Nervsystemet 4 RSJD11 Berit Kärfve HT-2013
Nervsystemets indelning (repetition) Centrala nervsystemet, CNS Hjärnan Hjärnstam Lillhjärna Storhjärna Ryggmärgen Hjärnan och ryggmärgen består av grå substans som består av nervcellskroppar, och vit substans som består av nervcellsutskott, axon, omgivna av en fettskida, myelin Perifera nervsystemet,pns Hjärnnerver, kranialnerver Ryggmärgsnerver, spinalnerver Kranialnerver och spinalnerver innehåller sensoriska somatomotoriska och autonoma nervtrådar Perifera nerver är består av nervcellsutskott, axon Ansamlingar av nervcellskroppar utanför CNS kallas ganglier
Pyramidbanan (somatomotorisk) tractus corticospinalis 1:a, övre neuronet Pyramidbanan börjar i motorcortex: hjärnbarken på gyrus precentralis bilateralt, framför sulcus centralis Banan går via capsula interna trång passage i pyramidbanan Pyramidbanekorsningen i medulla oblongata 85 % av axonerna korsar över till motsatt sida 2:a neuronet, α-motorneuronet Banan slutar i ryggmärgens framhorn det 1:a neuronet kopplar till det 2:a neuronet, α-motorneuronet leder signalen vidare till musklerna.
Exempel: Stroke Stroke, hjärnblödning eller propp Ischemi, syrebrist Infarkt, vävnadsdöd till följd av syrebrist Capsula interna trång passage med ledningsbanor från motorcortex vit substans, hundratals miljoner axon, från cortex till medulla spinalis (även uppåtstigande axoner) skada leder till hemipares, halvsidig förlamning på motsatt kroppshalva mot var skadan sitter Pyramidbanekorsningen i nedre delen av medulla oblongata: 85% av de motoriska nervbanorna korsar över till motsatt sida kopplar om till α-motorneuronen i ryggmärgens framhorn
Tractus spinothalamicus, smärtbanan Bild 3 Uppåtstigande ledningsbana (sensorisk) smärta temperatur diffus beröring 1 2 Sensoriska neuron (1) kopplar om i ryggmärgens bakhorn 2:a neuronets axon korsar direkt, på ursprungsegmentets nivå, över till motsatta ryggmärgshalvan Banan fortsätter sedan upp genom hjärnstammen och bildar synapser med 3:e neuronet i thalamus sin tur sänder signalerna vidare till somato-sensoriska cortex på gyrus postcentralis Bild 5.14 Sensoriska ledningsbanor (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)
Baksträngsbanan 2 3 Uppåtstigande bana (sensorisk) som förmedlar detaljerade uppgifter om tryck beröring töjning från huden proprioception, uppgifter om rörelseapparatens läge 1 Sensoriska ledningsbanor (Anatomi och fysiologi, Sonesson) Sensoriska, afferenta neuron (1) med cellkropp i spinalgangliet, axonet fortsätter via bakroten in i ryggmärgen Omkoppling till neuron 2 i medulla oblongatas nedre del Korsar därefter över till motsatt sida (lemniskbanekorsningen) Omkoppling till neuron 3 i thalamus Axoner via capsula interna till primära somato-sensoriska cortex på gyrus postcentralis
Kopplingar mellan nervceller i ryggmärgen Sensoriska neuron Nervcellskroppar i spinalganglion utanför CNS Omkoppling i medulla spinalis bakhorn eller i medulla oblongata Motoriska neuron α-motorneuron i medulla spinalis framhorn tar emot AP från primära motorcortex Interneuron kopplar om signalen från sensoriska till motoriska neuron vid böjreflexer Detalj ur Figur 6.12 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- och bakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)
Ryggmärgsnerv, spinalnerv Dorsal rot med spinalganglion Sensoriska, afferenta axon Ventral rot Motoriska, efferenta axon, inklusive autonoma Spinalnerv blandad nerv Sympatiska gränssträngen Sympatiska nervcellskroppar Th1-L2 Dorsal gren Blandad nerv Ventral gren Blandad nerv Bildar plexus - nervcellsfläta Grå substans Vit substans Figur 6.12 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- och bakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)
Ryggmärgsnerv, spinalnerv SPINALNERVER är blandade nerver, består av Sensoriska afferenta nervfibrer Somatomotoriska efferenta nervfibrer Autonoma, motoriska efferenta nervfibrer» Sympatiska nervsystemet Th1- L2» Parasympatiska nervsystemet S2-S4 Bild 5.3A Blandad nerv (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)
Ryggmärg och spinalnerver i ryggmärgskanalen Löper i ryggradskanalen, canalis vertebralis Indelad i 31 ryggmärgssegmet Ryggmärgssegmenten förskjutna i förhållande till kotorna Ryggmärgen börjar vid det stora hålet i skallbasen, foramen magnum och slutar vid kota L Ι-L ΙΙ cauda equina Blandade nerver: sensoriska och motoriska och autonoma nervtrådar Spinalnervernas utgångar mellan kotorna Obs! 7 cervicalkotor, 8 cervicalnerver 1:a nerven, C 1 går ut ovanför CΙ = Atlas C 2 går ut ovanför CII = Axis Ryggmärgen Bild 5.13 (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)
Spinalnerver, plexa, perifera nerver Spinalnervernas dorsala grenar innerverar hud och muskler i nacken och på ryggen Spinalnervernas ventrala grenar i torakalregionen innerverar hud och muskler i övre delen av buken intercostalmuskulaturen, musklerna mellan revbenen Spinalnervernas ventrala grenar ovan och under torakalnivå bildar nervflätor, plexa axon från flera spinalnerver, sprungna ur flera nivåer av ryggmärgssegment Blandade nerver kan innehålla motoriska, sensoriska och autonoma axon Innerverar resten av kroppen:» Över- och underkroppens extremiteter» Diafragma, mellangärdet
Plexus cervicalis Halsflätan (C1-C4) halsens hud och muskulatur Nervus phrenicus N phrenicus (C3-C5) motorik i diafragma, mellangärdet, den största andningsmuskeln Exempel: Hicka Exempel: Ryggmärgsskada över C4 andningsförlamning
Plexus brachialis Bild 4.36 (Människokroppen, Sand 2006) B: Fig 13.14b Wrist drop (radial nerve palsy) Armflätan (C5-Th1) armen och delar av skuldergördeln Exempel: slitskada vid t ex förlossning eller motorcykelolycka N. radialis Sträckmuskler i över- och underarm dorsalflexion Exempel (B): paresi d amour dropphand
Bild 4.36 (Människokroppen, Sand 2006) Plexus brachialis C: Fig 13.14d Ulnar nerve palsy D:Fig 13.14c Median nerve palsy (Anatomy and physiology, Tortora 2000) N. ulnaris sträcker lill- och ringfinger Exempel (C): klohand antagonistiska böjmuskler tar över N. Medianus böjer tumme, pek- och långfinger Exempel(D): aphand antagonistiska sträckmuskler tar över Exempel: Karpaltunnelsyndrom n. medianus i kläm: domning, nedsatt känsel (ej lillfingret) C D
Plexus lumbosacralis E N. femoralis sträcker knä Femur, lårbenet N.ischiadicus, ischiasnerven böjer knä Exempel (E): ischiasnerven kan komma i kläm vid diskbråck N. fibularis (peroneus) böjer upp foten, dorsalflexion Exempel (F): tuppgång, droppfot F Bild 4.38 (Människokroppen, Sand 2006) E
Dermatomkarta ventralt dorsalt Dermatom Ett hudområde som sensibelt innerveras av en viss spinalnerv Överensstämmer ungefär med musklernas innervation (egentligen myotomkarta) Exempel: Dermatom används för att fastställa skadenivå i höjd med vilken kota skadan föreligger Alternativ bild: Bild 4.15 Dermatomens utbredning (Människokroppen, Sand 2006) Fig 13.17 Distribution of dermatomes (Anatomy and physiology, Tortora 2000)
Reflexer Autonoma reflexer är automatiska och styr Glatt muskulatur Körtlar Homeostas, att hålla en konstant kemisk miljö Reflexbåge Sinnesceller Sensoriska neuron Samordning i CNS Motoriska neuron Muskel- eller körtelceller Somatiska reflexer styr tvärstrimmig skelettmuskulatur Monosynaptisk sträckreflex Polysynaptisk böjreflex
Monosynaptisk sträckreflex Reflexbåge för reglering av kroppshållning posturala reflexer muskelspole (1) =receptor, fungerar som längdmätare i muskeln muskel tänjs aktionspotential i sensorisk, afferent (2) - efferent, α-motorneuron (3) - muskeländplatta (4) kontraktion Monosynaptisk bara en synaps i hela reflexbågen mellan det sensoriska neuronet och α- motorneuronet
Polysynaptisk böjreflex, skyddsreflex För skydd mot vävnadsskada Sensorisk retning: smärta AP i sensoriskt, afferent neuron interneuron i ryggmärgen efferent, α- motorneuron muskeländplatta kontraktion Polysynaptisk därför att det är två synapser inblandade, två omkopplingar i ryggmärgen Först efter reflexen sänds information till sensoriska cortex
Rörelser förbindelser i nervsystemet Figur 6.39 De delar av nervsystemet som arbetar med rörelser (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)
Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och funktioner (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Kranialnerver innehåller sensoriska, afferenta somatomotoriska, efferenta och autonoma nervtrådar» Parasympatiska nervsystemet» NIII, VII, IX och X
Kranialnerverna I. Nn. olfactorii II. N. opticus I. Nn. olfactorii III. N. oculomotorius II. N. opticus IV. N. trochlearis III. N. oculomotorius V. N. trigeminus IV. N. trochlearis VI. N. abducens V. N. trigeminus VII. N. facialis VI. N. abducens VIII.N. vestibulocochlearis VII. N. facialis IX. N. glossopharyngeus VIII.N. vestibulocochlearis X. N. vagus IX. N. glossopharyngeus XI. N. accessorius X. N. vagus XII. N. hypoglossus XI. N. accessorius
I. Nn. Olfactorii, luktnerverna Sensoriska neuron i nässlemhinnan registrerar lukt Omyeliniserade axon till luktbulben belägen på näshålans tak i pannloben, lobus frontalis Äldsta delen av storhjärnan Nervbanor till limbiska systemet kopplar ihop känslor, minne och lukt
II. N. Opticus, synnerven Synnerven (nervus opticus) afferenta trådar från retina, näthinnan Nervtrådar från de laterala synfälten korsas i synnervskorsningen, chiasma opticum Intrycken från de laterala synfälten registreras på den mediala delen av retina Synbanan (tractus opticus) förmedlar synintrycken från vänster synfält (båda ögonen!) till höger del av hjärnan och vice versa omkoppling i thalamus syncortex i nackloben, occipitalloben Figur 8.14a De centrala synbanorna (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)
Exempel: synbanan Figur 8.15 De centrala synbanorna (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) a) Skada på synnerven, nii: blind på ett öga b) Skada centralt i chiasma opticum, synnervskorsningen: lateralt synfältsbortfall c) Skada mellan synnervskorsningen och thalamus (tractus opticus): bortfall lateralt på ena, medialt på andra ögat OBS! Hypofysen strax bakom synnervskorsningen! Tumör vid hypofysen kan orsaka tryck på synnerven.
V. N. trigeminus, trillingnerven Tredelad nerv med sensorisk och somatomotorisk funktion Är en viktig, sensorisk nerv som styr känslen i ansiktet motorisk komponent som innerverar tuggmuskulaturen (N.V1 innerverar pannan, cornea, hornhinnan ex. ögats blinkreflex N.V2 innerverar kinderna inkl överkäkens tänder N.V3 innerverar hakan och underkäkens tänder samt tuggmuskulaturen) Exempel: Trigeminusneuralgi
VII. N. Facialis, ansiktsnerv Parasympatisk efferens undertung- och underkäksspottkörteln: glandula sublingualis, glandula submandibularis tårkörteln (glandula lacrimalis) Sensorisk afferens Smak tungans främre två tredjedelar Motorisk efferens Ansiktsmimik Ögats blinkreflex
N. Facialis somatomotoriska del Exempel: Facialispares/ Bells pares Central skada kan ge förlamning i ¼ av ansiktet, motsatt sida skadan Perifer skada kan ge förlamning i ½ ansiktet, samma sida skadan Orsak oftast okänd ca 30% kvarstående men, en liten andel med besvärande medrörelser a. a. Central facialispares b. Perifer facialispares b.
VIII N. vestibulocochlearis, hörselnerven Endast sensorisk nerv Kranialnerv för balans och hörsel
IX N. glossopharyngeus, tungsvalgnerven Sensorisk afferens Finns sinnesorgan i övre delen av halspulsådern, som registrerar: a) blodtryck sinnescellerna i sinus caroticus reagerar på av ett ökat tryck (blodtryck eller yttre tryck) leder till en reflexmässig sänkning av blodtrycket och pulsminskning b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet receptorer reagerar på sänkt syrgashalt i blodet och/eller ökad koldioxidhalt leder till ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger Motorisk efferens svalgets muskler, farynx (tillsammans med N. X)
X. N. Vagus, hjärt-lung-magnerven Parasympatisk efferns Preganglionära nervtrådar till matstrupen, organen i brösthålan och buken dämpar sinusknutans egenfrekvens, hjärtfrekvensen minskar Sensorisk afferens inälvsorgan i halsen, brösthålan samt bukhålan baroreceptorer i aortabågen som registrerar blodtryck Motorisk efferens Svalgets muskler (tillsammans med IX) (Systematische Anatomie des Menschen, 1985)
Autonoma nervsystemet Parasympaticus Aktivt i vila: REST, DIGEST PAUS i CNS: preganglionära nervceller kranialnerverna III, VII, IX, X sacral gren: spinalnerverna S2-S4 i PNS: postganglionära nervceller i ganglier (terminalganglier) och nervflätor, plexa, anslutna till ovanstående nerver långa preganlionära axon korta postganglionära axon de postganglionära cellkropparna ligger oftast inströdda i målorganet omkoppling nära effektororganet - specifik aktivering av ett visst organ Sympaticus Aktivt vid stress: STRESS FRIGHT, FIGHT, FLIGHT FFF (rädsla, fäkta, fly) i CNS: preganglionära nervceller spinalnerverna Th1-L2/L3 i PNS: postganglionära nervceller i ganglier i truncus sympaticus, sympatiska gränssträngen som bildar ett pärlband bilateralt om ryggraden består av ganglier där omkoppling sker från pre- till postganlionära trådar korta preganlionära axon långa postganglionära axon omkopplingen längre från effektororganet generellt påslag på flera organ
Parasympaticus Öga: N. III n.oculomotorius: mios, pupillsammandragning Tårkörtlar: N. VII n. Facialis: ökad tårproduktion Spottkörtlar: N. VII n. Facialis + IX n. Glossopharyngeus: ökad salivation N. X n. Vagus: Lungor: bronker kontraherar Hjärta: sänkt puls, minskad kontraktionskraft Mag- tarmkanal: ökad sekretion från körtlar t ex ökad gallproduktion i levern ökade tarmrörelser Figur 6.34 Effekter av aktivitet i parasympatiska nervfibrer (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) S2-S4: Ändtarm: inre slutarmuskeln vidgas Urinblåsa: blåsväggen kontraherar slutarmuskeln slappnar av Könsorgan: erektion
Sympaticus Öga: mydriasis, pupillen vidgas Tårkörtlar: minskad tårproduktion Spottkörtlar: salivering minskar Hjärtat: ökad puls, ökad kontraktionskraft Lungor: bronker vidgas Mag- tarmkanalen: minskad sekretion från körtlar minskade tarmrörelser Lever: glykogen bryts ned, plasmaglukos ökar Binjurar: ökad sekretion ( t ex adrenalin) Urinblåsa: blåsväggen slappnar av kontraktion av slutarmuskel Könsorgan: ejakulation Blodkärlen innerveras av sympaticus kärldilatation eller kärlkonstriktion Figur 6.33 Effekter av aktivitet i sympatiska nervfibrer (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)
Signalsubstanser i somatiska och autonoma nervsystemet Somatomotoriska nervsystemet: acetylkolin Autonoma nervsystemet -Preganglionära neuron: acetylkolin (AK) -Postganglionära neuron: -Parasympaticus: AK -Sympaticus: noradrenalin (NA) -Postganglionära neuron i binjuremärgen: -Katekolaminer: adrenalin (A) noradrenalin (NA), dopamin (DA) Zzrit am irillam dunt ipsummodio Duisl utet sequi tio con henim quat augueraessis Eum dolendre Commolorem zzrit lorem Bild 5.70 Somatiska och autonoma nervsystemets perfera nervtrådar (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)
ADRENERGA RECEPTORER Alfa (1 och 2) receptorer påverkar främst kärlbädden Beta 1 - receptorer påverkar främst hjärtat Beta 2 -receptorer påverkar främst bronkialmuskulatur och uterusmuskulatur Beta 3 -receptorer ökar lipolysen i fettvävnaden
Tabell: Adrenerga receptorers effekt Vävnad Receptortyp α β 1 β 2 Bronkmuskel Svag kontraktion 0 Relaxation Hjärtat: Frekvens Kontraktionskraft 0 0 Ökar Ökar 0 0 Motståndskärl Konstriktion 0 dilatation Adrenerga receptorer binder A, NA (adrenalin, noradrenalin) Ligand och receptor påverkar vad som sker och styrkan i svaret
KOLINERGA RECEPTORER (Acetylkolin) Muskarin-receptorer Nikotin - receptorer