Information till patienter och anhöriga att leva med hjärtsvikt
Agenda Inledning Fem faktorer Socialstyrelsens nya riktlinjer Region Skåne RiksSvikt 4.0
Att leda patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014/2015 Backagården Höör, Region Skåne 25 feb 2015 Peter Vasko Hjärtläkare, Registerhållare RiksSvikt, peter.vasko@rikssvikt.se Linda Björklund, Koordinator RiksSvikt linda.bjorklund@skane.se Förbättra vården genom att använda registret
Örtte och vattusot 1785
Örtte, vattusot och den engelske läkaren och botanisten William Withering Fingerborgs-blomman, Digitalis purpurea, engelska foxglove Publicerade år 1785 An Account of the Foxglove and Some of its Medicial Uses with Practical Remarks on Dropsy and Other Diseases
What s up - från vattusot till biventrikulär pacemaker Förr: lindrande behandling, avsnörning av armar och ben (med blodtrycksmanchetter), hjärtläge i sängen, digitalis (fingerborgsblomma) till alla Nu: bättre livskvalitet, mindre sjukhusvård, mindre förtida död, sviktteam (prio 2), tät uppföljning, fysisk träning (prio 3) Först läkemedelsbehandling med ACEI/ARB plus betablockerare och även MRA (mineralreceptorantagonist, prio 2; 1,36 kr; 20 kr). Basbehandling ->Trippelbehandling Sen överväg hjärtsviktspacemaker (CRT, prio 1, 6% vs 30%) Avancerade behandlingsmetoder finns Palliativ vård är viktigt. Tänk på döden. Förebygga hjärtsvikt är fullt möjligt (hypertoni och hjärtinfarkt)
What s on Nytt läkemedel för kronisk hjärtsvikt, Valsartan/sacubitril (Paradigm-HF studien) Ev nya läkemedel vid akut hjärtsvikt, serelaxin, ularitide Patientens egen registrering PER (PROM) RiksSvikt 4.0 Ett verksamhetsnära och processorienterat register, med PER
Hjärtsvikt i Sverige Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd, med tilltagande incidens och prevalens i högre åldrar. Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen för patienter 65+ som vårdas på sjukhus Vi har stora möjligheter att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt om vi hittar patienterna
Vad kan vi åstadkomma? Bättre livskvalitet Färre oplanerade sjukhusinläggningar Minskad sjuklighet Minskad förtida död
Fem faktorer
Hjärtsvikt fem faktorer för att lyckas
Fem faktorer som påverkar utfallet i Hjärtssviktsprocessen 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt
Misstänk hjärtsvikt vid trötthet, andfåddhet, ta BNP/NT-proBNP, om förhöjt gör ekokardiografi Svullna ben är inte automatiskt hjärtsvikt
Korrekt ställd diagnos - Fem faktorer Vid misstanke på akut eller kronisk hjärtsvikt kan helt normalt EKG och normalvärden av BNP/NT-proBNP i stort utesluta hjärtsvikt
Fem faktorer som påverkar utfallet i Hjärtssviktsprocessen 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling/ trippelbehandling 3. Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt
Behandlings-strategi vid Hjärtsvikt/ asymptomatiskt nedsatt hjärtfunktion 1. Hjärtsviktsmottagning och icke farmakologisk behandling 2. Farmakologisk behandling 3. Kirurgisk behandling
Hur behandlas hjärtsvikt? tveka inte, behandla, samma läkemedel som efter hjärtinfarkt och vid hypertoni (nästan) fast försiktigare 1. ACE-hämmare/Angiotensin II receptor blockerare 2. Beta-receptorblockerare 3. Mineralokorticoid receptor antagonist Vätskedrivande vid behov
Fem faktorer som påverkar utfallet i Hjärtssviktsprocessen 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt
Hjärtsviktsmottagningens huvuduppgifter Bekräfta diagnosen Optimera behandlingen Informera och utbilda Ge stöd och råd
Fem faktorer som påverkar utfallet i Hjärtssviktsprocessen 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt
Att leda patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014/2015 Region Skåne Omvälvande organisation av Hjärtsviktsvården till primärvården
tillsammans med primärvård
Samarbete primärvård slutenvård Hur fungerar kommunikationen mellan primärvård, slutenvård och kommuner Vilka förbättringsmöjligheter finns? (ex omvårdnadsepikris även när patienten går till hemmet, förbättrad telefontillgänglighet, samordnad vårdplanering) Finns enkel möjlighet för telefonkontakt från t ex distriktsköterska till hjärtsviktssjuksköterska i primärvården resp. i slutenvården Finns behov av ökad kunskap bland läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvård och kommuner?
Fem faktorer som påverkar utfallet i Hjärtssviktsprocessen 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt
300 Antal&dagar&från&vård-llfälle&-ll&klarmarkering&i&RiksSvikt 225 150 Centralsjukhuset.Kris-anstad Hässleholms.sjukhus Skånes.universitetssjukhus.Malmö Ystad.Sjukhus Ängelholms.Sjukhus Skånes.universitetssjukhus.Lund 75 0 median-d.i.dagar.totalt 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
RiksSvikt nu 56603 unika patienter registrerade på sjukhus, 3872 i primärvård. 5 kvalitetsindikatorer 6 st vetenskapliga artiklar under 2013 24 st pågående forskningsprojekt
Socialstyrelsens nya riktlinjer Hjärtsjukvård nya nationella riktlinjer som gör skillnad för hjärtsjukvården
Region Skåne RiksSvikt 2013-2014
Antal patienter som registrerats i RiksSvikt 2014 Antal patienter 2013 Antal patienter Blekinge K 137 Blekinge K 66 Gävleborg X 49 Gävleborg X 54 Gotland I 122 Gotland I 173 Halland N 309 Halland N 277 Jämtland Z 74 Jämtland Z 71 Jönköping F 721 Jönköping F 457 Kalmar H 385 Kalmar H 434 Dalarna W 423 Dalarna W 273 Kronoberg G 214 Kronoberg G 284 Örebro T 378 Örebro T 457 Östergötland E 1134 Östergötland E 1082 Södermanland D 481 Södermanland D 489 Uppsala C 49 Uppsala C 103 Värmland S 165 Värmland S 137 Västerbotten AC 24 Västerbotten AC 16 Västmanland U 69 Västmanland U 137 Stockholm AB 1117 Stockholm AB 1418 Skåne M 2291 Skåne M 1623 Västra Götaland O 1379 Västra Götaland O 1382 Total 9521 Total 8933
Antal patienter som registrerats i Region Skåne 2014 Antal patienter (%) 2013 Antal patienter (%). Alla kliniker 20 0.9. Alla kliniker 8 0.5 Slutenvård Medicinklinik 376 16.4 Slutenvård Medicinklinik 386 23.8 Kardiologklinik 636 27.8 Kardiologklinik 599 36.9 Enskilt öppenvårdsbesök hos läkare Alla kliniker 36 1.6 Geriatrikklinik 1 0.1 Medicinklinik 115 5.0 Enskilt öppenvårdsbesök hos läkare Alla kliniker 63 3.9 Kardiologklinik 1 0.0 Medicinklinik 156 9.6 Sviktmottagning(be sök hos vårdteam) Alla kliniker 735 32.1 Sviktmottagning(be sök hos vårdteam) Alla kliniker 114 7.0 Medicinklinik 119 5.2 Medicinklinik 191 11.8 Kardiologklinik 251 11.0 Kardiologklinik 104 6.4 Geriatrikklinik 2 0.1 Geriatrikklinik 1 0.1 Total 2291 100.0 Total 1623 100.0
VC&Östermalm&2014,&andelar&i&% 100 75 50 Q1 Q3 Q2 Q4 25 0 EKO NtKproBNP Basbehandling Trippelbehandling Fysisk.träning Uppföljning
100 VC&Borgmästaregården&2014,&andel&i&% 75 Q1 Q2 Q3 Q4 50 25 0 EKO NtKproBNP Basbehandling Trippelbehandling Fysisk.träning Uppföljning
100 VC&Kroksbäck&2014,&andel&i&% 75 Q1 Q2 Q3 Q4 50 25 0 EKO NtKproBNP Basbehandling Trippelbehandling Fysisk.träning Uppföljning
100 VC&Arlöv&2014,&andel&i&% 75 Q1 Q2 Q3 Q4 50 25 0 EKO NtKproBNP Basbehandling Trippelbehandling Fysisk.träning Uppföljning
RiksSvikt 4.0 2016
Hjärtsviktprocessen, mätpunkter Akut hjärtsvikt som initialt sjukhusvårdas Kronisk hjärtsvikt eller nydebuterad som inte krävt sjukshusvård 1 Indexinläggning på sjukhus Återinskrivning på sjukhus Indexbesök på mottagning antingen primärvård eller slutenvård 2 Tidigt återbesök 1-6 veckor antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning Tidigt återbesök 1-6 veckor antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning Tidigt återbesök 1-6 veckor antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning 3 Uppföljningsbesök Inom 6 månader när patienten är så optimal att man kan ta ställning till om CRT behövs eller inte. antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning Uppföljningsbesök Inom 6 månader när patienten är så optimal att man kan ta ställning till om CRT behövs eller inte. antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning 4 Årskontroller antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning Årskontroller antingen primärvårds- eller slutenvårdmottagning