Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014

Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014 Vicicom AB 2014-03-05

Sammanfattning Tillgång till bredband med hög kvalitet och kapacitet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning i kommun, näringsliv, sysselsättning och inte minst för att möta de krav som finns från medborgare och näringsliv på att nyttja dagens och framtida digitala tjänster. Det är viktigt att alla invånare i Sörmland har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Under åren 2003 2007 skedde en omfattande utbyggnaden av bredband i länet. Det man gjorde var att ansluta fleralet telestationer nät, vilket innebar att de allra flesta fick tillgång till xdsl. Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten med bredbandskapaciteten bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Regeringen har i sin digitala agenda satt som mål att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år 2010. I huvudsak kommer detta uppnås genom att fibernät byggs ut så att de når ända fram till hushåll och företag. Mobilt bredband är idag och kommer vara i framtiden också ett komplement till de fasta fibernäten. PTS, Post och Telestyrelsen bedömer att endast 4 till 6 procent utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s via fibernäten år 2020, kommer att kunna få det via mobilnäten. Enligt PTS senaste kartläggning från 2012 finns 42 procent av befolkningen och 35 procent av företagen i Sörmland i er som är ansluten nätet. Nedanstående graf visar hur Sörmland förhåller sig till övriga län beträffande befolkning som finns i en fiberansluten. Befolkning som bor i en fiberansluten 80% 70% 60% 50% 40% 30% 26% 27% 28% 29% 32% 35% 37% 37% 38% 39% 39% 42% 42% 45% 47% 51% 55% 63% 68% 20% 10% 0% Rikssnitt 2012 PTS senaste bredbandskartläggning visar att näringslivs och hushålls tillgång i Sörmland ligger strax under rikssnittet. Totalt sett har en relativt hög andel av hushållen och näringsliv i Sörmland tillgång nät, men vad som är något oroande att utbyggnadstakten har avtagit på senare år. Detta beror delvis på att de

under 2000-talets början var en kraftig byggnation till allmännytta och flerfamiljshus där dessa till största delen nu är anslutna nät. Nu återstår att förtäta i tätorter till enfamiljshus och till småorter och landsbygd utanför tätorterna. Mellan 2010-2012 var den årliga tillväxen av befolkning som bor i fiberansluten endast 2,7 procentenheten i Sörmland, vilken är en av de lägsta bland länen i Sverige. Årligt tillväxt 2010-2012 av hushåll med tillgång 14,0% 12,8% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 1,9% 2,2% 2,7% 2,7% 2,7% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,4% 3,7% 3,9% 4,3% 4,5% 4,7% 5,2% 6,8% 8,3% 9,8% 0,0% Forsätter utbyggnaden i samma takt som under perioden 2010 2012, kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång år 2020. Detta innebär att Sörmland inte kommer att nå regeringen mål om att 90 procent av alla hushåll skall ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Enligt bedömningar från PTS 1 kommer mobilt bredband som bäst ge ytterligare fyra till sex procentenhet av befolkning tillgång till 100 Mbit/s. Prognos på tillgång bland hushåll med nuvarande utbyggnadstakt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 88% 64% Sverige Sverige - Prognos Södermanland län Södermanland län - Prognos 1 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi - PTS-ER-2013:10

Läget är särskilt bekymmersamt på landsbygden, där endast 6 procent av befolkning idag har tillgång. Vidare visar kartläggningen att tillgång till bredband via fibernät skiljer sig mycket åt mellan kommunerna, vilket nedanstående graf visar. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Befolkning med tillgång /närheten 0% Sverige Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker 354 m Den ljusblåa stapeln visar andelen av befolkningen som bor i en fiberansluten medan den mörkblåa visar den andel av befolkningen som inte anslutits ännu, men som finns i närhet av befintlig fiberinfrastruktur och som utan allt för stora kostnader skulle kunna anslutas. Det är viktigt att alla i Sörmland har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. För att Sörmland inte skall halka efter krävs att regionen åter tar ett samlat grepp om bredbandsfrågan. Rekommendationerna är att Formulera vision och mål för länet Arbeta fram en regional bredbandsstrategi, Detta är en förutsättning för att få tillgång till stödmedel för bredband Samordna fibernätsutbyggnad med mobiloperatörernas utbyggnad av 4G, detta är en unik möjlighet att få hjälp med finansieringen av bredbandsutbyggnad i kommunen. Öka samverkan mellan regionens kommuner Detta kan ske exempelvis genom att tillsätta en regional bredbandssamordnare. Arbeta fram kommunala bredbandsstrategier De kommunerna som ännu inte gjort så, bör ta fram egna kommunala bredbandsstrategier. Skapa konkreta handlingsplaner utifrån de kommunala bredbandsstrategierna samt avsätta kommunala medel Agera skyndsamt

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 1 2 Definition av bredband... 2 2.1 Vad är bredband?... 2 2.2 Tekniker för bredband... 3 3 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling... 5 3.1 Inledning... 5 3.2 Företag... 6 3.3 Hushåll... 7 3.4 Offentlig sektor... 7 4 En tillbakablick - utbyggnad av bredband under 2000-talet... 10 4.1 IT-Infrastrukturutredningen... 10 4.2 IT-propositionen... 10 4.3 Bredbandsutredningen... 11 4.4 IT-Infrastrukturprogram... 11 4.5 Upphandling av bredbandsnät... 13 4.6 Utbyggnad av bredband steg ett... 14 4.7 Utbyggnad av bredband steg två... 14 4.8 Byalagsutbyggnad... 15 5 Utbyggnad av bredband tom 2013... 17 5.1 Inledning... 17 5.2 Förklaring till täckningskartorna... 18 5.3 Eskilstuna... 19 5.4 Flen... 22 5.5 Gnesta... 25 5.6 Katrineholm... 28 5.7 Nyköping... 31 5.8 Oxelösund... 34 5.9 Strängnäs... 37 5.10 Trosa... 40 5.11 Vingåker... 43 6 Planerad utbyggnad av bredband... 46 6.1 utbyggnad... 46 7 Anslutningsgrad av bredband i Sörmland och omvärldsanalys... 47

7.1 Inledning... 47 7.2 Hushåll med tillgång... 49 7.3 Företag med tillgång... 52 7.4 Eskilstuna... 54 7.5 Flen... 55 7.6 Gnesta... 56 7.7 Katrineholm... 57 7.8 Nyköping... 58 7.9 Oxelösund... 59 7.10 Strängnäs... 60 7.11 Trosa... 61 7.12 Vingåker... 62 8 Slutsats och analys... 63 8.1 Slutsats... 63 8.2 Rekommendationer... 63 Bilagor Bilaga 1 Utbyggnad i stad och landsbygd, Sörmland Bilaga 2 PTS Bredbandskartläggning 2012

1 Bakgrund och syfte Regionförbundet har för något år sedan arbetat mer aktivt med bredband i länet, både vad gäller täckning och användning. Det är nu återigen aktuellt att göra en genomlysning området. Konsultbolaget Vicicom har fått i uppdrag av Regionförbundet Sörmland genomföra en bredbandskartläggning av länet innehållande följande delar: Fysisk utbyggnad av bredband, det vill säga befintliga nät. Planerad utbyggnad av bredband Geografisk täckning av bredband av olika tekniker och hastigheter. Anslutningsgrad hur stor andel av företagen och hushållen har tillgång till bredband av olika tekniker och hastigheter. Vicicom uppdrag innebär även att ta fram en jämförelse i utbyggnad med andra motsvarande län och nationellt. Hur står sig länet vad gäller utbyggnadstakt och utveckling mot andra län? Denna kartläggning inklusive analys ska ligga till grund för ett eventuellt beslut om att regionförbundet och respektive kommun ska ta fram en regional och kommunal bredbandsstrategi fram till 2020. 1

2 Definition av bredband 2.1 Vad är bredband? Bredband kan definieras som infrastruktur som möjliggör hög kapacitetsöverföring av digitala tjänster. För att tjänsterna ska fungera på ett bra sätt krävs en bra initial kapacitet som på ett enkelt sätt kan utökas i takt med att kraven på kapacitet ökar, samt att anslutningen är tillförlitlig och med rimliga svarstider. Det finns ingen officiell definition av vilken hastighet som gäller för att en anslutning ska få kallas bredband. Post- och telestyrelsen skriver följande på sin hemsida: Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. Figuren nedan visar på den historiska och den prognostiserade utvecklingen av kapaciteten på bredband. I nuläget finns det inga tecken på att utvecklingen skulle avstanna. Tvärtom finns det signaler som tyder på att nuvarande prognos underskattar utvecklingstakten. 1 Gbit/s 1 000 100 Mbit/s 100 10 Mbit/s 10 12 Mbit/s 1 Mbit/s 1 100 kbit/s 0 0,5 kbit/s Beräknat Verklig 10 kbit/s 0 14,4 kbit/s 1 kbit/s 0 100 bit/s 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Figur 1 Utvecklingen av bredbandsnätet i ett normalt svenskt hushåll från år 1995-2010 inklusive en prognos fram till år 2025. Som referens att med 1Mbit/s tar det 12 timmar att ladda ner en DVD Disc 5Gbyte med 1Gbit/s tar det 1 minut. Källa: Bredbandsstrategi för Skåne Just nu är hastigheten 100 Mbit/s på tapeten eftersom det är den hastighet som regeringen har satt som mål att 90 % av alla hushåll och företag skall ha tillgång till år 2020. 2

2.2 Tekniker för bredband Bredband kan antingen ske via en fast- eller mobil förbindelse. Det finns även en hybrid variant för landsbygd och glesbebyggda områden att använda en trådlös förbindelse med fasta antenner. Den lösningen är i dagsläget inte speciellt utbredd i Sverige men kommer säker finnas i viss omfattning i framtiden. 2.2.1 lösningar innebär att man etablerar nät bestående av fiberoptiska kablar. En av de främsta fördelarna med det fiberoptiska nätet är att signalöverföringen bokstavligen går med ljusets hastighet och att kapacitetsöverföringen i fiberkabeln är i princip obegränsad. Det som sätter begränsningen är den aktiva utrustningen som ansluts kabeln i vardera ende. Den aktiva utrustningen har normalt en livslängd på i genomsnitt sju år då kapaciteten samtidigt höjs. Just nu sker uppgradering av de fiberoptiska näten i många stadsnät och hos nationella operatörer runt om i Sverige, från aktiv utrustning som klarar av 100 Mbit/s till utrustning som klarar 1 000 Mbit/s. Med den utvecklingstakt som har varit historiskt de senaste 10-15 åren kommer nästa uppgradering ske någon gång år 2020-2025 då man uppgraderar till 10 000 Mbit/s. n är lämplig för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access, exempelvis höghastighetsaccess till Internet, IP-telefoni, Video och högupplöst TV. En viktig del med fibernäten är också att trafiken är symmetrisk d.v.s. det går lika snabbt att skicka som att ta emot trafik, vilket blir mer och mer viktigt eftersom många tjänster läggs i nätet (Molnet). 2.2.2 Kabel-TV Det är möjligt att erbjuda bredband via kabel-tv-näten. Kabel-tv- nät finns mestadels i tätortsområden och har liten utbredning i glest bebyggda områden. Överföringshastigheten är högre än via xdsl men lägre än den via fiber. Det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Idag anläggs kabel-tv-nät i mycket begränsad omfattning. Istället är det befintliga nät som uppgraderas. I koaxkabelnät levereras idag Internet access på 500 Mbit/s till slutanvändare samtidigt som man kan leverera högupplöst TV och Video. 2.2.3 xdsl xdsl (ADSL, ADSL2+, VDSL) innebär att man får bredband via det kopparbaserade telenätet, denna teknik når idag 95-98% av företag och hushåll i landet. Tillgång till xdsl har möjliggjorts genom att telestationer har anslutits nätet, de är alltså endast den sista sträckan mellan telestation och slutkund som trafiken går i kopparnätet. xdsl har asymmetrisk överföringshastighet, vilket innebär att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. 3

Hastigheten på xdsl är beroende av hur långt avståndet är till närmaste telestation samt kvalitén på teleledningar och utrustning som sitter i telestationen. Förenklat kan man säga att hastigheter på 0,5 Mbit/s är möjliga att få för de allra flesta. 2 Mbit/s kan nås om avståndet till telestationen är kortare än 5 km. Är telestationen uppgraderad till VDSL2 kan en teoretisk hastighet på 100 Mbit/s uppnås, men bara om avståndet till telestation kabelvägen är kortare än 800 meter. Slutsatsen är att tekniken xdsl inte kommer att kunna levererar 100 Mbit/s till särskilt många. Figur 2 Samband mellan hastighet och avstånd till telestationen. (Källa) 2.2.4 Mobilt bredband Bredband via mobilnät täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt, när som helst där det finns täckning. Nackdelen är att hastigheten oftast är lägre än för trådbundna alternativ och känsligare för stora mängder datatrafik. Utlovad kapacitet på tjänsten minskar snabbt ju längre från masten användaren kommer. Om många användare är uppkopplade samtidigt mot samma mast delar de på mastens kapacitet vilket också leder till lägre hastighet per användare. Trådlöst bredband har historiskt bestått av flera olika trådlösa tekniker så som wifi, Wimax, eller mobila lösningar så som 3G eller 4G. I dagsläget är det bara mobilt bredband via 3G och 4G som är alternativ för nationell täckning och wifi används för kommunikation på korta avstånd i hemmet eller hos företaget. När man pratar om trådlösa bredbandslösningar i denna rapport menar man främst 4G som är den teknologi som teoretiskt kan klara av 100 Mbit/s. En förutsättning för att klara av att överföra denna höga kapacitet vid trådlösa mobillösningar är dock att man har mycket tätare mellan masterna. Man brukar säga att 1G eller NMT som den första generationens mobila nät hette, så behövde man en mast var 10:e mil. När sedan 2G eller GSM kom så behövde man en mast var 5:e mil. För att klara av 4

3G behövde man en mast varje mil och för 4G så behöver man en mast var 500:e meter. Hur tätt masterna står är dels beroende på geografin (berg eller andra hinder) men också på antalet användare per mast. Figur 3 Hastigheten i mobilt bredband är beroende av avståndet mellan masten och användaren samt antalet samtidiga användare. Källa: SSNF tillsammans med LRF i tidskriften " byn" Ovanstående täthetsbeskrivning är därför en grov förenkling. Det som är viktigt är dock att man, för att klara av de höga överföringshastigheterna är tvungen att ansluta masterna med fiber för att klara av alla bredbandstjänster som ska gå i de mobila näten. När man pratar om 5G så brukar man prata om att sätta en mast i varje lyktstolpe och placera mobila noder hemma i hushållen (där det finns fiberuppkoppling) för att klara av de höga kapacitetsbehoven. Uppfattningen att vad ska vi med fibernät till när allt i framtiden kommer vara mobilt? är därför helt felaktig då våra framtida mobila uppkopplingar är helt beroende av fibernäten för att kunna fungera. Framtiden medför ett ständigt ökande behov av kapacitet. Oavsett teknik, trådlös eller trådbunden, är fibernäten en förutsättning för att bredbandstekniken ska kunna nyttjas fullt ut. Ju mer den trådlösa användningen ökar, desto större blir behovet av en underliggande fiberbaserad infrastruktur. De senaste 15 åren har metoderna för bredband och datakommunikation utvecklats från olika former av modem på telenätet lösningar och mobila nät. Detta har gett möjlighet till uppkopplingshastighet från 28Kbit/s till 1 Gbit/s som levereras i många stadsnät idag. 3 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling 3.1 Inledning En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och hushåll i olika delar av landet. Användandet av bredband och Internet är så omfattande att det är helt uppenbart att denna typ av infrastruktur är 5

lika nödvändig för samhällets utveckling såsom hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster måste nu betraktas som en självklarhet. 3.2 Företag Produktivitetsökningen IT-sektorn i Europa uppskattas årligen till 20 procent. Under åren 1995 till 2004 stod IT-sektorn för 40 procent av den samlade tillväxten i Europa och denna sektor är helt beroende av högklassig IT-infrastruktur. Behovet av IT-infrastruktur är dock inte begränsat till ITsektorn utan är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och gynnar tillväxten hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar och dessa ligger allt mer utanför företagens egna lokaler, t ex hos en servicepartner eller i så kallade molntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad och förnyelse.. Exempel på företagens användningsområden är: - Marknadsföring - Kommunikation med kunder och leverantörer - Omvärldsbevakning - Design och projektering - Löpande drift och produktionsstyrning - Administration Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning om bland annat tillgången till IT- och bredband i respektive kommun. Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och IT-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Väl fungerande tele- och IT-nät är en förutsättning. Svaren från företagarna har översatts till poäng, dåligt = 1 poäng, inte helt godtagbart = 2 poäng, godtagbart = 3 poäng, bra = 4 poäng, mycket bra = 5 poäng, utmärkt = 6 poäng. Nedan visas resultatet för Sörmlands län jämfört med landet i övrigt. 3,8 Tele- och IT-nät (svar företagare) 3,6 3,4 3,2 3 2,8 2,6 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige Södermanlands län Figur 4 Företagarnas uppfattning om tele- och IT-näten i Sörmlands län 6

Diagrammet ovan visar att kundnöjdheten gällande IT och telenät hos näringslivet i Sörmland ligger under riksgenomsnittet och att den liksom för riket har sjunkit sedan 2009. Den nedåtgående trenden visar sannolikt att företagens behov har ökat mer än vad nuvarande teknik kan erbjuda och även om den nedåtgående trenden har avtagit något indikerar den att något behöver göras. 3.3 Hushåll Medborgarnas användning av digitala tjänster ökar snabbt. Genom bredband och IT skapas nya möjligheter till kommunikation, och de ger förutsättningar till större självständighet och delaktighet i samhället. Genom bredband och IT får individen möjlighet att på ett nytt, mer aktivt sätt, engagera sig och ta del av samhällsdebatten och organisera sig kring sina åsikter och intressen. I takt med den globala urbaniseringen blir det allt viktigare att människor på landsbygden också har möjlighet att ta del av samhällsservicen på ett effektivt sätt. För personer med olika typer av funktionsnedsättning underlättar bredband och IT vardagen i betydande utsträckning. Allt fler använder Internet för att söka tjänster och service, sköta sina affärer, komma åt massmedier och för att ladda ner film, musik och spel. Internet och sociala medier spelar idag stor roll i människors sätt att umgås och hålla kontakt med varandra. Med god tillgång till högkvalitativt bredband ökar möjligheten att både arbeta och studera på distans. Detta i sin tur får bland annat positiva effekter på miljön genom minskat resande och koldioxidutsläpp, utveckling av kunskapssamhället samt ökad livskvalitet genom att mera tid lämnas till såväl vardags- som fritidssysslor. 3.4 Offentlig sektor Bredband och IT-användning offentlig sektor ger lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet till en betydligt lägre kostnad. Vårdguiden och 1177 är goda exempel på webbtjänster som möjliggörs av bredband. Inom Karolinska Universitetssjukhuset används telemedicinsk kommunikation som omfattar både överföring av patientdata och videokonferenser för medicinska beslut. Elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning har också blivit allt vanligare. Genom smart-phones får anställda hemtjänsten i Malmö stad information om dagens arbetsschema samt tillgång till vårdtagarspecifik information. Dessutom har digitala lås installerats till vårdtagarnas bostäder och telefonerna fungerar som digitala nycklar. Genom videokommunikation kan kommunerna anordna modersmålsundervisning och annan utbildning. Videokommunikation används även för vårdplanering och rättsväsendet för att förhöra vittnen och åtalade. Ett område som är under stark framväxt är den kommunikation som sker maskin till maskin (M2M). Exempel på aktiviteter är energibolagens elmätare hos kunder, biltvättar som ger meddelande om när det är dags att serva anläggningen, temperaturmätare som har kontroll i frysbilar och GPSsändare i fordon. Redan idag är 1,8 miljoner maskiner uppkopplade i Sverige. Enligt en undersökning som har genomförts av International Data Corporation (IDC) kommer 15 miljarder maskiner att vara uppkopplade och kommunicera med varandra globalt år 2015. Av dessa kommer minst 300 miljoner att finnas i Sverige. 7

Västerås stad har under de senaste åren prövat olika tjänster äldreomsorgen med hjälp av IT. Sedan år 2007 använder Västerås ACTION som stödtjänst för äldre anhörigvårdare. Tjänsten består av en dator med bildtelefon och kunskapsdatabank. Utvärderingar visar att ACTION bidrar till minskad ensamhet och isolering, ökad livskvalitet, ökad kunskap, ökat självförtroende och trygghet. Sedan 2009 arbetar Västerås bredare med IKT-stöd Informations- och teknikstöd i hemtjänsten för äldre och har med HI:s stöd genomfört projektet för att utvärdera behovsstyrt IKT-stöd och främja kvarboende för personer över 80 år. Från och med år 2013 införs e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som är aktuella för Västerås stad är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt natt tillsyn via kamera. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas. 2014 minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor enligt Västerås projektet. 3.4.1 Kommunalt bredbandsindex Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden kommunens engagemang, konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. Detta är planerat att bli en årlig återkommande index, resultatet i detta avsnitt redovisar utfallet av det första och hittills enda omgången. Faktisk utbyggnad ger poäng för hur stor andel av befolkning och företag som har tillgång till minst 50 Mbit/s 2 de fyra kategorierna befolkning i tätort, företag i tätort, befolkning på landsbygd samt företag på landsbygd. Tillgång hos 40 procent eller mer ger 2 poäng, tillgång hos 30 procent till 40 procent ger 1 poäng och mindre än 30 procent ger 0 poäng. Således kan en kommun få maximalt 8 poäng för faktiskt utbyggnad. Poängen för konkurrens respektive engagemang ger poäng utifrån svar i den enkät som bredbandsforum skickat till kommunerna. Har kommunen inte svarat på enkäteten får kommunen därför 0 poäng. Konkurrens rör frågor som om kommunen har eget stadsnät och i så fall om man erbjuder svartfiber och om statsnätet agerar kommunikationsoperatör. För engagemang får man poäng om man har en uppdaterad bredbandsstrategi och om den är förankrad i kommunfullmäktige/ kommunstyrelsen. Nedan presenteras resultatet för kommunerna i Sörmland. 2 Materialet för faktisk utbyggnad kommer ifrån Kommunikationsmyndigheten PTS, Bredbandskartläggning 2011, 2012-03-14 8

Kommunalt bredbandsindex 2012 16 14 12 10 8 6 4 2 0 9,1 6,6 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Faktisk utbyggnad Konkurrens Engagemang Sörmland Rikssnitt Figur 5 Bredbandsindex för Sörmlands kommuner Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och snittet för kommunerna är i Sörmland är 6,6. Störst förbättringspotential finns på utbyggnadssidan av höghastighetsbredband. Genom att stimulera framtagande av kommunala bredbandsstrategier kommer engagemang och i viss mån konkurrensindikatorerna att öka. 9

4 En tillbakablick - utbyggnad av bredband under 2000-talet 4.1 IT-Infrastrukturutredningen Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att se till att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation. Bakgrunden till utredningen var att de flesta nya operatörer och tjänsteleverantörer som tillkommit sedan telemonopolet avreglerades inte ansåg sig kunna konkurrera med Telia på lika villkor. Denna brist på konkurrens innebar i praktiken att näringslivet och hushållen inte fick tillgång tjänster till konkurrensmässiga (låga) priser. Inom vissa områden i Sverige fanns dessutom ett akut behov av högre nätkapacitet. Detta behov tillgodosågs inte av Telia eller övriga nätägare. IT-infrastrukturutredningen fastställde att 5 Mbit/s var den kapacitet som krävdes för att man skulle kunna telefonera, surfa på Internet, överföra rörliga bilder (video) i ett och samma nät, vid samma tidpunkt. De angivna 5 Mbit/s till alla hushåll var främst avsett som en riktlinje vid dimensionering av nya nät. När IT-infrastrukturutredningen presenterades hösten 1999 riktades kritik mot detta mål, att det var överdrivet. Andra bedömare ansåg att behovet av bandbredd skulle komma att fördubblas varje år. Med facit i hand ser man att målet inte var överdrivet. 4.2 IT-propositionen IT-infrastrukturutredningen omsattes till en IT-proposition som föreslog en satsning tre prioriterade områden: Åtgärder för att öka tilliten till IT Öka kompetensen att använda IT i samhället Öka tillgänglighet till informationssamhällets tjänster Propositionen innehöll dessutom en inriktning för statens åtaganden när det gäller ITinfrastrukturen. Inriktningen avsåg ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. Totalt föreslogs i propositionen att staten skulle investera 8,2 miljarder kronor i bredbandsutbyggnad. De 13 juni, 2000 beslutade riksdagen att föreslagna IT-proposition skulle verkställas. 10

4.3 Bredbandsutredningen Ett steg i fattade beslut var en utredning och bidragsfördelning till kommunerna. Utredningen som kom att heta Bredbandsutredningen presenterades under hösten 2000 och redovisade tilldelningen av statsbidrag till kommunerna. För Sörmland såg fördelningen ut enligt följande: Kommun Utbyggnad tätorter Utbyggnad till tätorter Administrativt stöd Vingåker 1 600 000 kr 4 500 000 kr 80 000 kr Gnesta 1 700 000 kr 3 000 000 kr 80 000 kr Nyköping 6 800 000 kr 8 900 000 kr 140 000 kr Oxelösund 0 kr 0 kr 80 000 kr Flen 3 600 000 kr 5 800 000 kr 110 000 kr Katrineholm 4 400 000 kr 6 400 000 kr 140 000 kr Eskilstuna 6 400 000 kr 0 kr 170 000 kr Strängnäs 4 400 000 kr 8 200 000 kr 110 000 kr Trosa 800 000 kr 2 800 000 kr 80 000 kr Summa 29 700 000 kr 39 600 000 kr 990 000 kr Figur 6 Stöd till kommunerna i Sörmland Beräkningar i IT-infrastrukturutredningen visade att utbyggnad av nya bredbandsnät i Sverige, ut till orter ner till 50 invånare skulle kosta ca 70 miljarder kronor. Staten beslutade att avsätta totalt 8,2 miljarder kronor. Av dessa medel fördelades cirka 71 miljoner till Sörmland. 4.4 IT-Infrastrukturprogram För att kommunerna skulle få ta del av statens bidrag för bredbandsutbyggnad krävdes att ITinfrastrukturprogram togs fram. Syftet från statens sida var att få kommunerna att skapa en politisk förankring samt få kommunerna att kartlägga och planera utbyggnaden till de områden de gör störst nytta. Arbetet med framtagning av IT-infrastrukturprogram påbörjades i september 2001 och avslutades i februari 2002. Framtagning av IT-infrastrukturprogram genomfördes i respektive kommun, med samordning av Kommunförbundet. Enligt förordningen i SFS 2001:349 skulle ett IT-infrastrukturprogram besvara följande frågeställningar: 1. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor 2. Förutsättningarna hela kommunen för behov av IT-infrastruktur 3. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 4. Målet för nätets utformning 10 år efter programmets antagande 5. Principerna för de villkor som skall gälla för nätets utbredning, tidsperioder för nätets utbyggnad samt prisstruktur 6. Hur monopolisering av nätet skall undvikas 7. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske. 8. Hur totalförsvarets behov skall beaktas 11

Framtagningen av programmen följde en framtagen mall. Kartläggning av befintlig nätstruktur hämtades från tidigare projekt. IT-infrastrukturprogrammen redovisades och antogs i kommunstyrelserna (i vissa kommuner även i kommunfullmäktige) Förutom IT-infrastrukturprogram för respektive kommunen sammanställdes ett övergripande länsprogram. I länsprogrammet redovisades en uppdaterad nulägesbild för 2004 som redovisar de fibernät som de olika operatörerna har i länet, dvs Telia, Telenor, Svenska kraftnät, stadnsnäten etc. Figur 7 Kartläggning befintliga bredbandsnät, Status november 2001 (källa: Underlag från operatörer och nätägare) Region Sörmland tog också fram ett önskat målnät för länet som innebar att alla huvudorter och kransorter i kommunerna skulle vara ihopkopplade via olika operatörers fibernät. Nedanstående bild visar det totala målnätet för Sörmland baserat på framtagna målnät i ITinfrastrukturprogram för respektive kommun. 12

Figur 8 Målnät år 2004 4.5 Upphandling av bredbandsnät I maj 2002 påbörjades upphandlingen av utbyggnad av bredbandsnät. Projektet omfattade att ta fram en kravspecifikation och upphandlingsunderlag samt genomföra upphandling, förhandling och avtalstecknande. Projektet drevs av Kommunförbundet Sörmland med deltagande av samtliga kommuner. Förfrågan omfattade utbyggnad och tillhandahållande av bredbandsnät till och i 123 orter i länet samt ca 295 anslutningspunkter i dessa orter för kommuner och landsting. Vid utvärdering av inkomna anbud konstaterades att slaget skulle stå mellan Telia och Teracom. Vattenfall som i tidigare projektsteg indikerat sitt intresse inkom inte med anbud. Anledningen var ett beslut på högre nivå att inte bygga ut mer fibernät. Vattenfall överförde stora delar av sina nät till Arrowhead där Vattenfall vid denna tid var stor ägare. Efter förhandlingar med Telia respektive Teracom, och internt mellan kommunerna beslutades hösten 2003 att anta Teracoms anbud för bredbandsutbyggnad. När det gäller bredbandsförbindelser för kommuner och landsting egna behov beslutades att teckna ramavtal med både Teracom, och dess lokala partners samt Telia. Avtal tecknades mellan Teracom och respektive kommun i november 2003. Den totala projektkostnaden beräknades till ca 260 miljoner kronor. Teracom ersättning blev totalt ca 110 miljoner kronor, varav kommunerna stod för 33 miljoner kronor. Katrineholms kommun som deltagit i upphandlingen valde att inte teckna avtal med Teracom, utan gav Utsikt i uppdrag att bygga ut bredbandsnät i kommunen. I och med att Katrineholms kommun 13

valde att direkt teckna avtal med Utsikt, utan föregående upphandling fick de inte ta del av statsbidragen. Flens kommun deltog i det regionala samarbetet, men hade även på egen hand genomfört en upphandling. Anledningen var främst speciella förutsättningar som krävde en egen hantering. Kommunens utvärdering och förhandling resulterade dock i att avtal tecknades med Teracom, och avtal om fortsatt samarbete koordinerades via det gemensamma länsprojektet. 4.6 Utbyggnad av bredband steg ett Teracoms bredbandsnät kom att täcka en större andel av hushållen och företagen än vad som initialt beräknades. Den totala täckningsgraden blev ca 85 procent (andel hushåll som med möjlighet att köpa bredbandsanslutning). Redan i IT-infrastrukturutredningen konstaterades att det skulle bli oerhört dyrt att bygga ut bredbandsnät till alla, och att det inte skulle ske på kommersiella grunder. Staten hade inte heller möjlighet att stå för den kostnad det skulle innebär att bygga ut bredbandsnät till hushåll och företag utanför orterna. När statens förordningar för bredbandsutbyggnad presenterades omfattade statens stöd enbart hushåll och företag i orter med storleken 50 till 3 000 invånare. Tack vare att staten ändrade förordningarna för områdesnät, och accepterade ADSL tekniken, samtidigt som den tekniska utvecklingen resulterade i ökad räckvidd, från initialt 2-3 km till 9 km kom Teracoms bredbandsnät att täcka inte bara orterna, utan även landsbygden i de teleområden som byggdes ut. Teracoms bredbands omfattar idag ca 90 teleområden, vilket ca ungefär hälften att det totala antalet teleområden. I 90 teleområden bor således 85 procent av befolkningen, i resterande 90-100 bor 15 procent av befolkningen. 4.7 Utbyggnad av bredband steg två I takt med att Teracom, och Telias utbyggnad av bredbandsnätet fortlöpte ökade det generella behovet av bredbandsanslutning i Sörmland, och landet i övrigt. Allt fler företag och hushåll i de områden som inte omfattades av utbyggnaden kontaktade kommunerna. Trycket på kommunerna ökade successivt. De som kontaktade Telia fick svaret att det var kommunernas fel att de inte fått bredband, vilket inte gjorde saken bättre Trycket medförde att staten beslutade att tilldela kommunerna i landet ytterligare 500 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad. Kommunerna i Sörmland tilldelades 14,6 miljoner kronor Pengarna togs från det bidrag staten avsatt för enskilda sägare för bredbandsanslutning (totalt 1,2 miljarder). Detta bidrag blev något av en flopp då det främst används till lyxavdrag för fiberanslutning av villor i städer. I och med att Katrineholm kommun inte utnyttjade sin del av statsbidraget fanns cirka 10 miljoner kronor kvar i icke utnyttjade statsbidrag. 14

Regionförbundet beslutade i samråd med kommunerna att genomföra en ny upphandling med målet att försöka få till stånd en bredbandsutbyggnad till de resterande 15 procent av befolkningen. Projektet startade i maj 2005. Anbud inkom från totalt fem aktörer i september 2005. Tre anbud var för hela länet, två för enskilda kommuner. Avtal tecknades mellan SB Broadband och respektive kommun i februari 2006. Den totala projektkostnaden beräknades till 56 miljoner kronor. SB Broadbands ersättning blev 27,4 miljoner kronor, varav kommunerna stod för 2,8 miljoner kronor. För 56 miljoner kronor kunde man med radioteknik bygga ut samma geografiska yta som med ADSL teknik kostade 260 miljoner kronor (Teracoms utbyggnad). De ekonomiska ramar som fanns för den kompletterade bredbandsutbyggnaden hade räckt till att bygga max 18-20 teleområden av resterande ca 80-100. Utbyggnaden av det radiobaserade nätet skulle enligt avtal varit klart i augusti 2006. SB Broadband drabbades av vissa förseningar, men nätet var i princip utbyggt och klart i november 2006. SB Broadband drabbades till stora delar av samma konkurrens som Teracom, det vill säga att Telia byggde ut ADSL i de delar där det gick att få lönsamhet. SB Broadband nådde därmed inte lönsamhet. I februari 2007 var ca 150 abonnenter anslutna till nätet, och ca 600 beställningar fanns hos Tyfon, men SB Broadband hade inte ekonomi att driva verksamheten vidare. Kommunerna var inte intresserade av att stödja verksamheten, SB Broadband gick därmed i konkurs. 4.8 Byalagsutbyggnad Sedan 2010 finns en bidragsmodell för utbyggnad av fibernät på landsbygden. Det är medel från Jordbruksverket och PTS som används. Bidragen har varit uppdelade i kanalisationsstöd samt projektstöd. Förenklat kan man säga att kanalisationsstöd använts vid utbyggnad av fibernät mellan orter, och projektstöd för utbyggnad i orter, till er. Utöver bidrag från Jordbruksverket och PTS har även EU-medel funnits, vilka hanterats av Tillväxtverket. I Eskilstuna, Flen, Strängnäs och Nyköping byggde det kommunalägda stadsnät ut fiber till ett stort antal orter i samband med DSL utbyggnaden 2004-2005. Man fick då en omfattande grundläggande infrastuktur vilket varit mycket bra vid utbyggnad av fibernät i orter och på landsbygd. I Katrineholm byggde Utsikt ut till merparten av kommunens tätorter 2004-2005 och körde egen xdsl. I Sörmland var Nyköpings mest aktiva när de bidragsmöjligheterna kom 2010. Gästabudstaden tillsammans med kommunens bidrag 2010 för utbyggnad av fibernätet på landsbygden 22,5 miljoner kronor (total budget 45 miljoner kronor). Utbyggnaden på landsbygden har pågått sedan 2010 och ytterligare bidrag har sökts. I Eskilstuna finns ett större byalag som började bygga redan 2008 med EU-medel. Idag har de 250 anslutna er. Ägandet av fibernätet övergår i slutet av 2014 till Eskilstuna Energi och miljö. Flens kommun sökte och fick EU-medel 2010 för utbyggnad av fibernät till företag. Projektet genomfördes med framgång. Flens kommun sökte och beviljades 2013 medel för utbyggnad av fibernät mellan Sparreholm och Fejbol/Ramsberg. 15

Katrineholms kommun, tillsammans med Norrköping och Finspångs kommun fick bidrag från PTS och EU för utbyggnad mellan kommunerna. Utbyggnaden genomfördes 2011-2013 och möjliggjorde anslutning av 4 800 hushåll och 425 företag. Totalt byggdes 120 km fibernät. Katrineholms kommun beviljades bidrag för utbyggnad av fibernät till Strångsjö 2011. Även sträckan Forssjö-Björkvik har byggts ut. Utsikt har medverkat i byalags projekt i Forsa, Lilla Toltorp, Bjurstorp respektive Duveholm. Totalt cirka 150 er. Byalagsutbyggnad har även varit på gång i Björkvik. Utsikt Bredband tillämpar en modell där man erbjuder anslutning nät för 7 990 kr. Tillkommer gör kostnad för förläggning av kanalisation. Vanligtvis krävs att förening bildas som söker bidrag. Trosa har genom Trosa nät fått bidrag för utbyggnad till och i Västerljung. Omfattar ca 90 er. Trosa nät har även fiber ut till Öbolandet samt planerar att bygga till Lagnöviken. I Vingåker har Vingåkers kommun fått bidrag för utbyggnad på landsbygden. Oklart till och i vilka orter, men enligt marknadsanalys skall omfattning vara ca 500 er. I Gnesta har man tecknat helhetsavtal med Telia och förväntar sig att Telia skall bygga ut på landsbygden. I Strängnäs byggde SEVAB ut fibernät 2004-2005 till 14 orter. I ett flertal av dessa orter har fibernät byggts ut. Byalagsnät finns i Aborrberget, Härad, Merlänna, Stallarholmen, Vansö Kyrkby, Åkers styckebruk samt Lindvreten. 16

5 Utbyggnad av bredband tom 2013 5.1 Inledning Detta kapitel beskriver geografiskt tillgången till 100 Mbit/s, fiber, xdsl samt mobilt bredband genom att visa täckningskartor för respektive teknik och kommun. Det redogör också för den befintliga fiberinfrastruktur som finns i respektive kommun. Under åren 2003 2007 skedde en omfattande utbyggnaden av bredband i länet. Det man gjorde var att ansluta fleralet telestationer nät, vilket innebar att de allra flesta fick tillgång till xdsl. Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten av bredbandskapaciteten bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Regeringen har satt som mål att 90 % av hushåll och företag skall ha tillgång till 100 Mbit/s år 2010. I huvudsak kommer detta uppnås genom att fibernät byggs ut så att de når ända fram till hushåll och företag. Mobila tekniker kommer att vara ett komplement och PTS gör bedömning 3 att enbart 4 till 6 procent utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s med trådbunden teknik år 2020, kommer att kunna få det via mobilnäten. Figur 9 Befintlig fiberinfrastruktur 2014 i Sörmland 3 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi - PTS-ER-2013:10 17

Sedan 2000-talet stor utbyggnad har kommunerna i Sörmland har satsat på bredbandsutbyggnad i varierande omfattning. Vissa kommuner har genom sina kommunala energi- eller sbolag satsat på bredbandsutbyggnad främst i tätorterna kommunen. De kommuner som kommit längst är Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Oxelösund. Övriga kommuner har gjort viss utbyggnad till framförallt det kommunala bostadsbolaget och kommunens egna arbetsställen. Ovanstående bild visar en samlad översikt från alla lokala och nationella nätägare på den fiberinfrastruktur som finns i länet 2014. 5.2 Förklaring till täckningskartorna Följande täckningskartor bygger den årliga bredbandstillgången i land som Post- och telestyrelsen (PTS) genomför. Kartläggningen bygger på insamlat material från anmälningspliktiga nätägare och tjänsteleverantörer. I rapporten kartläggs tillgången till bredband när det används från fasta punkter (så kallat fast bredband). De fasta punkterna är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) kartläggs inte. I kartläggningen avses dock alltså endast användningen av fast bredband oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller andra typer av bredband. Med tillgång till menar att man på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. Sverige har delats in i kvadrater om 250 gånger 250 meter i varje sådan kvadrat har PTS beräknat ur stor andel som har tillgång till en viss teknik och hastighet. Denna andel motsvaras av en färg enligt nedanstående. Figur 10 Befintlig fiberinfrastruktur 2014 i Sörmland Observera att det endast är ytor där det finns hushåll eller företag som är färglagda. Om en yta varken är grön, gul, orange eller röd innebär det alltså att det helt saknas hushåll och företag i området. Då det gäller täckning av mobila bredband så utgår PTS från operatörerna stäckningskartor. Dessa har i en annan studie 4 visat sig var kraftigt överdrivna, vilket man bör ha i åtanke när man betraktar dessa kartor. Det skall också nämnas att det har riktats kritik på hur PST mäter fibertäckning. PTS inkluderar endast hushåll och företag där det finns fiber fram till en. Om ett stadsnätbolag till exempel har erbjudit och byggt fiber till ett villaområde är det endast de villor som tackat ja och anslutit sig till stadnätet anses ha tillgång. Detta trots att återstoden av villorna på kort tid och med små medel i regel skulle kunna efteranslutas eftersom fibern ligger utmed tomtgränsen. 4 Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning (N2013/2537/ITP), PTS, 2013-06-28 18

5.3 Eskilstuna 5.3.1 100 Mbit/s täckning Figur 11 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Eskilstuna kommun 5.3.2 täckning Figur 12 Täckningsgrad fiber i Eskilstuna kommun 19

5.3.3 xdsl täckning Figur 13 Täckningsgrad xdsl i Eskilstuna kommun. 5.3.4 Mobil täckning Figur 14 Täckningsgrad för 4G i Eskilstuna kommun 20

5.3.5 nät Figur 15 Befintlig fiberinfrastruktur i Eskilstuna kommun 21

5.4 Flen 5.4.1 100 Mbit/s täckning Figur 16 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Flens kommun 5.4.2 täckning Figur 17 Täckningsgrad fiber i Flens kommun 22

5.4.3 xdsl Täckning Figur 18 Täckningsgrad xdsl i Flens kommun 5.4.4 Mobil täckning Figur 19 Täckningsgrad 4G i Flens kommun 23

Figur 20 infrastruktur i Flens kommun 5.4.5 nät 24

5.5 Gnesta 5.5.1 100 Mbit/s täckning Figur 21 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Gnesta kommun 5.5.2 täckning Figur 22 Täckningsgrad fiber i Gnesta kommun 25

5.5.3 xdsl-täckning Figur 23 Täckningsgrad xdsl i Gnesta kommun 5.5.4 Mobil täckning Figur 24 Täckningsgrad 4G i Gnesta kommun 26

5.5.5 nät Figur 25 infrastruktur i Gnesta kommun 27

5.6 Katrineholm 5.6.1 100 Mbit/s täckning Figur 26 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Katrineholms kommun 5.6.2 täckning Figur 27 Täckningsgrad fiber i Katrineholms kommun 28

5.6.3 xdsl-täckning Figur 28 Täckningsgrad xdsl i Katrineholms kommun 5.6.4 Mobil täckning (4G) Figur 29 Täckningsgrad 4G i Katrineholms kommun 29

5.6.5 nät Figur 30 Befintlig fiberinfrastruktur i Katrineholms kommun 30

5.7 Nyköping 5.7.1 100 Mbit/s täckning Figur 31 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Nyköpings kommun 5.7.2 täckning Figur 32 Täckningsgrad fiber i Nyköpings kommun 31

5.7.3 xdsl-täckning Figur 33 Täckningsgrad xdsl i Nyköpings kommun 5.7.4 Mobil täckning (4G) Figur 34 Täckningsgrad 4G i Nyköpings kommun 32

5.7.5 nät Figur 35 Befintlig fiberinfrastruktur i Nyköpings kommun 33

5.8 Oxelösund 5.8.1 100 Mbit/s täckning Figur 36 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Oxelösunds kommun 5.8.2 täckning Figur 37 Täckningsgrad i Oxelösunds kommun 34

5.8.3 xdsl-täckning Figur 38 Täckningsgrad xdsl i Oxelösunds kommun 5.8.4 Mobil täckning Figur 39 Täckningsgrad 4G i Oxelösunds kommun 35

5.8.5 nät Figur 40 Befintlig fiberinfrastruktur i Oxelösunds kommun 36

5.9 Strängnäs 5.9.1 100 Mbit/s täckning Figur 41 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Strängnäs kommun 5.9.2 täckning Figur 42 Täckningsgrad i Strängnäs kommun 37

5.9.3 xdsl-täckning Figur 43 Täckningsgrad xdsl i Strängnäs kommun 5.9.4 Mobil täckning Figur 44 Täckningsgrad 4G i Strängnäs kommun 38

5.9.5 nät Figur 45 Befintlig fiberinfrastruktur i Strängnäs kommun 39

5.10 Trosa 5.10.1 100 Mbit/s täckning Figur 46 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Trosa kommun 5.10.2 täckning Figur 47 Täckningsgrad i Trosa kommun 40

5.10.3 xdsl-täckning Figur 48 Figur 41 Täckningsgrad xdsl i Trosa kommun 5.10.4 Mobil täckning Figur 49 Täckningsgrad 4G i trosa kommun 41

5.10.5 nät Figur 50 Befintlig fiberinfrastruktur i Trosa kommun 42

5.11 Vingåker 5.11.1 100 Mbit/s täckning Figur 51 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Vingåkers kommun 5.11.2 täckning Figur 52 Täckningsgrad i Vingåkers kommun 43

5.11.3 xdsl-täckning Figur 53 Täckningsgrad xdsl i Vingåkers kommun 5.11.4 Mobil täckning Figur 54 Täckningsgrad 4G i Vingåkers kommun 44

5.11.5 nät Figur 55 Befintlig fiberinfrastruktur i Vingåker kommun 45