IT-Infrastrukturprogram

Transkript

1 Färgelanda kommun (43) IT-Infrastrukturprogram Färgelanda Kommun 2012 Version 1.2

2 Färgelanda kommun (43) SAMMANFATTNING INTRODUKTION Inledning Syfte med IT-infrastrukturprogrammet Problemformulering kring bredbandsfrågan Mål och Vision BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING Regeringen Post- och Telestyrelsen Västra Götalandsregionen (VGR) Plan- och Bygglagstiftning Regeringens bredbandsforum UTGÅNGSPUNKT I BREDBAND OCH KOMMUNENS ROLL Varför bredband Kommunal påverkan på bredbandsarbetet Kommunens roll Kommunal samordning av marknadens grävande aktörer Bygglov Kanalisationstillträde Återställningskostnader vid grävning Ledningsrätter Kommunala tomter säljs inkl fiberanslutning Kommunen som fastighetsägare Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk Samordning internt kommunen BREDBAND I FÄRGELANDA Färgelanda kommuns befolkning och dess geografiska spridning Näringsliv i Färgelanda kommun Befintlig och planerad IT-Infrastruktur i Färgelanda Nätägare och tillgängliga förbindelser Trådlösa nät i Färgelanda kommun Mobilt bredband Behov och bristområde i kommunen Etablerade fiberföreningar i Färgelanda Kommunal samverkan... 25

3 Färgelanda kommun (43) 4.6 Samordning inom kommunen KOMMUNENS STRATEGI BILAGOR ORDLISTA OCH BETECKNINGAR... 42

4 Färgelanda kommun (43) SAMMANFATTNING Detta IT-Infrastrukturprogram riktar sig mot hushåll, företag, verksamheter och kommersiella aktörer inom bredbandsområdet i Färgelanda kommun. Färgelanda kommun ansluter sig till de nationella och regionala målen avseende bredbandets utbyggnad vilket också innebär en utbyggnad främst i Färgelanda kommuns landsbygdsområden. Ur ett prioriteringsperspektiv är det så kallade bristområden eller vita fläckar som kommer ha ökat fokus under de kommande årens utbyggnad tillsammans med de områden där fiberföreningar startat upp. I sina mål och visioner beskrivs vad kommunen avser att uppnå på kort sikt och lång sikt och vad man vill med den elektroniska kommunikationen. Man ser en skillnad i målsättning mellan trådburet bredband och trådlöst bredband (mobilt) och där det mobila ska ses snarare som ett komplement till det trådburna bredbandet. I den kommunala strategin förklaras hur målsättningen ska uppnås och hur man avser att göra detta i etapper där det vita fläckarna läggs först i kön tillsammans med de områden där fiberföreningar redan har startas och för en dialog med kommersiella aktörer så som operatörer, entreprenörer och tjänsteleverantörer. Kommunen har en alternativ handlingsplan för hur man kommer att agera och man ser det bästa alternativet som att kommersiella intressen hanterar utbyggnaden. Där inte detta sker kommer kommunen att verka för att utbyggnad sker via fiberföreningar och byalag. Kommunen avser att ha en samordnande och rådgivande funktion och se till att skapa en kontaktyta mellan hushåll, företag och marknadens kommersiella aktörer. Detta tillsammans med övriga punkter i strategin avser att skapa förutsättningar för att nå ett lyckat resultat inom målets tidsramar, vilket innebär att följa den nationella bredbandsstrategin och full utbyggnad år 2020.

5 Färgelanda kommun (43) 1. Introduktion 1.1 Inledning I slutet på 1990-talet och början på 2000-talet påbörjades den första bredbandsutbyggnaden i Sveriges landsbygd. Avsikten var att skapa förutsättningar för minskad digital marginalisering och att skapa ett svenskt bredbandsnät i världsklass. Utbyggnaden skapar mervärde i form av ökad produktivitet, underlättad samverkan och generellt en ökad kunskapskapsnivå i och med enkelheten att förmedla och inhämta information. Den nationella tillväxten är avhängig av den tillväxt som sker lokalt och regionalt. - En effektiv och säker infrastruktur för bredband främjar regional utveckling och bidrar till att skapa hållbar tillväxt i hela landet. ( I och med regeringens nya mål för bredband och dess utbyggnad (Se bakgrundskapitel) så kommer regionerna att fortsatt stödja en kommunal utbyggnad inom det digitala området med pengar som avsatts från Europeiska Unionen (EU). I denna, bredbandutbyggnadens, andra fas fokuseras nu på att bygga ut de delar i landet som är landsbygds- och glesbygdsområden för att skapa än bättre förutsättningar för de övergripande målen. För att få till stånd en strategisk planering kring utbyggnaden så behöver kommunerna ha en strategi som man utgår från i sin satsning för att följa de övergripande målen från regering och regioner. Färgelandas IT-Infrastrukturprogram avser att beskriva hur man väljer att se på den framtida bredbandsutbyggnaden ur ett kommunalt perspektiv. Programmet beskriver nuläge avseende elektronisk kommunikation samt redovisar rådande behov och brister i tillgänglighet. Vidare ska programmet ses som ett styrdokument avseende förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av ITinfrastrukturen i Färgelanda. 1.2 Syfte med IT-infrastrukturprogrammet Syftet med IT-Infrastrukturprogrammet (hädanefter benämnt som programmet) är att beskriva Färgelanda kommuns strategi, mål och vision inom området elektronisk kommunikation och den omgärdande infrastrukturen i enlighet med den utbyggnad som fastslagits inom detta område på nationell och regional nivå i Sverige. Ett underliggande syfte är även att detta program ska fungera som styrdokument för hur kommunen ska agera i frågor som rör bredbandsutbyggnaden. Dessa frågor tangerar i många avseende övrig samhällsbyggnad, byggplanering, grävarbeten och kommunens relation till kommersiella aktörer på bredbandsmarknaden. Programmet kan alltså ses som ett komplement till den fysiska översiktsplanen och kommunala detaljplaner.

6 Färgelanda kommun (43) Programmet är ett styrande dokument som ska definiera kommunens roll och ansvarsområde gällande den fortsatta utbyggnaden av bredbandet i Färgelanda. Programmet är därigenom normativt men har också ett informativt syfte då det vänder sig till hushåll, företag och verksamheter men även bredbandmarknadens kommersiella aktörer så som nätägare, operatörer och enskilda entreprenörer. Programmet ska alltså vara vägledande i den fortsatta utbyggnaden och förse kommunen och inblandade aktörer med ett ramverk för hur man i olika faser ska förhålla sig till den målsättning och vision som finns i Färgelanda kommun. 1.3 Problemformulering kring bredbandsfrågan Färgelanda är en liten kommun till yta och befolkning och som präglas av landsbygdsområden med invånare till stor del boende utanför kommunens tätorter. Dessa områden omfattas inte av de kommersiella aktörernas planer för utbyggnad av trådbundet fibernät och får alltså förlita sig på trådlöst bredband om inte fiberdragning sker på andra initiativ. Samtidigt så finns det goda skäl att erbjuda bredband via fiber eftersom det finns incitament i form av minskade resekostnader, minskat digitalt utanförskap och att en utbyggnad tillgodoser möjligheter för invånarna och näringsliv på landsbygden att åtnjuta samma förutsättningar som i tätorter. Kommuner har generellt inte som utgångspunkt att själva äga och driva bredbandsnät eftersom det innebär en krävande drift och förvaltning som inte kommunerna har möjlighet att ansvara för. Att ansvara för ett nät innebär att erbjuda god servicenivå, övervaka, underhålla samt att hantera kundfrågor och betalningar. Den operativa och administrativa bördan av detta hanteras bäst av de kommersiella aktörer som har detta i sin befintliga affärsmodell. 1.4 Mål och Vision Färgelanda kommun har som mål att leva upp till Regeringens och Västra götalandsregionens bredbandsmål, så som de definieras i bakgrundskapitlet. Den effekt som regeringen ser att utbyggnaden av den elektroniska kommunikationsplattformen kan ge i form av ökad konkurrenskraft och hållbar utveckling är något som också Färgelanda kommun ser ur ett regionalt och lokalt perspektiv. Man vill ge invånarna liknande eller bättre förutsättningar, som de också idag ges till invånare i tätorter och storstadskommuner, där marknaden har ett ekonomiskt incitament att själva driva bredbandsutbyggnaden. Kommunen kan genom en successiv utbyggnad ge förutsättningar för minskat resande men även stärka konkurrensen mot andra kommuner i regionen. Detta genom att vara en attraktiv kommun som ligger långt framme när det gäller elektronisk kommunikation och tillsammans med andra ledord som framåtanda, närhet och bo bra och billigt skapar förutsättningar för en attraktiv kommun med ett strategiskt läge och ett omfattande näringsliv.

7 Färgelanda kommun (43) Programmet tillsammans med de övergripande kommunala målen ska skapa en enhetlig vision som sätter kommunens invånare i centrum och skapar en elektronisk kommunikationsplattform som gagnar hushåll och företag i området där ledorden nåbarhet och tillgänglighet. Mål med det fiberbaserade bredbandsnätet: Det ska i kommunen finnas ett fiberbaserat bredbandsnät som erbjuder anslutning till samtliga hushåll, företag och offentliga verksamheter i både tätorter, småorter och glesbygdsområden. Kapaciteten i bredbandsnäten ska uppfylla de krav som definieras i de strategiska målen på nationell och regional basis och ska erbjuda ett tjänsteutbud som är likvärdigt genomsnittet på marknaden. Mål med det mobila bredbandsnätet: Utgångspunkten är att underlätta resande och att tillgodose en mobil plattform ur ett användarperspektiv. Målsättningen är att kommunens invånare ska erbjudas ett mobilt nät med en kapacitet motsvarande 10 Mbps nedströms och 2 Mbps uppströms beroende på nätbelastning och avstånd till basstation. 2. Befintliga strategier och lagstiftning

8 Färgelanda kommun (43) Det finns på nationell och regional nivå strategier som behöver beaktas i programmet. Dessa strategier har definierats och satts upp av Regeringen och Västra götalandsregionen. Den nationella bredbandsstrategin innebär en målsättning att 90 % av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/sek år 2020 men säger ingenting om vilken teknik som ska användas för att uppnå den högt ställda målsättningen. Vidare finns också en mer regional strategi från Västra Götalandsregionen som också ska beaktas i detta sammanhang. Denna avser att få bort de värsta bristområdena inom regionen för att bidragsfinansiering fram till Regeringen År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. ( Genom att definiera en bredbandsstrategi avser regeringen att förbättra konkurrens och generella förutsättningar för aktörerna på bredbandsområdet. Det övergripande målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass och att detta gagnar Sverige avseende tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmågan i riket. Vidare bidrar bredband med en hög överföringshastighet till hållbar utveckling inom vårt samhälle och är en förutsättning att möta utmaningar som ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. Regeringen har uppsatt mål för bredbandets utbyggnad i Sverige som bygger på att år 2020 ska 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 mbit/sekund och redan 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med denna hastighet. Regeringen anser det väsentligt att företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av det som tillgång till kraftfullt bredband innebär så att nya arbetsmetoder, nya affärsmodeller och nya tjänster kan utvecklas. I och med att nya tjänster skapas och digitaliseras är det viktigt att alla har möjlighet att tillgodogöra sig detta och det blir därmed både en demokrati- och en rättighetsfråga. 2.2 Post- och Telestyrelsen Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i

9 Färgelanda kommun (43) Sverige. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, it och radio PTS har följande övergripande mål: Långsiktig konsumentnytta Långsiktigt hållbar konkurrenseffektivt resursutnyttjande och Säker kommunikation. PTS tolkar målet 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om 100 Mbit/s som att stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen på kort tid och utan särskilda kostnader ska kunna beställa ett internetabonnemang som i varje fall under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet på 100 Mbit/s nedströms ( uppfoljning-av-bredbandsstrategin.pdf). Man ser följande förutsättningar som bör vara uppfyllda för att 100-målet ska kunna nås: Väl fungerande marknader med efterfrågan från betalningsvilliga kunder. Utbyggnad av och investeringar i flera accesstekniker som tillsammans bidrar till målet accessteknikerna bör alltså i viss utsträckning komplettera varandra. LTE medger hastigheter som motsvarar målen i regeringens bredbandsstrategi, med en utbyggnad som är kommersiellt rimlig. Kommuners och andra offentliga aktörers agerande underlättar för privata aktörer att konkurrera och investera. IT-infrastrukturen är robust och säker. Detta främjar tillit till både infrastruktur och tjänster, vilket i sin tur är viktigt för efterfrågan på abonnemang som medför hög överföringskapacitet. 2.3 Västra Götalandsregionen (VGR) Målsättningen med utbyggnaden av bredband är att alla hushåll i Västra Götaland ha möjlighet att skaffa bredband med en hastighet på minst 10 Mbit per sekund i båda riktningarna år 2013.

10 Färgelanda kommun (43) Idag finns trådbaserat fibernät i alla tätorter i Västra Götaland, det vill säga där det är kommersiellt lönsamt för privata företag att bygga ut bredband. Men det finns ett antal områden, framförallt på landsbygden, där det inte är lönsamt att bygga bredband ur de kommersiella aktörernas perspektiv. Under 2008 togs ett förslag till strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad fram, en IT-infrastrukturstrategi som remissbehandlades av de fyra kommunalförbunden och tillstyrktes av beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) varefter ITinfrastrukturstrategin fastställdes av regionstyrelsen 10 februari VGR anser att det är av väsentlig natur att företag och hushållen i regionen har tillgång till bredband av hög kvalitet och kapacitet vilket innebär goda möjligheter till positiv utveckling i hela Västra Götaland. VGR satsar nu under fem år 300 Mkr på en storskalig utbyggnad av bredbandet i regionen och satsningen är inriktad på de områden i Västra Götaland som har minst förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad. Detta projekt är godkänt och sanktionerat av EU och ska alltså löpa under fem år. Denna satsning på bredbandsuppkoppling, i samråd med kommunerna är mycket viktig för möjligheten att bo och bedriva verksamhet i regionens mer glesbebyggda område, vidare är det en viktig framgångsfaktor för såväl små som stora företags konkurrenskraft. Följande långsiktiga mål bör nås senast 2013; 1. Alla medborgare och arbetsställen har möjlighet att erhålla 10 Mbps symmetriskt. 2. Mobilt bredband bör täcka hela länet. Samtidigt formulerades tre kortsiktiga mål som skulle nås senast under Målen var: 1. Alla hushåll i Västra Götaland har möjlighet till bredband med 2 Mbps nedströms under år 2009, vilket i stort sett är uppfyllt idag. 2. Så många som möjligt av de 77 kvarvarande kopparanslutna Telestationerna ansluts med fiber. Som alternativ kan radiolänk med kapacitet som klarar målen nyttjas. Många av telestationerna har blivit fiberanslutna, men ett flertal återstår. I Färgelanda kommun finns fortfarande två telestationer som inte är fiberanslutna; Bjurdal och Lerhult. 3. Radiolänkanslutna telestationer uppgraderas i takt med efterfrågan för att kunna stödja målet om 10 Mbps symmetriskt. Detta har inte blivit gjort i någon större utsträckning. 2.4 Plan- och Bygglagstiftning

11 Färgelanda kommun (43) Plan- och bygglagstiftningen spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart samhällsbyggande och från den 2 maj 2011 gäller en ny lagstiftning. Denna ger kommunerna ett ansvar att beakta behovet av elektronisk kommunikation som ett allmänt intresse i samband med översikt och detaljplansarbetet. Bredbandsområdet i PBL är beskrivet i ett dokument hos boverket ( Boverket skriver följande i sin sammanfattning; Den nya plan- och bygglagen innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera elektronisk infrastruktur i den fysiska planeringen och i bygglovärenden. Elektronisk kommunikation har förts in som ett allmänt intresse och möjligheten att bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät förtydligats. Tillgång till och planering för IT- är en så viktig fråga att den självklart bör hanteras av kommunerna på liknande sätt som vägar, el och vatten i översiktsoch detaljplanering. Ett IT-infrastrukturprogram är en lämplig utgångspunkt för ett tillägg till översiktsplanen beträffande IT- infrastrukturen i kommunen. Hur anordningar för elektroniska kommunikationer kan och bör hanteras i en detaljplan hänger samman med huvudmannaskap för nätet. Markanvändningen för ett visst ändamål i en detaljplan säkerställs med användningsbestämmelser medan ett markreservat redovisas genom en egenskapsbestämmelse. Markreservat bör bara användas om det på ett rimligt sätt kan kombineras med den grundläggande markanvändningen. Om kommunen är huvudman för de allmänna platserna och ägare till marken behövs som regel inte någon särskild planbestämmelse om att den allmänna platsen får användas även för ledningsdragning. Bygglov krävs för uppförande av radio- och telemaster eller torn. Inom område med detaljplan, krävs även bygglov för sådana åtgärder på byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. Master som ska placeras utanför område med detaljplan prövas mot bakgrund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. i nya PBL samt mot vad som anges i kommunens översiktsplan. Hur markåtkomst och genomförande ska gå till i samband med bredbandsutbyggnad är beroende på huvudmannaskap för anordningarna, markägarförhållanden, om det rör sig om allmän plats och om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område, på allmän plats med kommunalt huvudmannskap, tecknas normalt ett markavtal med kommunen. I de fall ett allmänt nät ska dras fram över kvartersmark kan nyttjanderättsavtal träffas med berörda markägare. Om något avtal inte kan träffas kan operatören ansöka om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen. Utanför detaljplanelagt område är det samma rättsliga redskap som finns att tillgå som vid ett plangenomförande. Om avtal inte kan träffas kan ledningsrätt eller servitut normalt upplåtas och gemensamhetsanläggning kan bildas för ett enskilt gemensamt nät.

12 Färgelanda kommun (43) 2.5 Regeringens bredbandsforum Regeringen instiftade 2010 ett bredbandsforum inom Regeringskansliet för att stödja och befrämja arbetet med att nå den nationella bredbandsstrategins mål. Bredbandsforum ska vara en arena för dialog och samverkan mellan regering, myndigheter, organisationer och företag som verkar inom den svenska bredbandsmarknaden. Syftet är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad för att nå målen som definieras i regeringens bredbandsstrategi ( Bredbandsforum/). Enligt regeringens bredbandsforum är kommunerna en mycket viktig aktör i realiseringen av regeringens bredbandsstrategi. Kommunerna har minst fyra roller; att som lokal offentlig aktör se till att frågor kring bredband får rätt prioritet, att som markägare möjliggöra markanvändningen för elektronisk kommunikation, att som nätägare verka på rätt nivå i värdekedjan utifrån lokala förutsättningar och att som fastighetsägare främja behovet av konkurrens och ett brett utbud. Beslut som berör bredbandsorådet fattas på många håll inom kommunen, ingår i översikts och detaljplanering, resurstilldelning, gatukontor, tilldelning av grävtillstånd marktillträde, återställningskostnader efter grävning, ledningsrättskostnader, kanalisationsägare, stadnätsägare, beställare av bredbandstjänster etc. Kommunens strategi är som tidigare nämnts att följa nationella och regionala strategier och målsättningar och i allt väsentligt försöka motverka hinder som finns för bredbandets utbyggnad. I och med att en av Bredbandsforums arbetsgrupper identifierat en rad olika hinder för att uppnå bredbandsmålen, och där kommunerna klandras i många fall. Det kan röra sig om att kommuner snedvrider konkurrensen på bredbandsmarknaden genom att erbjuda tjänster till slutkunder trots att det finns kommersiella aktörer. Man kan också se en risk där kommunen har beslutsmakt kring grävtillstånd för ny infrastruktur men också att befintlig infrastruktur inte nyttjas optimalt samt att kommunen tar ut orimliga priser vid återställande av grävarbeten i samband med bredbandsutbyggnaden. Via den utbyggnad som nu sker avseende 4G-nätet så sker det också mycket överklagande till domstolarna avseende de frekvensutrymme som operatörerna fått tillgång till vilket också medverkar hindrande för utbyggnad. Bristen på frekvensutrymme är enligt arbetsgruppen ett stor hinder mot 4G-operatörernas bredbandsutbyggnad. 3. Utgångspunkt i bredband och kommunens roll I detta kapitel beskrivs centrala delar avseende det som är fastslaget för att nå de övergripande nationella och regionala målen. Även rekommendationer och tillämpningar som slås fast från regering, myndigheter och regionala instanser är av vikt när man beskriver kommunens roll ur ett bredbandsperspektiv.

13 Färgelanda kommun (43) 3.1 Varför bredband Regeringen har fastslagit att bredbandsutbyggnaden är av stor vikt för Sverige för att öka konkurrenskraften och att skapa hållbar utveckling i Sverige. Vidare slår Regeringens bredbandsforum fast att kommunerna har en mycket viktig roll när det gäller möjligheterna att nå målen i regeringens bredbandsstrategi. Även Västra Götalandsregionen poängterar vikten av ett utbyggt bredbandsnät då det skapar förutsättning inom regionen och då särskilt i de glest bebyggda områdena där inte marknadens kommersiella aktörer är villiga att enskilt stå för utbyggnaden. 3.2 Kommunal påverkan på bredbandsarbetet Kommunens roll Under den första fasen i bredbandsutbyggnaden hade kommunen en roll som en mottagare av de offentliga stödmedlen. Nu nästan 10 år senare så har detta förändrats så att kommunerna mer tar rollen som samordnare än som en operativ aktör. Detta innebär att verka som initiativtagare, planerare och samordnare av de aktiviteter som är nödvändiga i utbyggnadsarbetet samt att ha en rådgivande funktion (Källa: SKL, PM Bredbandsforum arbetsgrupp ). Kommunen ska verka för att det nät som byggs präglas av en öppen, konkurrensutsatt kommunikationslösning där alla hushåll och organisationer inom kommunen erbjuds möjlighet att koppla sig mot de nät som byggts. Dessa fibernät med hög kapacitet ska ha ett rikt tjänstutbud och i allt övrigt vara av samma dignitet som genomsnittliga fibernät i andra områden. Kommunen verkar i detta sammanhang för att underlätta att det bildas fiberföreningar som bygger fibernät i permanent bebodd glesbygd genom att förse aktörer med information och distribution av kunskap om lämpligt tillvägagångssätt. Det finns olika alternativ för hur bredbandsutbyggnaden ska ske på ett operativt och administrativt plan, vilket beskrivs ytterligare i bilaga 3 i detta dokument Kommunal samordning av marknadens grävande aktörer I några kommuner i Västra Götalands län har man möten mellan planeringsavdelningar internt, utvecklings- och IT-avdelningen, bredbandsansvariga och marknadens grävande aktörer i form av Vattenfall, Skanova, lokala elbolag, lokala bredbandsbolag etc för att diskutera planering av framtida arbeten som planeras av kommunen och aktörerna. Detta för att säkerställa att man samlägger i görligaste mån, att kommunens nya områden säkerställs få en god elektronisk kommunikation. På många ställen i Västra Götaland pågår också avloppsarbeten som genererar grävarbeten som kan samutnyttjas för kanalisation och fiber nedläggning. Kan också göra att grävtillstånd och marktillträden får en lättare och bättre planeringshorisont och ge färre uppgrävningar av gator och torg. Härryda kommuns Hål i marken grupp är ett bra exempel på hur sådan samordning kan ske.

14 Färgelanda kommun (43) Bygglov För nya master och nya placeringar av bredbandsnoder krävs bygglov i de flesta fall. Denna hantering skall beakta miljö och viktiga andra aspekter innan bygglov ges. I nya PBL rekommenderas bygglovshantering ta högst 10 veckor. Marktillträde: Kommunen är en stor markägare i de flesta fall. Att ha bra och lika förutsättningar för marktillträde för bredbandsaktörerna ger invånare och näringsliv i kommunen troligtvis en ökad utbyggnad av bredband både i tätort och landsbygd Kanalisationstillträde Att informera marknadens aktörer om att man äger kanalisation kan minska grävbehov och öka bredbandsutbyggnaden i kommunen Återställningskostnader vid grävning Kommunerna anser oftast att återställning efter grävning skall göras av kommunen eftersom ansvar för gator och torg ligger på kommunen på kommunens mark. Men återställningskostnaderna skall vara skäliga och enligt självkostnadsprincipen anser marknadens aktörer. Ett normalt pris för återställningskostnader är idag mellan kr/meter för ett (1) lager asfalt på en 200 meters sträcka. Själva nedläggningen kostar ofta mindre. Med ovan nämnda nya metoder för nedgrävning bör återställningskostnaderna kunna minska dramatiskt Ledningsrätter Avgifterna för ledningsrätten per år varierar kraftigt över Sverige. Ett rimligt pris ligger klart under 5 kr/meter/år. I ett antal framgångsrika kommuner inom bredbandsområdet ligger avgiften på ca 3 kr/meter/år. Tiden för att erhålla ledningsrätter upplevs också av marknadens aktörer som väldigt lång. Önskvärt vore att korta tiden med bibehållen kvalitet Kommunala tomter säljs inkl fiberanslutning Några kommuner i västra Sverige har börjat sälja sina kommunala tomter inkl fiberanslutning. Därmed säkerställs att en optimal kapacitet kan fås i fastigheten idag och framöver. Upphandlingen och grävningen för denna fiberanslutning har skett samtidigt som arbetet för el, vatten och avlopp görs Kommunen som fastighetsägare Kommunala fastighetsägare kan göra den lokala marknaden stora tjänster genom att upphandla konkurrensneutrala och öppna bredbandstjänster med fiberkablar som struktur ända till respektive lägenhet eller i varje fall våningsplan. Då har man det största utbudet av tjänster tillgängligt för sina hyresgäster Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk Kommunen är ofta en av de allra största kunderna på den lokala bredbandsmarknaden. Den positionen kan användas till att få bra bredbandstjänster.

15 Färgelanda kommun (43) Samordning internt kommunen Flera av de ovan nämnda åtagandena eller arbetsuppgifterna sker i olika delar av kommunens organisation. En bra samordning är sannolikhet viktigt för att skapa bättre förhållanden för bredbandsutbyggnaden i kommunen. Bredbandsmarknadens aktörer investerar också hellre i kommuner där de har ett lätt och effektivt samarbete inom ovanstående områden. 4. Bredband i Färgelanda Alla hushåll och verksamheter inom Färgelanda kommun har i princip tillgång till internet via någon form av bredbandsteknik såsom fiber, ADSL eller mobilt bredband. De största bredbandsleverantörerna i Färgelanda är Telia och Tele2. I kommunen finns telestationer där TeliaSonera erbjuder ADSL. Dessa områden inom kommunen är Högsäter, Färgelanda, Ödeborg, Ellenö, Nättjebacka, Rådanefors, Rännelanda, Stigen och Råggärd. Bredbandet i Färgelanda är väl utbyggt och de flesta hushåll kan få bredband via telenätet (ADSL). Mobilt bredband är ett bra alternativ för dem som är på resande fot eller som inte kan få ADSL ( Kommunens bredbandsutbyggnad har skett etappvis och i nuläget kvarstår endast ett par vita fläckar (Lerdal och Bjurhult) där kopparanslutna växelstationer ska ersättas med fiber. Denna utbyggnad kommer alltså medge att fler abonnenter kommer kunna ansluta sig och dessutom få en ökad bandbredd än det som finns att tillgå idag. 4.1 Färgelanda kommuns befolkning och dess geografiska spridning Färgelanda är en kommun i sydvästra Dalsland med en befolkning på knappt invånare som finns fördelade över kommunens yta av 632 km², varav en stor del kan betecknas som landsbygd. Befolkningstätheten i kommunen uppgår till 11,14 invånare/ km² och i kommunen finns tätorterna Färgelanda, Högsäter, Stigen och Ödeborg.

16 Färgelanda kommun (43) Figur 1. Färgelandas befolkning (Källa: VGR Ubit) 4.2 Näringsliv i Färgelanda kommun Färgelanda kommun har ett geografiskt strategiska läge med närhet till Fyrstadsregionen, Norra Bohuslän och Göteborg, vilket innebär bra möjligheter

17 Färgelanda kommun (43) för industri och handel. Det är också nära till norska gränsen vilket ger tillgång till en av Norges största industri- och handelsregioner, Östfold. Kommunen domineras sysselsättningsmässigt av ett fåtal större företag inom tillverkningsindustrin, varav IAC Group är störst. Största arbetsgivare är Färgelanda kommun med ca 700 anställda. Figur 2 (Källa: SCB Kommunfakta 2011) 4.3 Befintlig och planerad IT-Infrastruktur i Färgelanda Färgelanda har alltså en infrastruktur gällande den elektroniska kommunikation som medger Internet-förbindelse till de flesta kommuninvånarna redan idag men om man tittar på de hastigheter som kan levereras så är de ganska långt från de övergripande målen.

18 Färgelanda kommun (43) Figur 3: Bredband totalt i Färgelanda kommun (Källa: PTS statistik bredband ) Figur 4: Tätort och småort i Färgelanda kommun (Källa: PTS statistik bredband )

19 Färgelanda kommun (43) Figur 5: Ej tätort och småort Färgelanda kommun (Källa: PTS statistik ) Om man tittar närmare på statistiken så tar den utgångspunkt i att alla inom kommunen har tillgång till minst 3 Mbit/s, vilket inte är helt säkert. I sådana fall utgår man från att alla kan ansluta sig till telestationernas ADSL-förbindelser, vilket inte är fallet. Alternativt grundar det sig på att mobiloperatörernas täckning är av sådan kvalitet att den garanterar 3 Mbit/s. I vilket fall så kan man säga, om man utgår från de nationella och regionala målen samtidigt som trådburet bredband är det som ska förse invånare och företag med elektronisk kommunikation per 2020, krävs en ganska omfattande utbyggnad av den elektroniska kommunikationsplattformen i Färgelanda kommun.

20 Färgelanda kommun (43) Nätägare och tillgängliga förbindelser Figur 6; Genomförda bredbandsprojekt med statligt stöd. Kvarvarande vita, grå fläckar samt radiolänkstråk (Källa: PTS) Grå fläck Vit fläck Fiber (VGR) Fiber (Telia) Länk 34 Länk 155

21 Färgelanda kommun (43) Bilden ovan visar befintlig fiberdragning i Färgelanda kommun dock inte med en fullständig karta över samtliga nät och deras sträckningar. De blå sträckorna i kartan avser bredbandsutbyggnaden som skedde under tidigt 2000-tal där upphandlingen vanns av nuvarande Quadracom (då CSIT). De rosa förbindelserna är den utbyggnad som skett via Skanovas finansiering där man det funnits ett större kommersiellt intresse. De vita fläckarna i Lerdal och Bjurhult är sådana bristområden där man kan ansöka om ekonomiskt stöd från VGR. Tanken är att bygga fibernät i de nordvästra delarna och sedan bygga sig norrut och ansluta hushåll och eventuella företag på vägen via acessnäten. 4.4 Trådlösa nät i Färgelanda kommun Mobilt bredband Mobiloperatörerna 3, Tele2, Telenor och TeliaSonera tillhandahåller täckning för datakommunikation. De olika mobiloperatörerna ligger olika långt framme avseende 4G-utbyggnaden, vars utbyggnad givetvis är något positivt för möjligheten till internetuppkoppling, framför allt för mobila användare men också de som lever i landsbygdsområden. Separata täckningskartor för respektive operatör finns att tillgå på: För närvarande pågår utbyggnad av 4G-tekniken inom kommunen vilket även kan ge en förbättrad täckning även för 2G, vilket får genomslag på den tidsperiod som IT-Infrastrukturprogrammet avser. Som tidigare nämnts så är den trådlösa bredbandstekniken inte att anse som ett alternativ till trådburet bredband utan snarare ett komplement.

22 Färgelanda kommun (43) 4.5 Behov och bristområde i kommunen Elektronisk kommunikation blir allt viktigare för hus och företag. Informationsspridning- och delning från organisationer och myndigheter blir allt vanligare varför kraven på stabilt bredband med hög kapacitet blir en förutsättning för att inte skapa ett digitalt utanförskap. Det är därmed viktigt att finna vägar för en övergång från kopparanslutningar till fibernät och inte förlita sig på gammal teknik och mobila bredbandslösningar. Bland företagen blir det allt vanligare att anställda kan jobba hemifrån vilket också bidrar till minskat resande och det är därför viktigt att man kan erbjuda elektronisk kommunikation som hanterar rörliga bilder så som video men även att det mobila nätet kan erbjuda liknande förutsättningar när mobila enheter används på ett sätt som man tidigare använde stationära datorer i nätverk. Samma krav finns givetvis också från offentliga verksamheter och där kraven på bredband blir allt högre. Inte minst genom möjligheten att röra sig ute i kommunens olika områden utan att tappa i tillgänglighet, något som inte är fallet idag. I Färgelanda finns det idag två telestationer som saknar anslutning till det nationella fibernätet och det innebär att invånarna i Lerdal och Bjurhult får förlita sig på mobilt bredband för åtkomst till Internet. I andra områden i kommunen utanför tätorterna har man möjlighet att koppla sig via ADSL, men det är en teknik som innebär en begränsad kapacitet och denna minskar också med avståndet från den telestation som används som knutpunkt. VGR har identifierat två områden som kommunikationsmässigt vita fläckar i kommunen vilket alltså är Lerdal och Bjurhult. I de fall man pratar om områden som nås av ADSL men är begränsad till koppar via telestationerna så benämns dessa som grå fläckar. Till dessa områden kan man ansöka om nationella eller regionala stödmedel för att kunna ansluta närliggande telestationer till fiber, så kallade anslutningspunkter, som fiberföreningarna sedan kan nyttja för bygga på accessnät kopplat till dessa. Det finns i dagsläget exempel på fall där Skanova lägger ned telestationer som man anser olönsamma. Det finns i dessa fall möjlighet att ha dessa telestationer som anslutningspunkt, varifrån man drar accessnäten. Fibersträckningen fram till dessa anslutningspunkter är alltså det som man kan ansluta om stödmedel för från VGR:s håll.

23 Färgelanda kommun (43) VGR bredbandsstöd (Kommun/VGR delar finansiering) Landsbygdsprogram Kanalisationsstöd Befintlig fiberstruktur Ny fibersträckning A P Fiberförening i landsbygd Fiberanslutningspunkt Figur 8. Anslutningspunkter och accessnät (Källa: VGR) Ur kommunens perspektiv så är det givetvis så att det bästa vore om bredbandmarknadens kommersiella aktörer skulle stå för utbyggnaden. Vid sidan om tätorterna och viss annan sträckning är nu så inte fallet varför man behöver finna nya vägar. Modellen med att enskilda kommuninvånare går samma och skapar fiberföreningar har visat sig vara en effektiv modell på andra områden i landet och något som rekommenderas av bl a VGR och kommunen (mer information finns i bilaga 3). Det är dock av högsta vikt att kommunen är med och styr så att ingen i kommunen s a s faller mellan stolarna utan att samtliga hushåll erbjuds en möjlighet att ansluta sig till fibernätet när det byggs ut från anslutningspunkterna. Det blir med anledning av ovanstående diskussion tvunget att från kommunens sida göra en prioritering för hur man går tillväga och vilka områden som ska hanteras först. Utifrån ett VGR-perspektiv är det önskvärt att få bort vita- och gråa fläckar för att uppfylla de regionala målen. Men man behöver även beakta de områden som ligger nära nedläggningshotade telestationer. För att även utnyttja individernas drivkraft i de redan etablerade fiberföreningarna i kommunen så är det också bra om man skulle få med dessa i en prioriterad lista över områden. Man skulle då kunna få några goda exempel som kan utgå som föredöme för resterande områden i kommunen där man inte kommit lika långt. Mer om den föreslagna prioriteringsordningen finns i bilaga Etablerade fiberföreningar i Färgelanda I Färgelanda kommun finns det i nuläget redan existerande fiberföreningar som kommit olika långt i sitt arbete. Följande fiberföreningar finns identifierade: Lerdals fiberförening Västra Färgelanda fiberförening Fiber i Råggärd Torp Ellenö Fiber

24 Färgelanda kommun (43) Dessa föreningar har lite olika upplägg och arbetssätt där vissa använder sig av bynet som den som hanterar kanalisationen för fiber och Telia som tjänsteleverantör. Andra har valt en annan väg med lokal entreprenör och Quadracom som tjänsteleverantör. Figur 7. Geografisk uppdelning av kommunen inkl. stamnät(källa: bynet) I en förstudie gjord av bynet så har man presenterat en möjlig indelning av kommunen där fiberföreningar skulle kunna skapas utifrån geografiska områdesindelningar.

25 Färgelanda kommun (43) 4.6 Kommunal samverkan Färgelanda kommun samarbetar med de fyra övriga Dalslandskommunerna Bengtsform, Dals-Ed, Mellerud och Åmål. Kommunernas förvaltningsnät har förbundits via ett gemensamt fysiskt nät. I och med detta har man funnit samarbetsmöjligheter som i dagsläget innebär samarbete kring ekonomisystem, lönseystem och telefoni. Avseende telefoni har man omfattas detta dessutom av Värmlandskommunerna Säffle och Årjäng. De av VGR definierade bristområden tar inte egentligen hänsyn till kommungränser utan endast till Västra Götaland som geografiskt område. Det blir därför viktigt att kunna samverka mellan kommunerna kring frågan om bredbandsutbyggnad. Det är inte nödvändigt att hushåll tillhör fiberföreningar i den egna kommunen utan att det är något som är av gemensamt intresse att så många som möjligt ansluts. Kommungränserna ska alltså inte bara begränsande i detta perspektiv. Vidare bör man se samverkan som en möjlighet att skapa samsyn kring de frågor som finns inom detta område så att man tillsammans kan ha en dialog med exempelvis VGR:s regionutvecklingssekretariat. 4.6 Samordning inom kommunen Det är stor vikt att kommunen försöker att samordna aktiviteter som exempelvis grävande och planering kring detta. Den nya Plan- och Bygglagen (se bakgrundskapitlet) tar upp frågor rörande samordnande planering avseende underhåll av VA, fjärrvärme och bredband. Inom ramen för detta skulle man kunna förbereda kanalisation vid varje enskild grävarbete inom kommunen. Bredbandsutbyggnaden bör inte ses som en enskild IT-fråga utan är en del i den generella samhällsbyggnaden och den tillhörande infrastrukturen. Det bör även beaktas vid fysiska översiktsplaner och detaljplaner så när nya områden projekteras för nybyggnation så ska även fibernät vara en naturlig del av detta likt VA och fjärrvärme.

26 Färgelanda kommun (43) 5 Kommunens strategi Färgelandas kommunala bredbandsstrategi är att arbeta för att uppnå den målsättning som definieras i Vision och mål i det inledande kapitlet. Detta innebär även att ansluta sig till de mål som uppsatts av regeringen och Västra götalandsregionen. Kommunens strategi är att i största möjliga mån samarbeta med befintliga aktörer på bredbandsmarknaden och att säkerställa att de stödmedel som finns tillgängliga används för att stödja både kommunens strategi och är i linje med de nationella och regionala målen. Strategin och målsättning utmynnar i två alternativa lösningar avseende utbyggnaden av bredband inom kommunen: 1. Ett alternativ är att kommersiella krafter och bredbandsaktörer på marknaden initierar utbyggnaden av bredband. Kommunen kommer då att agera för att inriktning och utformning korrelerar med övergripande strategier och att det även sker utbyggnad i bristområden som stärker lokala tillväxtmöjligheter och i linje med hållbar utveckling på landsbygden. 2. Om inte en utbyggnad sker utifrån det första alternativet kommer kommunen att verka för att utbyggnad sker utifrån modellen med fiberföreningar och där kommunen har en samordnande funktion. Kommunen har i detta läge inte avsikten att äga nätet på lång sikt men initialt så kan upphandling av fiberföreningar innebära just detta. På längre sikt kommer kommunen att avyttra nätet till någon kommersiell aktör som kan förvalta och underhålla nätet. Då marknadens intresse hitintills, av att bygga ut bredbandet i kommunen, varit lågt är det alternativ två som kommunen arbetar efter. Vidare är kommunens strategiska mål att den elektroniska kommunikationsplattformen, med vilken bredbandsutbyggnaden sker ska vara konkurrensutsatt när det gäller de tjänster som erbjuds till hushåll och företag. Tanken är alltså inte att det ska finnas endast en aktör utan flera som erbjuder sina tjänster vilket slutligen gagnar slutkonsumenten, både avseende ett rikt utbud men också marknadsmässiga kostnader för de tjänster som levereras via fibernäten. Kommunens strategi bygger vidare på att utbyggnaden sker genom att kommunen agerar som en samordnande kraft och är en rådgivande funktion snarare än den roll som kommunen hade i den första bredbandsutbyggnaden då man var den som hanterade upphandlingar mot marknadsaktörerna och tog ett långt större ansvar. Kommunens mål kring bredbandsutbyggnad kan sammanfattas i följande punkter: Bredbandsutbyggnaden ska förse alla Färgelanda kommuns hushåll med möjlighet att kunna ansluta sig till höghastighetsnät. Färgelanda kommun ska följa Regeringens och VGR:s inriktning och generella mål avseende bredbandsutbyggnad.

27 Färgelanda kommun (43) De fibernät som erbjuds via utbyggnaden ska vara öppna och konkurrensutsatta och ge invånarna tillgång till ett rikt utbud av tjänster till ett marknadsmässigt pris. Kommunen ska på sikt inte äga eller förvalta bredbandsnäten i kommunen. Dessa ska ägas av kommersiella aktörer som kan erbjuda god service ur ett förvaltnings- och operativt perspektiv. Färgelanda kommun ska agera ansvarsfullt i frågor som innebär att underlätta för att utbyggnaden sker tillfredsställande. Detta kan avse att erbjuda skäliga priser för återställande av grävarbeten som skett vid nedläggning av fiber. Kommunen ska erbjuda information och samordning, både initialt men även under utbyggnadsfasen. Initialt kan det innebära att skapa möjligheter för invånare att kommersiella aktörer samt att ge information om hur hantering i sakfrågor kan lösas. Kommunen ska erbjuda råd och information vid skapandet av byalag och fiberföreningar inför utbyggnaden samt hur man ska förhålla sig i frågor rörande upphandlingen gentemot kommunen.

28 Färgelanda kommun (43) 6 Bilagor Förteckning över bilagor: 1. Kontaktpersoner och ansvarsområden 2. Hur söka statliga och regionala stödmedel (se VGR ppt) 3. Fiberföreningar hur (se VGR ppt) 4. Aktörer 5. Prioritetsordning av utbyggnad 6. Kalkyl

29 Färgelanda kommun (43) Bilaga 1: Kontaktpersoner och ansvarsområden Huvudkontakt avseende bredbandsutbyggnad/it-infrastruktur Ansvarig förvaltning: Kommunalråd Kontaktperson: Peter Johansson Koordinator avseende bredbandsutbyggnad/it-infrastruktur Ansvarig förvaltning: IT-avdelningen Kontaktperson: Jonas Berggren Ledningssamordning Ansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltning Kontaktperson: Vakant

30 Färgelanda kommun (43) Bilaga 2: Förfaringssätt vid ansökan om stöd Denna bilaga beskriver vad som gäller avseende befintliga stöd för den generella bredbandsutbyggnaden inom kommunen. Kommunens roll är att finnas tillgänglig och hjälpa till vid ansökningar till nationella, regionala och kommunala stödprogram avseende de arbetsinsatser som krävs vid kanalisation av fiber i glesbygd. Detta gäller först och främst där kommersiella intressen inte kommer att tillgodose bristområden med bredband med hög kapacitet. Översikt ansökan om stöd (Källa: PTS) Inom Västra Götaland har man dock slagit fast att det inte är kommunerna som ansöker om medel till Länsstyrelsen gällande kanalisationsstöd och från Landsbygdsprogrammet. Här gäller att det är fiberföreningar/byalag som gör dessa ansökningar även om kommunen kan hjälpa till vid utbetalning av medlen och ha en rådgivande funktion i processen.

31 Färgelanda kommun (43) IT-infraprogram inkl ev. prioriteringar tas fram av kommun Ansökan om stöd Annonsering VGR webplats 1 månad Beslut från VGR Upphandling Förhandling Samråd med VGR för definitiv summa stöd. Genomförande Slutredovisning av projekt Slutligt beslut om stöd Utbetalning Process vid ansökan om regionalt stöd (Källa: VGR) Beskrivning av villkor och tillvägagångssätt vid fiberanläggning: Kommunen har en rådgivande och samordnande roll, vilket innebär att hjälper till vid ansökningar och utbetalning av beviljade medel inom ramen nationella och regionala stödprogram. Kommunen kan ta ett ökat ansvar i anläggningsarbetet genom att tillse att upphandling sker centralt av besiktningsman som säkerställer kvalitet efter gjorda grävarbeten och kanalisation. När en bredbandsaktör eller fiberförening anlägger en utbyggnad så kan kommunen informera om villkoren för stödmedel så att detta uppfylls när upphandling sker efter genomförd entreprenad. Om kommunen själva genomför utbyggnaden av bredbandsnätet så ska en offentlig upphandling ske av entreprenad och kommunen måste i detta fall ange villkor för nationella och regionala stödmedel Kommunen ska säkerställa att i de fall som offentliga stödmedel nyttjas så ska kraven på öppenhet, konkurrens och icke-diskriminering prägla bredbandsnäten. De ska m a o vara tillgängliga för alla som vill använda dem och villkoren för nyttjandet ska vara kända i förväg. I de flesta fallen så förmedlar kommunen ansökningar om stödmedel från bredbandsaktörer och fiberföreningar till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen förmedlar i sin tur ansökan till aktuella stödbeviljande myndigheter. Vid utbetalning ska kommunen vanligtvis förmedla ansökan om utbetalning till Länsstyrelsen. Innan utbetalning sker kontrollerar Länsstyrelsen att villkoren för de aktuella stödmedlen är uppfyllda. Därefter sker

32 Färgelanda kommun (43) utbetalning till kommunen som förmedlar vidare dessa till berörd fiberförening eller annan aktör. Det finns på kommunen en kontaktperson som har kunskap om aktuella stöd och hur man gör ansökan och ansökan för utbetalning av medel. Statliga stöd Landsbygdsprogrammets bredbandsstöd Kanalisationsstöd Landsbygdsprogrammet - Fördelningen klar. Nu kan vi börja jobba med de över 40 ansökningar som fått stå i kö i väntan på mer pengar. Vi kommer också att samordna stödhanteringen med Västra Götalandsregionen som kommer att få mer pengar till kanalisationsstödet. Vi vill tillsammans göra det lättare för föreningarna fastslår Peter Svensson., Landsbygdsdirektör, Länsstyrelsen. (Källa: Bredbandsstöd Bristområden och status mars 2012) Totalt 375 Mkr kommer att användas för att finansiera bredbandsutbyggnadsprojekt inom ramen för Landsbyggdsprogrammet. Av dessa medel kommer PTS at disponera 75 Mkr för offentlig medfinansiering av bredbandsprojekt inom ramen för Landsbyggdsprogrammet. Totalt för Västra Götaland under 3 år finns knappt 50 mkr tillgängligt. Stöd ges till fiberföreningsmedlemmar utanför Tätort. Kanalisationsstödet Satsningen på ytterligare medel till kanalisationsstödet gör att stödet kan fortsätta i ytterligare tre år. Stödformen regleras genom förordningen (2008:81) om stöd till anläggningen av kanalisation. Grävkostnader och anslutande markberedning utgör den största kostnaden i samband med att fibernät byggs ut. Kanalisationsstödet är därför viktigt för att främja fortsatt bredbandsutbyggnad. Totalt för Västra Götaland under tre år finns ca 20 Mkr tillgängligt. Stöd ges till fiberföreningsmedlemmar utanför tätort.

33 Färgelanda kommun (43) Stödberättigade kostnader för fiberföreningar Nedanstående gäller från 1 januari 2012 för både Landbygdsprogrammet och kanalisationsstödet i Västra Götaland. - Underlag för stöd och stödets storlek 6 I det stödberättande underlaget får det ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra, dokumentering och liknande kostnader som är nödvändiga för att samtidigt anlägga kanalisationen. Kostnader för att utnyttja mark får dock inte ingå i det stödberättigade underlaget. Stöd får lämnas med högst femtio procent av det stödberättigade underlaget. (Källa: Bredbandsstöd Bristområden och status mars 2012) Detta innebär att grävning, kanalisationsrör, brunnar ingår men att fiber, blåsning och svetsning inte ingår i stödmodellen. Vad detta innebär i Västra Götalands län: Samma stödberättigade kostnader i både Landsbygdsprogram och kanalisationsstöd. Ansökan sker på Landsbygdsprogrammets ansökningsblanketter (Projektstöd Ansökan om stöd) Alla ansökningar skickas till Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen i Skara. Pengarna för alla tre åren finns i en pott för respektive stöd. Först till kvarn med diarieförd ansökan gäller. Avstämning sker nationellt i Oktober Detta ger enklare hantering och lika villkor för alla fiberföreningar. Information rörande stöd finns på följande webb-platser: Ansökningsblanketter för VGRs bredbandsstöd och kanalisationsstöd Mall för IT-Infrastrukturarbete Riktlinjer för Västra Götalandregionens bredbandsstöd Förfrågningsunderlag och avtalsmall för VGRs bredbandsstöd Av de stora grävarna och PTS instiftad registerdatabas över nät i Sverige Kommunala el- och bredbandsnät bör också registreras Öppet för frågare, ägare, projektörer Svarar på frågan var närmaste fiberpunkt är Inte alltid möjligt ansluta men ger en känsla för var fibernät finns Bredbandsbrist