Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd...19 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 21 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 21 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder... 25 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning...27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....30 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m...43 1:3 Handikappersättningar...49 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m... 51 1:5 Ersättning för kroppsskador... 54 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..56 2:1 Försäkringskassan... 58 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag...61 1:2 Föräldraförsäkring...63 1:3 Underhållsstöd... 78 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 82 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 84 1:8 Bostadsbidrag... 87 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan senast den 5 maj 2011 redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år 2011 miljarder kronor 200 181 179 181 181 182 184 180 25 26 28 29 31 33 160 140 120 100 93 87 84 80 78 76 80 60 40 66 69 71 73 75 64 20 0 2010 år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas till omkring 180 miljarder kronor årligen fram till år 2015, då de beräknas öka till 184 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 93 miljarder år 2010 till 76 miljarder år 2015. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 25 miljarder år 2010 till 33 miljarder år 2015. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 64 miljarder år 2010 till 75 miljarder år 2015. 3

I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,3 Anslagna medel 180,9 Summa tilldelade medel 180,6 Prognos, sakanslag 179,5 180,5 180,6 182,2 183,9 Avvikelse från anslagna medel +1,4 Avvikelse från tilldelade medel +1,0 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 är 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 179,5 miljarder kronor. Detta är 1,4 miljarder kronor, eller 0,8 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2011 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2011 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2011 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2012. För budgetåret 2011 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, tusental kr 9-1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 49 102 18 931 10-1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade Rehabiliteringstjänster m m 8 910 1 510 10-1:1.21 Sjukpenning 1 382 079 547 979 12-1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 241 898 11 295 Överskridande av tillgängliga medel, tusental kr Av beräkningarna i denna rapport framgår att anslagsposterna Sjukvård i internationella förhållanden, Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, Sjukpenning och Tillfällig föräldrapenning beräknas överskrida tillgängliga medel. Om behoven kvarstår vid anslagsuppföljningen den 1 augusti kommer Försäkringskassan att hemställa om ytterligare medel. 4

Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor 30 25 20 15 10 5 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning Sjukvård i internationella förhållanden Bilstöd Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fasas ut helt under 2011. Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,1 miljarder kronor under 2011 och öka till 6,1 miljarder år 2015. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli marginellt högre. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta öka, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 133 per år. 5

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor 70 60 50 40 30 20 10 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättningar Handikappersättningar Arbetsskadeersättningar Ersättning för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning. Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 79 miljarder år 2010 till 74 miljarder år 2011 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 64 miljarder år 2015. Jämfört med prognosen i budgetunderlaget har prognoserna justerats upp. Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas bli omkring 20 miljarder kronor per år under hela prognosperioden. Antalet pågående sjukfall beräknas ligga relativt stabilt mellan 100 000 125 000 sjukfall sett över hela prognosperioden. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan nu att drygt 46 procent kommer att återvända som nya sjukfall. Jämfört med i budgetunderlaget antas nu utgifterna bli högre under hela perioden. En orsak till detta är att det blev ett större antal nya sjukfall under hösten 2010. Höjande effekt på prognoserna har också antaganden om dels att fler personer kommer att återvända till sjukförsäkringen dels att sjukfallen kommer att bli något längre. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2010 var det drygt 440 000 personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2015 beräknas 301 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. 6

Till följd av synpunkter från EU-kommissionen har Försäkringskassan ändrat tolkning av beräkning av ersättning i vissa EU/EES-ärenden, vilket kommer att påverka utgifterna för sjukersättning och aktivitetsersättning. Som en följd av detta beräknas nu utgifterna bli högre jämfört med prognosen i budgetunderlaget. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade är, och förväntas bli, färre än antalet upphörda. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor 45 40 35 30 25 20 15 10 2010 2011 2012 2013 2014 2015 5 0 Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till knappt 31 miljarder för 2015. Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits ner något som följd av en ny bedömning av fördelningen mellan olika typer av föräldrapenning. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli högre. Justeringen är framför allt en följd av det ökade uttaget av dagar med tillfällig föräldrapenning under första kvartalet 2011. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 7

10 19 år samtidigt som antalet barn i befolkningen beräknas bli fler. Utgiften för hela anslaget antas bli 2,8 miljarder kronor år 2011 och öka till 3,2 miljarder 2015. Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2011 bli 3,3 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit att ersättningen till barnhushåll ska höjas från år 2012. Detta beräknas höja utgifterna med 700 miljoner kronor per år, utgifterna beräknas till drygt 3,8 miljarder kronor år 2015. Konjunkturinstitutet har reviderat sin prognos för sysselsättningen för hela prognosperioden. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för åren 2012 2015. Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en högre sysselsättningsgrad att färre hushåll blir berättigade till bostadsbidrag vilket resulterar i minskade utgifter. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i budgetunderlaget 2011 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos 178 940 178 857 177 941 178 883 180 994 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande +237 +892 +661 +818 +594 Volym- och strukturförändringar +233 +185 +1 815 +2 329 +2 323 Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 0 +267 +34,0 +132 0 Övrigt +73 +342 +104 +59 +1,0 Ny prognos 179 482 180 543 180 554 182 222 183 911 Differens i miljoner kronor +542 +1 686 +2 613 +3 339 +2 917 Differens i procent +0,3 +0,9 +1,5 +1,9 +1,6 Prognoserna har sammantaget höjts för hela prognosperioden. Jämfört med prognoserna i budgetunderlaget 2011 har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för hela prognosperioden. Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet för åren 2012 2015, höjningen varierar mellan 300 och 500 kronor. Detta har haft en höjande inverkan på prognoserna för bland annat aktivitets- och sjukersättning. Även prognosen för timlöneökningen för år 2011 är nu högre än tidigare. Det har haft en höjande inverkan på prognoserna inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. Antalet sysselsatta antas nu bli något fler under hela prognosperioden, vilket har haft en sänkande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. Även förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för hela prognosperioden. Störst är höjningarna för sjukpenning. Orsaken är 8

att antalet nya sjukfall blev större under 2010 än tidigare beräknat, detta påverkar prognoserna för hela perioden. Förslaget att förlänga den s.k. sjukskrivningsmiljarden har höjt prognoserna för åren 2013 2015. Även för tillfällig föräldrapenning har prognoserna höjts med anledning av att volymerna antas bli högre som en följd av stora uttag av dagar under det första kvartalet 2011. Inom föräldrapenning, högkostnadsskydd för arbetsgivare samt barnbidrag antas däremot volymerna nu bli något lägre än i föregående prognos. De höjningar som redovisas under rubriken Övrigt är helt att hänvisa till den förändrade tolkningen vid beräkning av aktivitets- och sjukersättning i vissa EU/EES-ärenden. Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i maj 2011 jämfört med prognosen i budgetunderlaget 2011 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning (såp) Internationell sjukvård Bilstöd Assistansersättning Sjukpenning m.m. Aktivitets- o sjukers Handikappers Arbetsskadeers Ers för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag 2011 2012 2013 2014 2015-250 000 0 250 000 500 000 750 000 1 000 000 1 250 000 1 500 000 1 750 000 2 000 000 2 250 000 tusentals kronor Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognoser för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika samverkansformerna Förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m.. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden 9

Prognostiserat utfall för 2011 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2011 2015 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2011 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2011 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars 2011 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2011 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). 10

Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget 2011 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli högre för samtliga år i prognosperioden jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget 2011. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sysselsättningen antas även den bli högre för hela prognosperioden jämfört med den föregående prognosen från Konjunkturinstitutet. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir högre i början av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den nya befolkningsprognosen från SCB har främst haft inverkan på prognoserna inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Antalet barn i åldern 0 19 år bedöms nu bli något färre vilket haft en sänkande effekt på prognoserna. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige, mätt som BNP:s volymuppgång, blev 5,5 procent år 2010 och slog därmed med god marginal alla övriga västländer. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien, för att finna högre tillväxttal för BNP. Aktiviteten i dessa länder dämpades knappt alls i samband med 2008 års finanskris i USA och Europa, och det finns nu snarast tendenser till ansträngt resursutnyttjande. Återhämtningen från krisen har gått långsamt i Europa, med en BNP-tillväxt på 1,7 procent i EUoch euroländerna 2010. I USA blev tillväxten bättre, nämligen 2,9 procent. Den dysterhet om framtiden som bredde ut sig efter finanskrisen ter sig i efterhand för Sveriges del inte särskilt motiverad. För knappa två år sedan, i juni 2009, räknade Konjunkturinstitutet med att 2010 års tillväxt skulle stanna under en procent. Under intryck av den nu realiserade starka uppgången 2010 har Konjunkturinstitutet ytterligare reviderat upp prognosen för 2011. BNP-tillväxten förutsågs i marsrapporten 2011 bli 4,2 procent. Det kan nämnas att Finansdepartementet i Vårbudgeten strax därefter bedömde tillväxten ännu något mer positivt. Även fortsättningsvis räknar Konjunkturinstitutet med en god tillväxt, 2,9 procent per år för de fyra åren 2012 2015. Detta är också högt i ett längre historiskt perspektiv. Under de två decennierna 1980 2010 växte BNP med i genomsnitt 2,1 procent om året. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

Prognosen bygger ända fram till 2015 i hög grad på att hushållens konsumtion stiger i samma höga takt som under 2010; med oförminskat 3,5 procent per år. Utrikeshandeln väntas däremot ge upphov till negativa bidrag till tillväxten importvolymerna stiger mer än exportvolymerna. Tillväxten antas således under ganska lång tid komma att ledas av en expansiv inhemsk efterfrågan. Detta kan ses som en styrka för den svenska ekonomin, att landet utgör sitt eget tillväxtlokomotiv. Å andra sidan finns faror i scenariot: Om den internationella ekonomin skulle uppvisa en sämre återhämtning än den redan i och för sig relativt blygsamma som antagits, kan den negativa effekten på Sverige bli större än enbart fallet i efterfrågan från utlandet. Den inhemska optimismen kan försvagas, vilket skulle ge upphov till även ett inhemskt efterfrågebortfall. Utsikterna för ekonomin i omvärlden är alltjämt osäkra, fortfarande mest beroende på de statsfinansiella bekymren på flera håll, både i Europa och USA. Oron som är knuten till underskotten i Irland, Grekland, Portugal och kanske fler länder är inte avvärjd och räntenivåerna är problem för finansieringen av skulderna. BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet 12

Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden är baserade på Konjunkturinstitutets marsrapport 2011. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är mars 2011. En del nya orosmoment har tillkommit, bl.a. farhågor för ytterligare höjda priser på olja och andra råvaror. De brännande politiska problemen i Nordafrika och Mellanöstern är en viktig faktor som förstärker prishöjningarna på särskilt olja. Effekten på den globala konjunkturen av den japanska katastrofen är ännu osäker, men bedöms dock i nuläget bli relativt liten. Det goda stämningsläget i Sverige framgår bl.a. av Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget. Indikatorn låg under de första månaderna 2011 i nivå med de högsta nivåer som noterats historiskt. Barometerindikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden ligger normalt däremot senare i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Arbetsmarknaden De allt mer optimistiska konjunkturrapporterna har nu på allvar börjat färga av sig på bedömningarna av arbetsmarknaden. År 2010 steg antalet sysselsatta med en dryg procent. För 2011 har Konjunkturinstitutet gjort en rejäl 13

upprevidering, och prognosen hamnar på en ökning med 2,5 procent. Fortsättningsvis fram t.o.m. 2015 blir ökningarna beskedligare, men dock ca en procent per år, med en gradvis avtagande profil. Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen 16 64 år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Sysselsättningen föll inte så mycket under konjunkturbakslaget i samband med finanskrisen, jämfört med hur BNP-gapet utvecklades. Arbetsgivarna finansierade därmed en större del av anpassningen till produktionsbortfallet än vad som t.ex. var fallet under 90-talskrisen. Detta kan delvis ha berott på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat människors intresse för att hålla sig kvar på (eller söka sig till) arbetsmarknaden. Konsekvensen har emellertid varit att företagen haft ganska gott om arbetskraftsresurser att möta det nuvarande konjunkturuppsvinget med, och sysselsättningsuppgången har dröjt. Sysselsättningsuppgången tycks ske parallellt med en uppgång även av arbetskraftsutbudet. Detta har delvis traditionella skäl: fler människor blir intresserade av arbete när de upplever en konjunkturuppgång personer som i under lågkonjunktur inte finner det mödan värt att söka sig till arbetsmarknaden. Andra skäl kan vara jobbskatteavdraget, fortsatta minskningar i antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning och utförsäkringar från sjukpenningsystemet. 14

Effekten av ökat arbetskraftsutbud är att arbetslösheten minskar tämligen långsamt, även om minskningen blir större än enligt Konjunkturinstitutets förra prognos. År 2011 beräknas den bli 7,3 procent, och den bedöms sjunka till 6,0 procent år 2015. Långsamheten i arbetslöshetens minskning har rest frågan om huruvida obalanserna på arbetsmarknaden har ökat under lågkonjunkturen, dvs. om efterfrågan på arbetskraft avser andra personer än vad utbudet består av alltså huruvida matchningsproblemen har vuxit. Konjunkturinstitutet har specialstuderat frågan. Man tycker sig ha funnit ett växande obalansproblem ifråga om utbildningsnivåerna. Arbetsutbudet består i större utsträckning av lågutbildade personer än vad arbetsgivarna är intresserade av. Utbildningsproblem kan finnas inom den äldre arbetskraften, vilken dels kan vara lågutbildad, men också ha utbildning som blivit obsolet med hänsyn till utvecklingen i arbetslivet. Bland yngre kan det vara fråga bristande erfarenhet som beror på svårigheterna att få meningsfull etablering i förvärvslivet, och svårigheter i form av gjorda utbildningsval som matchar efterfrågan dåligt. Inom äldreomsorgen har t.ex. rapporterats att stora andelar av den yngre personalen består av personer med helt andra gymnasieutbildningar än sådana med vårdinriktning. I sin studie har Konjunkturinstitutet inte kunnat påvisa att obalanserna när det gäller branscher eller regioner har ökat under den senaste lågkonjunkturen. Aktieavkastning och valutakurser Avkastningen på finansiella placeringar har betydelse för de ekonomiska aktörernas förmögenhetsställning och därmed även för deras intresse att spendera pengar för realekonomiska syften. Även de disponibla inkomsterna påverkas. I förlängningen kan således, via variationer i den reala efterfrågan på varor och tjänster, kapitalavkastningen ha betydelse för bl.a. utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst variationer i finansiella förmögenhetsvärden och avkastning finns normalt på aktiemarknaden. Under 2009 gav Stockholmsbörsen en avkastning (inkl. utdelningar) på över 50 procent. Under 2010 blev avkastningen 26 procent, varav en ökning i börsvärdena svarade för drygt 23 procent. Förväntningarna om en stärkt växelkurs för kronan kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket medverkat till att driva upp de svenska börskurserna. Å andra sidan har kronans förstärkning fortsatt under de första månaderna 2011, samtidigt som Stockholmbörsen legat still. Konjunkturinstitutet räknade i sin marsrapport med en fortsatt successiv kronförstärkning fram till utgången av år 2012. På de internationella stora börserna har utvecklingen varit sämre. Den globala aktieavkastningen beräknas 2010 ha varit genomsnittligt ca 12 15

procent mätt i dollar och 10 procent i genomsnittliga nationella valutor, vilket omräknat till svensk valuta blev ungefär närmare 6 procent. Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Källor: Nasdaq OMX och MSCI. Senaste månad mars 2011. Följden av kronans förstärkning har alltså blivit en påtagligt dämpad avkastning i svenska kronor på sådana utländska placeringar som inte valutasäkrats. Inflation och prisbasbelopp Konsumentprisindex (KPI) steg år 2010 med 1,3 procent räknat som årsgenomsnitt. Inflationstakten bedöms vara i tilltagande, och från och med 2011 överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. För 2011 beräknas årsgenomsnittet bli drygt 3 procent. 16

Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen i varje fall under de närmaste åren på antagandet om successivt stigande räntor, vilket ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels denna effekt uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som kommer sig av att höjd ränta dämpar efterfrågan i ekonomin och på så sätt begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Räknat exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna blir inflationen relativt låg under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronförstärkningen Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänktes från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före. På motsvarande vis har 2011 års prisbasbelopp fastställts till 42 800. 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över de respektive taken. 17

Med samma beräkningssätt prognostiseras prisbasbeloppet sedan fortsätta att stiga: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 800 kronor 2012 44 200 kronor 2013 45 100 kronor 2014 46 500 kronor 2015 47 600 kronor 18

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 5 089 320 5 331 800 5 580 740 5 839 140 6 080 550 Analys Utgifterna för tandvårdsstödet under det första kvartalet blev drygt 1 250 miljoner kronor vilket var ca 7 procent högre än samma kvartal året innan. Utfallet hittills under 2011 ligger väl i linje med den prognos som lämnades i budgetunderlaget och föranleder därför inga större justeringar. Figur nedan visar kvartalsutfall och prognos för perioden 2010 2011. Kvartalsutfall och prognos för perioden 2010 2011 1 600 000 Utfall 2010 Prognos 2011 Utfall 2011 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Utgifterna för tandvårdsstödet beräknas uppgå till 5 089 miljoner kronor under 2011 och antas trendmässigt öka med i snitt ca 4 procent per år under resten av prognosperioden. Först år 2015 beräknas utvecklingen planas ut. Två faktorer förklarar huvudsakligen detta: dels en underliggande stigande trend vad gäller antalet patienter i samtliga åldersgrupper, dels ett antagande om att tandvårdskonsumtionen ökar i takt med att ekonomin, och i synnerhet hushållens konsumtion växlar upp under 2011 och åren efter. Tabell nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelat på åldersgrupp 19

Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åldersgrupp Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 150 330 154 030 156 900 158 670 158 710 30 49 218 630 219 180 219 150 218 440 217 960 50 64 193 430 192 470 192 310 193 610 195 440 65 74 114 990 119 480 123 360 126 360 128 880 75+ 145 630 146 710 148 400 150 620 152 740 Totalt 823 010 831 870 840 110 847 700 853 720 Högkostnadsskydd 20 29 112 170 119 980 127 970 136 060 143 250 30 49 696 930 726 140 755 720 785 130 817 910 50 64 1 518 310 1 566 890 1 623 620 1 695 010 1 763 400 65 74 1 087 910 1 171 320 1 252 990 1 332 370 1 397 840 75+ 850 980 915 590 980 340 1 042 870 1 104 430 Totalt 4 266 300 4 499 930 4 740 620 4 991 440 5 226 830 Totalt/åldersgrupp 20 29 262 500 274 020 284 870 294 730 301 960 30 49 915 560 945 330 974 860 1 003 570 1 035 870 50 64 1 711 740 1 759 370 1 815 920 1 888 620 1 958 840 65 74 1 202 900 1 290 790 1 376 350 1 458 730 1 526 720 75+ 996 620 1 062 300 1 128 740 1 193 490 1 257 160 Total utgift tandvårdsstödet 5 089 320 5 331 800 5 580 740 5 839 140 6 080 550 Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 5 076 370 5 314 240 5 562 230 5 822 150 6 094 620 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +12 950 +17 560 +18 510 +16 990 14 070 Ny regel Övrigt Ny prognos 5 089 320 5 331 800 5 580 740 5 839 140 6 080 550 Differens i 1000-tal kronor +12 950 +17 560 +18 510 +16 990 14 070 Differens i procent +0,3 +0,3 +0,3 +0,3 0,2 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antal patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. Den nya befolkningsprognosen från SCB har haft en marginell effekt på prognoserna. Den har dock medfört en justering nedåt av den långsiktiga trenden som i sin tur föranlett en något lägre prognos för 2015 jämfört med den prognos som lämnades i budgetunderlaget. 20

1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 483 ¹ 364 325 578 545 Preliminär avgift 514 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 31 ¹ 181 220 33 0 Prognostiserad avgift för respektive år 545 545 545 545 545 Analys Prognosen för smittbärarpenning görs av Socialstyrelsen. Utfall för första kvartalet 2011 gör att en prognoshöjning görs för alla åren till 5,5 miljoner kronor årligen från att tidigare varit 4,3 miljoner kronor per år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 2013 2014 2015 Föregående prognosbelopp 243 204 331 425 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +121 +121 +193 +120 Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 0 0 +54,0 0 Övrigt Ny prognos 364 325 578 545 Differens i 1000-tal kronor +121 +121 247 +120 Differens i procent +49,8 +59,3 +74,6 +28,2 Volym- och strukturförändringar Höjning på grund av förändrad prognos för smittbärarpenning. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Regleringsbeloppet har fastställts vilket medför förändring mot föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 624 626 583 692 604 451 628 018 650 902 21

Prognosen för 2011 beräknas till 625 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 19 miljoner kronor. Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Men även mindre direkta faktorer påverkar utgifterna för förmånen, såsom t.ex. förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar. Flera faktorer påverkar säkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en fortsatt osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en stark svensk valuta kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, men resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 8,80 SEK enligt Konjunkturinstitutets EUR-prognos för 2011. För att förenkla reglerna och deras tillämpning i de europeiska länderna har en ny förordning tagits fram. Den nya förordningen 883/2004 kommer att ersätta tidigare förordning 1408/71. En ny tillämpningsförordning, förordning 987/2009 har beslutats som ersätter tidigare tillämpningsförordning 574/72. Införandet av dessa nya förordningar, som har börjat tillämpas från 1 maj 2010, har börjat och kommer att påverka prognosen på en rad olika sätt. Det kommer dels medföra förändringar i metodiken för beräkningen av schablonbeloppen för vårdkostnader, dels att de gällande återbetalningsreglerna förändras, t.ex. genom införandet av ränta på sena betalningar. Utgifterna för både pensionärsvård och turistvård kommer att påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Till dessa förändringar tillkommer ett antal mindre som inte bedöms ha någon större påverkan på prognosen. 22

En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delförmånerna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras nedan. Utfall för 2004 2010 och utgiftsprognoser för 2011 2015 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Konventionsvård 125 101 111 118 141 145 172 177 183 189 196 203 Turistvård 66 46 65 111 56 136 197 201 185 192 200 207 Pensionärsvård 104 155 172 209 112 243 160 229 198 204 213 222 Sjuk- och tandvårdstjänster 15 37 34 52 84 51 17 18 18 19 19 Summa 296 317 385 472 361 608 579 625 584 604 628 651 Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård blev cirka 172 miljoner kronor under 2010. För konventionsvård förväntas kostnaden och utgifterna fortsätta öka under prognosperioden, med nästan 3 procent 2011 och med cirka 3,5 procent för resten av prognosperioden. Prognosen har anpassats till de senaste årens konsumentprisökningar för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Utfallet för turistvård blev något högre än tidigare prognostiserat för 2010. Under 2010 har Försäkringskassan tagit emot ett större antal fakturor än tidigare från andra medlemsländer. Antalet inkomna fakturor antas bli högre än normalt även under 2011. Det beror främst på en ändring av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård. Ändringen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. Mer information finns under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. För perioden 2012 2015 förväntas en ökning äga rum. Det ökade antalet inkomna fakturor antas bero på de antagna reglerna om återbetalning i Administrativa kommissionens beslut S7 3 (punkt III.1), Fordringar som gäller återbetalning på grundval av faktiska utgifter som tagits upp i borgenärsmedlemsstatens bokföring före den 1 maj 2010 ska omfattas av de finansiella bestämmelserna i förordning (EEG) nr 574/72. Dessa fordringar ska lämnas till förbindelseorganet i gäldernärsmedlemsstaten senast den 31 december 2011. Pensionärsvård Kostnadsprognosen för ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med det senast fastställda schablonbeloppet. 3 Administrativa kommissionens beslut nr S7 av den 22 december 2009 om övergången från förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 och om tillämpningen av återbetalningsförfarandena. 23

Utgifterna för pensionärsvård blev cirka 160 miljoner kronor under 2010. Utgiftsprognosen för, främst 2011, följer inte de prognostiserade kostnaderna, främst på grund av eftersläpningar i debiteringen för vården. För två, i pensionärsvårds-sammanhang, stora europeiska länder lades tidigare års skulder till 2011, vilket gav en ökning. Ibland dröjer det flera år innan en faktura avseende skuldmånader kommer in till Försäkringskassan, trots att ett schablonbelopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett schablonbelopp inte blir godkänt av Revisionskommittén som planerat. Det händer även att fakturor avseende skuldmånader för flera år bakåt i tiden inkommer samtidigt till Försäkringskassan, vilket (givet att det finns fastställda schablonbelopp) tillfälligt ökar utgiften för pensionärsvård. Sjuk- och tandvårdtjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster minskade från 84 miljoner år 2009 till 51 miljoner kronor år 2010. Minskningen kan förklaras av två ändringar av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård som har getts i ett annat EU/EES-land. Från våren 2010 ersätts nödvändig vård som har getts hos allmänna vårdgivare endast med stöd av förordning 987/2009. Den ändrade tillämpningen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk- och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. År 2011 beräknas denna utgiftsförskjutning till knappt 51 miljoner kronor. För de efterföljande åren har utgiftsförskjutningen skrivs upp med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Från och med mitten av september ersätts inga ärenden avseende nödvändig vård med stöd av EUF-fördraget. Bakgrunden till ändringen är dom C-211/08 från EU-domstolen. I domen fastslår EU-domstolen att det inte finns någon skyldighet för ett land att betala ersättning för nödvändig vård som getts i ett annat EU/EESland med stöd av artikel 56 i EUF-fördraget. Den nya tillämpningen innebär att Försäkringskassan inte längre ersätter nödvändig vård som har getts hos privata vårdgivare i ett annat EU/EES-land. Ersättning för nödvändig vård hos allmänna vårdgivare kan dock även fortsättningsvis betalas ut med stöd av förordning 987/2009. Ändringarna av Försäkringskassans tillämpning innebär att ersättningsområdet Sjuk- och tandvårdstjänster fr.o.m. mitten av september endast avser ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artikel 56 och 57 i EUF-fördraget. Antalet ärenden avseende personer som fått planerad vård i annat EU/EES-land och sedan sökt ersättning i efterhand ökade mellan införandet i början av 2004 till 2006 men har sedan planat ut. 24

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 549 536 569 100 582 594 605 192 627 236 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden +5 862 +5 862 +5 862 +5 862 +5 862 Volym- och strukturförändringar +69 228 +8 730 +15 995 +16 964 +17 804 Ny regel Övrigt Ny prognos 624 626 583 692 604 451 628 018 650 902 Differens i 1000-tal kronor +75 090 +14 592 +21 857 +22 826 +23 666 Differens i procent +13,7 +2,6 +3,8 +3,8 +3,8 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för eurokursen och för KPI är nu högre än vad som antogs i budgetunderlaget vilket föranleder en ökning av utgiftsprognosen. Volym- och strukturförändringar Tiden det tar för schablonbeloppen att fastställas varierar kraftigt mellan länderna vilket leder till att de genomsnittliga kostnaderna fastställs med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Den stora ökningen under 2011 beror till viss del på att obetalda skulder för pensionärsvården för åren fram till 2010 kommer att belasta 2011 men också att utgifterna för konventionsvård antas bli högre. 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 257 606 263 825 267 789 268 584 271 639 Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag. Prognosen för antalet utbetalda grundbidrag har sänkts jämfört med föregående prognos. Sänkningen är en följd av att antalet grundbidrag under främst år 2010 inte blivit så många som tidigare antagits. Antalet personer som fick grundbidrag var 1 174 under år 2010. Nu bedöms antalet variera omkring 1 200 för alla år i prognosperioden. 25

Grundbidrag betalas ut dels för helt nybeviljade bilstöd, dels till personer som efter minst 9 år kan beviljas nytt bilstöd. Antalet återbeviljade bilstöd har inte blivit så många som antagits i tidigare prognoser. I det fall lågkonjunkturen har medfört att färre ansökt om nytt bilstöd, kan den förbättring av konjunkturen som Konjunkturinstitutet spår, komma att medföra en ökning av antalet återbeviljade bilstöd. I denna prognos har dock inte antagits någon ökning av denna orsak. Antalet personer som fick anpassningsbidrag var 1 549 under 2010. Utbetalningarna av anpassningsbidrag blev drygt 120 000 kronor per person, vilket innebar en ökning av medelbeloppet med 20 procent jämfört med 2009. I prognosen bedöms nu antalet personer som får anpassningsbidrag bli knappt 1 500 per år under hela prognosperioden, det är något fler än bedömningen i föregående prognos. Medelbeloppet för anpassningsbidrag bedöms öka något under prognosperioden, till drygt 135 000 kronor år 2015. Utgiften för grundbidraget beräknas öka från 66 miljoner kronor år 2010 till 68 miljoner kronor år 2015. Utgiften för anpassningsbidrag beräknas öka från 187 miljoner år 2010 till 198 miljoner år 2015 medan utgiften för anskaffningsbidrag bedöms minska från 6 miljoner år 2010 till 5 miljoner år 2015. Sammanfattningsvis beräknas utgiften för Bilstöd till personer med funktionshinder fortsätta öka successivt åren 2011 2015. Ökningen beror på att utgifterna för anpassningsbidrag beräknas bli högre. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 243 743 256 170 260 298 262 797 265 438 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden +1 237 +1 308 +2 254 +2 154 +1 887 Volym- och strukturförändringar +12 626 +6 347 +5 237 +3 633 +4 314 Ny regel Övrigt Ny prognos 257 606 263 825 267 789 268 584 271 639 Differens i 1000-tal kronor +13 863 +7 655 +7 491 +5 787 +6 201 Differens i procent +5,7 +3,0 +2,9 +2,2 +2,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har reviderat sina antaganden om utvecklingen av konsumentprisindex. Det har medfört en höjning av prognosen för utgiften för anpassningsbidrag för hela prognosperioden. 26

Volym- och strukturförändringar Volym- och strukturförändringar har sammanlagt haft en höjande effekt på prognoserna för hela prognosperioden, mest de första åren. Antalet grundbidrag bedöms nu bli färre än i föregående prognos, medan antalet personer med utbetalning av anpassningsbidrag nu bedöms bli något fler. Medelbeloppet för anpassningsbidrag bedöms nu bli högre än enligt föregående prognos. 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 19 990 000 21 404 000 22 776 000 24 151 000 25 559 000 Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes år 1994. Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2010 ökade antalet personer med assistansersättning från 7 647 till 15 877. Ökningen var som högst under 2001 4, därefter har ökningstakten avtagit. Under prognosperioden beräknas ökningen fortsätta men i en lägre takt. Ökningen väntas bli cirka 133 personer i genomsnitt per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har ökat från 78 till 112 timmar mellan 1998 och 2010 och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. Under perioden 1999 2010 ökade den beviljade timersättningen igenomsnitt med cirka 4 procent per år. Under prognosperioden beräknas den genomsnittliga timersättningen fortsätta öka men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 3 procent per år i genomsnitt). Timersättningen styrs av schablonbeloppet men antas bli något högre på grund av en ökande andel ersättningsberättigade med förhöjt belopp. Prognosen för timersättningen räknas fram med utgångspunkt i KI:s antaganden om timlöneutvecklingen. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Under perioden 1999 2010 ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 14 procent per år. Under prognosperioden beräknas en fortsatt ökning men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 6 procent per år i genomsnitt). Den avtagande takten beror främst på den avtagande ökningstakten för antalet personer som beviljas förmånen. 4 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 27

Genomgående är det något fler män än kvinnor som har assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnorna är fler. År 2010 var cirka 53 procent av de assistansberättigade män, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan 1994. Män beviljas också i genomsnitt fler timmar per vecka än kvinnorna. Denna fördelning beräknas bestå under prognosperioden. Den 1 juli 2008 infördes en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Samtidigt infördes en bestämmelse om att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den överskjutande delen till Försäkringskassan. Konsekvensen av ovanstående bestämmelser kan vara att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Från 2011 krävs det även tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva personlig assistans. Det är för närvarande inte möjligt att bedöma vilken effekt dessa åtgärder sammantaget kommer att få på antalet assistanstimmar och därmed på utgifterna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 20 004 000 21 386 000 22 730 000 24 171 000 25 733 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 14 000 +18 000 +46 000 20 000 174 000 Ny regel Övrigt Ny prognos 19 990 000 21 404 000 22 776 000 24 151 000 25 559 000 Differens i 1000-tal kronor 14 000 +18 000 +46 000 20 000 174 000 Differens i procent 0,1 +0,1 +0,2 0,1 0,7 Volym- och strukturförändringar Förändringarna i prognosen i jämförelse med föregående prognos beror på nya förväntningar om schablonbeloppen samt en lägre förväntad personstock. Ändringarna på schablonbeloppen (minskat för 2014 2015) är en direkt följd av nya prognoser för timlöneökningen från Konjunkturinstitutet. 28