Skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar

Skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar 7/2013 1

Innehåll 1 Vad avses med intressebevakare?... 2 2 Intressebevakarens ställning och uppgifter... 2 3 Vad avses med begränsning av handlingsbehörigheten?... 3 4 Vad avses med omyndigförklarande?... 4 5 Kan FPA göra anmälan om person med behov av intressebevakare?... 4 6 Hörande i intressebevakningsfall... 5 7 Vad avses med intressebevakningsfullmakt?... 5 7.1 Intressebevakningsfullmaktens innehåll, form och ikraftträdande... 5 7.2 Fullmaktens inverkan... 6 7.3 Intressebevakningsfullmaktens upphörande... 6 8 Förmyndarmyndigheter... 7 8.1 Registret över förmynderskapsärenden... 7 9 Befullmäktigande... 7 9.1 Skriftlig fullmakt... 8 9.2 Muntlig fullmakt... 8 9.3 Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till den befullmäktigade... 9 9.4 Giltighetstiden för en fullmakt... 9 9.5 Överföringsförbud... 9 2

Detta avsnitt kompletterar avsnittet Vem kan söka förmåner?, men fungerar även som ett självständigt avsnitt som man kan hänvisa till i andra förmånsprocessanvisningar, t.ex. i fråga om återkrav. Båda avsnitten (med hänvisningar dessutom till avsnitten om återkrav, sökande av ändring, rättelse och undanröjande till den del som de innehåller hithörande anvisningar) utgör tillsammans anvisningar om ansökan om förmåner och skötseln av en annan persons förmånsärenden vid FPA. Tekniskt genomförande: Anvisningarna Skötseln av FPA-ärenden för en annan persons räkning är gjorda som vanliga TD-dokument (inte strukturerade) under kategorin Menettelyohjeet. 1

1 Vad avses med intressebevakare? Med intressebevakare avses en person som med stöd av lagen om förmyndarverksamhet förvaltar en annan persons egendom och handhar ärendeskötsel och intressebevakning för denne. Intressebevakare för minderåriga är i regel deras vårdnadshavare, d.v.s. föräldrarna. Deras uppgift som intressebevakare upphör när barnet fyller 18 år. Domstolen kan emellertid skilja en minderårigs vårdnadshavare från uppdraget som intressebevakare och vid behov förordna en annan person till intressebevakare. I fall där föräldrarna försvunnit och inte blivit dödförklarade kan domstolen också förordna en bistående vårdnadshavare för en minderårig. Bistående vårdnadshavare förordnas antingen vid sidan om föräldrarna eller i stället för dem. Den som är bistående vårdnadshavare svarar för vård och fostran och för beslut rörande barnet på samma sätt som en förälder. Ansökan om förordnande av intressebevakare för skyddande av en myndig person kan göras i fall där denne är oförmögen att bevaka sina intressen eller att sköta egna ärenden eller egen förmögenhet på grund av t.ex. sjukdom störningar i de psykiska funktionerna försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak. Intressebevakare för en myndig person förordnas antingen av domstolen (tingsrätten) eller av magistraten. Intressebevakaren kan vara en enskild person eller en allmän intressebevakare som sköter intressebevakningsuppgifter ex officio. Intressebevakarverksamheten handhas i kommunerna av en allmän intressebevakare, som kan vara en kommunal tjänsteman eller en intressebevakare som anlitas på basis av ett köptjänstarrangemang. Också ett privat eller offentligt samfund kan verka som intressebevakare. En person kan även få flera intressebevakare. En intressebevakare kan förordnas utan att personens, d.v.s. huvudmannens, handlingsbehörighet begränsas. Om det inte räcker med att förordna en intressebevakare kan huvudmannens handlingsbehörighet behöva begränsas eller så måste personen förklaras omyndig. En intressebevakare kan förordnas om den person vars intressen behöver bevakas inte motsätter sig detta. Även om personen motsätter sig förordnandet kan intressebevakare förordnas ifall det med beaktande av personens tillstånd och behovet av en intressebevakare inte finns tillräcklig anledning att motsätta sig. 2 Intressebevakarens ställning och uppgifter Skötsel av ekonomiska angelägenheter Begreppet ekonomiska angelägenheter är omfattande och inbegriper även sådana rättshandlingar som för huvudmannen (d.v.s. den person som får sina intressen bevakade) har huvudsakligen ekonomisk betydelse eller som annars har stor betydelse för huvudmannens ekonomi. Skötseln av förmånsärenden är i princip skötsel av ekonomiska angelägenheter. Om en intressebevakare utses 2

för att sköta förmånstagarens ekonomiska angelägenheter utreds en eventuell ändring av kontonumret genom kontakt med intressebevakaren. Intressebevakarens rätt att företräda huvudmannen kan begränsas genom en bestämmelse i domstolens beslut. Om intressebevakarens uppdrag begränsats att gälla endast en viss rättshandling, ett visst ärende eller viss förmögenhet, blir rätten att företräda huvudmannen begränsad i motsvarande mån. Omfattningen av intressebevakarens behörighet framgår av intressebevakarförordnandet, vars innehåll alltid ska kontrolleras så att behörigheten kan säkerställas. Skötsel av ärenden som gäller huvudmannens person Att utsträcka intressebevakarens rätt att företräda huvudmannen till ärenden som gäller dennes person är vanligen inte nödvändigt, eftersom huvudmannen själv kan besluta om dessa ifall han eller hon förstår sakens betydelse. En huvudman som på grund av sitt tillstånd inte kan förstå sakens betydelse behöver intressebevakning även i dessa angelägenheter. Domstolen kan därför bevilja intressebevakaren rätt att företräda huvudmannen även i fråga om sådana ärenden rörande huvudmannens person vars betydelse denne inte kan förstå. Begränsningar i rätten att företräda huvudmannen Intressebevakarens rätt att företräda huvudmannen är inte gränslös. I 34 i lagen om förmyndarverksamhet nämns de fall där intressebevakaren inte utan förmyndarmyndighetens tillstånd har rätt att vara verksam på huvudmannens vägnar. 3 Vad avses med begränsning av handlingsbehörigheten? Om domstolen har begränsat en persons handlingsbehörighet beträffande skötseln av ekonomiska angelägenheter, kan dennes förmånsärenden endast skötas av intressebevakaren. Endast domstolen (tingsrätten) kan begränsa handlingsbehörigheten, och detta endast i den mån som är nödvändigt för skyddandet av personens intressen. Domstolen kan besluta att personen kan företa vissa rättshandlingar eller råda över viss egendom endast tillsammans med intressebevakaren eller personen inte har behörighet att företa vissa rättshandlingar eller rätt att råda över viss egendom. Begränsning av handlingsbehörigheten förutsätter att personen är oförmögen att sköta sina ekonomiska angelägenheter och att personens förmögenhetsställning, försörjning eller andra viktiga intressen därför äventyras. Vidare förutsätts att risken inte kan elimineras på annat sätt, t.ex. genom att förordna en intressebevakare. När domstolen fattar beslut om begränsning av handlingsbehörigheten ska den samtidigt vid behov förordna en intressebevakare för personen. 3

Om en intressebevakare förordnats utan att huvudmannens handlingsbehörighet begränsats, inverkar förordnandet inte på huvudmannens behörighet att själv bestämma om sina angelägenheter, utan denne kan också själv t.ex. söka en förmån och sköta egna förmånsärenden. Om däremot huvudmannens handlingsbehörighet blivit begränsad, ska begränsningens innehåll alltid kontrolleras. Begränsning av handlingsbehörigheten är alltid en mycket individuell åtgärd som varierar från fall till fall. När domstolen har förordnat om begränsning av handlingsbehörigheten, kan endast intressebevakaren företa i förordnandet avsedda rättshandlingar och råda över i förordnandet avsedd egendom på huvudmannens vägnar. Huvudmannen får företa de rättshandlingar och råda över den egendom som förordnandet inte gäller. Domstolen kan också besluta att personen kan företa rättshandlingar eller råda över viss egendom endast tillsammans med intressebevakaren. 4 Vad avses med omyndigförklarande? Omyndigförklarande är yttersta medel vid begränsning av handlingsbehörigheten. Endast en domstol kan omyndigförklara en person. En omyndig person har inte rätt att själv råda över sin egendom eller att ingå avtal eller företa andra rättshandlingar, om inte annat stadgas i lag. Beträffande ärenden som gäller vederbörandes person kan en omyndigförklarad emellertid besluta själv, förutsatt att han eller hon förstår ärendets betydelse. Ett exempel på detta är att ge sitt tillstånd till medicinska åtgärder. En omyndig kan också företa rättshandlingar som med beaktande av omständigheterna är sedvanliga och av mindre betydelse. Vidare har en omyndig rätt att förfoga över vad han eller hon under omyndigheten har förvärvat genom eget arbete. Detta gäller även minderåriga. 5 Kan FPA göra anmälan om person med behov av intressebevakare? En FPA-anställd som fått vetskap om en person med uppenbart behov av intressebevakning kan enligt lagen om förmyndarverksamhet, utan hinder av tystnadsplikt, anmäla detta till förmyndarmyndigheten. Anmälan om person med behov av intressebevakning görs till den magistrat inom vars verksamhetsområde personen har sin hemkommun eller, om personen saknar hemkommun i Finland, inom vars område personen huvudsakligen vistas. I anmälan till förmyndarmyndigheten ges endast uppgift om att personen eventuellt behöver intressebevakare. När förmyndarmyndigheten får en anmälan kontrollerar den behovet av intressebevakning för personen och vidtar övriga åtgärder som behövs. Behovet att göra anmälan bedöms från fall till fall. Någon skyldighet att göra anmälan finns inte, även om det är fråga om ett fall som ger anledning att misstänka att intressebevakning kan behövas. Innan anmälan görs bör du diskutera ärendet med din chef. 4

6 Hörande i intressebevakningsfall När en intressebevakare för sin huvudmans talan, t.ex. sköter ett förmånsärende, ska FPA enligt förvaltningslagen höra huvudmannen och på motsvarande sätt höra intressebevakaren när huvudmannen för sin talan, om hörandet är nödvändigt med tanke på huvudmannens intressen eller för utredandet av ärendet. Huruvida hörandet är nödvändigt bedöms utifrån vad som är bäst för huvudmannen. Intressebevakaren och huvudmannen kan vara av olika åsikt om förfaringssättet i ett ärende. Om de bägge har rätt att företa handlingar i ärendet (parallell talan), är huvudmannens åsikt avgörande, förutsatt att denne kan förstå vad ärendet innebär för honom eller henne. I konfliktsituationer avgörs ärendet i sista hand till huvudmannens fördel. Därförinnan ska bägge parter emellertid höras. I fall där samförstånd mellan parterna trots försök inte nås, avgör FPA ärendet och utfärdar beslut därom. Både huvudmannen och intressebevakaren har möjlighet att överklaga beslutet. 7 Vad avses med intressebevakningsfullmakt? Med en intressebevakningsfullmakt kan en person i förväg ordna så att personen får sina ärenden omskötta ifall han eller hon skulle bli oförmögen att själv sköta sina ärenden på grund av sjukdom störningar i de psykiska funktionerna försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak. Intressebevakningsfullmakt kan upprättas av den som fyllt 18 år och har förmåga att förstå fullmaktens betydelse. Fullmaktsgivaren bestämmer själv vilka ärenden som fullmakten ska gälla. Fullmakten kan gälla ekonomiska angelägenheter, men även angelägenheter rörande fullmaktsgivarens person. 7.1 Intressebevakningsfullmaktens innehåll, form och ikraftträdande Fullmaktsgivaren namnger i fullmakten den befullmäktigade person som åtagit sig uppdraget samt anger de ärenden som fullmakten gäller. Formbundenhet Fullmakten ska upprättas skriftligen i samtidig närvaro av två ojäviga vittnen. Vittnena ska också införa en anteckning i fullmakten om fullmaktsgivarens förmåga att förstå fullmaktens betydelse och om övriga omständigheter som de anser ha betydelse vad gäller fullmaktens giltighet. Vittnena måste känna till att dokumentet är en intressebevakningsfullmakt, men dess innehåll behöver fullmaktsgivaren inte delge dem. En intressebevakningsfullmakt utfärdas genom att fullmakten överlämnas i den befullmäktigades besittning eller genom att denne underrättas om fullmakten på något annat sätt. 5

Fastställande av fullmakt För att en intressebevakningsfullmakt ska träda i kraft måste den fastställas. När en fullmaktsgivare blivit huvudsakligen oförmögen att sköta de ärenden som fullmakten innefattar, kan den befullmäktigade be att förmyndarmyndigheten, i detta fall magistraten, fastställer fullmakten. Fullmakten träder i kraft när den blivit fastställd. Före fastställandet ska magistraten kontrollera att fullmakten är uppgjord som sig bör och att fullmaktsgivaren blivit huvudsakligen oförmögen att sköta i fullmakten avsedda ärenden, på det sätt som avses i lagen. Om det finns grundat skäl att anta att den befullmäktigade är oförmögen eller olämplig för uppdraget får fullmakten inte fastställas. Registrering Intressebevakningsfullmakterna antecknas i registret över förmynderskapsärenden i samband med fastställandet. Endast sådana fullmakter antecknas som berättigar den befullmäktigade att företräda fullmaktsgivaren i dennes ekonomiska angelägenheter. 7.2 Fullmaktens inverkan När fullmakten blivit fastställd är den befullmäktigade berättigad att företräda huvudmannen i de ärenden som fullmakten gäller. Om den befullmäktigade företar en rättshandling som denne inte har behörighet att företa, är rättshandlingen inte bindande för fullmaktsgivaren. Den befullmäktigades verksamhet övervakas av magistraten. Fullmaktsgivaren kan också själv, genom bestämmelser som medtas i fullmakten, inverka på övervakningens omfattning. 7.3 Intressebevakningsfullmaktens upphörande En intressebevakningsfullmakt upphör att gälla när fullmakten återkallas (eller om den återkallas efter ikraftträdandet när förmyndarmyndigheten fastställt återkallelsen) när fullmaktsgivaren avlider, och när den befullmäktigade meddelar förmyndarmyndigheten att han eller hon frånträder sitt uppdrag. Fullmaktsgivaren kan återkalla en intressebevakningsfullmakt om han eller hon kan förstå sakens betydelse. Ett löfte att inte återkalla en intressebevakningsfullmakt är inte bindande. Återkallandet görs så, att fullmaktsgivaren tar tillbaka fullmakten eller förstör den. Om fullmaktsgivaren ger en ny intressebevakningsfullmakt, ska den förra fullmakten betraktas som återkallad till den del som den nya fullmakten innehåller bestämmelser som står i strid med den gamla. Förordnande av intressebevakare Om en intressebevakare förordnas för fullmaktsgivaren, upphör fullmakten att gälla till den del som det i intressebevakarens uppgifter ingår att sköta de ärenden som fullmakten gäller. 6

Ifall den befullmäktigade t.ex. är berättigad att företräda fullmaktsgivaren i både ekonomiska och personliga ärenden och intressebevakaren åläggs att sköta endast ekonomiska ärenden, så har den befullmäktigade inte längre rätt att föra talan i fullmaktsgivarens förmånsärenden. Talerätten har övergått till intressebevakaren. Därefter kan den befullmäktigade vara verksam på fullmaktsgivarens vägnar endast i ärenden som gäller dennes person. 8 Förmyndarmyndigheter Den lokala förmyndarmyndigheten är magistraten, på Åland länsstyrelsen. Magistraterna avgör alla tillståndsärenden i samband med förmyndarverksamheten övervakar intressebevakarnas verksamhet fastställer intressebevakningsfullmakt och övervakar den befullmäktigades verksamhet upprätthåller registret över förmynderskapsärenden ger uppgifter om förmyndarverksamhetens tjänster ger råd om förfarandet för erhållande av intressebevakare Tingsrätten har till uppgift att sköta förordnande av intressebevakare begränsning av en persons handlingsbehörighet omyndigförklarande En intressebevakare kan förutom av tingsrätten även förordnas av magistraten, om huvudmannen kan förstå förordnandets betydelse och samtycker till att personen i fråga blir intressebevakare för honom eller henne. Beslut om begränsning av handlingsbehörigheten fattas även i dessa fall av tingsrätten. 8.1 Registret över förmynderskapsärenden Registret över förmynderskapsärenden är ett riksomfattande register som upprätthålls av förmyndarmyndigheterna (magistraterna) och Befolkningsregistercentralen. Förutom personuppgifter innehåller registret bl.a. information om tidpunkter för intressebevakningens inledande och upphörande och om intressebevakarens uppgifter samt om begränsning av handlingsbehörighet. Vidare ingår information om vilken myndighet som utfärdat förordnande om intressebevakare eller beslut om begränsning av handlingsbehörighet. 9 Befullmäktigande En myndig person (fullmaktsgivare) kan befullmäktiga en annan person (den befullmäktigade) att sköta sina ärenden hos FPA. Befullmäktigande kan ges med en skriftlig fullmakt eller undantagsvis med en muntlig fullmakt. Utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om kundens 7

förmåner och hälsotillstånd) kräver kundens uttryckliga samtycke till utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. 9.1 Skriftlig fullmakt Ett skriftligt befullmäktigande är en typ av fullmakt där den befullmäktigade personen ges en fullmaktshandling som ska företes för dem med vilka den befullmäktigade på sin huvudmans vägnar och i dennes namn är verksam. Ett skriftligt befullmäktigande är i regel en fullmakt. Bland FPA:s blankettmallar finns en fullmaktsmall (VAL3r) som kan användas när man gör upp en fullmakt. På blanketten kan kunden välja om: fullmakten omfattar skötseln av alla förmånsärenden eller bara en viss förmån eller ett visst ärende hos FPA. den befullmäktigade har rätt att få sekretessbelagda uppgifter om fullmaktsgivaren gällande o förmåner och ekonomisk situation, t.ex. kundens förmåner, utbetalda belopp eller den inkomst och förmögenhet som ligger till grund för förmånerna. o hälsotillståndet. Sådana uppgifter är t.ex. uppgifter om kundens funktionsnedsättning, användning av hälso- och sjukvårdstjänster eller rehabiliteringstjänster samt uppgifter där det framgår att kunden har någon sjukdom eller använder läkemedel. fullmakten gäller tills vidare eller en viss tid. Fullmaktsblanketten VAL3r ger inte den befullmäktigade rätt att ändra det kontonummer som förmånen betalas till. Ändring av kontonumret kräver en separat fullmakt. Fullmakten kan också vara fritt formulerad. Den kan utfärdas för att gälla alla fullmaktsgivarens FPAärenden eller för skötseln av ett visst ärende som är under behandling men även för fortlöpande användning för skötseln av framtida ärenden. Ändring av förmånstagarens kontonummer förutsätter alltid ett särskilt omnämnande i den fritt formulerade fullmakten. Öppen fullmakt kan endast undantagsvis användas i ett enskilt ärende. För kundens fullmakt skapas i OIWA arbetet Perustietojen muutos med VALTAKIRJA som Tarkenne. 9.2 Muntlig fullmakt En fullmakt ska primärt vara skriftlig. Undantagsvis kan också något annat tillförlitligt befullmäktigande godkännas, t.ex. en muntlig fullmakt som getts per telefon eller personligen på FPAbyrån. Fullmaktsgivarens och den befullmäktigades identitet ska då styrkas. I regel gäller en muntlig fullmakt endast ett besök. Om det är nödvändigt att en annan person kontinuerligt uträttar ärenden för en kunds räkning är det bäst att en skriftlig fullmakt lämnas in. Uppgiften om en muntlig fullmakt ska dokumenteras i OIWA. Skapa arbetet Perustietojen muutos och dokumentera noggrant följande uppgifter i Työn kommentti: Vem ges fullmakt: namn och ställning (t.ex. mor, syster, närvårdare) Befullmäktigandets giltighetstid: gäller fullmakten en gång eller undantagsvis för en längre tid? Vilken FPA-förmån gäller befullmäktigandet: en enskild förmån, vissa förmåner eller alla FPA-förmåner? 8

Ger fullmaktsgivaren sitt samtycke till att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till den befullmäktigade? 9.3 Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till den befullmäktigade Uppgifter om förmåner och hälsotillstånd är sekretessbelagda och för att de ska få lämnas ut krävs ett uttryckligt samtycke av kunden. Om skötseln av ett förmånsärende för någon annans räkning kräver att sådana uppgifter fås från FPA ska det av fullmakten framgå att den befullmäktigade har rätt att få sekretessbelagda uppgifter om kunden av FPA. På FPA:s egen blankettmall VAL3r kan kunden välja om han eller hon vill ge sitt samtycke till att sekretessbelagda uppgifter om hans eller hennes förmåner och ekonomiska situation eller uppgifter om hans eller hennes hälsotillstånd ges till den befullmäktigade. Trots befullmäktigandet har den befullmäktigade inte rätt att få andra sekretessbelagda uppgifter än de som behövs för ärendet. Om det i fullmakten inte uttryckligen har getts samtycke till att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut kan den befullmäktigade sköta ärendet endast i den utsträckning sådana uppgifter inte behövs. Den befullmäktigade kan t.ex. fylla i en ansökan om han eller hon själv har de uppgifter som behövs. Uppmana den befullmäktigade att skaffa en ny fullmakt om han eller hon behöver tillstånd för att få sekretessbelagda uppgifter. 9.4 Giltighetstiden för en fullmakt Fullmaktens giltighetstid är inte lagreglerad. Om det finns grundat skäl att anta att en fullmakt är ogiltig, ska giltigheten kontrolleras hos kunden. Kunden kan återkalla en fullmakt genom att återta den eller underrätta FPA om återkallandet. Skapa ett nytt arbete Perustietojen muutos och foga den kontakt som gäller upphörandet av fullmakten till arbetet. Stäng arbetet Perustietojen muutos efter att du fogat kontakten till arbetet. 9.5 Överföringsförbud I de förmånslagar som FPA verkställer finns bestämmelser enligt vilka ett avtal om att överföra en förmån på en annan person är ogiltigt. En till FPA inlämnad fullmakt om betalning av förmån till annat än förmånstagarens konto godtas därför inte (s.k. överföringsförbud). Som en sådan rättslig överföring räknas emellertid inte fall där den försäkrade befullmäktigar en annan person eller en serviceproducent som ingått direktersättnings- eller fullmaktsavtal med FPA att söka och uppbära den försäkrades sjukvårdsersättning. Notera även de förmånsvisa anvisningarna om betalningsmottagare. 9