Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna... 9 Miljökvalitetsnormer... 10 Partiklar, PM10... 10 Kvävedioxid, NO 2... 10 Resultat... 12 PM10-halter för nuläget år 2010... 12 PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2015... 13 Halter av kvävedioxid, NO 2 för nuläget år 2010... 15 Halter av kvävedioxid, NO 2 för utbyggnadsalternativet år 2015... 16 Exponering för luftföroreningar... 18 Hälsoeffekter av luftföroreningar... 18 Referenser... 19 3
Sammanfattning Ny bebyggelse planeras till år 2015 i området mellan Lidingövägen och Valhallavägen i Stockholm (kv. Svea Artilleri). SLB-analys har på uppdrag av Incord Installationscoordinator AB genomfört spridningsberäkningar för hur planförslaget kommer att påverka luften i området. Beräkningarna har gjorts för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, och omfattar nuläget år 2010, ett nollalternativ utan den nya bebyggelsen år 2015, samt utbyggnadsalternativet år 2015. De framräknade halterna har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer för luft. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10, klaras I nuläget år 2010 klaras miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10, i detaljplaneområdet. Överskridande av norm förekommer dock vid korsningen Lidingövägen- Valhallavägen samt väster därom. Även längre norrut på Lidingövägen där bebyggelse ligger nära vägen överskrids normen. De högsta halterna av partiklar, PM10, i planområdet för nuläget år 2010 har för området längs Lidingövägen beräknats till ca 40-45 µg/m³. Det kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa på 50 µg/m 3 (medelhalt under det 36:e värsta dygnet under året). År 2015 har Norra Länken öppnats vilket gör att mycket trafik har letts bort från området. Enligt prognoser halveras trafikmängden både på Lidingövägen och på Valhallvägen (väster om Lidingövägen)i jämförelse med nuläget. De lokala utsläppen kommer därmed att minska i motsvarande grad. För nollalternativet innebär detta att PM10-halterna längs Lidingövägen minskar till ca 36-41 µg/m³. Utbyggnad enligt planförslag kommer i stora delar att likna nollalternativet eftersom utsläppen är desamma. Längs främst Lidingövägen kommer dock förtätningen med ny bebyggelse (bostäder) relativt nära vägen göra att utvädringen försämras och halterna ökar. För utbyggnadsalternativet har de högsta halterna längs de nya bostäderna längs Lidingövägen beräknats till ca 43-48 µg/m³. Det är en ökning med ca 15-20 % i jämförelse med nollalternativet och ca 5-10 % i jämförelse med nuläget. Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 klaras dock och för större delen av planområdet kommer luftkvaliteten att vara i nivå med urbana bakgrundshalter. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2, klaras Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2, klaras både för nuläget samt noll- och utbyggnadsalternativ i hela beräkningsområdet. För nuläget beräknas halterna längs Lidingövägen till ca 45-50 µg/m³. Det kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm för skydd av människors hälsa på 60 µg/m 3 (medelhalt under det 8:e värsta dygnet under året). Till år 2015 förväntas även utsläppen av kväveoxider från trafiken minska. Halterna av kvävedioxid, NO 2, längs Lidingövägen och Valhallavägen minskar med ca 5-10 % i nollalternativet år 2015, i jämförelse med nuläget år 2010. Halterna längs Lidingövägen beräknas därmed uppgå till ca 41-46 µg/m 3. I utbyggnadsalternativet försämras utvädringen av luftföroreningar längs främst Lidingövägen p.g.a. den nya bostadsbebyggelsen. Gaturumsberäkningar visar att NO 2 -halterna därmed ökar med ca 15-20 % och uppgår till ca 48-53 µg/m 3. 4
Miljökvalitetsnormen på 60 µg/m³ klaras trots ökningen. I de inre delarna av planområdet uppgår halterna till urban bakgrundsnivå. Miljökvalitetsnormen för NO 2 klaras inom hela planområdet år 2015. Exponeringen för luftföroreningar minskar i större delen av planområdet Den förändring som sker med trafiken och bebyggelsen i utbyggnadsalternativet medför att människor som kommer att vistas i området får en minskad exponering av luftföroreningar jämfört med nuläget. Undantaget är området mellan Lidingövägen och den nya bostadsbebyggelsen där förtätningen gör att halter och exponering ökar med ca 15-20 % i jämförelse med nollalternativet och ca 5-10 % i jämförelse med nuläget. 5
Inledning Ny bebyggelse planeras till år 2015 i området mellan Lidingövägen och Valhallavägen i Stockholm (kv. Svea Artilleri). Planförslaget (S-Dp 2004-16802- 54) innebär en nybyggnad för Musikhögskolan samt lägenheter och kommersiella lokaler. Syftet med denna utredning är att visa hur planförslaget kommer att inverka på halterna av luftföroreningar i planens influensområde. Planområdet är utsatt för luftföroreningar från de hårt trafikerade Lidingövägen och Valhallavägen. Spridningsberäkningar har gjorts för halter av partiklar och kvävedioxid för nuläget år 2010 samt för ett noll- och utbyggnadsalternativ år 2015. Beräknade halter har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer. Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människor som vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1. Beräkningsförutsättningar Planområde och trafikmängder Planförslaget för området vid kv. Svea Artilleri i centrala Stockholm visas i Figur 1. Trafikmängder för nuläget, noll- och utbyggnadsalternativ framgår av Figyr 2 och avser årsmedelvardagsdygn. Figur 1 Planområdet kv. Svea Artilleri. 6
Figur 2. Trafikmängder, årsmedeldygn. År 2010 (nuläget) överst, samt noll- och utbyggnadsalternativ år 2015 (nederst). Tusentalsfordon per vardagsdygn (Vägverket Region Stockholm, prognoser för Norra Länken). 7
Spridningsmodeller Beräkningar av NO 2 - och PM10-halter har utförts med hjälp av olika typer av spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] samt SMHI-Simair gaturumsmodell [3]. Utöver dessa modeller har också SMHI-Airvio vindmodell använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningashalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett nomalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod (1993-2005). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En gridstorlek, dvs. storleken på beräkningsrutorna, på 10 meter x 10 meter har använts för planområdet kv. Lagern. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. SMHI-Simair gaturumsmodell I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna med beräkningar med gaturumsmodeller. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. SMHI- Simair gaturumsmodell används för att beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2007 använts [5]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. 8
Vägtrafikens utsläpp av kvävedioxid och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.3 [6]. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas utifrån prognoser för år 2010 (nuläge) och år 2015 (utbyggnadsalternativ). Fordonens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. För beräkningarna med gaturumsmodellen SIMAIR har vägtrafikens emissioner från Simair EDB 2004 använts. Dessa emissioner bygger på emissionsfaktorer från Artemis-modellen. Artemis är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik [8]. Simairmodellen har justerats mot fasta mätstationer i regionen. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäcken vara 80-90 % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [7]. Regeringen har beslutat om åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Besluten gäller från år 2010 och innebär att dubbdäckperioden har förkortats med fyra veckor samt att antalet tillåtna dubbar minskas kraftigt till högst 50 st. per däck. SLB-analys mätningar av trafikens dubbdäckandelar i Stockholmsregionen visar en generellt minskande trend de senaste åren. Bedömningen framgent är att dubbandelen kommer att fortsätta att minska från den nuvarande andelen vintertid på ca 60-70 % till ca 50-60 % år 2015 och ca 40-50 % år 2015. De beslutade åtgärderna och den minskande användningen av dubbdäck i Stockholmsregionen gör att utsläppen av partiklar, PM10, från vägtrafiken beräknas bli ca 20 % lägre år 2015 och ca 40 % lägre år 2015 jämfört med nuläget år 2010. Även bakgrundshalter av PM10 förväntas minska i regionen, bl.a. beroende på minskade utsläpp och därmed mindre intransport. Osäkerhet i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vindoch stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [9, 10]. Jämförelserna visar att beräknade halter av NO 2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 11. 9
Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 12. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [13, 14, 15, 16]. I förordningen [12] om miljökvalitetsnormer framgår att normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i luftföroreningsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Kartläggningen av PM10-halter i Stockholms och Uppsala län år 2002 visade också att normvärdet för dygn var svårast att klara [17]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per kalenderår. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn 50 35 dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Kvävedioxid, NO 2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av NO 2 varit svårast att klara. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2 -halter i Stockholms och Uppsala län [18]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om NO 2 -halten är högre än 60 µg/m³ fler än 7 dygn per kalenderår. 10
Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme 90 175 timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. 11
PM10-halter för nollalternativet år 2015 Figur 4 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för nollsalternativet år 2015. Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Halterna av partiklar, PM10 längs Lidingövägen och Valhallavägen minskar med ca 5-10 % i nollalternativet år 2015, i jämförelse med nuläget. Halterna längs Lidingövägen beräknas därmed uppgå till ca 36-41 µg/m 3 och längs Valhallavägen (öster om Lidingövägen) till ca 33-38 µg/m 3. I och med öppnandet av Norra Länken avlastas vägarna förbi planområdet. Dessutom minskar utsläppen per fordon p.g.a. mindre vägslitage och mindre utsläpp av partiklar via avgasrören. Miljökvalitetsnormen på 50 µg/m³ klaras överallt i området, se figur 4 nedan. 27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 > 50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 4. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nollalternativet år 2015. Halter 2 m ovan mark. 13
PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2015 Figur 5 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2015. Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Spridningsbilden för utbyggnadsalternativet är relativt lika den för nollalternativet eftersom fordonspark och trafikmängder är desamma. I utbyggnadsalternativet sker dock en förtätning av gaturummet längs främst Lidingövägen vilket försämrar utvädringen av luftföroreningar. Gaturumsberäkningar visar att PM10-halterna ökar med som mest ca 15-20 % i norra delen av planområdet där bostäder planeras ca 10 m från Lidingövägens vägkant. Utan trafikminskningen med Norra Länken hade miljökvalitetsnormen överskridits men nu beräknas halten uppgå till ca 43-48 µg/m 3 längs Lidingövägen. Miljökvalitetsnormen på 50 µg/m³ klaras även längs Valhallavägen öster om Lidingövägen där effekter av förtätningen blir mindre. I de inre delarna av planområdet uppgår halterna till bakgrundsnivå vilket är ca 27-30 µg/m 3, se figur 5 nedan. 27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 > 50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 5. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2015. Halter 2 m ovan mark. 14
Halter av kvävedioxid, NO 2 för nuläget år 2010 Figur 6 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 8:e värsta dygnet för nuläget år 2010. Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3. Halterna av NO2 längs västra sidan av planområdet (Lidingövägen) är i nuläget år 2010, ca 45-50 µg/m 3, s e figur 3 nedan. Söder om planområdet (Valhallavägen öster om Lidingövägen) är halterna lägre p.g.a. mindre trafik. Miljökvalitetsnormen för NO 2 på 60 µg/m³ klaras överallt i beräkningsområdet, vilket styrks av mätningar under åren 2006 och 2007. 0 25 50 100 m 24-36 µg/m 3 36-48 µg/m 3 49 60 µg/m 3 Normgräns 60 µg/m³ Figur 6. Medelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för nuläget år 2010. Halter 2 m ovan mark. 15
Exponering för luftföroreningar Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där människor vistas. Den förändring som sker för utbyggnadsalternativet medför att människor som vistas i detaljplaneområdet kommer att få en minskad exponering av luftföroreningar jämfört med nuläget. Undantaget är området mellan Lidingövägen och den nya bostadsbebyggelsen där förtätningen gör att halter och exponering ökar med ca 15-20 % i jämförelse med nollalternativet och ca 5-10 % i jämförelse med nuläget. Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt att luften är så ren som möjligt där människor kommer att bo och vistas. Från hälsosynpunkt är det allra bäst om ventilationen kan utformas så att tilluften inte tas från området närmast Lidingövägen och Valhallavägen, utan från den renare luften i taknivå eller från fasader som inte vetter mot trafiken. Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa 19. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 18
Referenser 1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län 2005. 2. SMHI Airviro Dispersion: http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846 3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI rapport 2005-37, 4. OpenFOAM: http://foamcfd.org/ 5. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun Utsläppsdata för år 2007. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2009:10. 6. Johansson, H, EVA SYSDOK, version 2.3, Modellspecifikation, fordonseffektmodell. Rev 2001-03-09, Internt PM Vägverket 2001. 7. Bringfeldt, B, Backström, H, Kindell, S., Omstedt, G., Persson, C., och Ullerstig, A., Calculations of PM-10 concentrations in Swedish cities Modelling of inhalable particles. SMHI RMK No. 76, 1997. 8. ARTEMIS: http://www.trl.co.uk/artemis/index.htm 9. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, 2006. LVF rapport 2006:12. 10. Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och 2005. SMHI, Meteorologi nr 137, 2009. 11. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2007:7. 12. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Miljödepartementet 2001, SFS 2001:527. Uppdaterad SFS 2007:771 och SFS 2009:684. 13. Luften i Stockholm. Årsrapport 2008, SLB-Analys, SLB rapport 1:2009. 14. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2004:14. 15. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009:5. (Ej publicerad, under färdigställande) 16. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008:25. 17. Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2003:1. 18. Uppdatering av NO 2 -kartläggning i Stockholms och Uppsala län. Jämförelser med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:36 19. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:14. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på www.slb.nu/lvf/ 19
Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, 100 64 Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL. 08 615 94 00 FAX 08 615 94 94 INTERNET www.slb.nu/lvf 20