Rådgivning kulturhistorisk bebyggelse i odlingslandskapet 2013-05-02 Fastighet: Trangärde 2:10 Benämning: Förlösa hembygdsgård Socken: Förlösa Kommun: Kalmar Landskap: Småland Förlösa hembygdsförening Kjell Juneberg Fjölebrov. 55 393 63 Kalmar Tel 0706 332130 Syftet med besöket Det primära syftet var att ge råd om byggnadsvård för kvarnen samt att uppskatta de kulturhistoriska värdena. Detta dokument kan ligga till underlag för länsstyrelsens bedömning i bidragssammanhang. Närvarande vid rådgivningstillfället, 2013-04-18 Kjell Juneborg, ordförande i Förlösa hembygdsförening samt Susann Johannisson, Kalmar läns museum. Ur ekonomiska kartan ca 1940. Lantmäteriets historiska kartor (4G8f). Kvarnplatsen ligger inom ringen. 1
Bakom kvarnen ligger den ombyggda, och nu också tillbyggda för detta ladugården. Bostadshuset, det gamla bostadshuset i sten och kvarnen, efter 1913. Mycket är sig likt på denna plats än idag. 2
Inledning/historik Kvarnen byggdes i slutet av 1850-talet. Troligen var den ursprungligen gårdskvarn till fastigheten Trangärde 2:1. Senare kom den att tillhöra Christiansborgs gård. Någon gång under åren 1856 58 bosatte sig den förste mjölnaren, Carl Gustavsson, vid kvarnen. Han kom från Stävlö där han verkat som mjölnare. Hans familj bestod av hustrun Carolina och två barn. Ytterligare tre barn föddes under tiden i Trangärde. De bodde i den lilla stenstugan intill kvarnen. Kvarnens siste mjölnare, Karl August Petersson, flyttade med sin hustru hit till Trangärde 1896. Med några år på andra orter förblev han mjölnare i Trangärde från 1903 och till sin död 1939. Makarna förblev barnlösa. 1913 byggde de det bostadshus som finns idag. På 1940-talet blev mjölnarbostaden fritidsbostad. 1960 (1961) inköptes kvarnfastigheten av den då nybildade Förlösa Hembygdsförening. 1 Beskrivning av kvarnen Kvarnen är en holländarkvarn, dvs med fast kropp och vridbar hätta. Kvarnen är byggd i regelstomme, med särskilt kraftiga stockar i den inre delen som ska stödja kvarnstenarna. Ytterväggar och tak är klädda med träpanel, lockpanel. Väggarna är rödmålade och taket tjärat. Övre delen av taket har förstärkts med tjärpapp under locklisterna. Kvarnen har två par kvarnstenar med en diameter av vardera 115 cm. Det ena paret användes för att mala sammalet mjöl av råg, det andra paret för att mala fodersäd. På tomten finns också ett bostadshus från 1913 och ett stenhus av ålderdomlig karaktär, som har varit bostadhus men idag används som museum. Huset är troligen från 1700-talet, men ombyggt i olika omgångar. Kvarnen genomgick en ganska omfattande renovering 2012, i föreningens regi. Bärande delar av stommen i dåligt skick ersattes med nytt virke i samma dimensioner och utförande. Panelen målades med rödfärg, fönster målades vita. Före detta ladugården byggdes till 2011, för att föreningen önskade mer förvaringsutrymmen. Kulturhistoriska värden Kvarnen har ett högt lokalhistoriskt värde och är en bebyggelsemiljö som kan berätta om levnadsvillkoren förr. Den vittnar också om teknikhistoria. Alla hus på Kvarnplatsen är till stora delar välbevarade. 1 Uppgifter från Förlösa hembygdsförening 3
4
Åtgärdsbehov 2013 och förslag på åtgärder 1. Tillverka och montera yttre stöttor så att hättan kan vridas, för att få kvarnen komplett. Jämför gamla bilder. Stöttorna är 10,5 meter långa granstötar. Ledtrådar hur de ska se ut och monteras fick föreningen genom att titta på andra holländarkvarnar, på bevarade fotografier och genom att mäta på kvarnen. 2. Tjära vingarna med dalbränd trätjära av god kvalitet. Föreningen planerar också att bygga en Karlavagn för att kunna vrida kvarnen. Den karlavagn som fanns här tidigare. Bilden kan fungera som förebild när föreningen nytillverkar en. Bild A1882, ur Kalmar läns museums fotodatabas (fotograf och årtal okänt) Ett gammalt fotografi samt spår i taket kan ge ledtrådar till hur de yttre stöttorna kan ha sett ut. 5
Den gamla träklossen vid sidan av gångåsen Den nytillverkade träklossen på plats i kvarnen (sedan 2012) 6
Mjölnaren Karl August Petersson med sin hustru. Makarna byggde ett nytt bostadshus 1913. Det idag 100 åriga bostadshuset är mycket välbevarat och tidstypiskt. 7
Det första bostadshuset, mjölnarbostaden, på tomten. Den gamla mjölnarbostaden invändigt, används idag som museum. 8
Bakre delen av gångåsen är infäst i lillgångsbalken, som förstärkts med en ny balk bakom. Den gamla storgångsbalken var kraftigt rötskadad när den ersattes med en ny 2012. 9
Underhållsåtgärder och renovering Ungefär vart femtonde år brukar det bli nödvändigt med renovering genom lagning och utbyte av särskilt utsatta delar som vingar och takpanel. Genom regelbunden tillsyn och enklare underhållsåtgärder kan tiden mellan renoveringstillfällena ökas. Om brister upptäcks och åtgärdas i tid kan mer omfattande skador undvikas. Med hänsyn till kvarnarnas höga kulturhistoriska värde måste målet vara att originaldelar, det vill säga delar från tiden då kvarnarna byggdes och användes, bevaras så länge som möjligt. Generella regler vid underhållsåtgärder och renoveringar av väderkvarnar: Skadade ursprungliga delar bör hellre lagas eller förstärkas än bytas ut. Till exempel är det ofta möjligt att bevara en vittrad och försvagad gammal bakstötta genom att förstärka den med en planka på utsidan. Byt bara de delar som är så skadade att de inte går att laga eller förstärka. Gör alltså inte större ingrepp än nödvändigt, framför allt om det är ursprungliga delar som berörs. Till tak- och väggpanel används helst brädor av varierade bredder, för att uppnå en mer traditionell känsla än man får av lika breda brädor. Om några gamla delar måste bytas ut skall det befintliga utförandet kopieras. Utgå från den aktuella kvarnen. Kontrollera hur delarna är infästa, vilka mått de har, vilket material de är utförda i och hur ytorna är bearbetade. Använd inte moderna material som tryckimpregnerat virke, stjärnskruvar och färdiga vinkeljärn. Försök att få tag i så bra virke som möjligt. Om de delar som behöver bytas ut har tillkommit i sen tid och genom materialval eller utformning tydligt förvanskar kvarnen är det lämpligt att försöka återgå till ett tidigare utförande. Ifall motsvarande delar finns kvar på andra ställen hos samma kvarn bör dessa användas som förlagor. Ibland finns gamla bilder som man kan utgå från. Annars kan man kopiera utförandet från någon snarlik kvarn i trakten. Återanvänd gamla smidda delar när sådana finns, till exempel i samband med byte av vingar och rår. Anlita gärna en smed för kompletterande smidesarbeten. Vid målning/ytbehandling skall endast traditionella material som rödfärg, tjära och linolja användas. I valet mellan tjärstrykning och rödfärgsmålning bör man i första hand utgå från det befintliga utförandet. Byte från tjära till rödfärg eller tvärtom bör baseras på undersökningar av ytskikt på bevarade gamla byggnadsdelar. Ta vara på gamla utbytta delar och placera dem i eller intill kvarnen. En kasserad gångås kan till exempel fungera bra som sittbänk. Ifall det inte finns någon möjlighet att spara hela delar bör man i alla fall såga till en mindre bit, märka upp den och lägga in den i kvarnen. Tillvaratagna ursprungliga delar kan komma till användning vid framtida forskning om kvarnarnas historia. Upprätta gärna åtgärdsförslag i samråd med antikvarisk expert. Anlita hantverkare som har tidigare erfarenhet av kvarnrenoveringar. Se till att genomförda renoveringar dokumenteras. 10
Årlig översyn. Följande punkter kan användas som en checklista vid årlig översyn: Håll fritt från träd och buskar intill kvarnen. Den extra fuktighet som vegetationen ger bidrar till en snabbare nedbrytning av virket i bland annat jordträn och stöttor. En viktig kulturhistorisk aspekt är också att väderkvarnarna traditionellt alltid varit placerade i ett fritt och blåsigt läge. Kontrollera att det finns luft mellan marken och undersidan av jordträn, stubbe och trappstock. Inga trädelar får ansluta direkt mot jorden eller vara övervuxna med gräs. Kontrollera att vingar och rår sitter fast ordentligt i gångåsen. Slå in de kilar som brukar finnas intill rårna i gångåsens öppningar. Se också till att de järnbeslag som finns fyller sin funktion. Snurra vingarna så att de inte står i samma läge år efter år. Åtgärden förlänger hållbarheten på såväl vingar som gångås. Observera att man först måste lossa bromsen, den så kallade passen, och frikoppla maskineriet innan vingarna snurras. Kontrollera stubbsträvornas infästning mot jordträna. Om det finns en tydlig risk för att tappen i strävans nedre ände skall lossna och glida ut hålet i jordträt kan infästningen förstärkas med hjälp av en järnbygel. Kontrollera skick och funktion hos bak- och sidostöttor. För att undvika rötskador är det viktigt att stöttorna inte ansluter direkt mot jorden utan mot en sten. Kontrollera att taket är tätt. Ett sätt att täta är att tjära. Använd dalbränd trätjära av hög kvalitet. Susann Johannisson Bebyggelseantikvarie Kalmar läns museum, Box 104, 391 21 Kalmar 0480-45 13 00, direkt: 0480-45 13 42, 0705-12 36 11 Litteraturtips Evert Johanssons skrift Ölands väderkvarnar, Vård- och underhåll, utgiven av Ölands hembygdsförbund 2009. Kopia Länsstyrelsen i Kalmar län, Mathias Larsson, 391 86 Kalmar Länsstyrelsen i Kalmar län, Liselotte Källström, 391 86 Kalmar Ölands kvarnförening, Kennerth Gustafsson, Ottos gata 2, 386 35 Färjestaden Rådgivningen är kostadsfri och finansieras av EU och Svenska staten via Landsbygdsprogrammet. Rådgivningen har utförts av Kalmar läns museum, Box 104, 391 21 Kalmar. Telefon 0480-45 13 00 11