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors hälsa och naturen. De kan ses som ett styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Skillnaden mellan miljökvalitetsmål och MKN är att miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som det samlade miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken, vilket innebär att dessa måste uppfyllas. Dessa är oftast mer långtgående än MKN. De miljökvalitetsnormer som kan påverkas av anläggandet av ett dubbelspår i Hudiksvalls kommun är: föroreningar i utomhusluften, och kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt. partiklar är större längs hårt trafikerade gator i centrum samt längs större vägar, på vissa platser nås det nedre tröskelvärdet på skalan (se figurerna 6-7). Relativt sett är luftkvaliteten god i såväl kommunen som Hudiksvalls stad. 5.1.2 Konsekvenser av den förordade korridoren Anläggandet av ett dubbelspår bedöms inte påverka uppfyllandet av MKN för luft i Hudiksvall. Vid hårt trafikerade gator och vissa infartsvägar kommer fortsatt relativt höga halter av PM10 och kvävedioxid att kunna uppmätas, dock ej på grund av järnvägen. Det framtida stationsområdet skulle kunna vara en sådan plats där högre halter av luftföroreningar uppmäts, på grund av trafik till och från stationen. Luftkvaliteten lokalt kan alltså försämras något, medan den kan förväntas förbättras ur ett regionalt och nationellt perspektiv, om fler väljer tåget som färdmedel för längre sträckor. 5.1 MKN för luft MKN för luftkvalitet omfattas av kvävedioxid, svaveldioxid, bly, kväveoxider, partiklar (PM10), kolmonoxid, bensen, ozon, arsenik, kadmium, nickel, benso(a) pyren samt fina partiklar (PM2,5). Halterna av svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon är idag så låga att dessa klaras på de flesta platser i Sverige. MKN-värdena för kvävedioxid (figur 6) och PM10 (figur 7) är idag de svåraste att klara. Vid hårt trafikerade gator och utmed infarter av större slag överskrids i många fall MKN-värdena för dessa. På landsbygden överskrids i några fall även MKN-värdena för ozon. 5.1.1 Nuläget, konsekvenser av nollalternativet Idag är motorburen trafik den största enskilda källan till ökningen av luftföroreningar i städerna. Årliga mätningar av luftföroreningar i Hudiksvall indikerar att MKN för luft inte överskrids och indikerar ingen större förändring i utsläppsmängderna under de senaste åren. Figur 6-7 visar beräknade halter av dygnsmedelvärdet för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) för Hudiksvalls stad respektive kommunen i stort,. För att klara MKN får medelvärdet inte vara högre än 60 µg/m 3 för kvävedioxid och 50 µg/m 3 för PM10. (Källa: Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund). Halterna av kvävedioxid respektive 12

Bergsjövägen Hudiksvall Iggesund Lillfjärden Malnvägen Stationsgatan Södra vägen Figur 6. Beräknade halter för dygnsmedelvärdet av kvävedioxid (NO 2 ) år 2013, i Hudiksvalls kommun respektive Hudiksvalls stad. För att klara MKN får medelvärdet inte överstiga 60 µg/m 3. Figurkälla: Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. 13

Bergsjövägen Hudiksvall Iggesund Lillfjärden Malnvägen Södra vägen Stationsgatan Figur 7. Beräknade halter för dygnsmedelvärdet av partiklar (PM10) år 2013 i Hudiksvalls kommun respektive Hudiksvalls stad. För att klara MKN får medelvärdet inte överstiga 50 µg/m 3. Figurkälla: Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. 14

5.2 MKN för vatten 5.2.1 Nuläget, konsekvenser av nollalternativet Flera vattendrag inom den förordade järnvägskorridoren uppnår inte en god ekologisk status. All exploatering vid dessa vatten bör utformas på ett sådant sätt att det inte hindrar att god ekologisk och kemisk status kan uppnås i framtiden. Grunden till den MKN-klassning som gjordes år 2009 är i många fall baserad på modellberäkningar vilket gör att en mer utförlig provtagning av vattnet måste ske för att verifiera klassningen. Därefter kan åtgärder vidtas för att förbättra vattnets status. Den kemiska statusen är mycket osäker för många sjöar och vattendrag, då ingen eller mycket begränsad provtagning har genomförts. 5.2.2 Konsekvenser av den förordade korridoren Anläggandet av ett dubbelspår kan generera skador på ytvatten och grundvatten längs spårsträckningen. Grumling i ytvattenförekomster kan inträffa under anläggandet av järnvägen. En annan risk under anläggningsfasen är att utsläpp av farliga ämnen kan spridas från arbetsområdena. Det är därför av stor vikt att påverkan på det lokala hydrologiska systemet blir så liten som möjligt. För att inte påverka vattenflöden och fiskmigration måste detta tas hänsyn till vid konstruktion av broar, bankar och trummor. I ett senare skede måste mer noggranna undersökningar av potentiella risker utföras för samtliga vattenförekomster längs sträckningen. I delar av grundvattenförekomsten, som inte är del av ett skyddsområde, ska hänsyn tas till risken att denna skadas, även om det inte finns särskilda bestämmelser utfärdade. Genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande åtgärder föreskrivas. Tabell 1. Kustområden, sjöar, åar och våtmarksområden som ligger inom eller i nära anslutning till järnvägskorridoren. Kustområden Sjöar Åar Myrar/ våtmarker Grundvatten Hudiksvallsfjärden Masksjön Sunnanån Skåssans våtmarkskomplex Hallstaåsen Iggesundsfjärden Långsjön Delångersån Blötmossarna Grundvatten i Iggesund Kastellsjön Nianån Lillfjärden Enångersån Vikarsjön Mjuggsjön Ångersjön Övergråssjön Inom järnvägskorridoren finns ett flertal vattenförekomster som kan påverkas under anläggning och konstruktion av ett nytt spår. Det utmärkande miljöproblemet som kan uppkomma är fysiska förändringar av vattendragen. Vattendrag, kustområden, sjöar och myrområden som passeras inom eller som ligger i närheten av järnvägskorridoren redovisas i tabell 1. Grundvattenförekomster kan även skadas under anläggningen av dubbelspåret. Delar av de berörda grundvattenförekomsterna utgör även skyddsområden för vattentäkter. Samtliga grundvatten inom korridoren uppnådde år 2015 god ekologisk och kemisk status. Upplag och hantering av kemiska ämnen i närheten av grundvattentäkter bör därför begränsas. 15

6 Riksintressen och andra skyddsvärda områden I detta avsnitt beskrivs de riksintressen och andra skyddsvärda områden inom kommunen som kan komma att påverkas av anläggningen av ett dubbelspår.

6 Riksintressen och andra skyddsvärda områden 6.1 Riksintressen Ett riksintresse är ett område som ur ett nationellt perspektiv är skyddsvärt och unikt. Ambitionen med dessa områden är att de uppmärksammas för sina kvalitativa värden samt att hänsyn visas vid olika typer av verksamheter, exempelvis vid byggnationer av väg och järnväg. I Hudiksvalls kommun finns riksintressen för kulturmiljövård, naturvård, friluftsliv, E4:an, Ostkustbanan, yrkesfiske, vindkraft och totalförsvarets väderradar. Riksintressen som kommer att påverkas när en etablering av dubbelspår genomförs är riksintressena för kulturmiljövård och naturvård. Poängteras bör dock att det planerade dubbelspåret även det utgör ett riksintresse, vilket betyder att en avvägning måste göras mellan de tre olika riksintressena. I figur 10 visas en karta över de riksintressen i kommunen som kan påverkas av dubbelspårets anläggande. I utställningshandlingens 7:e avsnitt redovisas riksintresset för kulturmiljövård i Hudiksvall, Iggesund, Enånger och Njutånger. Vid Möljen och dess närområde kan järnvägen idag upplevas som en barriär i stadskärnan. Norr om Hudiksvalls stad påverkas inget riksintresse av den befintliga Ostkustbanan. Strax norr om Iggesund passeras Delångersån som utgör riksintresse för naturvård, se figur 9. Delångersån är ett mycket värdefullt reproduktions- och uppväxtområde för flera fiskarter såsom havsöring, flodnejonöga och ål. Den fuktiga miljön kring ån har också genererat värdefulla skogsbiotoper. Ån har därtill en viktig funktion i att avvattna Svågan och Dellensjöarna. Figur 8. Möljen i centrala E4:an passerar uppströms Iggsjön och enkelspåret Hudiksvall. passerar ån uppströms Vikarsjön. I den, av Kommunfullmäktige antagna, naturvårdsplanen framgår att biotopåterställning och åtgärdande av vandringshinder krävs längs vissa delar av vattendraget. 6.1.1 Nuläget, konsekvenser av nollalternativet I Hudiksvalls centrala delar utgör idag en mycket stor del riksintresse för framtida järnvägar. Detta grundar sig i att inget beslut ännu har fattats av Trafikverket om vilken av de i förstudien utredda korridorerna som skall förverkligas. Det är således viktigt att påskynda valet av framtida korridor, då detta riksintresse idag förhindrar mycket av den fysiska utvecklingen i Hudiksvalls stadskärna. Ostkustbanan skär idag genom den östra delen av staden, där stora delar utgör riksintresse för kulturmiljövård. Centrum präglas av handel, med en tydlig kontrast mellan den äldre hamnmiljön och trädstadbebyggelsen. Trähusbebyggelsen vid Möljen utgör riksintresse för kulturmiljövård och är belägen i direkt anslutning till den befintliga Ostkustbanan. Figur 9. Delångersåns sträckning. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan 16

Hudiksvall Iggesund Naturvård Totalförsvarets väderradar Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för väderradar Riksintresse för järnväg Kulturmiljövård Riksintresse för väg Figur 10. Riksintressen i Hudiksvalls kommun som kan komma att påverkas av anläggandet av ett dubbelspår på Ostkustbanan. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan 17

I Iggesunds tätort finns riksintressen för kulturmiljövård; bland annat järnverket med den Grillska gården samt arbetarbostäderna i Krylbo. Detta område är ett gammalt bruksområde som påvisar industrins genombrott. Inom området finns landets bäst bevarade bessemerverk från 1800-talet. vattenbalansen i området. Riksintresset sträcker sig över kommungränsen mot Söderhamn. Ljusmyran utgör ett stort och öppet myrkomplex med värdefulla myrmarker. Främst avseende förekomsten av välutvecklad gölmosse. Detta förstärks ytterligare av närheten till Skåssan och mossar öster om denna. Komplexet utgör ett orört exempel på några myrtyper inom ett område, vilket utgör dess huvudsakliga bevarandevärden. Även vid Njutånger finns ett riksintresse för kulturmiljövård, nämligen Njutånger kyrkby. Här finns en välbevarad medeltida kyrka i vackert läge vid havsviken. Enkelspåret löper genom riksintresset. Vid Enånger, passeras Natura 2000-området Enångersån som även utgör riksintresse för naturvård. Ån är ett av kommunens värdefullaste vattendrag och rinner från Stultsjön i väster och mynnar ut vid Enångersfjärden i öster. Den fauna som finns i Enångersån bedöms vara mycket värdefull och här återfinns bland annat flodnejonöga, harr, utter och strömstare. Längs ån finns även värdefull naturskog. Mer om Natura 2000- klassningen och åns värden finns att läsa i avsnitt 6.2. Norr om Söderhamns kommun passerar Ostkustbanan idag Skåssans våtmarkskomplex (se figur 13) som utgör riksintresse för naturvård. Även E4:an passerar genom området. Området är beläget norr om sjöarna Alebosjön och Losesjön och har mycket höga naturvärden, vilka är unika i sitt slag enligt Naturvårdsverket. Skåssan är ett våtmarksområde med mossar och kärr som har skapats genom landhöjning. Detta är mycket känsligt för åtgärder som riskerar påverka Figur 11. Delångersån. Figur 12. Enångersån vid Enångers gamla kyrka. Figur 13. Skåssans våtmarkskomplex. Den svarta streckade linjen markerar kommungränsen mot Söderhamn. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan Nollalternativet innebär att enkelspåret fortsatt trafikeras, men med ökad kapacitet, då mötesstationer byggs ut. Den befintliga påverkan på berörda riksintressen kvarstår, vilket är negativt. 18

6.1.2 Konsekvenser av den förordade korridoren De riksintressen som påverkas av nollalternativet påverkas även av den förordade korridoren, då denna i hög utsträckning följer enkelspåret. Följaktligen påverkas inget riksintresse norr om Hudiksvall av korridoren. Delar av Hudiksvalls stad omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Ett dubbelspår genom staden innebär att den barriär som enkelspåret redan utgör tydligt förstärks. En risk är att de kulturella värdena, för vilket riksintresset upprättats, påverkas negativt av ett dubbelspår. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader såsom Stadshotellets annex och Kulturhuset Glada Hudik riskerar med stor sannolikhet att rivas. Delångersån passeras i samma läge som den befintliga Ostkustbanan. Intrånget beräknas dock bli större av ett dubbelspår. En brolösning blir aktuell och vid anläggningsarbetet måste stor hänsyn tas till åns fauna. Korridoren innebär en passage genom det gamla bruksområdet i Iggesund, som utgör riksintresse för kulturmiljövård. Även här kan ett dubbelspår med ökad trafik störa den värdefulla kulturmiljö som området idag utgör. I likhet med nollalternativet påverkar ett dubbelspår längs enkelspåret riksintresset Njutånger Kyrkby och här kommer järnvägen att stå i konflikt med områdets kulturella värden. Längre söderut passerar den förordade korridoren även Enångersån. Vid ett förverkligande är det av yttersta vikt att hänsyn tas för att påverkan på värdefull fauna i och runt ån minimeras. Skåssans våtmarker passeras också av korridoren, även här måste stor hänsyn tas vid anläggandet av nytt dubbelspår. I kommunen finns även ett riksintresse för totalförsvarets väderradar, vilken är belägen väster om den befintliga Ostkustbanan och söder om Nianfors, se figur 10. Anläggningen av ett dubbelspår innebär inte någon betydande påverkan på detta riksintresse, men den förordade korridoren ligger inom influensområdet för väderradarn. Detta gäller även det befintliga enkelspåret. 19

6.2 Natura 2000-området Enångersån År 2002 blev Enångersån (se figur 15), med sina två biflöden Grottsjöbäcken och Tolockabäcken, klassat som Natura 2000-område. Ett Natura 2000-område innebär ett särskilt skydd som infördes med stöd av EG:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Enligt 7 kap. miljöbalken krävs ett särskilt tillstånd för att vidta en åtgärd som på ett betydande sätt riskerar att påverka miljön i ett sådant område. Det är därför viktigt att tydligt redovisa hur den planerade åtgärden kan komma att påverka den gynnsamma bevarandestatusen inom området. Enångersån är unik eftersom den - trots sin storlek - aldrig använts som flottled, med undantag för kortare sträckor. Vattendraget inrymmer många strömvattensbiotoper med naturliga bottnar och värdefull fauna. Utöver Natura 2000-klassificeringen utgör Enångersån riksintresse för naturvård. I Naturvårdsplanen, som antogs av Kommunfullmäktige år 2010, anges att ån kräver bättre skydd särskilt för i dagsläget oskyddade biflöden. Därtill ska bland annat fria vandringsvägar återskapas för fiskbeståndet samt mer kunskap inhämtas genom undersökningar och inventeringar. 6.2.1 Nuläget, konsekvenser av nollalternativet Den befintliga Ostkustbanan löper i dag via bro över Enångersån. Nollalternativet innebär följaktligen att denna bro fortsatt nyttjas. Kapaciteten på järnvägen väntas förbättras och nollalternativet innebär att fler tåg kan trafikera järnvägen. Eventuella reparationer och förstärkningar av den befintliga bron kan bli aktuella. Figur 14. Enångersån. 6.2.2 Konsekvenser av det förordade förslaget Det förordade alternativet innebär följaktligen att ett av de två nedan presenterade scenariona kan komma att bli aktuellt vid ån: Den befintliga bron för enkelspåret breddas eventuellt och förstärks så att den klarar den ökade kapaciteten som ett dubbelspår genererar. Ett nytt intrång i direkt närhet till den befintliga bron aktualiseras. Den befintliga bron för enkelspåret rivs. Detaljerade undersökningar om de tekniska lösningarna vid nybyggnad eller utbyggnad måste ske. Detta för att kunna ge en tydligare bild av de konsekvenser som kan uppstå. Bedömningen är dock att anläggningsarbetena för en ny eller ombyggd bro måste ske med stor försiktighet så att värdefull fauna inte skadas. Oavsett om lösningen innebär ett nytt intrång eller en utökning av redan befintligt intrång kommer det att ske inom samma område. Således är de skyddsvärden som finns i ån desamma för de båda alternativa brolösningarna. På grund av åns skyddsvärden - genom riksintresse för naturvård samt klassificeringen som Natura 2000-område - kommer inventeringar och fördjupade tekniska undersökningar att ske i ett senare skede - inom ramen för Trafikverkets arbete med järnvägsplanen. I dagsläget är det dock svårt att avgöra hur anläggandet påverkar Enångersåns gynnsamma bevarandestatus. Enånger Figur 15. Enångersåns sträckning. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan 20

6.3 Andra skyddsvärda områden Under detta avsnitt samlas de övriga områden i kommunen som av olika anledningar klassas som skyddsvärda. Rasselmyrberget, Steg, Bodarna, Nianån, Blötmossarna och Hudiksvallskusten är exempel på sådana områden. Därtill finns ett antal nyckelbiotoper som kan komma att påverkas av anläggningen av ett dubbelspår på Ostkustbanan. Naturvårdsresurser bör långsiktigt prioriteras i planerings- och informationsinstanser. För de områden som är hotade eller redan skadade - och nämnda instanser inte är tillämpbara för att bevara utpekade natur- och rekreationsvärden - måste skydd inrättas eller skötsel- och återställningsåtgärder vidtas. Detta kan göras antingen av kommunen enskilt eller i samarbete med berörda myndigheter, organisationer etcetera. Naturvårdsåtgärder bör ses som långsiktiga investeringar och bör prioritera åtgärder som leder till varaktig förbättring. Detta avsnitt behandlar även en generell beskrivning av hur skogsbruk och jordbruk bör skyddas vid anläggningen av ett dubbelspår. I detta planeringsskede är det inte möjligt att fastställa vilka skogs- respektive jordbruksmarker som kan komma att påverkas av ett framtida dubbelspår. Skogen som naturtyp har historiskt haft en stor betydelse för kommunens ekonomi. Idag utgör skogsbruket, tillsammans med pappersmassatillverkningen en av kommunens viktigaste basindustrier. Därtill är skogen och dess biologiska mångfald en viktig resurs för friluftsliv. Skogslandskapet har också starkt påverkats av skogsbruket med stor fragmentering av vägar och dikningsaktiviteter. Det återstår få områden som är helt orörda. Kommunen bedriver ett aktivt arbete för att bevara skogen, till följd av detta är majoriteten av kommunens naturreservat just skogsområden. För den framtida utvecklingen är ett lönsamt skogsbruk med stor naturvårdshänsyn viktigt. Detta med avseende på säkerställande av råvara och de arbetstillfällen detta genererar i Hudiksvall, men också för att värna den rika biologiska mångfald som skogen inrymmer. Hälften av skogen är miljöcertifierad (FSC eller PEFC), detta innebär att markägaren frivilligt avsätter fem procent av den produktiva skogsmarken för naturvård. Inom skogliga värdetrakter prioriteras reservatsbildning i enlighet med den regionala och nationella strategi, enligt vilken Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen arbetar. Långsiktig hållbarhet är ledord i kommunens arbete vad gäller bevarande av skogslandskapet och brukandet av skogsmarken. Det är viktigt att anläggandet av dubbelspåret tar hänsyn till skogen och där det är möjligt drar järnvägen i utkanten av brukningsvärd mark. Hudiksvalls kommuns totala areal består av cirka fem procent jordbruksmark, enligt statistik från Jordbruksverket. De naturvärden som finns utgör resultat av människans jordbruk i flera tusen år. Bevarandet av öppna odlingslandskap ska tillförsäkras bland annat genom skötselprogram och olika skyddsåtgärder. I likhet med skogslandskapet och skogsbruksmarken är det viktigt att anläggandet av dubbelspåret tar hänsyn till odlingslandskapet och där det är möjligt drar järnvägen i utkanten av jordbruksmark. Nedan presenteras de skyddsvärda områden som är kända i dagsläget. Därtill beskrivs vilka skyddsåtgärder som är aktuella för respektive område, denna information grundar sig i den naturvårdsplan som antogs av Kommunfullmäktige år 2010. Generellt krävs ytterligare inhämtning av information om nuvarande status för dessa områden, vilket även inkluderar en närmare dialog med markägare och berörda myndigheter. Att ge information om områdenas naturvärden och hur hänsyn ska tas till dessa är också en viktig del av arbetet med skyddsåtgärderna. I vissa fall finns även behov att utreda möjligheterna att ge områdena bättre skydd. 21