2013-08-22 Landfakta Japan Officiellt namn: Japan Huvudstad: (13,2 miljoner invånare, 2012) Yta: 377 900 km 2 Folkmängd: 127,6 miljoner (2012) Befolkning: 99 % japaner 1 % övriga (koreaner, kineser m.fl.) Befolkningstillväxt: -0,22 % (2012) Språk: Japanska Religion: Shintoism 50 %, buddhism 44 %, kristendom 1 % Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kejsar Akihito (trontillträde 1989) Regeringschef: Shinzo Abe Utrikesminister: Fumio Kishida Större politiska partier: Liberaldemokratiska partiet (LDP) Nya Komeito Demokratiska partiet (DPJ) Restaurationspartiet Ditt parti Kommunistiska partiet Senaste allmänna val: 21 juli 2013 (överhuset) Nästa allmänna val: juli 2016 (överhuset), 15 december 2016 (underhuset) Valuta: Yen Växelkurs: 100 yen = 6,66 SEK (22 augusti 2013) BNP (total): 5 964 miljarder USD (2012) BNP/capita: 46 700 USD (2012) BNP-tillväxt (real): 2 % (2012) Inflation: -0,04 % (2012) Arbetslöshet: 4,1 % (april 2013)
Sveriges Ambassad Promemoria 2(10) Viktigaste näringar: Motorfordon, elektronik, verkstadsprodukter, metaller, fartyg, kemikalier, textilier, livsmedel Budgetbalans: -10,1 % av BNP (2012) Valutareserv: 1 258 miljarder USD (2011) Utlandsskuld: 3 137 miljarder USD (2011) Bytesbalans: 59,0 miljarder USD (2012) Export (andel av BNP): 13,4 % (2011) Exporttillväxt: -4,0 % (2012) Viktigaste exportprodukter: Maskiner, transportutrustning, motorfordon, kemikalier Import (andel av BNP): 14,5 % (2011) Importtillväxt: 2,8 % (2012) Viktigaste importprodukter: Maskiner, transportutrustning, inkl. telekom, bränsle, livsmedel Största handelspartners: Kina, USA, EU, Sydkorea Svensk export: 17,1 miljarder SEK (2012) Svensk import: 15 miljarder SEK (2012) Historia Ett enhetligt japanskt kejsardöme grundades i början på 700-talet. Kontakt med Europa etablerades på 1500-talet, men under 1600-talet började den livaktiga kristna missionsverksamheten ses som ett hot mot centralmaktens auktoritet. Verksamheten förbjöds och landet stängdes för omvärlden. Endast holländska och kinesiska fartyg fick tillåtelse att angöra japansk hamn och bara en hamn stod öppen. Samtidigt förbjöds japaner att resa utomlands. Japans isolering bröts först 250 år senare, 1854, då tungt beväpnade amerikanska örlogsfartyg krävde att den japanska handeln öppnades mot omvärlden. Efter detta följde en period av mycket snabb förändring i det japanska samhället, den s.k. Meijirestaurationen, en förändring som drevs av insikten om att Japan måste lära sig av utlandet för att undvika den förödmjukande behandling som Kina tidigare utsatts för av europeiska stormakter och USA. Ekonomiskt och politiskt kom Japan att på bara några årtionden utvecklas från randstat till regional stormakt. Under 1800-talets sista år började Japan agera mycket kraftfullt mot sina grannar. Under 1900-talets första hälft fortsatte expansionen med bl.a. kolonisering av Korea och krig mot Ryssland och Kina. En
Sveriges Ambassad Promemoria 3(10) aggressiv nationalism växte fram under 20- och 30-talen och kulminerade under andra världskriget då stora delar av Östasien utsattes för en hårdhänt ockupation. Efter krigsslutet etablerade den amerikanska ockupationsmakten en ny japansk konstitution med bevarad monarki. Den parlamentariska demokrati som växte fram blev västerländsk till sin karaktär. Japans ekonomi utvecklades i en enastående takt och landet är nu världens tredje största ekonomi och en utvecklad välfärdsstat. Inrikespolitik Japan har under större delen av efterkrigstiden styrts av det konservativa Liberaldemokratiska partiet (LDP). I parlamentsvalet i september 2009 förlorade LDP för första gången sin ställning som största politiska parti i underhuset efter att Demokratiska partiet (DPJ) vunnit en jordskredsseger och erövrat hela 308 av totalt 480 mandat. Demokratiska partiet lyckades inte leva upp till väljarnas förväntningar på en förnyelse av politiken och partiet blev mer och mer splittrat av personstrider och motsättningar i policyrelaterade frågor. Kritik mot regeringens agerande efter jordbävningskatastrofen i mars 2011 bidrog till att stödet ytterligare försvagades. I september 2011 tog den tidigare finansministern Yoshihiko Noda över premiärministerposten. Även om han inte kunde vända den nedåtgående trenden för partiet lyckades han driva igenom sin högst prioriterade fråga som gällde förändringar av socialförsäkrings- och skattesystem, inklusive en höjning av momsen från 5 procent till 8 procent i april 2014 och 10 procent i oktober 2015. Noda ansåg att dessa förändringar var helt nödvändiga för att komma till rätta med Japans snabbt växande statsskuld. Liberaldemokratiska partiet stödde reformförslaget i utbyte mot ett löfte från premiärminister Noda att utlysa nyval. Val till underhuset hölls den 16 december 2012. Liberaldemokratiska partiet återtog då makten efter att ha erövrat 294 av 480 mandat och Shinzo Abe valdes till premiärminister. LDP valde att bilda en koalitionsregering med Nya Komeito och tillsammans har de två tredjedels majoritet i underhuset och har därmed möjlighet att driva igenom förslag som förkastats av överhuset. Premiärminister Abe har
Sveriges Ambassad Promemoria 4(10) inledningsvis valt att fokusera på ekonomiska frågor. Deflationen ska bekämpas genom en aktiv penningpolitik och omfattande infrastruktursatsningar ska genomföras för att få fart på tillväxten, en politik som fått benämningen Abenomics. Val till överhuset hölls den 21 juli 2013 och som väntat vann den regerande koalitionen en storseger vilket ytterligare förstärkt det liberaldemokratiska partiets (LDP) möjligheter att dominera japansk politik. Ekonomi Från krigsslutet till början av 1990-talet utvecklades Japans ekonomi i en enastående takt. På blott ett par decennier växte landet till världens näst största ekonomi. Den japanska tillväxten från 1950 och 25 år framåt var unik i världsekonomin. Tillväxten fortsatte att vara stark fram till 1990 då en kraftig våg av spekulation och överinvesteringar, framdriven av en alltför generös kreditgivning från bankerna, slutade med en finanskrasch. "Bubbelekonomins negativa efterverkningar varade fram till mars 2002 då ekonomi vände och Japan inträdde en tillväxtperiod som varade fram till andra kvartalet 2008. Återhämtningen var till stor del ett resultat av exportindustrins framgångar i högkonjunkturens USA och EU samt på den snabbt växande kinesiska marknaden. En kraftig depreciering av yenen mot framförallt euron men även dollarn under perioden hjälpte till att höja lönsamheten i exportsektorn. Den inhemska konsumtionen har dock aldrig riktigt återhämtat sig de svåra åren på 1990-talet och inflationen har långa perioder fortsatt att ligga kring nollstrecket. Den japanska regeringens största ekonomiska utmaning ligger i att hantera den bekymmersamma statsfinansiella situationen. Landets förvisso i huvudsak inhemskt upplånade statsskuld uppgår till omkring 230 procent av BNP och genererar räntor som tar inte mindre än en fjärdedel av hela statsbudgeten i anspråk. Samtidigt växer skulden. Oavbruten tillväxt under åren 2002-2008 följdes av negativ tillväxt 2009. En positiv tillväxt på 4,5 procent 2010 ersattes år 2011 av negativ tillväxt på -0,7 %, i kölvattnet av jordbävningskatastrofen. Man räknar dock med en tillväxt på mellan 1,5 till 2 % under 2012 tack vare insatser för återuppbyggnaden och ökad hushållskonsumtion. Samtidigt har
Sveriges Ambassad Promemoria 5(10) budgetunderskottet fortsatt att öka och uppgår idag till över 10 procent av BNP. Japans låga födelsetal utgör en annan ekonomisk framtidsutmaning. Arbetskraften minskar snabbt samtidigt som de offentliga utgifterna för den åldrande befolkningen ökar. Den demografiska utvecklingen kommer sannolikt att tvinga fram reformer av pensions- och sjukförsäkringssystemen samt en mer liberal syn på t.ex. kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsinvandring. Utrikes- och säkerhetspolitik Hörnpelaren i utrikes- och säkerhetspolitiken utgörs av det bilaterala säkerhetsavtalet med USA. Avtalet ingicks ursprungligen 1951, men fick sin nuvarande utformning 1960. Den amerikanska militären har för närvarande ca 35 000 man stationerade i Japan. Den amerikanska truppnärvaron accepteras i stort men är kontroversiell på vissa håll, i synnerhet på ön Okinawa där en stor del av soldaterna är stationerade. För att reducera bördan på den japanska civilbefolkningen och som en del av USA:s strategiska omfördelning av trupper i världen har en överenskommelse träffats om den framtida amerikanska truppnärvaron i Japan som bl.a. innebär att 9 000 amerikanska marinkårssoldater flyttas från Okinawa till baser i bl.a. Guam, Hawaii och Australien. Den japanska konstitutionen gör att det finns omfattande restriktioner avseende användning av japansk trupp utanför landets gränser. Det har under många år pågått en diskussion om en eventuell revidering av konstitutionen, men stor oenighet råder om huruvida denna bör omformuleras och i så fall hur. Kinas militära upprustning och ökade inflytande i regionen är den främsta strategiska utmaningen för Japan. Territorialfrågan om ögruppen Senkaku har de senaste åren kommit alltmer i rampljuset. I augusti 2012 köpte japanska staten tre av öarna av de tidigare privata ägarna, vilket ledde till en rad motåtgärder från kinesisk sida och en allvarlig kris i de bilaterala förbindelserna. Samtidigt är Kina Japans viktigaste handelspartner. Handeln med Kina uppgick 2011 till ca 345 miljarder USD, vilket motsvarar drygt 20 procent av Japans totala handel.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(10) Förbindelserna med Sydkorea har tidvis varit ansträngda, framför allt pga. historiska frågor (Korea var en japansk koloni 1910-45) och en infekterad territorialtvist om öarna Takeshima/Dokdo. De bilaterala relationerna ha varit frostiga efter att Lee Myung Bak som förste sydkoreanske president besökte Takeshima den 10 augusti 2012, men den långsiktiga trenden får ändå sägas vara positiv. Japan har ännu inte upprättat diplomatiska förbindelser med Nordkorea. Ett högt prioriterad fråga är att få klarhet i vad som hänt de japanska medborgare som Nordkorea kidnappade på 1970-talet. Efter Kim Jong Ils sensationella erkännande 2002 att kidnappningar faktiskt genomförts har fem personer kunnat återvända till Japan med sina familjer, men oklarhet råder om ödet för flera andra. Japan betonar vikten av strikt genomförande av gällande FN-sanktioner för att få Nordkorea att återgå till sexpartssamtalen och avsluta sitt kärnvapenprogram. Japan skärpte även sina bilaterala sanktioner mot Nordkorea efter det senaste kärnvapentestet i februari 2013. De ekonomiska förbindelserna med Ryssland har utvecklats snabbt, inte minst genom samarbete i ryska Fjärran Östern på energi- och transportområdet. Den territorialtvist som blev resultatet av Sovjetunionens ockupation av en ögrupp norr om Hokkaido i slutet av andra världskriget, de s.k. Norra Territorierna, förblir olöst och har hindrat länderna från att sluta ett formellt fredsavtal. Japan har ambitionen att ta steget från ett nyckelland i Asien till en global aktör på det politiska planet. En permanent plats i FN:s säkerhetsråd har hög prioritet i japansk utrikespolitik. Det japanska biståndet uppgick 2010 till drygt 11,1 miljarder USD, motsvarande 0,2 procent av BNI. Biståndsbudgeten har haft en nedåtgående trend, vilket ska ses mot bakgrund av de senaste årens stora budgetunderskott och snabbt ökande statsskuld. I absoluta tal är Japan världens femte största biståndsgivare, efter USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Sett till andel av BNI hamnar Japan först på 20:e plats av OECD DAC:s 23 bilaterala givare. Prioriterade områden är fattigdomsbekämpning, fredsfrämjande och hållbar utveckling. Den största delen av det japanska biståndet går idag till Asien, men det finns en ambition att öka biståndet till Afrika.
Sveriges Ambassad Promemoria 7(10) Förbindelser Sverige Japan De svensk-japanska förbindelserna är mycket goda, vilket inte minst manifesterades vid det svenska statsbesöket i Japan i mars 2007, det japanska kejsarparets Sverigebesök i maj 2007 samt statsminister Fredrik Reinfeldts besök i i april 2008. På det politiska området har Sverige och Japan ofta en sammanfallande syn, t.ex. i FN- och nedrustningsfrågor. Inom handelspolitiken verkar båda länderna för ökad frihandel. Handelsutbytet Japan är en av våra viktigaste handelspartner utanför EU, och den andra största exportmarknaden i Asien efter Kina. Handelsrelationen mellan Japan och Sverige går långt tillbaka i tiden, några av de svenska företagen har funnits i Japan sedan tidigt 1900-tal. Idag utgör exporten till Japan 1,5 procent av Sveriges totala export, och importen från landet 1,4 procent av den totala importen. Exporten minskade med i genomsnitt fyra procent per år under perioden 2005-2009, i linje med övrig europeisk export till Japan. Trenden vände år 2010 då Sveriges export ökade med 14 procent jämfört med året innan. Sedan dess har exporten från Sverige fortsatt att öka varje år: +6,4 procent (2011) och +12 procent (2012). År 2012 blev också vändpunkten för en omsvängning i bytesbalansen: Sverige fick ett handelsöverskott gentemot Japan. 1 Trendbrottet har sin troliga förklaring i flera faktorer: en ökad orderingång för Ericsson i Japan genom betydande affärer, ökad export av verkstadsprodukter, inkl. transportmedel, t.ex. lastbils- och specialfordonsexport (Scania etablerade sig i Japan år 2010), personbilsoch bildelsexport, en stark yenkurs, och en relativt god återhämtning i den japanska ekonomin efter Lehmankrisen. Det kan noteras att livsmedelsexporten återhämtade sig väl år 2012, efter en minskning året innan. Värdet av den svenska exporten år 2012 motsvarade nästan 70 procent av exportvärdet rekordåret 2001 (25 mdr SEK). 1 Beräknat på varornas ursprungsland. SE hade redan tidigare ett handelsöverskott om man räknade på avsändningsland (vilket Japan t.ex. gör). Detta kan då vara missvisande såtillvida att vissa varor exporteras via marknader i tredje land, t.ex. från Tyskland i fallet svensk import från Japan.
Sveriges Ambassad Promemoria 8(10) De största varugrupperna i den svenska exporten till Japan är verkstadsprodukter (maskiner och apparater, telekomutrustning, transportmedel), kemiska produkter (medicinska och farmaceutiska produkter) och trävaror. Sveriges import från Japan har sjunkit årligen sedan 2007 och uppgick 2012 till 15 mdr SEK, en minskning med 12 procent jämfört med året innan. Sannolikt är delar av förklaringen den starka japanska valutan och ökad konkurrens från andra länder, t.ex. Sydkorea. Importen från Japan domineras av verkstadsprodukter (maskiner och apparater, transportmedel såsom personbilar och delar till motorfordon), kemiska produkter inkl. föreningar och metallorgan. De svenska företagen i Japan Idag finns 140 svenska dotterbolag i Japan, varav ett flertal med produktion i landet. Därtill kommer ca 1 500 svenska företag som är representerade via agent eller distributör. När det gäller den svenskrelaterade försäljningen i Japan dominerar den traditionella industrin som står för över hälften av den totala försäljningen. Därefter kommer medicinska och farmaceutiska produkter, följt av informations- och kommunikationsteknologi samt detaljhandel och konsumentprodukter. Samtliga sektorer har årligen ökat sin försäljning under perioden 2007-2010. Den svenska försäljningen i Japan (106 mdr SEK 2011) var över sju gånger större än vår export till Japan (15,2 mdr SEK 2011). Något som beror på att många varor som säljs i Japan är producerade utanför Sverige eller transporterade via lager i tredje land. Under perioden 2005-2010 ökade försäljningen med 27 procent. Trenden bröts dock 2011 då försäljningen sjönk med ca 10 procent jämfört med 2010 (117 mdr SEK), sannolikt till följd av trippelkatastrofen samma år. Bland de snabbast växande företagen kan man notera traditionella industribolag men även Ericsson, Gambro och detaljhandels- och konsumentnära bolag såsom H&M och IKEA. För många av de framgångsrika företagen är Japan den näst största enskilda marknaden (t.ex. Elekta, Ericsson och IKEA). Detta trots att företagen idag bara
Sveriges Ambassad Promemoria 9(10) har relativt små marknadsandelar, vilket är en del i förklaringen till att man ser goda tillväxtmöjligheter. Ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Japan kan också innebära ökade affärsmöjligheter. Investeringar Siffran för japanska utlandsinvesteringar 2011 (114 miljarder USD) visar på en kraftig återhämtning och innebär en dubblering jämfört med 2010 (56 miljarder USD). Med den senaste siffran om 114 miljarder USD, rankas Japan av UNCTAD som världens andra största utlandsinvesterare efter USA år 2011. Business Sweden (Market Unit Invest) tror att japanska utlandsinvesteringar kommer att öka även den närmaste framtiden på grund av att en krympande inhemsk marknad, en minskande och åldrande befolkning som fortsätter att driva japanska företags behov av att expandera globalt. Denna trend bekräftas av de senaste siffrorna för japanska direktinvesteringar som än så länge är tillgängliga enbart för perioden januari september 2012. Dessa siffror pekar på att den kraftiga återhämtning som inleddes 2011 fortsätter och att den totala siffran för 2012 klart kommer att överstiga siffran för 2011 (114 BUSD), och kanske till och med nå siffran för rekordåret 2008 (128BUSD). Japan förväntas därmed att även för 2012 rankas bland de tre största utlandsinvesterarna i världen. Siffrorna för januari - september 2012 visar att Nordamerika med en kraftig ökning till ca 24BUSD har kommit tillbaka som främsta mottagare av japanskt FDI, tätt följt av västra Europa med 23BUSD. Kina har arbetat sig upp till en tredje plats med ca 12BUSD, dvs ca hälften av Japans FDI till Nordamerika, tätt följt av Asien (utan Kina) med 11 BUSD. År 2012 assisterade Invest Swedens kontor på ambassaden i 18 japanska etableringar i Sverige, vilket motsvarar 21 procent av Invest Swedens totala resultat 2012, bara 3 procent efter den största marknaden Europa. För 2011 var denna siffra för Japan 15 etableringar, bl.a. som en konsekvens av katastrofen, men också som ett resultat av ett starkare fokus på kvalitet istället för kvantitet.
Sveriges Ambassad Promemoria 10(10) År 2010 fanns det över 140 japanskägda företag i Sverige, vilket är en minskning jämfört med 2009. Invest Swedens tidigare undersökningar visar att förklaringen ligger i sammanslagningar, nedläggningar och omföringar, vilket således inte påverkat omsättningen som fortfarande uppgår till drygt 100 mdr SEK. Vad gäller sysselsättningen har den istället ökat, från 12 000 personer till ca 13 000 personer. Bland senare större japanska investeringar märks Asics köp av Haglöfs (2010) samt Nakanishi Metals köp av en del SKF:s produktion i Göteborg (2011). UNCTAD:s siffror för svenska direktinvesteringar i Japan 2011 visar på en drastisk minskning jämfört med 2010. Även dessa siffror redovisar enbart direkta flöden och inte t.ex. investeringar som görs via holdingbolag i Europa, som står bakom t.ex. H&M:s och IKEA:s viktiga investeringar i Japan under de senaste åren.