Extramaterial till Matematik Z

Relevanta dokument
Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik X

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8F Ma Planering v45-51: Algebra

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Extramaterial till Matematik X

Kursplan Grundläggande matematik

_ kraven i matematik åk k 6

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Extramaterial till Matematik Y

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8B Ma: Procent och bråk

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Arbetsområde: Jag får spel

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Extramaterial till Matematik X

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Extramaterial till Matematik X

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Algebra och Ekvationer År 7

Kursplanen i matematik grundskolan

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

"Procent och sannolikhet 6D"

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Pedagogiskt café. Problemlösning

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Förslag den 25 september Matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Bedömning för lärande i matematik

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Geometri år 7C och 7D vt-14

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Tummen upp! Matte ÅK 6

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

MATEMATIK. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Transkript:

LIBER PROGRMMERING OCH DIGITL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Z NIVÅ TRE Samband och förändring LÄRRE Desmos Graphing Calculator är en grafritare som finns på webben. Med hjälp av Desmos grafritare får eleverna studera grafers utseende i koordinatsystemet och träna på att hitta koordinater för punkter som ligger på en funktions graf. De kommer även få träna på att hitta funktionen när de har koordinaterna för några punkter på grafen. Som avslutning finns några uppgifter om andragradsfunktioner och andragrads ekvationer. Hur skiljer de sig från linjära funktioner och ekvationer? SYFTE Syftet med övningen är att eleven ska få bekanta sig med ett digitalt verktyg. få erfarenhet av att arbeta med en grafritare. se sambandet mellan värden i en värdetabell och koordinater för olika punkter. träna på att hitta punkter som ligger på en graf. träna på att hitta funktionen när hen vet koordinaterna för några punkter på grafen. få en inblick i vad andragradsfunktioner och -ekvationer är. få träna på att lösa enkla andragradsekvationer. få erfarenhet av att visualisera och tolka funktioner, både linjära funktioner och andragradsfunktioner, i Desmos. TIDSÅTGÅNG En lektion à 60 min + extra tid om man vill använda uppgift C, del 3 som en diskussionsuppgift. KOSTND Ingen UTRUSTNING Datorer eller lärplattor och webbsidan https://www.desmos.com/calculator EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 1

REDOVISNING Eleverna redovisar genom att lämna in svar på uppgifterna till läraren. De kan även ta skärmdumpar (Print screen) av värdetabeller, koordinater och grafer och lämna in tillsammans med sina svar. FLLGROPR Om rutnätet försvinner eller om graderingen ändras i koordinatsystemet ska du kontrollera inställningarna. Det gör du genom att klicka på skiftnyckeln. Om en elev råkar radera något kan hen stega bakåt och framåt med pilarna ovanför. Om punkterna inte syns i koordinatsystemet, trots att man har skrivit in dem i värdetabellen, kan man behöva zooma ut ( ). Om punkterna är väldigt små kan man i stället zooma in (+). Klicka på dubbelpilarna om listan till vänster inte visas. Om tangentbordet inte visas klickar du på symbolen för tangentbordet. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 2

PEDGOGISK TIPS Testa gärna verktyget själv först. Då får du en föraning om vilka eventuella problem eleverna kan stöta på. För att dela ett arbete väljer man Dela graf. Eleverna kan även ta skärmdumpar (Print screen) av värdetabeller, koordinater och grafer och lämna in tillsammans med sina svar. Om man vill spara sitt arbete måste man först skapa ett konto. Uppgift C, del 3 går med fördel att använda som en diskussionsuppgift för att träna/bli bedömd på matematiska resonemang, begrepp, kommunikation och problemlösning. Klicka på en punkt i koordinatsystemet när du vill se punktens koordinater. För att gömma koordinaterna klickar du en gång till. Somliga elever brukar tycka det är kul att experimentera med sinus/- cosinuskurvor. Även om man inte i grundskolematematiken arbetar med detta, kan de ofta efter lite experimenterande se en del samband. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 3

FÖRMÅGOR formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. CENTRLT INNEHÅLL Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Metoder för ekvationslösning. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att, såväl med som utan digitala verktyg, undersöka förändring, förändringstakt och samband. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 4

KUNSKPSKRV E C Problemlösning 1, P 1 Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Problemlösning 2, P 2 Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp 1, B 1 Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Begrepp 2, B 2 Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Begrepp 3, B 3 I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. Resonemang I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 5

BEDÖMNING Förmåga Nivå Kommentar för bedömning Testas i uppgift P1 E C Eleven har en strategi för att hitta ytterligare koordinater för punkter på linjen y = x. Eleven har en fungerande strategi för att hitta ytterligare koordinater för punkter på olika linjer. Eleven har en i huvudsak fungerande strategi för att hitta funktionen med utgångspunkt i värdetabellen. Eleven har en i huvudsak fungerande strategi för att hitta koordinater för punkter som ligger på grafen som beskrivs av funktionen y = x 2. Eleven har en väl fungerande strategi för att hitta funktionen med utgångspunkt i värdetabellen. Eleven har en väl fungerande strategi för att hitta koordinater genom att utgå från grafen. Eleven har en strategi för att komma på hur graferna till andragradsfunktionerna ser ut. del 1: uppgift 3. del 1: uppgift B2 3. del 2: uppgift 3. del 3: uppgift 3. del 2: uppgift 3. del 3: uppgift B. del 3: uppgift C. P2 E Eleven felsöker och rättar till det som blivit fel. del 1: uppgift 4 5. C Eleven felsöker och rättar till det som blivit fel. del 1: uppgift B del 2: uppgift 4 5. Eleven felsöker och rättar till det som blivit fel. del 3: hela uppgiften B1 E C Eleven känner till begreppen variabel, funktion, ekvation och använder dem på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven visar god begreppsförståelse genom att använda relevanta begrepp (variabel, funktion, ekvation, linjär funktion) när hen samtalar om och redovisar sina uppgifter. Eleven visar på mycket god begreppsförståelse genom att använda relevanta begrepp (variabel, funktion, ekvation, linjär funktion, andragradsfunktion, andragradsekvation) på ett korrekt sätt. B2 E Eleven kan beskriva vad som menas med variabel och vad som kännetecknar en funktion. C Eleven kan berätta hur begreppen funktion och ekvation hör ihop. Eleven kan beskriva vad skillnaden är mellan en linjär funktion och en andragradsfunktion. del 3: uppgift 10. B3 E C Eleven kan koppla samman värden i tabellen med punkter i koordinatsystemet. Eleven har en större förståelse för vad olika funktioner beskriver och kan koppla samman skillnader i själva funktionerna, med skillnader i linjernas lutning och placering i koordinatsystemet. Eleven har en stor förståelse för vad olika funktioner beskriver och kan koppla samman skillnader i själva funktionerna, med skillnader i kurvornas utseende samt placering i koordinatsystemet. del 1: uppgift och B. del 2: del 3: hela uppgiften EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 6

M E Eleven kan använda sig av värdetabell och koordinatsystem. C Eleven kan ange koordinaterna för en viss punkt samt kan pricka ut en punkt i koordinatsystemet om koordinaterna är kända. Eleven kan hitta lösningar till ekvationen y = x 2 genom att ersätta y med 1, 4, 9, 16 osv. del 3: uppgift. Eleven kan lösa enkla andragradsekvationer. del 3. K E Eleven redogör för delar av tillvägagångssätt, resultat och resonemang. C Eleven redogör för tillvägagångssätt, resultat och resonemang. Eleven redogör för tillvägagångssätt, resonemang och resultat på ett tydligt och korrekt sätt. R C Eleven är delaktig i diskussionerna genom att föra och följa matematiska resonemang. Hen framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. del 3: uppgift C. del 3: uppgift C. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 7

EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 8

EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 9

EXTRMTERIL TILL MTEMTIK Z LIBER B FÅR KOPIERS 10