BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING...

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 2 (25) Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 ALLMÄNT OM SKÖVDE... 5 3 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 6 3.1 BEFINTLIGA STRATEGIER... 6 3.2 PLAN OCH BYGGLAGSTIFTNING... 6 3.3 REGERINGENS BREDBANDSFORUM... 7 4 NULÄGE BEFOLKNING OCH IT-INFRASTRUKTUR... 8 4.1 SKÖVDE KOMMUNS BEFOLKNING OCH GEOGRAFI... 8 4.2 SKÖVDE KOMMUNS STADSDELAR, INVÅNARE, HUSHÅLL OCH ARBETSSTÄLLEN... 8 4.3 BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR... 9 4.4 KONKURRENSSITUATION... 11 4.5 KOMMUNAL PÅVERKAN PÅ BREDBANDSARBETET... 12 5 BRISTER OCH BEHOV... 14 5.1 BEHOV AV BREDBAND DE NÄRMSTA ÅREN I VÅR KOMMUN... 14 5.2 VARFÖR SKÖVDE KOMMUN VILL SATSA PÅ BREDBAND... 15 5.3 SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER... 15 5.4 SAMORDNINGEN MED ANNAN INFRASTRUKTURUTBYGGNAD... 16 6 BREDBANDSMÅL... 17 6.1 MÅL 2025... 17 6.2 IT-INFRASTRUKTURSTRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN... 17 6.3 UPPFÖLJNING... 19 7 BILAGOR... 20 7.1 GIS-KARTOR OCH PTS:S BREDBANDSKARTLÄGGNING... 20 7.2 MOBIL BREDBANDSTÄCKNING... 23

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 3 (25) 1 Sammanfattning Det är nu tio år sedan kommunstyrelsen beslutade om ett IT-infrastrukturprogram för Skövde kommun. Utvecklingen på området har gått mycket snabbt både nationellt och i Skövde. Idag finns, framförallt i centralorten, en framtidssäker infrastruktur vars funktion är en vital del av kommunal verksamhet, näringslivet och medborgarnas fritid. Till stor del påverkar marknaden utvecklingen i rätt riktning, men det finns flera frågeställningar som är viktiga för kommunen att ta ställning till. I Vision Skövde 2025 uttrycks ambitionen att utvecklas, bland annat inom områdena kunskap, boende och regional samverkan. Visionens mål ställer indirekt höga krav på IT-infrastrukturen, både i geografisk omfattning och vad gäller utbudet av tjänster. Statistiken visar att tätorterna i Skövde kommun har bredband med hög kapacitet i något större utsträckning än genomsnittet i länet. På landsbygden däremot är förhållandet omvänt och klart färre hushåll och arbetsplatser i Skövde kommun erbjuds bredband med hög kapacitet än genomsnittet i länet. Skövde kommuns mål 2025 är att Alla i Skövde kommun ska ha tillgång till 100 Mbit/s symmetriskt. Våra delmål 2015 är att vara topp 5 i tätorten och minst genomsnittet på landsbygden samt ha full 4G täckning. Förhoppningen är att dessa mål på IT-infrastrukturområdet starkt ska bidra de tre målsättningarna i SKL:s Strategi för esamhället : Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 4 (25) 2 Inledning IT-infrastrukturplanen visar kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation. Dokumentet skall också kunna användas av Västra Götalandsregionen som underlag för beslut gällande bredbandsstöd. Det är nu tio år sedan kommunstyrelsen beslutade om ett IT-infrastrukturprogram för Skövde kommun. Utvecklingen på området har gått mycket snabbt både nationellt och i Skövde. Idag finns, framförallt i centralorten, en framtidssäker infrastruktur vars funktion är en vital del av kommunal verksamhet, näringslivet och medborgarnas fritid. Till stor del påverkar marknaden utvecklingen i rätt riktning, men det finns flera frågeställningar som är viktiga för kommunen att ta ställning till. Dels gäller det tillgänglighet och utbyggnad av IT-infrastruktur på landsbygden där marknaden inte själv löser uppgiften, dels handlar det om i vilken takt fiberutbyggnaden ska ske i centralorten. Men det handlar också på vilken nivå i värdekedjan konkurrensen ska ske. Kommunen kan genom ett medvetet agerande, exempelvis handläggningen av grävtillstånd, underlätta för nya anläggningar. Om vi hanterar IT-infrastrukturfrågan på ett klokt sätt gynnar det tillväxt och livskvalitet i hela Skövde kommun utan några större ekonomiska risker. Arbetet med en ny IT-infrastrukturplan har bedrivits med hjälp av representanter från kommunstyrelsens stab, konsult och service, tekniska förvaltningen samt plan-, byggoch lantmäteriförvaltningen. Därtill har externa resurser i form av projektledare och branschexpert utnyttjats.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 5 (25) 2.1 Allmänt om Skövde Vi vill att Skövderegionen ska vara känd i landet som en välkomnande och växande region där människor möts, verkar och mår bra. Skövde har en stark befolkningsutveckling och vårt mål är att bli 60 000 invånare till år 2025. För att klara det arbetar vi aktivt med att skapa nya intressanta boendemiljöer och utveckla arbetsmarknadsregionen med såväl nya branscher inom tjänstesektorn och forskning som att bygga vidare på traditionellt starka sektorer, såsom offentlig sektor, industri och försvarsmakten. Idag bor det ca 51 500 invånare i Skövde kommun fördelat på ungefär 25 000 hushåll. Skövde har en stadigt positiv utveckling när det gäller arbete och är Sveriges nionde största arbetsmarknadsregion. Dominerande arbetsgivare inom kommunen är Volvo Group Truck Operations och Volvo Cars som gör motorer till lastbilar respektive personbilar. Andra stora arbetsgivare i kommunen är Kärnsjukhuset, Högskolan i Skövde, Skövde kommun och försvarsmakten med Skaraborgs regemente P4, Trängregementet och Markstridsskolan. Förutom detta finns över 3 000 företag inom de flesta branscher. Gothia Science Park är en offensiv satsning på tillväxt i näringslivet. För den som vill bo i Skövde och arbeta på annan ort finns utmärkta kommunikationsmöjligheter. Vårt resecentrum ligger centralt och härifrån finns goda förbindelser såväl med tåg som med regionala bussar. Med snabbtåg når du till exempel Göteborg på en timma och Stockholm på den dubbla tiden. Platåberget Billingen ses från hela staden och bara några minuter från stadens citykärna väntar Billingens fritidsområde på dig med ett brett utbud av spår för löpning, promenader och skidåkning, bandybana, fiskesjöar, vandringsleder samt slalombacke. Utbudet av teater, musik, film och konst är stort. Skövdes kulturhus med konsthall, konstmuseum, bibliotek, teater och bio under samma tak är Sveriges första riktiga kulturhus.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 6 (25) 3 Befintliga strategier och lagstiftning 3.1 Befintliga strategier Strategier som har beaktats vid inventeringen av bredbandsbehoven är den nationella bredbandstrategin och IT-infrastrukturstrategin för Västra Götaland. Den nationella bredbandstrategin har som mål att 90 procent av Sveriges invånare skall ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Mer om Västra Götalands läns IT-infrastrukturstrategi kan nås via följande länk: http://www.vgregion.se/bredband För tio år sedan upprättades ett IT-infrastrukturprogram som beskrev dåvarande situation och visade på framtida behov för Skövde kommun. Marknadens förmåga att sköta kommunens behov identifierades och grunden för dagens IT-infrastruktur och affärsmodell stakades ut. Kommunens engagemang består i att äga och utveckla ett eget fibernät för att bidra till utveckling inom området. I Alliansens programförklaring 2011-2014 uttrycks tydligt att tillgången till bredband ska vara god, oavsett område i kommunen. När kommunen säljer tomter ska anslutning till stadsnätet inkluderas. I Vision Skövde 2025 uttrycks ambitionen att utvecklas, bland annat inom områdena kunskap, boende och regional samverkan. Visionens mål ställer indirekt höga krav på IT-infrastrukturen, både i geografisk omfattning och vad gäller utbudet av tjänster. 3.2 Plan och Bygglagstiftning Plan- och bygglagstiftningen, PBL, spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart samhällsbyggande och från den 2 maj 2011 gäller en ny lagstiftning. Denna ger kommunerna ett ansvar att beakta behovet av elektronisk kommunikation som ett allmänt intresse i samband med översikts- och detaljplansarbetet. Bredbandsområdet i PBL är beskrivet i ett dokument hos Boverket som nås via följande länk: http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2010/elektroniskakommunikationer-i-planeringen.pdf Boverket skriver följande i sin sammanfattning: Den nya plan- och bygglagen innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera elektronisk infrastruktur i den fysiska planeringen och i bygglovärenden. Elektronisk kommunikation har förts in som ett allmänt intresse och möjligheten att bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät förtydligats. Tillgång till och planering för IT är en så viktig fråga att den självklart bör hanteras av kommunerna på liknande sätt som vägar, el och vatten i översikts- och detaljplanering. Ett IT-infrastrukturprogram är en lämplig utgångspunkt för ett tillägg till översiktsplanen beträffande IT-infrastrukturen i kommunen. Hur anordningar för elektroniska kommunikationer kan och bör hanteras i en detaljplan hänger samman med huvudmannaskap för nätet. Markanvändningen för ett visst ändamål i en detaljplan säkerställs med användningsbestämmelser medan ett markreservat redovisas genom en egenskapsbestämmelse. Markreservat bör bara användas om det på ett rimligt sätt kan kombineras med den grundläggande markanvändningen. Om kommunen är huvudman för de allmänna platserna och ägare till marken behövs som regel inte någon särskild planbestämmelse om att den allmänna platsen får användas även för ledningsdragning.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 7 (25) Bygglov krävs för uppförande av radio- och telemaster eller torn. Inom område med detaljplan, krävs även bygglov för sådana åtgärder på byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. Master som ska placeras utanför område med detaljplan prövas mot bakgrund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. i nya PBL samt mot vad som anges i kommunens översiktsplan. Hur markåtkomst och genomförande ska gå till i samband med bredbandsutbyggnad är beroende på huvudmannaskap för anordningarna, markägarförhållanden, om det rör sig om allmän plats och om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område, på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap, tecknas normalt ett markavtal med kommunen. I de fall ett allmänt nät ska dras fram över kvartersmark kan i första hand ledningsrätt upplåtas enligt ledningsrättslagen. Utanför detaljplanelagt område är det samma rättsliga redskap som finns att tillgå som vid ett plangenomförande. Om avtal inte kan träffas kan ledningsrätt normalt upplåtas och gemensamhetsanläggning bildas för ett enskilt gemensamt nät som förvaltas av en samfällighetsförening. 3.3 Regeringens bredbandsforum Regeringens bredbandsforum är instiftat för att stödja och befrämja arbetet med att nå den nationella bredbandsstrategins mål. Enligt regeringens bredbandsforum är kommunerna en mycket viktig aktör i realiseringen av regeringens bredbandsstrategi. Kommunerna har minst fyra roller: - Att som lokal offentlig aktör se till att frågor kring bredband får rätt prioritet. - Att som markägare möjliggöra markanvändningen för elektronisk kommunikation. - Att som nätägare verka på rätt nivå i värdekedjan utifrån lokala förutsättningar. - Att som fastighetsägare främja behovet av konkurrens och ett brett utbud. Beslut som berör bredbandsområdet fattas på många håll inom kommunen. T ex vid översikts- och detaljplanering, vid resurstilldelning, genom tilldelning av grävtillstånd och marktillträde, genom krav på återställningskostnader efter grävning.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 8 (25) 4 Nuläge befolkning och IT-infrastruktur 4.1 Skövde kommuns befolkning och geografi 4.2 Skövde kommuns stadsdelar, invånare, hushåll och arbetsställen Stadsdelar Invånare Hushåll Arbetsställen Stadsdelar Invånare Hushåll Arbetsställen 1102 HAVSTENA 934 460 34 1128 HENTORP 2 467 984 115 1103 LUNDEN 2 785 1468 128 1129 KSS 3 30 1104 HORSåS 192 64 29 1130 STALLSIKEN 0 0 18 1105 DäLDERNA 1 793 636 142 1911 BERGETS GLES 42 23 12 1106 GRUBBAGåRDEN 1 222 757 27 1912 VåMBS GLES 88 39 23 1107 NORRMALM IND 0 96 1913 RYDS GLES 81 28 19 1108 NORRA NORRMALM 2 129 1203 104 1921 HORSåS GLES 113 48 26 1109 BILLINGSSLUTTN 2 813 1474 146 1922 TIMBOHOLMS GLES 31 14 8 1110 SöDRA NORRMALM 3 502 2220 178 1923 öms GLESBYGD 131 48 33 1111 MARIESJö IND 22 21 100 21 TIMMERSDALA 853 369 83 1112 VäSTERMALM 698 402 128 22 LERDALA 389 157 24 1113 CENTRUM 2 307 1619 559 29 TIMMERSDALA GLE 1 494 574 275 1114 VASASTADEN 1 808 1066 192 31 ULVåKER 254 103 14 1115 östermalm 2 677 1412 134 32 VäRING 557 232 38 1116 TIMBOHOLM IND 0 24 33 STöPEN 1 331 473 64 1117 KäLLEGåRDEN 1 071 509 63 39 BINNEBERGS GLES 2 024 790 367 1118 P4 170 56 22 41 TIDAN 910 447 72 1119 EKäNGEN 909 360 47 49 TIDANS GLES 813 340 174 1120 ULVEKET 716 247 46 51 IGELSTORP 674 241 27 1121 ASPELUND IND 0 97 52 FJäLLET 125 46 4 1122 HASSLUM IND 11 8 39 53 VäRSåS 570 231 38 1123 RYD CENTRUM 3 455 1552 73 54 NYBO 86 34 10 1124 RYD BARKVäGEN 2 476 942 68 55 VAROLA 37 16 8 1125 VåMBS KYRKBY 207 66 14 59 VäRSåS GLES 1 781 683 344 1126 GULLHöGEN 4 6 61 SKULTORP 3 580 1467 216 1127 YTONG 72 37 57 69 SKULTORPS GLES 930 380 182 Totalt 51 337 24 346 4 777

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 9 (25) 4.3 Befintlig och planerad IT-infrastruktur 4.3.1 Bredbandsmöjlighet i nuläge: Skövde kommun jämfört med snittet i Västra Götalands län Tabellerna visar att det i tätorterna i Skövde kommun erbjuds bredband med hög kapacitet i något större utsträckning än genomsnittet i länet. På landsbygden däremot är förhållandet omvänt och färre i Skövde kommun än genomsnittet i länet erbjuds bredband med hög kapacitet.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 10 (25) 4.3.2 Bredbandshastighet 2010, Skövde kommun 1 4.3.3 Nätägare Följande ägare av fibernät finns i kommunen: Skövde Stadsnät TeliaSonera Skanova AB Trafikverket Telenor Tele2 IpOnly Svenska Kraftnät ComHem TDC Terracom Västlänk Följande ägare av mobiltelefoninät finns i kommunen(se bilaga för täckningskartor): Net 4 Mobility Telia Hi3g 1 Post och Telestyrelsens Bredbandskartläggning 2010

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 11 (25) Karta över nät byggt med tidigare statligt bredbandsstöd 4.4 Konkurrenssituation Här redovisas i vilken omfattning hushåll och näringsliv i olika delar av kommunen har möjlighet att välja nätoperatör respektive tjänsteleverantör. 4.4.1 Nätoperatörer Skövde tätort: Bostäder i Skövde har tillgång till antingen Skövde Stadsnät, Telia Skanova eller ComHem. Hösten 2011 hade 5 000 bostäder möjlighet att ansluta sig till Skövde Stadsnät. Landsbygd: Telia Skanova har byggt ut samtliga telestationer med ADSL. 4.4.2 Tjänsteleverantörer Skövde Stadsnät är öppet för samtliga tjänsteleverantörer. För närvarande finns följande tjänsteleverantörer i Skövde Stadsnät: Banhof Universal Telecom

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 12 (25) Tyfon T3 Bredband 2 Kramnet Alltele Teliakoncernen tillhandahåller ett eget nät som används av ett mindre antal tjänsteleverantörer. För ADSL, (gäller hela kommunen, tätort och landsbygd), finns Telia Telenor (Bredbandsbolaget) Tele2 Mobilt bredband tillhandahålls av samtliga aktörer på marknaden. 4.5 Kommunal påverkan på bredbandsarbetet 4.5.1 Samordning av marknadens grävande aktörer Samordningsmöte sker årsvis mellan kommunen och externa aktörer. Detta sker genom en grävtillståndsrutin som tillämpas i Skövde kommun där samtliga grävande aktörer meddelas och får lämna synpunkter. 4.5.2 Grävtillstånd Att hitta en effektiv och snabb handläggning av grävtillstånd är viktigt men det är också angeläget att marknadens aktörer lär sig planera grävningsarbeten för att minimera antalet grävningar i tätorterna. 4.5.3 Bygglov För nya master och nya placeringar av bredbandsnoder krävs bygglov i de flesta fall. Denna hantering skall beakta miljö och andra viktiga aspekter innan bygglov ges. I nya PBL rekommenderas bygglovshantering ta högst tio veckor. 4.5.4 Startbesked För att få börja bygga efter att bygglov beviljats, måste plan-, bygg- och lantmäteriförvaltningen (PBLF) lämna ett startbesked. 4.5.5 Kanalisationstillträde Kommunen äger kanalisation i tätorterna Skövde, Skultorp, Stöpen, Timmersdala och Lerdala. I övrigt äger kommunen ingen kanalisation. Den kanalisation som finns är av typen 40 mm plastslang och är lämplig för att dra fiber i. 4.5.6 Kommunala tomter säljs inkl fiberanslutning Skövde kommun har i tätort börjat sälja sina kommunala tomter inklusive fiberanslutning. Därmed säkerställs att en optimal kapacitet kan fås i fastigheten idag och framöver. Upphandlingen och grävningen för denna fiberanslutning har skett samtidigt som arbetet för el, vatten och avlopp gjorts.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 13 (25) 4.5.7 Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk Merparten av skolor och övrig kommunal verksamhet är anslutna till Skövde Stadsnät. Skövdebostäder har Telia som förstaval vid nybyggnation med nuvarande avtal. 4.5.8 Samordning internt i kommunen Vid nybyggnation/nya detaljplaner är alltid IT-infrastrukturen med på agendan. Inom befintlig plan tas det inte med. Samordning sker med fjärrvärme idag. 4.5.9 Framtidssäkra lösningar för bredbandsnäten När bredbandsnäten ska byggas ut behövs tryggt tillträde till mark, liksom samverkan mellan fastighetsägare och en välskött förvaltning. Genom lantmäteriförrättningar upplåts ledningsrätt, inrättas gemensamhetsanläggning och bildas samfällighetsförening. I Skövde kommun finns en kommunal lantmäterimyndighet som även handlägger denna typ av förrättningar. Fördelar med samfällighetsförening är bland annat att det är fastigheterna som är anslutna och inte ägarna personligen. Det är också föreningen som kan ta lån eftersom deltagande fastigheter står som säkerhet. Varken medlemmarna eller kommunen behöver gå i borgen för lånet. Det är också lättare att säkerställa betalning av avgifter i en samfällighetsförening.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 14 (25) 5 Brister och behov 5.1 Behov av bredband de närmsta åren i vår kommun En tillbakablick cirka tio år i tiden visar att det uppskattade behovet av bredbandskapacitet för möjligheter med strömmande bild, video on-demand, IP-TV, IP-telefoni och olika distanstjänster som utbildning och arbete, bildtelefoni, var korrekt. Många av dessa tjänster finns idag men har inte riktigt blivit var mans egendom, främst beroende på en tvekan hos den äldre generationen och var man bor geografiskt. Ett antagande är att redan befintliga tekniker kommer att slå igenom på bred front inom ett par år. Dock kommer nog kommunikationshastigheter på upp mot 100Mbit/s att behövas och för krävande användare kanske 1Gbit/s. En ny parameter som inte fanns med i den tidigare strategin är ett ökande behov av kapacitet för bärbara enheter som datorer, mobiltelefoner och surfplattor för att sköta arbete och nöje. 5.1.1 Kommunen Kommunen har i sin egen verksamhet mycket att tjäna på att invånarna har god tillgång till IT-infrastruktur. Utbildning och arbete på distans, med kommunen som huvudman, måste vara en reell möjlighet. Äldrevård kommer sannolikt att utvecklas kraftigt med hjälp av internetlösningar, såväl som olika former av teknisk övervakning. E-tjänster som kommunen erbjuder bidrar också till behovet av kapacitet hos brukarna. Fordon som kommunen anlitar kommer att innehålla utrustning för till exempel GPS-tjänster (hastighet, varningar, ruttplanering) vilket ställer krav på mobil kapacitet. 5.1.2 Näringsliv och hushåll När det gäller behoven av IT-infrastruktur för näringsliv och hushåll förväntas dessa öka stort de kommande åren. Vi räknar med att man i vårt område har samma behov som i övriga Sverige. Se kapitel 4.4.2 om E-samhället. 5.1.3 Nedläggning av telestationer TeliaSonera planerar att lägga ned cirka hälften av de 2 000 kopparanslutna telestationer som finns. Inga fiberanslutna telestationer läggs ner. Det finns dock ändå möjlighet att dra fiber till några av dessa kopparanslutna telestationer. Även om en telestations kopparaccessnät läggs ned så småningom, kommer fiberpunkten att finnas kvar där sådana finns. Exakt information om detta finns inte officiellt, men den information Skövde kommun har idag, är att inga telestationer i kommunen är planerade för nedläggning de närmaste fem åren. 5.1.4 Områden där nät inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund Skövde kommunen har två tydliga bristområden. Vretenområdet har en kopparansluten telestation och Alebäcken har en radiolänkansluten telestation. Idag kommer de flesta klagomål på bristande bredband från dessa områden Sydöst om Skultorp har det bildats en fiberförening som idag saknar anslutning till fiberstamnätet. Detta är ett exempel på en fiberpunkt som kan vara med i prioriteringen även om den har möjlighet att få hjälp av marknaden.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 15 (25) 5.2 Varför Skövde kommun vill satsa på bredband Skövde kommun lyfter fram tre anledningar till varför bredbandssatsningar är strategiskt viktiga: Skövde kommuns vision 2025 E-samhället Utveckla Skövderegionen 5.2.1 Skövde kommuns vision 2025 Regionen Vi ska förstärka vår roll som attraktiv centralort och agera draglok för hela Skövderegionen! Vi ska verka för att skapa en större, gemensam arbetsmarknadsregion därför ska infrastrukturen utvecklas så att vi enkelt kan röra oss inom Skövderegionen och till eller från andra orter eller centra som är viktiga för oss. Vi ska vara en aktiv och tydlig aktör i Västra Götaland. Kunskapsutveckling och arbete Vi ska arbeta för att det byggs upp erkända spetskompetenser som lockar nyetableringar till Skövderegionen. Våra skolor ska utvecklas mot nationell toppklass! Vi ska arbeta för utbildningsmöjligheter som svarar upp mot kraven från kunskapsintensiva företag och organisationer, för att skapa förutsättningar för ett varierat och blomstrande näringsliv. 5.2.2 E-samhället I SKL:s Strategi för esamhället finns tre övergripande målsättningar för kommunernas bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Med ett kraftfullt bredband kommer en positiv utveckling att ske inom en rad områden. Exempel på områden: Ökad service inom vård och omsorg. Utbildning, alla skolungdomar ska kunna göra läxor hemifrån. Näringslivets utveckling och konkurrenskraft i stad och på landsbygden är beroende av kraftfullt bredband. Tillgänglighet till kommunens tjänster dygnet runt. 5.2.3 Utveckla Skövderegionen Skövde kommun vill vara en kommun som ligger i framkant och som drar övriga Skövderegionen framåt. 5.3 Samverkan med andra kommuner Samverkan sker kontinuerligt med kommunerna i Skaraborg på IT-chefs- och kommunledningsnivå. Ett viktigt forum för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna är UBIT-gruppen (Utveckling av bredband och

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 16 (25) IT-infrastruktur). En samverkan inom Västra Götaland sker också mellan stadsnätsägare. 5.4 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad Elektronisk kommunikation har förts in som ett allmänt intresse i samhällsplaneringen och möjligheten att bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät har förtydligats. Tillgång till och planering för IT bör hanteras av kommunerna på liknande sätt som vägar, el och vatten i översikts- och detaljplanering. Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gatu- eller ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband studeras.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 17 (25) 6 Bredbandsmål 6.1 Mål 2025 Alla i Skövde kommun ska ha tillgång till 100 Mbit/s symmetriskt Symmetriskt innebär samma kapacitet på dataöverföringen i båda riktningarna, dvs både vid uppladdning och nedladdning av data. 6.1.1 Delmål 2015 Skövde kommun har valt bredbandsmål som innebär en jämförelse med genomsnittet i Västra Götalands län vid Post- och telestyrelsens (PTS) bredbandskartläggning. Delmål 2015 Tätort, bland topp 5 jämfört med Västra Götalands län. Idag ligger Skövde kommun på en genomsnittlig nivå. Landsbygd, minst genomsnittet för Västra Götalands län. Idag ligger Skövde kommun betydligt under snittet. Full täckning av 4G mobilt bredband i Skövde kommun. Utrullning av 4G nät påbörjas i början av 2012. Mätningen görs på del av kommunens invånare som har tillgång till fiberanslutning, minst 50Mbit/s. Bredbandsmätningen uppdateras årligen av PTS. 2 6.2 IT-infrastrukturstrategi för att nå målen Skövde kommuns IT-infrastrukturstrategi kan indelas i fyra huvudområden: Intern bredbandssamordning Fiberpunkter/landsbygdsutveckling Utveckla samarbete med kommunikationsoperatörer Kommunal satsning på två miljoner kronor per år i fem år 6.2.1 Intern bredbandssamordning Näringslivs- och samhällsbyggnadsenheten ges i uppdrag att stimulera, samordna och följa upp fiberutbyggnaden. Det ska ske genom att en intern bredbandssamordnare utses. I rollen som bredbandssamordnare ingår: Att underlätta för samtliga aktörer som vill bygga ut IT-infrastrukturen i kommunen genom samordning av deras kontakter med kommunen. Att genom samordning mellan enheter och förvaltningar ansvara för att marktillträde, bygglov, grävtillstånd, ledningsrättskostnader och återställningskostnader har korta handlingstider och relevanta avgifter. Att säkerställa att relevant information och kartmaterial finns tillgängligt för planering av IT-infrastruktur. 2 http://www.statistik.pts.se/bredband/index.html

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 18 (25) Att planera för och genomföra konkurrensutsättning av fiberpunkter enligt direktiv från Västra Götalandsregionen och kommunens prioriteringar. Informera om och stödja bildandet av fiberföreningar på landsbygden. Att följa upp mål och åtgärder enligt kapitlet 5.3 Uppföljning nedan. 6.2.2 Fiberpunkter/landsbygdsutveckling En av de viktigaste faktorerna för utveckling av landsbygden är god tillgång till ITinfrastruktur. Samtidigt står det klart att teknik baserad på fiber är det som långsiktigt bäst möter framtida krav. Därför består den enskilt viktigaste insatsen i denna plan av en utbyggnad av fiberpunkter på landsbygden. Ambitionen är att två till tre nya fiberpunkter ska anläggas varje år. Arbetet ska ske enligt följande: De två första fiberpunkterna ska vara Vreten och Alebäcken eftersom de klassas som prioriterade punkter av Västra Götalandsregionen. Informationsmöten om stödmöjligheter och koncept för fiberföreningar ska genomföras. Till exempel kan informeras om hur man skapar gemensamhetsanläggningar som förvaltas av samfällighetsföreningar. Kartläggning och uppföljning av områden med dålig bredbandstäckning ska genomföras. En kommunal prioriteringslista ska upprättas och fastställas av kommunstyrelsens arbetsutskott (ksau). Prioriteringen ska styras av bristen på bredbandstäckning och var nya fiberföreningar bildas. 6.2.3 Utveckla samarbete med kommunikationsoperatörer Avtalet mellan Skövde kommun (Tekniska Förvaltningen) och kommunikationsoperatören, som utgör basen för Skövde Stadsnät, ska utvecklas så att: Ansvarsförhållandet mellan Skövde fibernät och kommunikationsoperatören tydliggörs vad gäller marknadsföring och marknadsbearbetning. Kommunikationsoperatören erbjuder samma tjänster i tätorter som på landsbygden. En systematisk kartläggning av tätortens olika delar görs som bas för framtida tätortsutbyggnad. 6.2.4 Ekonomisk satsning från kommunen För att möjliggöra åtgärderna ovan, och därmed uppfylla målsättningarna i ITinfrastrukturplanen, krävs en ekonomisk satsning från kommunen på 2 mkr/år i fem år. Huvuddelen av den föreslagna kommunala satsningen ska gå till utbyggnaden av nya fiberpunkter och landsbygdsutveckling. Det beräknas innebära två till tre nya fiberpunkter per år. En genomsnittlig kostnad för att etablera en ny fiberpunkt är 1-1,5 miljon kronor. Fiberpunkter som godkänns av Västra Götalandsregionen (VGR) berättigas till femtio procentig stöd från VGR. Del av den kommunala satsningen, maximalt 200 tkr/år, kan användas till den interna bredbandssamordningen. Beslut om ekonomisk satsning från kommunen tas i särskild ordning.

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 19 (25) 6.3 Uppföljning Årlig uppföljning ska ske gällande: Möjlighet till snabbt bredband i Skövde jämfört med snittet i länet (PTS) Antal km fiber i tätort/landsbygd Antal anslutna kunder i tätort/landsbygd Vilka fiberpunkter som byggts under året Vart fjärde år i samband med revideringen av översiktsplanen, ÖP: Uppföljning och revidering av IT-infrastrukturstrategin Uppdatering av bristområden Måluppfyllelse enligt planens bredbandsmål

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 20 (25) 7 Bilagor 7.1 GIS-kartor och PTS:s bredbandskartläggning 7.1.1 Tänkbara nya fiberpunkter, idé från Västra Götalandsregionen

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 21 (25) 7.1.2 Tänkbara nya fiberpunker, alt 2 från Västra Götalandsregionen

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 22 (25) 7.1.3 Post och Telestyrelsens Bredbandskartläggning 2010

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 23 (25) 7.2 Mobil bredbandstäckning 7.2.1 Telia

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 24 (25) 7.2.2 Tele 2 3G täckning utomhus

Skövde kommuns IT-infrastrukturplan Sida 25 (25) 7.2.3 Telenor 3G täckning utomhus 7.2.4 Net 1 3G täckning

Kommunstyrelsen Postadress 541 83 Skövde Telefon 0500-49 80 00 Webbplats www.skovde.se