NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål



Relevanta dokument
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Bild Engelska Idrott

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Fysiken i naturen och samhället

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Naturorienterande ämnen

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Lokal Pedagogisk planering

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

NTA och centralt innehåll i Lgr 11

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Världshandel och industrialisering

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Artikel/reportage år 9

Upplägg och genomförande - kurs D

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Centralt innehåll år 1-3

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

KOSMOS - Små och stora tal

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Pedagogisk planering

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

HISTORIA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Formativ klassrumspraktik och betygssättningsprinciper

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Svenska som andraspråk, år 8

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Engelska Lyssna/förstå

Du kommer känna igen en del av området och få chansen att repitera detta men samtidigt kommer du att stöta på lite nytt.

Undervisningen i ämnet trädgårdsanläggning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik - Åk 8 Geometri

DET CENTRALA INNEHÅLLET

Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Ekologi Så fungerar naturen

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

BRA VIBRATIONER. Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht (Även viss samverkan med musiken) Namn: Klass:

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET KEMI Lpo 94

Kursplan för Naturorienterande ämnen

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa matematik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Transkript:

NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Fysiken och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden och användningen av satelliter. Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Undervisning Läsa i NO-boken. Muntliga genomgångar och samtal. Tolka och granska faktatexter. Söka information och dokumentera. Enkla fältstudier och experiment. Se filmer. Bedömning I No-ämnena bedöms din förmåga att: använda kunskaper i biologi, fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturvetenskapliga frågor. genomföra systematiska undersökningar. använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband. Kunskapskrav F. Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Diskussioner, presentationer och textframställning att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda viss anpassning till undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla planeringar som det går att utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra Dessutom gör eleven enkla Eleven kan använda relativt god anpassning till Undersökande arbete undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det efter någon bearbetning går att utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra Dessutom gör eleven utvecklade Eleven kan använda god anpassning till undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det går att utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra Dessutom gör eleven välutvecklade Samband, begrepp och betydelser Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga