UV RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktgrävning vid Sya kyrka Östergötland, Mjölby kommun, Sya socken, Sya kyrkojord 1:1 och Sya 4:15 Dnr 422-01621-2011 Rikard Hedvall
UV RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktgrävning vid Sya kyrka Östergötland Mjölby kommun Sya socken Sya kyrkojord 1:1 och Sya 4:15 Dnr 422-01621-2011 Rikard Hedvall Schaktgrävning vid Sya kyrka 1
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:41 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Rikard Hedvall Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Omslagsbild Sya kyrka sedd från söder. Foto Rikard Hedvall. 2 Schaktgrävning vid Sya kyrka
Innehåll Undersökningens bakgrund 5 Antikvarisk bakgrund 5 Undersökningens syfte, inriktning och ambitionsnivå 6 Metod 6 Resultat 6 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Norrköping Motala Vadstena Skänninge Mjölby Motala ström Svartån Linköping Stångån Söderköping Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningen markerad. Schaktgrävning vid Sya kyrka 3
± Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med förundersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 Schaktgrävning vid Sya kyrka
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk undersökning i form av antikvarisk kontroll Schaktgrävning vid Sya kyrka Undersökningens bakgrund I samband med att Mjölby Svartådalen Energi AB grävde ett ledningsschakt för fjärrvärme i anslutning till Sya kyrka gjorde Riksantikvarieämbetet, UV Öst en antikvarisk kontroll utmed en cirka 110 meter lång sträcka. Dels rörde det sig om ett område söder och väster om kyrkogården och dels på kyrkogården väster om Sya kyrka. Antikvarisk bakgrund Området där schaktningen kommer att utföras utgörs av tomtmark i anslutning till Sya kyrka. Kyrkan och kyrkogården ligger på en höjd där Svartån och Hydingebäcken flyter samman. Platsen ligger ca 100 meter över havet och det topografiska läget har varit gynnsamt för bosättningar under förhistorisk tid. En kyrka har funnits på platsen sedan medeltiden men den är kraftigt ombyggd. Medeltidskyrkan var byggd i gråsten och mätte endast 24x9 alnar. Under 1600-talet revs de medeltida valven och ersattes med ett innertak av trä. År 1604 uppfördes ett torn till den tidigare tornlösa kyrkan och 1742 byggdes detta på ytterligare. År 1774 byggdes den medeltida kyrkan om och det enda som återstår av den ursprungliga byggnaden idag är den norra väggen. På kyrkogården står en runsten, Sya RAÄ 1:1, som är skadad och omhuggen till en grindstolpe. Runstenen har ursprungligen stått på Uddarps eller Stallbergs ägor. Enligt Runverket lyder inskriften Kummel efter Germe en duglig tägn, sin make. Runorna är idag mycket otydliga. I anslutning till Sya kyrka har tre antikvariska kontroller gjorts sedan början av 1990-talet. År 1991 grävdes ett 45 meter långt schakt för VA mellan församlingshemmets södra gavel till ett uthus strax väster om kyrkogårdens sydvästra hörn (inom Sya 4:15). Den nu aktuella undersökningen för fjärrvärmen planeras delvis att anläggas parallellt med VA-ledningen. Från den förra undersökningen anges att området invid församlingshemmet var stört och innehöll inget av antikvariskt intresse. I anslutning till uthuset fanns däremot något som bedömdes vara ett äldre kulturlager under ett ca 0,2 meter tjockt gruslager (Tagesson 1991). Schaktgrävning vid Sya kyrka 5
År 1996 grävdes för VA-ledning på kyrkogården norr om kyrkan. I schakten fanns sentida fyllnadslager och därunder rasmassor efter de omfattande ombyggnadsarbetena under 1770-talet. I fyllnadslagren iakttogs små benbitar som återbegravdes i samband med återställningen av marken. Utanför kyrkogårdsmuren fanns inget av antikvariskt intresse (Feldt 1996). År 2001 schaktades för fjärrvärme från församlingshemmet och söder till Mjölbyvägen. I schaktet fanns endast utfyllnadsmaterial och sentida lämningar (Feldt 2002). Undersökningens syfte, inriktning och ambitionsnivå Syftet med den antikvariska kontrollen var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Om det var möjligt skulle alternativ sträckning föreslås om fornlämning påträffades. Om detta inte var genomförbart skulle fornlämningen dokumenteras vad gäller karaktär, omfattning och om möjligt dateras. Detta blev inte aktuellt men däremot kom en alternativ kortare sträckning att väljas, från kyrkstallet väster om kyrkogården och fram till kyrkan. Metod Den antikvariska kontrollen genomfördes i samband med schaktaningen för fjärrvärmen. Med hjälp av grävmaskin grävdes massorna bort skiktvis. Vissa partier, vid kyrkogårdsmuren och intill kyrkan, grävdes för hand och dokumenterades med ritningar i plan och sektion. Inmätningen av schaktet genomfördes genom exploatörens försorg. Resultat Från Vifolka Kyrkliga Samfällighet, Kyrkvägen 3, grävdes ett schakt fram till kyrkstallet väster om kyrkogården. Schaktet, som utgick från byggnaden på Kyrkvägen 3:s sydöstra hörn, grävdes 0,9 meter brett och cirka en meter djupt. Söder om byggnaden utgjordes de bortgrävda massorna av påfört sentida raseringsmaterial och jord. Väster om huset utgjordes de påförda massorna av ett cirka 0,6 meter tjockt lerigt humuslager. Därunder fanns undergrunden som bestod av lera. Tio meter sydost om kyrkstallet fanns ett några centimeter tjockt kulturlager från 1800 1900-tal. Detta låg direkt under grästorven. Från kyrkstallet grävdes schaktet tvärs över vägen och genom den västra kyrkogårdsmuren in till den befintliga grusgången på kyrkogården. Schaktet grävdes här något smalare och endast 0,4 0,5 meter djupt. Innanför kyrkogårdsmuren grävdes ett 15 meter långt schakt 0,6 meter djupt och brett. De bortgrävda massorna utgjordes av mestadels sand men delvis också uppblandad med mylla. Ett litet provhål grävdes i schaktet för att konstatera hur djupt detta lager var. Sandlagret var totalt en meter djupt och därunder kommer ett jordlager, sannolikt äldre kyrkogårdslager. Sandlagret är påfört, med stor sannolikhet i samband med nyuppförandet av kyrkan år 1863. Ett antagande med tanke på andra utfyllnader som gjorts vid detta tillfälle (se nedan). Väster om långhusets nordvästra del grävdes schaktet fram till långhusets fasad. Schaktdjup och bredd var cirka 0,6 meter. Närmast kyrkans fasad fanns en stenpackning endast några centimeter under nuvarande grusgång. Den bör vara lagd under 1900-talets 6 Schaktgrävning vid Sya kyrka
Y 513200 X 6466250 ± Svartån Kyrkvägen Församlingshem Hydingebäcken Mjölbyvägen Antikvarisk kontroll 0 40 m X 6466025 Y 513375 Skala 1: 1200 Fig 3. Planritning över området med den del av ledningsschaktet som ingick i den antikvariska kontrollen (blå linje). Schaktgrävning vid Sya kyrka 7
MNK MNS Fig 4. Sektion genom kyrkogårdsmuren sedd mot söder. Underst syns ett parti av en äldre mur, sannolikt den ursprungliga kyrkogårdsmuren. Den är uppbyggd som en skalmur, med större stenar i kanterna och en kärna av knytnävsstora stenar lagda i kalkbruk. Detta undre murparti grävdes inte bort utan ledningen lades i sand över stenarna. Den övre muren, som är yngre, utgörs av humuslagret 2 och stenarna i detta lager. Muren verkar utifrån porslinsfynd ha uppförts på 1800-talet eller så sent som på 1900-talet. Detta murparti grävdes däremot bort men stenarna ska senare sättas tillbaka. Skala 1:20. Beteckningarna på ritningarna står för; P = porslin, S = sten, MNK = marknivå på kyrkogården, MNS = marknivå på slänten utanför kyrkogården ner mot vägen och trekanter = kalkbruk. Fig 5. Planritning över den äldre kyrkogårdsmuren. Kärnan av kalkbruk och mindre stenar begränsas av de större stenarna. Några nedgrävningskanter för muren påträffades inte. Norr är uppåt i bild. Skala 1:20. Beteckningarna på ritningarna står för; trekant = kalkbruk och s = sten. 8 Schaktgrävning vid Sya kyrka
Fig 6. Den västra kyrkogårdsmuren i Sya, sedd från norr. I schaktbotten syns de större skalstenarna och mellan dem mindre stenar i murkärnan. FOTO RIKARD HEDVALL. senare hälft. Stenpackningen fanns även runt tornets fasad och runt resten av långhuset där den till stor del sticker upp i markytan. Under denna fanns ett 55 cm tjockt sand- och humuslager som täckte ett raseringslager innehållande gråsten, sentida tegel och kalkbruk. Utifrån teglets utseende och format bör detta kunna ha en koppling till 1860-talets rasering av den gamla kyrkan och uppförandet av den nya. Även här skulle man i så fall ha fört på mer än en halv meter med utfyllnadsmassor i samband med att den nya kyrkan byggdes. Den frilagda långhusmuren fortsatte fortsatte mer än 0,8 meter under dagens marknivå. Väster om långhusets sydvästra del grävdes schaktet fram till långhusets fasad där fjärrvärmeledningen, liksom på den andra sidan tornet, skulle ledas in genom muren. Den frilagda långhusmuren var inte lodrät utan de två understa frilagda stenskiften stack ut i förhållande till den övriga muren med upp mot 0,25 0,4 meter. Även om sträckan av det framgrävda murpartiet bara var knappt en och en halv meter lång, verkar det dessutom som att detta undre murparti skevar något i plan i förhållande till det övre murverket. Detta kan tolkas som att de två undre framgrävda skiften kan ha ingått i den medeltida kyrkan. Detta var inte fallet vid den västra långhusmuren på den andra sidan tornet. Här var murverket helt lodrätt och i liv. Det tidigare omtalade utfyllnadslagret som täckte raserings-/nybyggnationslagret är pålagt från en nivå ungefär mitt på det eventuellt äldre murverkets övre stenskift (se fig 7, lager 1 mitt på stenarna markerade x och y). Under raserings-/nybyggnationslagret fanns ett lerigt äldre kulturlager, sannolikt ett äldre kyrkogårdslager, 3. Den eventuellt äldre stenmuren ligger i detta lager. Utifrån kunskapen om de sentida kraftiga utfyllnadslagren på kyrkogården gjordes ingen vidare arkeologisk undersökning vid den fortsatta schaktgrävningen sydväst om tornet. Det gjordes inte heller någon kontroll av grävningssträckan tvärs över vägen, mellan kyrkstallet och kyrkogårdsmuren, utifrån tidigare resultat som visat att det tunna kulturlagret i detta område var av sent datum. Schaktgrävning vid Sya kyrka 9
LÅNGHUS ÖVRE MURPARTI FASADPUTS TORN Fig 7. Planritning i skala 1:20 över anslutningen av schaktet mot långhusets sydvästra del. Som framgår av ritningen sticker fasadputsen ut en knapp decimeter över underliggande murverk. De utritade stenarna markerade x och y utgör det övre skiftet i den eventuellt äldre muren. Den tredje stenen ligger i ett skift under dessa. Lager 1 utgörs av raserings-/byggnationslagret och lagret väster om detta är det äldre lerlagret, ett äldre kyrkogårdslager. UNDERKANT FASADPUTS NUVARANDE MARKYTA Fig 8. Det frilagda murverket vid långhusets sydvästra del. I ritningens övre kant syns den putsade fasadens nedre kant. De närmast därunder följande stenskiften är sammanfogade med kalkbruk (trekantssymboler). Symbolen T markerar en tegelsten som är fastsatt i cement (C). Fler tunna tegelstenar fanns norr om denna tegelsten som utgjorde ett utfyllnadsskift på denna nivå ovan det utstickande undre skiftet (stenarna markerade med x och y). Skala 1:20. Lager 1 Motsvarar raserings- eller byggnationslagret. Lager 2 Jordfyllnad mellan stenarna. Lager 3 Lera, sannolikt äldre kyrkogårdsjord. Lager 4 Hårt kalkbruk. 10 Schaktgrävning vid Sya kyrka
Referenser Feldt, A-C. 1996. Sya kyrkogård, Sya sn, Mjölby kommun, Östergötlands län. Antikvarisk kontroll. ÖLM Dnr 549/96. Feldt, A-C. 2002. Fjärrvärme i Sya kyrkby. Sya Mellangård 2:5, Sya socken, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. ÖLM Rapport 36:2002. Tagesson, G.1991. Sya kyrka, Mjölby kommun, Östergötland. Antikvarisk kontroll. ÖLM Dnr 583/91. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-01621-2011. Länsstyrelsens dnr: 431-2845-11. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11967. Intrasisprojekt: UV2011:099. Undersökningstid: 2014-09-08. Läge: Fastighetskartan, blad 085 33, X1465100 Y6468200. Koordinatsystem: SWEREF99TM. Dokumentationshandlingarna redovisas i rapporten Digital dokumentation: Förvaras på UV Öst. Fynd: Schaktgrävning vid Sya kyrka 11