Konjunkturrådsrapport 2015 DEN SVENSKA SKULDEN

Relevanta dokument
Sammanfattning. Inlaga 2015.indd :02

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker

Finansinspektionen och makrotillsynen

SNS konjunkturrådsrapport 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Inledning om penningpolitiken

Riksbanken och fastighetsmarknaden

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT Kommentarer Peter Englund

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Sabos finansdag, Operaterrassen; Stockholm

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Riksbanken och dagens penningpolitik

Finansräkenskaper 2010

Inledning om penningpolitiken

Ett år med den nya makrotillsynen

Bolånestatistik januari augusti 2004

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

Bostadspriserna i Sverige

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Penningpolitiskt beslut

DEN SVENSKA SKULDEN. Inlaga 2015.indd :02

Är hushållens skulder ett problem?

PM 8 - Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

JOOL ACADEMY. Företagsobligationsmarknaden

Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

n Ekonomiska kommentarer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Stabiliteten i det finansiella systemet

Stark börsutveckling minskade skuldkvoten

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Finansforums Sparbarometer 1/99

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Hållbar utveckling av statsskuld?

Sjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick SNS, Stockholm

Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar under tredje kvartalet 2013

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas

Finansräkenskaper 2015

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Min penningpolitiska bedömning

Focus. Ordlista: finanskrisen

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Möjligheter och framtidsutmaningar

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Sparbarometer kvartal

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission

Bostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Transkript:

Konjunkturrådsrapport 2015 DEN SVENSKA SKULDEN SNS Konjunkturråd 2015 Peter Englund Bo Becker Torbjörn Becker Marieke Bos Pehr Wissén Kommentarer Ulf Holm (MP), statssekreterare Cecilia Skingsley, vice riksbankschef Anna Öster, chefekonom, Länsförsäkringar wifi: snsguest lösenord: studieforbundet

Den svenska skulden Fokus på företag och hushåll Fokus på incitament och regelverk snarare än på skuldnivån i sig Är incitamenten för belåning snedvridande? Hur väl fungerar lånemarknaderna för hushåll och företag? Idag och i en krissituation För samhället och den enskilde Hur skulle de kunna fungera bättre?

Innehåll 1. Bakgrund 2. Staten och kapitalet 3. Företagen 4. Hushållen 5. Låneavtalet 6. Behöver låntagarna skyddas? 7. Slutsatser

Övergripande slutsatser Välutvecklade lånemarknader behövs. Höga skulder i sig inget problem. Skulderna är i dag inget akut problem för den finansiella stabiliteten. Men skulderna kan skapa problem för den makroekonomiska stabiliteten. Skulder kan skapa problem för enskilda låntagare. Behov av konsumentskydd.

Hushållen Aggregerade data över genomsnittliga skulder säger inte så mycket. Viktigare veta hur stor andel hushåll är överskuldsatta. Data om enskilda hushålls tillgångar och skulder saknas efter 2007. Återupprätta statistiken över tillgångar och skulder på individnivå!

Hushållens skulder har ökat snabbare än deras disponibla inkomster (fram till 2010)

Skuldkvoten är högre än i många men inte alla andra länder (i förhållande till disponibel inkomst men inte till BNP)

Tillgångarna (både finansiella och reala) har ökat i lika snabb takt som skulderna. Hushållens förmögenhet har ökat.

Höginkomsttagarna är högst belånade. Mer än hälften i den lägsta decilen är skuldfria.

Data från 2007 tyder inte på att låginkomsttagare är mer skuldsatta än höginkomsttagare i förhållande till sina tillgångar

Snedvridande incitament till belåning Gör skattesystemet mer neutralt! Återinför fastighetsskatt som är proportionell mot bostadens värde Begränsa avdragsrätten för räntor. Reformera bostadsmarknaden! Gör hyresbostäder tillgängliga utan långa kötider. Angelägna reformer oberoende av om hög skuldsättning skapar risker.

Riskdelning Dagens lånekontrakt lägger fullt personligt betalningsansvar på låntagaren. Betalningsproblem möts med minskad konsumtion eller försäljning av tillgångar. Riskerar att fördjupa en kris. Problemen kan minskas genom mer flexibla låneformer Ränteeftergifter och skuldomförhandlingar. Lån med delat ansvar, kopplade till arbetslöshet eller fastighetspriser. Om banker eller försäkringsbolag ska bära makrorisker (t ex fastighetspriser) behövs möjlighet att handla i sådana risker. Finansiella derivat kopplade till fastighetsprisindex.

Kapitel 3 Företagens skulder SNS Konjunkturrådsrapport 2015 Bo Becker

Svenska företag har måttlig skuldsättning Figur 3.1 Icke-finansiella börsnoterade företags skuldsättningsgrad 2011, andel av de bokförda tillgångarna

Obligationer utgör en liten del av skulderna Figur 3.2. Icke-finansiella företags skulder 2011, andel av totala skulder i procent

Den svenska obligationsmarknaden domineras av finansiella företag och offentlig sektor (staten) 10% 55% 28% 31% 35% 41% Figur 3.3 Utestående svenska obligationer, 1997-2012, miljoner kronor Obligationer, USA

Obligationsmarknadens roll Företagsobligationer ger företag möjlighet att diversifiera sin finansiering Mindre beroende av banker, bankkriser, bankreglering Företagsobligationer ger pensionssparare tillgång till obligationer med högre avkastning än statspapper Högre risk Anses normalt vara utmärkt komplement till aktier och statsobligationer i en balanserad portfölj

Vem kan ge ut obligationer? Stora företag I Sverige: säkra företag Varför endast säkra utgivare? Beror på systemet för hantering av insolvens Insolvens När ett företag inte kan betala sina skulder måste en omförhandling ske i domstol eller utanför Figur 3.4 Utestående obligationer 2011, andel av totala skulder

Insolvenshantering Problem att betala ränta eller amortering Process i domstol - Konkurs - Företagsrekonstruktion Omförhandling utanför domstol Fördelning av värde enligt avtal och lagar Fördelning av värde enligt förhandlingsresultat För höga skulder eller För låg lönsamhet Nedläggning eller fortsatt verksamhet? Reform och omstrukturering. Ny finansiering? Utanför domstol gynnas starka, välinformerade investerare på bekostnad av utspridda, passiva investerare

Insolvenshantering i domstol Uppfanns i och med införandet av Chapter 11 i amerikansk konkurslag 1978 Syftet är att bibehålla livskraftig verksamhet Finansiärernas inflytande begränsas ( stay on assets, ägarna har ingen/liten talan, ingen betalning förrän ny kapitalstruktur och verksamhetsplan klara) Verksamhetens behov prioriteras (DIP-finansiering) Avtalsrättsliga relationer upprätthålls till nytta för svaga borgenärer som obligationsägare (legal representation) Specialiserade domstolar Fördelar med denna (krångliga och dyra) process Möjliggöra bred obligationsmarknad Minska bankernas dominans på kreditmarknaden Gynna omstrukturering istället för nedläggning

Chapter 6 Do Consumers Need Protection? Marieke Bos

Behavioral Economics More realistic assumptions: People sometimes get confused Even when we are not confused and understand what is best...we often don t follow through Might predispose individuals to borrow too much

Behavioral biases and Borrowing Distinct behavioral types People differ substantially in their behavior and attitudes: Time and risk preferences Decision methods Expectations

Behavioral biases and Borrowing Biases and excessive borrowing: Present biased time preferences Too narrow decision framework, simplification Biased expectations

Policy Proposals Behavioral biases and Borrowing Problem >> Rapidly growing debt and disclosed penalties are deemed irrelevant 1. Proposal: Regulate the possibility of penalty charges

Policy Proposals Behavioral biases and Borrowing Problem >> Rapidly growing debt and disclosed penalties are deemed irrelevant 1. Proposal: Regulate the possibility of penalty charges Problem >> Mortgage debt is paid down too little 2. Proposal: Default amortization, with opt out option

Policy Proposals Behavioral biases and Borrowing Problem >> Rapidly growing debt and disclosed penalties are deemed irrelevant 1. Proposal: Regulate the possibility of penalty charges Problem >> Mortgage debt is paid down too little 2. Proposal: Default amortization, with opt out option Problem >> Too little access to debt reconstruction and opaque eligibility rules 3. Proposal: Lower, unambiguously defined threshold criteria