Utveckling av en svensk havsplanering



Relevanta dokument
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Outline. SGUs marina verksamhet SGUs bidrag till svensk havsplanering Internationella samarbeten Arbete under utveckling

Naturvårdsverkets uppdrag

Remiss angående Havsplaneringens betänkande Planering på djupet Fysisk planering av havet (SOU 2010:91)

NYHETER ISO 14001:2015

Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Svar på remiss från Havs- och vattenmyndigheten.

Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.

Ekologisk efterbehandling

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Riktlinjer för medborgardialog

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Mål och budget för Tomelilla kommun

Vattenförvaltning och Miljökvalitetsnormer för vatten. Hans-Erik Johansson Västerbottens beredningssekretariat

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Vad är hållbar utveckling?

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA

HELCOM, BSAP och Ministermötet i Köpenhamn

ERSÄTTNINGNIVÅ OCH MODELL INOM HEMTJÄNST Räknestugor för kommuner

Integration och tillväxt

Riksantikvarieämbetet

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Handlingsplan för distansmöte via video

Handlingsplan Boendeplan för äldre

Trafikservicen i skärgården hur skall den ordnas i framtiden?

Centralstyrelsen föreslår riksstämman besluta. att fastställa förslag till mål- och verksamhetsinriktning för

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Styrdokument för krisberedskap

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Hållbar destinationsutveckling

BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

Promemoria Miljö- och energidepartementet. Ny svensk miljöpolitik för Arktis

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Presentation Medarbetarundersökningen 2010

Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare efter graviditet

Skydd och förvaltning av marina miljöer i Västerhavet. Maria Kilnäs

Bilaga 5 Relaterade lagar, fö rördningar öch ma l

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Samhällsbygnadskontoret Laholm

EUs betydelse för vattenfrågorna i Sverige

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Västsvensk EU konferens Tylösand

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL

Analys av kritiska beroenden. Henrik Tehler Avd. för brandteknik och riskhantering

Ottsjö vattenskyddsområde

Socialstyrelsens författningssamling

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Ärende bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Halmstad

Barn- och familjeplan

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

Folkhälsorådets reglemente

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar?

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Tillväxtverket Stödstruktur för validering i Västra Götaland Marja-Leena Lampinen

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Wäsby Restaurangskola i Upplands Väsby kommun

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ansvarsmatris - strategier och insatser efter TITA Beslutad

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Hur påverkar du miljön? Hållbarhetsarbete i bostadsrättsföreningar. Hur många jordklot behövs om alla skulle leva som du?

Finansiering av statlig infrastruktur. Cecilia Mårtensson

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Västerby 5:60. Planbesked

Lokal examensbeskrivning

Utökat kundval inom kulturskola

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

PROJEKTDIREKTIV FÖR NY KONSERTHALL OCH FRAMTIDENS BIBLIOTEK

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING

ETT UPPROP FÖR KLIMATET

Transkript:

Utveckling av en svensk havsplanering

Tre planområden Västerhavet Östersjön Bottniska viken Samordnande länsstyrelser Västra Götaland Kalmar Västernorrland

2014-07-28 3

Planeringsprocessen Planförslag Konsekvensbedömningar Inriktnings -program Nulägesbeskrivning Nuläge Inriktning Planering Planförslag till regeringen samverkan samverkan samråd

Utgångspunkter för planeringen Ekosystemansatsen - Helhetsperspektiv med miljön som utgångspunkt Integrerade konsekvensbedömningar - Miljöbedömning - Samhällsekonomisk konsekvensanalys

Nuläge 2014 Process Innehåll Slutsatser

Nulägesbeskrivningen Ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser (hav kust land) Intressen och anspråk idag Förväntad utveckling Avstamp för nästa planeringsfas

Process nulägesbeskrivning Underlag från nationella myndigheter sektorrapporter Sammanställning & analys Underlag från länsstyrelser regionala rapporter Kompletterande underlag

Slutlig nulägesbeskrivning Våren 2014 Hösten 2014 Preliminär Dialog Slutlig Synpunkter

Innehåll i nulägesbeskrivningen Havets ekosystem och tillstånd Befolkning Intressen och förutsättningar Analys och slutsatser Havsplaneringen

Havets ekosystem och tillstånd Utgångspunkt för bevarande och hållbart nyttjande Varierande förutsättningar längs Sveriges kust Havet har inga gränser Idag uppnår vi inte miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård eller God miljöstatus Havsmiljödirektivet synkroniserad havsförvaltning

Naturskydd Befintligt områdeskydd ca 6,5% Mål: ytterligare 5700 kvadratkilometer skyddade marina områden till år 2020 = 10% Kvalitativt mål: ekologiskt representativa och sammanlänkade Hållbart nyttjande även i områden utan reglerat skydd Hänsyn till kumulativa effekter

Befolkning och maritima näringar Havets historiska betydelse 49 % av Sveriges befolkning bor inom 10 km från kustlinjen Urbanisering Regionala skillnader Blå tillväxt utveckling av maritima näringar, att nyttja havet som resurs

Intresse/tema som presenteras Kulturhistoria Friluftsliv och turism Yrkesfiske Vattenbruk Sjöfart Försvar Energi Infrastruktur Utvinning och lagring av material Forskning och miljöövervakning Naturskydd Risker & övriga påverkansfaktorer Juridiska förutsättningar Omvärlden

För varje intresse/tema Betydelse i samhället - Aktörer Användning av havet - Nuläge samt utveckling och trender - Sektorn i förhållande till andra intressen Miljö och klimat Anspråk och mål - Mål och strategier - Riksintressen Planeringsrelevans

Exempel sjöfart

Planeringsrelevans Avvägning i förhållande till andra intressen nationellt och internationellt - Säkerhetskrav - Tillgänglighet - Påverkan på miljön

Slutsatser

Slutsatser om potentiella målkonflikter och målsynergier Havsplaneringens utmaning: att säkra ekonomisk och social hållbarhet inom ramarna för den ekologiska hållbarheten Målkonflikter kan finnas mellan nytta på land respektive i havet, till exempel utvinning av naturgrus på land jämfört med utvinning i havet Havsplaneringen kan både bidra till utveckling av ekosystemtjänster och avstyra negativ påverkan på dem

Slutsatser om samverkande och konkurrerande intressen Kortsiktig respektive långsiktig nytta bör analyseras i ett ekosystemtjänstperspektiv. Blå tillväxt förutsätter livskraftiga ekosystem Särskilda behov av havsplanering i vissa geografiska områden

Slutsatser om havsplaneringens mandat och möjligheter Havsplaneringen har stora möjligheter att påverka lokalisering av fasta installationer och områdesskydd Många av de rörliga aktiviteterna styrs av internationella överenskommelser, som sjöfartsreglering och EU:s fiskeripolitik Havsplaneringen kan kräva internationell förankring sektorsvis Miljöproblemen i havet löses med insatser både i havet OCH på land havsplanering är ett av redskapen

Slutsatser för fortsatt planering Varför Vissa områden kräver fördjupad planering - områden som är högt nyttjade - områden med stor sårbarhet - områden med hög riskfaktor Trycket på nyttjande ökar samtidigt som vi har stora miljöproblem Våra grannländer planerar angränsande havsområden Nödvändigt att påbörja planeringen utifrån befintlig kunskap

Slutsatser för fortsatt planering Hur Systematisk kunskapsuppbyggnad och kartläggning av marina naturvärden behövs för ekosystembaserad havsplanering Kompetens att arbeta sektorsintegrerat och framtidsinriktat med ett helhetsperspektiv på nationell planering behöver utvecklas på flera nivåer

Slutsatser för fortsatt planering Internationellt perspektiv Koordinering med grannländer behövs tidigt i planeringsprocessen Ekosystemperspektiv skapa samsyn på förutsättningar och nyttjande av haven med våra grannländer Östersjön är internationellt mer komplex - Fler grannländer - Analys av kumulativa effekter

Fördjupningsområden De områden som är i störst behov av planering Precisering genom synpunkter och fördjupad analys under 2014 Bör prioriteras för framtagande av underlag Planering med större detaljeringsgrad

2015 - Inriktningsprogram Bygger på nulägesbeskrivningen och fördjupade analyser Formulera planeringsmål och planeringsprinciper Skapa tydlighet för fortsatta processen Parallellt förslag avgränsning av miljöbedömning

Allt hänger ihop.. Vattenförvaltningen Havsförvaltningen Havsplaneringen 29

Tidtabell Havsmiljödirektivet 15 Juli 15 juli 31 december 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Art. 8 (13 i HMF) Inledande bedömning Art. 9, (18 i HMF) God miljöstatus (GES) Art. 10, (19-20 i HMF) Miljömål, MKN Art. 11, (21-23 i HMF) Övervakningsprogram Art. 13, (24-28 i HMF) Åtgärdsprogram Genomförande

Inledande bedömning - dec 2012 31

Havsplan respektive Åtgärdsprogram Havsplan Åtgärdsprogram Långsiktigt underlag (år 2025-2050) för framtida beslut Förutser och förebygger skador på ekosystemens struktur och funktion Anger inriktning för användningen av havsområden och havets resurser Är vägledande, styrande eller bindande för beslut enligt andra lagar Beslutas av regeringen Effekter på kort sikt (år 2020) Utformas för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus Omfattar geografiska skyddsåtgärder Anger operativa mål för genomförandet som kan gälla alla sektorer Fastställs av HaV 32

Tidsplanering för åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och havsförvaltning Remiss för vattendirektivet 1/11/2014 Remisstid avslutas 1/5/2015 Beslut om åtgärdsprogram för vattendirektivet 1/12/2015 2014 maj jul sep nov jan 2015 mar maj jul sep nov 2016 1/11/2014 Remiss del 1 för havsmiljödirektivet (övergödning, farliga ämnen) 1/2/2015 Remiss del 2 för havsmiljödirektivet (biologisk mångfald, fysisk påverkan) 1/5/2015 Remisstid avslutas 1/12/2015 Beslut om åtgärdsprogram för havsmiljödirektivet 33

2014-07-28 Presentationsnamn Namn 34

Målet - 2017 Färdiga havsplaner, beslutade av regeringen, för Västerhavet Östersjön Bottniska viken Med ekosystemansatsen som grund