Att vara företrädare möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden
Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2004 Text: Carina Roxström Form:. Omslagsfoto: Bela Unger Tryck:.. ISBN 91-974993-3-1
Att vara företrädare möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden Handikappolitik är ytterst en demokratifråga. Handikapprörelsen vill att samhället ska byggas med insikten att alla människor är lika mycket värda och att alla ska behandlas med samma respekt. Mångfald berikar och varje människa med sin kunskap och erfarenhet är en unik tillgång. För många som bor i Sverige är demokrati en självklarhet. Men demokratiska system uppstår inte av sig själva. De förutsätter att människor med engagemang och kunskap går samman för att långsiktigt arbeta för jämlikhet och delaktighet. Samarbete ger oss styrka att påverka. Samverkan ger tyngd och kraft bakom våra förslag. En av handikapprörelsens främsta uppgifter är att påverka och motivera politiker, myndigheter och organisationer att skapa förutsättningar för personer med funktionshinder att delta i samhällslivet på lika villkor. Du som är förtroendevald inom handikapprörelsen har därför en viktig uppgift och ett stort ansvar att via demokratiska processer arbeta för bra levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
Du som är vald till företrädare har fått ett stort förtroende. De som gett dig uppgiften väntar sig givetvis att du fullgör ditt uppdrag på bästa sätt. Men du företräder också i ett bredare perspektiv de många människor med funktionshinder som inte är organiserade i någon handikappförening. Det betyder att resultatet av ditt intressepolitiska arbete kommer många medborgare till del. I takt med att samhället decentraliserats behandlas allt fler politiska frågor på lokal nivå. Många av de beslut som rör personer med funktionshinder fattas ute i kommuner och landsting. Lagstiftning kring samverkan finns inskriven i bland annat kommunallagen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service. Formerna för samverkan varierar. Många län och kommuner har handikappråd. I dessa ska handikapprörelsens representanter kunna ta del av planer på ett tidigt stadium och framföra synpunkter som är viktiga för personer med funktionshinder. Enligt en undersökning år 2000 av Handikappombudsmannen rådfrågar omkring hälften av Sveriges kommuner handikapporganisationer eller handikappråd före beslut i fullmäktige, kommunstyrelsen eller i en kommunal nämnd. Det ger dig som företrädare stora möjligheter att påverka, förändra och nå framgång i det demokratiska arbetet. Men det kräver samtidigt engagemang och medvetenhet om handikapprörelsen och det politiska systemet. Följande sidor ska vi ägna åt de olika pusselbitar som du behöver för att skapa en god grund för ditt arbete att företräda personer med funktionshinder.
Vad innebär uppdraget? Handikappområdet spänner över i stort sett alla delar av samhällslivet. Politiska beslut och fördelningen av resurser i kommuner och landsting får därför viktiga och långsiktiga konsekvenser för människor med funktionsnedsättning. I ditt arbete att informera och påverka politiker och tjänstemän är det viktigt att du känner till vilka beslut som fattas i kommuner respektive landsting. Den kommunala verksamheten är mycket skiftande och handikappolitik är alla nämnders ansvar. Den allmänna servicen och omsorgen regleras i socialtjänstlagen: barnomsorg, individ- och familjestöd, service och stöd till funktionshindrade, hemtjänst, ledsagning och boendefrågor. Förstärkt stöd och service, bland annat personlig assistans, finns reglerat i LSS, lagen om stöd och service. Utbildning, kultur och fritid är andra viktiga kommunala uppgifter. Landstingets huvudområde är sjukvården. Till denna hör även habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för döva m.fl. Vanligtvis hör även frågor om kollektivtrafik och regional utveckling till landstinget.
Arenor för påverkan Ett handikappolitiskt program är en bra utgångspunkt för en medveten handikappolitik i kommun och landsting. Trots att det i socialtjänstlagen står att kommunen ska planera sina insatser i samverkan med bl.a. organisationer behöver man på många håll kämpa för att det ska fungera. Enligt en studie som Handikappombudsmannen, HO, gjorde år 2000 hade enbart drygt hälften av landets kommuner handikappolitiska program. Det visar på vikten av att så många som möjligt verkligen satsar på att arbeta för en förändring. Som företrädare har du kanske fått ditt uppdrag från Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO. Du kan vara ledamot i ett handikappråd eller knuten till en arbetsgrupp för att ta dig an en speciell uppgift till exempel skolfrågor, sociala frågor eller plan- och byggfrågor. Som företrädare knyts du vanligen till det område där du har störst kunskaper, men du kan också arbeta med mer övergripande frågor som till exempel budgeten, som omfattar alla olika samhällsområden. Många frågor är aktuella och behöver drivas här och nu. Andra är inriktade på framtiden och samhällets planering hur ska till exempel gator, vägar, bostäder och skolor byggas för att främja tillgänglighet och delaktighet? Vid upphandlingar i landsting och kommun, till exempel av personlig assistans och färdtjänst, är det särskilt viktigt att handikapprörelsen noga bevakar att besluten inte missgynnar personer med funktionshinder.
Verka för samverkan I vissa delar av landet har handikapprörelsen speciella samverkansavtal med kommuner och landsting för att öppna för ökad delaktighet och inflytande över handikappolitiken. Ett sådant avtal kan tecknas så att Kommunens/landstingets förvaltningar/styrelser/nämnder ser till att handikapprörelsen erhåller dagordning, handlingar och protokoll från respektive förvaltnings/styrelses/nämnds beslutande organ. Handikapprörelsen i samverkansöverläggningar bereds möjlighet till yttrande över plan- och budgetfrågor och andra frågor av övergripande karaktär samt uppföljningar under verksamhetsåret innan beslut fattas. Handikapprörelsen i den omfattning och form, som parterna vid varje tillfälle kommer överens om, bereds möjlighet att ingå i utredningar som berör en eller flera handikapporganisationer. God samverkan handlar inte enbart om att ge och ta information, utan även om att ta sig an gemensamma frågor och lösa dem tillsammans. För god samverkan mellan kommuner/landsting och handikapporganisationerna räcker det därför inte med ensidig information. För en aktiv och kreativ samverkan behöver båda parter skaffa sig insikt och kunskap om varandras arbetsförhållanden och organisation.
Vad du behöver för att utföra ditt uppdrag Kunskap och samverkan är några av de viktigaste förutsättningarna för utveckling och förändring. Att vara kunnig, påläst och uppdaterad är viktigt för att vinna förtroende och framgång. När vi kräver delaktighet är det viktigt att vi också vågar ta ansvar. Eftersom frågor som rör funktionshinder berör alla delar av samhället är det nödvändigt att många arbetar tillsammans och att arbetet fördelas, prioriteras och koncentreras. Kunskap om olika funktionsnedsättningar Som företrädare behöver du givetvis veta något om olika funktionsnedsättningar och hur människor påverkas av dem i sina liv. I varje människas liv bestämmer en rad faktorer hur vardagen fungerar. Det kan se mycket olika ut eftersom personer med funktionsnedsättningar inte utgör någon enhetlig grupp med gemensamma egenskaper och livsvillkor. Funktionsnedsättningar kan vara synliga eller osynliga. En del personer har flera olika funktionsnedsättningar varav ett kanske är synligt. Vidgade perspektiv Om man vill vinna förtroende hos dem man företräder är det viktigt att lyfta blicken och inte se till sina egna intressen. När vi enbart talar utifrån våra egna referensramar företräder vi ju inte längre andra bara oss själva. I kontakten med myndigheter är det därför olämpligt att du bara använder dig av exempel ur ditt eget liv och din egen erfarenhet. När vi blir för privata får mottagaren svårt att ta emot budskapet. Det försämrar våra möjligheter att påverka. Samarbete med andra handikappföreningar ökar vår kunskap och våra möjligheter att synas och höras. Vi behöver varandras kompetens på olika sätt. Det är bra om olika föreningar åtar sig att arbeta fram underlag på områden där man har specialintressen och spetskunskaper. Samtidigt är det viktigt att inte begränsa uppdraget till sina egna medlemmar Ska vi nå resultat
behöver hela handikapprörelsen verka för ett fördjupat samarbete där vi är beredda att visa respekt och generositet gentemot varandra. Det blir lättare att vinna gehör för gemensamma frågor om vi framträder gemensamt i mötet med tjänstemän och politiker.
Kunskap om föreningsliv och politik För att kunna företräda andra behöver du kunskap både om föreningsliv och om det politiska livet. Kunskap om det politiska systemet underlättar dina möjligheter att hitta rätt kontakt vid rätt tillfälle. Det är till exempel mycket viktigt att känna till vilka frågor som behandlas av kommunen respektive landstinget. Många gånger hänvisas handikapprörelsen automatiskt till hälso- och sjukvårdspolitikerna, eftersom myndigheterna ofta uppfattar att våra frågor hör dit. Så är det ju inte. För att få kontakter och ökad kunskap är det bra att vara öppen för hur olika myndigheter arbetar. Utan kunskap om hur olika beslut fattas i kommuner och landsting finns det risk för att du, istället för att vara en handikappolitisk resurs, blir en gisslan i det politiska spelet. Du bör, tillsammans med andra företrädare, göra dig medveten om hur en fråga utvecklas för att kunna påverka politiker och tjänstemän tidigt i ett beslutsförfarande.
Vikten av personlig kontakt Organisationer och myndigheter har olika kulturer och regler. Genom att upparbeta kanaler med enskilda tjänstemän och politiker finns det möjlighet att få insyn i och lära känna sättet att resonera. Personliga kontakter med politiker och tjänstemän ger ofta goda möjligheter att få information och kunskap om vad som är på gång. Informella och regelbundna träffar som syftar till en fortlöpande dialog ger ofta bättre resultat än enskilda uppvaktningar. Ett bra sätt att nå politiker och tjänstemän är till exempel att bjuda in till föreningens öppna möten och seminarier, kanske locka med något aktuellt ämne för diskussion. Uppvärdera dina kunskaper Att vara kunnig och påläst är viktigt för att kunna argumentera och informera tjänstemän och politiker om de mål vi vill nå. Många gånger har vi mer kunskap än vi tror. Genom att uppvärdera vår egen kunskap och erbjuda den till omvärlden kan nya möjligheter öppna sig: till exempel kan vi skapa fruktbara relationer till enskilda politiker och tjänstemän. Att samarbeta med handikapporganisationerna är ett sätt för kommuner och landsting att skaffa sig kunskap i handikappfrågor. Därför kommer både dina kunskaper och din vilja till dialog att underlätta ett meningsfullt utbyte med tjänstemän och politiker. Och även om kunskap är viktig så kom ihåg att du inte behöver all kunskap redan från början för att vara en god samtalspartner. Viktigt att ha en strategi Eftersom frågor som rör funktionshinder är så omfattande är det viktigt att du tillsammans med andra företrädare har en strategi för arbetet. I kontakten med tjänstemän och politiker behöver du veta vad du vill och vart du är på väg. Börja med att skissa förutsättningarna för ditt arbete som företrädare. Kom ihåg vikten av att inte driva för många frågor på samma gång. Undersök alltid
om det finns en möjlighet att fördela olika uppgifter i arbetsgrupper och nätverk. Fundera över: Vilka verksamhetsområden är viktigast? Vilka av dem hör till landstinget/kommunen? Inom vilka områden har jag/vi goda kunskaper? Inom vilka områden har jag/vi kontakter? Var kan jag/vi lättast nå ett resultat?
Dina egna resurser Många kanske tycker sig ha för lite erfarenhet och kunskap för att våga ta på sig förtroendeuppdrag. Men erfarenhet är ju något man skaffar sig allteftersom livet pågår, och kunskap handlar mycket om att lära sig i samarbete med andra. Att vara företrädare handlar med andra ord om utveckling. Du växer in i rollen som företrädare. Vid sidan om samhällsansvaret som uppdraget innebär, kan du också se ditt förtroendeuppdrag som en möjlighet för ditt egna personliga växande: lärande och personlig utveckling ökad erfarenhet av att ta ansvar och samverka i grupp inflytande och möjligheten att få göra en insats. Att arbeta för delaktighet och tillgänglighet ger stora möjligheter till kreativitet, glädje och gemenskap tillsammans med andra. Om effektivitet, förväntningar och personliga mål Personlig effektivitet handlar inte om att göra fler saker på kortare tid. Det handlar i stället om att uppnå balans mellan dina egna behov och omvärldens förväntningar. Därför är det viktigt att du noga tar reda på hur förväntningarna ser ut, både dina egna och andras. Ofta är det stor skillnad mellan vad vi tror att omvärlden kräver och vad den faktiskt förväntar sig av oss.
Formulera mål För att veta vad som är viktigt att göra nu måste vi veta vad vill uppnå vi behöver formulera tydliga mål. När du är medveten om syfte, tidsplan och omfattningen av ett uppdrag ökar dina möjligheter att stämma av med uppdragsgivaren hur arbetet avlöper. Att ha mål är lite som att cykla. Så länge vi enbart koncentrerar oss på att hålla balansen är det lätt att tappa den. Lyfter vi i stället blicken mot vårt mål och lägger energin på att komma framåt, så vågar vi trampa kraftigare. Då är det där med balansen inte längre ett problem.
Växla tempo Det gäller för dig att som företrädare kunna välja vad du i första hand vill ägna dig åt vid varje tillfälle och i varje nu. Koncentrera dig i första hand på din uppgift och på att utföra den så bra som möjligt. Ju mer tid för reflektion du ger dig själv, desto mer ökar dina möjligheter till kunskap och kontakt med andra människor. Lär dig prioritera Att lära sig prioritera är inte att bestämma sig för vad som är viktigt. Att lära sig prioritera är att bestämma vad man inte ska göra. Först när vi väljer att säga nej och inte göra vissa saker har vi lärt oss att prioritera. Att prioritera är också att ompröva. Det som var rätt i går kan vara fel i dag. Det går inte att förutse framtiden, eftersom det ständigt kommer att hända saker som vi inte kunnat förutse. Det viktigaste är inte att du slaviskt följer planen, utan att du vet vad du ska göra när det händer saker som ändrar dina planer.
Utöka din kompetens En god start för ditt uppdrag som företrädare är att inventera dina kunskaper och erfarenheter. Frågorna nedan kan vara ett stöd för att se var du behöver utöka din kompetens, både vad gäller kunskap och kontakter. Fundera över följande: Vilka ytterligare kunskaper behöver du om andra gruppers funktionshinder och situation? arbetet inom politik och förvaltning? Vilka ytterligare kunskaper behöver du om föreningsarbete? om samverkan/teamarbete/nätverksbyggande? i övrigt? Utveckla dina kontakter Som företrädare är det betydelsefullt att du är medveten om hur du samarbetar och kommunicerar med andra. Vi är alla med om att skapa de relationer vi har till andra människor. Det betyder också att var och en av oss alltid kan påverka, eftersom vi alla är delaktiga. Att vara delaktig betyder att aldrig bli ett offer för omständigheterna.
Om du väntar och hoppas på att andra människor ska förändras så att du får det bättre, riskerar du att få vänta i evighet. Den enda människa som du har någon makt över är dig själv. Vill du ha en förändring måste du börja med att förändra dig själv. På så vis kan du påverka det som sker omkring dig. Gå samman för förändring Ensam är inte stark. För att förändra behöver vi gå samman och ha ett öppet förhållningssätt till varandra. Tänk på att både du och andra behöver stödja varandra i arbetet som företrädare. Då blir inte arbetet så betungande. Kom ihåg att det alltid finns möjlighet att kommunicera kring frågor. Genom samtal och diskussioner öppnar sig ofta nya möjliga lösningar på problemen. Ventilera synpunkter! Be varandra om råd! Bilda nätverk! Sök efter okonventionella former för samtal och möten. Alla behöver inte vara formella eller lyda under någon hierarkisk ordning. Kom ihåg att mycket kommunikation kan ske via telefon, fax och e-post. Att vara företrädare är att ha möjligheter att påverka, förändra och forma framtiden.
Bilaga Vem är du? Självkännedom och kunskap om omvärlden är några grundläggande förutsättningar för att bli effektiv och nå fram till sina mål. Fundera över vilka av dina egna personliga erfarenheter som du tror kan ha betydelse för ditt uppdrag som förtroendevald. Låt dig inspireras av de olika pusselbitar som presenteras i studiematerialet. Tänk igenom de kunskaper inom olika ämnesområden som du besitter och som du tror kan ha betydelse för ditt uppdrag som förtroendevald. Vilka är dina styrkor och svagheter? Fundera över vad är du bra på och vad du kan bli bättre på. Varför vill du engagera dig och påverka? Vilka drivkrafter har du i ditt förtroendeuppdrag? Skriv ned: Jag vill åstadkomma följande med mitt uppdrag: För mig själv För medlemmarna. De här förväntningarna finns på mig: Från styrelsen Från medlemmarna Från mig själv
Lästips Lathund för handikapprörelsens påverkansarbete, Handikappförbundens samarbetsorgan/projekt Vuxenutbildning för alla, 2003, ISBN 91-974414-3-0. Föreningsboken, Svante Pedersson och Lasse Pedersson, Bilda förlag 1999, ISBN 91-574-5517-1. Självkännedom en bok om tankens makt och känslornas kraft, Lena Brunefors och Luis Caballero, Brevskolan 1997, ISBN 91-574-4847-7 Konsten att leda sig själv, Arne Ljung, Prevent 2002 ISBN 91-7522-797-5 Om bemötande av människor med funktionshinder. Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Statens Institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS. ISBN 91-972590-9-8.
Denna skrift är producerad inom projektet En samlad handikapprörelse, som drivs av Handikappförbundens samarbetsorgan med medel från Allmänna arvsfonden. Vår förhoppning är att materialet både ska ge inspiration och förmedla idéer om hur man som förtroendevald inom handikapprörelsen kan påverka den demokratiska processen på olika nivåer. Handikappförbundens samarbetsorgan Sturegatan 4. Box 1386, 172 27 Sundbyberg Tel 08 546 404 00, texttel 08 546 404 50 fax 08 546 404 44, hso@hso.se, www.hso.se