Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet Per Angelstam Örebro 2011-11-13 School for Forest Management Med tillgång till Uppdraget All skyddad skog i naturreservat och nationalparker i Sverige 1 miljard SEK per år under 15 år Hur ska den skyddade skogen ska se ut 2025? Och 2100? 1
Definiera termer Skydda Biotoper, arter eller processer? Skog Produktiv, fjällskog, kulturlandskap, tätortsnära? Förvaltas Reservatsvis som ö eller som landskap? Skötas Laissez-faire (NO), skötsel (NS), restaurering? Mitt val Skydda Gröna infrastrukturer för arter och processer (EU 2010, Regeringuppdrag till naturvårdsverket) Skog Representera alla miljöer med träd (FAO: forest and other wooded land ; dvs. både natur och kultur) Förvaltas Samverkan mellan ägare och brukare (empiri) Skötas Laissez-faire (NO), skötsel (NS) och restaurering (empiri) 2
Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Återskapa, sköta, skydda 3
Innehållsförteckning Skyddade områden som grön infrastruktur för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Formellt och frivilligt Landsbygd och stad Samverkan för lärande Mellan olika aktörer Utbildning Grund-, vidare-, och folkbildning Grön infrastruktur 1 Ökning av formellt skydd Nationalpark Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Areal (ha) 300000 250000 200000 150000 Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal 100000 50000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 4
Grön infrastruktur 2 Proportion of productive forest (%) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skydda 1991 1997 2006 2010 Long-term goal Formal Voluntary Total Grön infrastruktur 3 Skydda vad som återstår och som utgör del av fungerande nätverk (norra Sverige); både formellt och frivilligt Sköta biotoper (södra och norra Sverige); både formellt och frivilligt Restaurera biotoper (södra och norra Sverige) Återskapa biotoper (södra Sverige) 5
Formellt skyddade områden finns ofta i trakter (= del av grön infrastruktur) Men gör alla skogar med höga naturvärden det? (frivilligt skydd, hänsyn) Samverkan 1 Staten Sveaskog Privata bolag Enskilda ägare 6
Samverkan 2 Kvoten mellan skog som avverkats i och utanför habitatnätverk 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Enskilt ägd skog Privata bolag Sveaskog Offentliga ägare Skogsägarkategori Samverkan 3 Landskapsansats (=samverkan inom ett landskap för gröna infrastrukturer) Biosfärområde Model Forest Proaktiva företag, kommuner, län Landskapsstrategi KOMET Världsarv 7
Hjälmarens avrinningsområde år 1850 8
Hjälmarens avrinningsområde år 2000 Råvaror,... 9
...biologisk mångfald och ekosystemtjänster Det ska börjas i tid!! Utbildning 1 Förskolelärare Utomhuspedagogik 10
Modernt innehåll om landskapsekologi, naturvårdsbiologi och systematisk naturvårdsplanering saknas eller är mkt bristfällig i högskoleutbildningar!! Utbildning 2 Det man inte vet nåt om struntar man i! Utbildning 3 Den som ropar högst hörs mest! 11
Budgetskiss (1000 Mkr/år till 2025 Gröna infrastrukturer Skydda (600 Mkr) Sköta (PPP medfinanisering (30%) (50 Mkr)) Återskapa (PPP medfinanisering (30%) (100 Mkr)) Göra skyddade områden tillgängliga nära människor (100 Mkr) Samverkan mellan skyddade områden och omgivningen Partnerskap för landskapsperspektiv (5 stycken á 6 Mkr/år + syntes (30 MKr)); varaktighet 10 år, sedan 5 nya områden) Produkter baserade på grön infrastruktur (20 Mkr) Utbildning Förskollärarutbildning - utomhuspedagogik (20 Mkr) Läromedel för grundutbildning och fortbildning i form av resande workshops (20 Mkr) Kommunikatörer som når ut i media om kunskap + samverkan (60 Mkr) Läsa mer Andersson mfl. 2009. SLU Fakta Skog 15 Angelstam mfl. 2010. Skogsstyrelsen rapport 4 Angelstam mfl. 2010. SLU Fakta Skog 12 Angelstam mfl. 2011. Silva Fennica 45(5) Angelstam mfl. 2011. Forestry, under tryckning Axelsson, R., Angelstam, P. 2011. Forestry, under tryckning Angelstam mfl. 2012. Studia Forestalia Suecica 220 12
Värderingsfunderingar Ekonomi Ekologi Etik Tillgodose marknaden som köper det som skogsindustrin producerar Nå kortsiktiga politiska mål Gröna infrastrukturer för fungerande ekosystem Inbjudan workshop feb 2012 Vilka faktorer påverkar arter, habitat, processer i olika skalor? Vilka av dessa faktorer ingår i certifieringsstandarder? Hur mycket är nog av dessa faktorer (evidens-baserad norm)? Vilka mål finns i standarder (framförhandlade norm)? 13
14