Ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder med utgångspunkt från Astrid Lindgrens verk



Relevanta dokument
I Emilfilmernas spår. Upplev inspelningsplatserna i Astrid Lindgrens hembygd.

SVENSKA. Orginalfoto från filminspelningarna på 1970-talet

Animation med äldre. Slutrapport från projektet , KUR 2011_5966

Gävle Kulturhus

Film och rörlig bild

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Filmsatsningar i Örebro län som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Branden. Kjell-Håkan Arnell, Sahn Gnista, Örjan Molander, Harry Karlsson, Magdalena Tafvelin Heldner

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Kulturprojekt i Utsikter

Mikael Ahlerup. vd Astrid Lindgren s Värld

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

Kulturplan

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND

Kulturen i Örnsköldsvik

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

FÖRSLAG TILL NYA REGLER OCH VILLKOR FÖR KULTURBIDRAG INOM REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Slutrapport, projekt Nyfikeby

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Regional biblioteksplan Kalmar län

Kulturplan Kronoberg 2011

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

f o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K

KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum,

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Foto: Mattias Johansson

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Utva rdering Torget Du besta mmer!

DAGENS NYHETER. Historiska museet visar utstäunmg om. Förintelsen

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski

Bondens Torg historia och framtid

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

DIVISION Kultur och utbildning

Fakta om Astrid Lindgren

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet

Flerårigt verksamhetsstöd 2019

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Regional biblioteksplan

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Fakta om Folkuniversitetet

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Slutrapport: Act Art for Tourism

Faktablad KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset. I Teliastaden, Farsta

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler!

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet

Förvaltningsnamn Regionala utvecklingsdelegationen

Reviderat förslag om kulturstöd till Hertha Hillfons vänner

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Transkript:

Barnfilmens Hus BARNFILMENS HUS Ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder med utgångspunkt från Astrid Lindgrens verk Johanna Stejdahl, verksamhetsledare Emilkraften Anna Mellergård, internationell kultursamordnare ArtsNordica -1-

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Lokala krafter 5 Mariannelundsområdet 5 Filminspelningar i Mariannelund 6 Astrid Lindgrens Världsarv 6 OMVÄRLDSANALYS 6 Film i Eksjö kommun 6 Film i Jönköpings län 7 GENOMFÖRANDE 7 Möten och studiebesök under förstudien 8 Saltkråkan 8 Astrid Lindgrens Näs (ALN) 8 Astrid Lindgrens Värld (ALV) 8 Filmrelaterade besöksmål 9 VISION, SYFTE OCH MÅL 9 Vision 9 Syfte och mål 9 FÖRSLAG PÅ FORTSÄTTNING 10 Basutställning Emil i Lönneberga 10 Samlingar 10 Filmverkstad 10 Utvecklingspotential 10 Tidplan 11 Samarbetspartners 11 Finansiering 11-2 -

Förstudiens genomförare: Johanna Stejdahl, verksamhetsledare Emilkraften Anna Mellergård, internationell kultursamordnare ArtsNordica Textbearbetning: Carina Nilsson, Bokstavligt Layout: Jonas Linder, Kapitän INLEDNING Vid sidan av litterära influenser spelade filmen en viktig roll för Astrids Lindgrens författarskap. Redan som barn var hon en flitig biobesökare och med filmen kom en fläkt av den stora världen till Vimmerby. Även om Astrid Lindgren var djupt rotad i den småländska landsbygden, var hon också ett barn av 1900-talet, mottaglig för nya uttryck. Hon blev tonåring samtidigt som jazzåldern bröt in med nya massmedier, en expansiv populärkultur, en ökad individuell frihet och filmindustrins Hollywood etablerade sig som ledande filmproducent. I Ulla Lundquist doktorsavhandling om Pippi Långstrump framhåller hon Astrid Lindgrens livslånga intresse för film. Även litteraturforskaren Vivi Edström konstaterar att filmen har betytt mer för hennes skrivande än som ännu är utrett (Röster om Astrid Lindgren). Det var därför med stor entusiasm som Astrid Lindgren arbetade med filmatiseringarna av sina verk, hon var noga med att själv skriva manus till filmerna och fanns med jämna mellanrum med ute på inspelningsplatserna. Astrid Lindgrens filmer har haft stor betydelse både för Sverigebilden utomlands och för den svenska barnfilmens historia och utveckling. Ändå finns ännu inget Astrid Lindgrens Filmhus i Sverige. I Mariannelund, där filmerna om Emil - den person som Astrid kände sig mest besläktad med spelades in och där närheten till Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs samt Astrid Lindgrens Värld möjliggör samarbeten och progression, skulle ett Astrid Lindgrens Filmhus med fördel kunna etableras. Huset skulle samla filminspelningsminnen, filmer, rekvisita och foton från Astrid Lindgrens filmer, erbjuda barn och skolungdomar att lära sig mer om hur en film blir till samt på sikt kunna utvecklas till ett kunskapscentrum för barnfilm. - 3 -

BAKGRUND Med stöd av Regionförbundet i Jönköpings län genomförde Stationskooperativ M vintern/våren 2009 en förstudie i syfte att undersöka möjligheter och intresse för ett gränsöverskridande konst- och kultursamarbete inom Mariannelundsområdet 1. Syftet var att pröva förutsättningarna för inrättandet av en Konstbiennal på landsbygden och/eller skapa en internationell scen för samtidskonst och film i nordöstra Småland och som en del i detta initiera ett internationellt ateljé-/verkstadsutbyte för regionens professionella konstnärer, ett s k. Artist In Residence program med bas i Mariannelund. Med begreppet konst avsågs bildkonst, film, dans, musik, poesi och teater med konstnärliga ambitioner och kvalitéer. Genom studien framkom att ordet konst, särskilt på landsbygden, upplevdes som mer exkluderande än ordet kultur. Att redan från början inkludera ordet kultur i presentationen av projektet hade förmodligen varit en fördel. Förstudien Konst på landsbygden lokal/global fann att det tack vare gemensamma kulturella intresseområden och kopplingar mellan föreningar och institutioner i närliggande orter fanns goda förutsättningar för ett kultursamarbete mellan gränskommunerna i den nordöstra delen av Småland. Enskilda institutioner, föreningar och eldsjälar i gränskommunerna visade intresse för ett samarbete, varför konkreta projekt med några av dessa initierades och genomfördes. Hur dessa önskvärda samarbeten i framtiden mer långsiktigt skulle utföras och utvecklas, i vilken form och på vilka olika nivåer samarbetet borde organiseras avsågs beskrivas i form av ett treårigt landbygdsutvecklingsprojekt: Konst och kultur på landsbygden lokal/global. I förslaget skulle förstudiens idéer kring film, konst, Artist in Residence-program mm konkretiseras och förslag på en mer långsiktig finansieringsplan framläggas. Förstudien rekommenderade Medborgarkontoret Emilkraften som huvudman/ägare av ett sådant projekt. Peter Syr, fd museiintendent i Munchen och sedan tio år bosatt i Kråkshult inbjöds i slutfasen av förstudien till ett samtal som kom att handla om huruvida de utställningar om Liv i Småland för 100 år sedan samt Inspelningarna av Emilfilmerna i Mariannelundsbygden som Svensk-Tysk Vänförening i Kråkshult producerat, skulle kunna utvecklas, visualiseras och konkretiseras i något mer permanent. Kanske i ett filmmuseum, ett hus med fokus på Emilfilmerna som spelades in i Mariannelundsbygden? Detta möte satte igång en process där fler aktörer blev involverade. Idén fördjupades och konkretiserades ytterligare. Ett filmcentrum och besöksmål, med sin bas i Emilfilmerna, framstod nu som den realistiska och ekonomiskt bärkraftiga utgångspunkten för hela utvecklingsprojektet Konst och Kultur på landsbygden lokal/global. En fullt genomförbar idé med många utvecklingsmöjligheter hade blivit född. Genom att anknyta till den egna bygdens lokala kultur, präglad av Astrid Lindgrens liv och verk, och skapa ett besöksmål med fokus på de filmer som spelades in i trakten, fanns plötsligt en helt ny plattform och förutsättning för att på sikt kunna utveckla både en konstbiennal och ett Artist in Residence-program med internationella konstevents. Nya möjligheter, men också nya frågor dök upp som krävde mer tid och kunskap för att kunna besvaras innan den färdiga projektidén nu skulle kunna formuleras. Därför ansökte Emilkraften om medel från Astrid Lindgrens Hembygd för att kunna genomföra en förstudie eller möjlighetsanalys - med fokus på etablerandet av ett Barnfilmens hus i Mariannelund. Emilkraftens verksamhetsledare Johanna Stejdahl och Anna Mellergård, Internationell kultursamordnare för ArtsNordica blev förstudiens genomförare. I styrgruppen ingick även Pia Löfgren, museichef, Eksjö museum. 1. Mariannelundsområdet ingår även Lönneberga, Pelarne, Rumskulla, Ydrefors, Svinhult, Ingatorp, Bellö, Edshult, Hult, Kråkshult och Karlstorp. - 4 -

Lokala krafter Emilkraften är Mariannelunds utvecklings- och servicekontor och har som prioriterat mål att arbeta med att stötta utvecklingsprojekt i bygden. Emilkraftens verksamhetsområden är offentlig service och turism. Genom åren har Emilkraften arbetat med en rad olika turismutvecklingsprojekt och genom dessa upparbetat ett brett nätverk. Emilkraften är en ekonomisk förening, där Eksjö kommun, LRF Mariannelundsavdelning, Mariannelunds Köpmän, Mariannelunds Företagarförening och Mariannelundsbygdens Samhällsförening är huvudmän. Emilkraften är Mariannelunds spindel i nätet, en samordnande kraft för ortens starka föreningsliv och de eldsjälar som finns på orten. www.mariannelund.just.nu Stationskooperativ M är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som arbetar på temat Konst, Kultur och Hälsa. I nära samarbete med den ideella föreningen KAiM, Kulturakademien i Mariannelund har man sedan några år arbetat för att stärka det lokala och regionala kulturlivet genom en rad internationella konst- och kulturprojekt. Kooperativet står även som ägare och förvaltare av Mariannelunds stationshus, godsmagasinet samt en byggnad i anslutning till Mariannelunds Station. I dessa byggnader finns bland annat ett internationellt konstgalleri som drivs av Kulturakademien och Stationskooperativet tillsammans. Sedan maj 2010 ansvarar man dessutom för Radio-Pelles museum, en lokal profils unika samling av radioapparater samt filmaffischer, filmprojektor mm. Museet finns i stationshuset med anslutning till väntsalen där ungdomar/sommarlovsentreprenörer driver sommarcafé sedan 2008. Mariannelundguide är ett företag inom ramen för kulturarvsturism i Norra Småland. Företaget drivs av journalisten, statsvetaren och turistguiden Henrik Simonsen, som guidat turister i Stockholm, Lappland, Spanien, Ungern, Slovakien och Kina. Företaget erbjuder turer i Astrid Lindgrens spår, istidens lämningar och Mariannelundsområdets fantastiska natur. Guidning sker på svenska, engelska, tyska och ungerska. www.mariannelundguide.com Mariannelundsområdet Mariannelund ligger i Norra Småland, på det Småländska Höglandets och Eksjö kommuns östra utkant, vid gränsen mot Vimmerby och Hultsfreds kommuner, drygt 30 mil från Stockholm, 20 mil från Skavsta flygplats, 25 mil från Göteborg och omkring 35 mil från Malmö. I rapporten Attraktiv Gränsbygd Småland Östergötland (2001) redovisades sex så kallade sevärdhetsområ- den, inom vilka man fann goda förutsättningar för upplevelseturism. Ett av dessa sevärdhetsområden var Mariannelundsområdet, ett område fördelat över två landskap, tre län och fem kommuner. Mariannelund ligger mitt i Astrid Lindgrens hembygd, omgivet av skogarna, ängarna, hagmarkerna och stengärdsgårdarna i det småländska landskap som Astrid så ofta beskrivit i sina böcker. Rötterna till Astrid Lindgrens författarskap finns mellan Mariannelund och Vimmerby. Där föddes Astrid Lindgrens föräldrar - och även Astrids författarskap. Här ligger Bullerbyn, där Astrids pappa bodde som liten pojke och Emils Katthult, som egentligen heter Gibberyd. Det är från denna bygd förebilderna till Emil i Lönneberga, Barnen i Bullerbyn, Kajsa Kavat och Ronja Rövardotter kan spåras. Astrid Lindgren: Om sina sagor Många av dem är knappast påhitt alls utan bara omdiktningar av egna upplevelser i en fjärran barndom, ur vilka de blänker fram i minnet som glimtar från en blinkfyr. Mina påhitt (1975) I dag är Mariannelund ett modernt samhälle med industrier, ett välbekant karamellkokeri, ett brett föreningsliv, engagerade eldsjälar med god förmåga att samverka och se nya spännande möjligheter och lösningar. Med KAiM och Stationskooperativ M i spetsen har Mariannelund redan fått en självklar plats på den svenska kulturkartan. Världsberömda poeter som Tomas Tranströmer, Anders Hallengren, Li Li, Kho Tararith och Anna Mattsson har deltagit i litterära arrangemang och orten har också varit värd för uppmärksammade utställningar som Folk -08, med 60 konstnärer från olika delar av världen, Anders Rymans utomhusutställning - 5 -

Livets steg och minoritetsutställningen Leva i två världar för att bara nämna några. Sommaren 2010 planerar föreningar i samverkan för sommarprojektet Konst & Mat som avslutas med ett småländskt konstkalas. Filminspelningar i Mariannelund När filmerna om Emil i Lönneberga skulle spelas in i början på 1970-talet hittade Svensk Filmindustri den perfekta gården i Gibberyd en knapp mil från Mariannelund. Här spelades de flesta utomhusscenerna in. Mariannelunds folkhögskola blev filmteamets högkvarter. Här redigerades filmerna under sena sommarkvällar och här spelades också inomhusscenerna in. I skolans aula byggdes interiören från Katthult upp av lokala snickare. Utanför fönstret placerades ett uppförstorat foto av utsikten från Gibberyd. Rekvisita och djur lånades in från trakten. Rekryteringen av statister skedde i närområdet och så långt det var möjligt valde också inspelningsplatser i området. Därför blev filminspelningarna hela bygdens angelägenhet. Genom Astrid Lindgrens böcker och filmer har Mariannelundsbygden satts på kartan. Varje sommar kommer turister ända till Mariannelund för att se det lilla Ida tyvärr inte kunde se från sin upphöjda position i flaggstången samt för att besöka den ort som för alltid är förknippad det hyss som slutade med en trasig soppskål. Åtskilliga är de besökare i Mariannelund som frågar efter Doktorns hus. Astrid Lindgrens Världsarv Kulturarvet indelas i tre huvudgrupper: minnesmärken, grupper av byggnader, miljöer och kulturlandskap. År 2005 fick Astrid Lindgrens privata arkiv på Kungliga biblioteket ta plats på FN-organet Unescos lista Världens minnen. Men inte bara Astrid Lindgrens privata arkiv och originalskrifter, utan också det landskap som Astrids berättelser gestaltar och målar skulle kunna uppfylla de kriterier som krävs för att upptas på listan. Världsarvslistan omfattar i dagsläget 14 svenska världsarv. Man hittar dem exempelvis i Drottningholms slottsområde, Tanums hällristningar, Visby, Södra Ölands odlingslandskap samt Lapplands världsarv. I Mariannelundsbygdens landskap finns utan tvekan rötterna till Astrid Lindgrens författarskap. I framtiden kanske detta landskap kan bli Astrid Lindgrens Världsarv? Skulle ett Barnfilmens hus i Mariannelund, som ett komplement till Astrid Lindgens Värld och Astrid Lindgrens Näs kunna förstärka Kulturarvet Astrid Lindgren? Vi tror det. I Mariannelundsområdet finns filmmiljöerna på riktigt, här breder landskapet ut sig, precis som det gjorde under Astrids barndom. Här finns också ett etablerat guideföretag som med utgångspunkt från fi lmhuset kan ta med besökarna på guidade turer rakt ut i det småländska landskap som beskrivs i hennes böcker och filmer. OMVÄRLDSANALYS Film i Eksjö kommun Nordens första och Sveriges enda estetiska program med inriktning animation finns i Eksjö kommun. Här finns också Föreningen Eksjö Animation, som uppstått genom ett samarbete med Konstfack och Eksjö Animation Festival, som arrangeras vartannat år med gäster från olika delar av världen. Högskolecenter Eksjö driver utbildningar inom 3D och Digital composting, och förser den svenska och utländska filmindustrin med ny kompetens (www.iaa.se). Fram till 2013 kommer Eksjö kommun att tillsammans med Eksjö Högskolecenter utveckla visualiseringsnäringen ytterligare genom att bygga upp Vizualisation Center, en nod i Science Park-systemet. Centret innehåller två delar: Vizualisation Park (VisPark) och Vizualisation Lab. - 6 -

Metropolbiografen i Eksjö blev våren 2010 först i Småland med digitalisering och 3D-funktionalitet. I Mariannelund finns Sveriges näst äldsta biograf, den är fortfarande i bruk och visar regelbundet film för stora och små. De senaste två åren har Kulturakademien i Mariannelund (KAiM) arrangerat en Mini-filmfestival samt visat utomhusbio i Herrgårdsparken i samarbete med Jönköpings läns filmfestival. 1986 flyttade Stig Lasseby, skaparen av bland annat den tecknade filmen om Pelle Svanslös, till Eksjö med sin filmstudio. Han var initiativtagaren till animationsutbildningen i Eksjö och tankar finns kring att skapa något med anknytning till detta. Lasseby bodde i Edshult i Eksjö kommun, mellan Mariannelund och Eksjö. Peter Syr, tidigare bl. a utställningsansvarig på Münchens Museum bor sedan tio år tillbaka i Kråkshult utanför Mariannelund. Han har tagit initiativet till två utställningar, dels om Livet i Småland under den tid berättelsen om Emil i Lönnerberga utspelar sig, dels en utställning om inspelningarna av Emilfilmerna. Kråkshults hembygdsförening och Svensk-Tysk Vänförening gjorde i samband med detta ett gediget insamlande av privata fotografier från statister som var involverade i filmprojekten. Även den tyske filmprofessorn Thomas Burnhauser har intresserat sig för Mariannelund och Emilfilmerna. Har han filmat platser och nyckelpersoner i Mariannelundsområdet och färdigställer nu en dokumentärfilm om inspelningarna i Mariannelund. Dessutom har han inlett ett samarbete med Tysklands största filmmuseum, Deutsches Filmmuseum i Frankfurt, som har planer på en utställning om Mariannelund och inspelningarna. Fastän filmerna spelades in för fyrtio år sedan älskas de fortfarande av barn och vuxna på olika platser i världen. Enligt Svenska Filminstitutets statistik över Astrid Lindgrens mest publikdragande filmer (av sammanlagt 35) hamnar Emil i Lönneberga på tredje plats. Film i Jönköpings län Film är kommunens och länets gemensamma styrka inom kulturområdet. Film i Jönköpings län har landstinget i Jönköping som huvudman och finansiellt stöd av Svenska Filminstitutet. Organisationen ska vara ett nav för länets filmkulturella insatser samt stödja kortfilms- och dokumentärfilmsproduktion. Deras huvudsakliga uppgifter är bland annat filmpedagogik riktad mot grundskola och gymnasium, filmstöd till regionala filmskapare, visningar, samverkansprojekt och etablerig av övergripande nätverk på regional och nationell nivå. Jönköpings filmfestival, med Jönköpings kommun som huvudman, startade år 1999 och har, som nämnts ovan gjort samarrangemang med Mariannelunds biograf och Kaim. GENOMFÖRANDE Förstudiens syfte var att undersöka 1) Finns det svenska förebilder? Vad har tidigare gjorts på temat Cinematek för barn? 2) Finns något liknande i Norden? Om inte, finns intresse av ett nordiskt samarbete kring nordisk barnfilm i samarbete med Astrid Lindgrens NÄS och Saltkråkan AB? 3) Lokalisera regionala och nationella samarbetspartners, t ex undersöka på vilket sätt Astrid Lindgrens Näs kan ha glädje av ett Barnfilmens hus i Mariannelund. 4) Inhämta kunskap, idéer och information som leder till ett förslag på hur Barnfilmens hus ska se ut, drivas, finansieras och lokaliseras (vilken byggnad/lokal i Mariannelund) 5) Är det möjligt att anknyta till Emilfilmerna i namnet på det eventuella Barnfilmens hus? - 7 -

Möten och studiebesök under förstudien För att undersöka det befintliga utbudet inom filmupplevelser/filmmuseer genomfördes en rad studiebesök, både i Sverige och i Danmark. Slutsatsen blev att det filmhus som kommer att växa fram i Mariannelund saknar motsvarighet i Norden. Längs vägen inhämtades också en rejäl dos inspiration, inte minst inom det pedagogiska området kring en framtida filmverkstad. Dessutom knöts viktiga kontakter för framtiden. I kontakterna med de befintliga besöksmålen i Vimmerby framkom ett tydligt önskemål om att tillsammans med andra aktörer i Astrid Lindgrens hembygd skapa ett gediget, seriöst och roligt kluster. Saltkråkan Saltkråkan AB är ett familjeföretag som ägs och drivs av Astrid Lindgrens efterlevande barn och barnbarn. Bolagets huvuduppgift är att förvalta författarens verk i den anda som hon själv skulle ha gjort. Ett möte med Saltkråkan blev det självklara initiala steget i förstudien. Projektledningen möttes av positiv nyfikenhet och intressanta samtal med Astrid Lindgrens släktingar. Saltkråkan såg de regionala fördelarna med att skapa ett filmhus med koppling till Astrid Lindgren och efter detta möte föddes idén om namnet Astrid Lindgrens Filmhus. Astrid Lindgrens Näs (ALN) Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby är ett kulturcentrum som förutom Astrid Lindgrens barndomshem, omfattar en modern kunskapsinstitution med forskningsbibliotek och museum i den före detta prästgården samt kafé, filmsal och den permanenta utställningen Hela Sveriges Astrid Lindgren i en nybyggd paviljong. Utställningen och paviljongen ägs av Stiftelsen för bevarandet av Astrid Lindgrens gärning, medan den operativa verksamheten drivs av det kommunägda bolaget Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB. ALN efterfrågar starkare samarbeten i Astrid Lindgrens hembygd, där olika aktörer kompletterar varandra och bildar ett starkt kluster för den Astrid Lindgrendrivne turisten/besökaren/forskaren. I samtal om Astrid Lindgrens Filmhus med vd Kjell-Åke Hansson framkom idéer om framtida samarbeten kring barnfilmfestivaler, seminarier, utbildningar, utställningar mm. Kulturcentret arbetar i samarbete med Linnéuniversitetet med att etablera en författarskola inom barn- och ungdomslitteratur, vilket i förlängningen skulle kunna mynna ut i ett samarbete kring hur ett filmmanus växer fram och hur bra barnlitteratur blir bra barnfilm! Astrid Lindgrens Värld (ALV) Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby är med sina autentiska miljöer och professionella teaterensemble Sveriges största barnteaterpark och har cirka en halv miljon besökare varje år. Enligt barnfamiljerna i flera nätundersökningar är ALV också landets bästa temapark. Parken ägs av Saltkråkan AB och Vimmerby kommun. Astrid Lindgrens Värld har sedan många år en egen biograf på Bråkmakargatan, som i år förändras för att bli mer 50-talslik. Parken har planer på att utveckla filmen och vill att barnen ska få prova att göra egen film, men satsningen kan endast utgöra en liten del i den stora helheten. Enligt vd Mikael Ahlerup skulle parken med fördel kunna hänvisa besökare som vill veta mer om Astrid Lindgrens filmer, inspelningarna och filmfakta till Astrid Lindgrens Filmhus ett par mil bort. Det faktum att ALV inom kort satsar på en helt ny Emilmiljö gör att en utställning om Emilfilmerna kommer helt rätt i tiden. Ytterligare ett besöksmål med året-runt-verksamhet och koppling till Astrid Lindgren ligger också i linje med teaterparkens strävan efter att förlänga säsongen. - 8 -

Filmrelaterade besöksmål Projektgruppen har under förstudien besökt Cineteket, Film Museum i Ystad, som byggt upp ett besöksmål med utgångspunkt från filmerna om Kurt Wallander. Museet arbetar också pedagogiskt kring hur en film blir till. Cinnemateket i Köpenhamn, som visar film sex dagar i veckan, erbjuder även FILM-X, där barn kan spela in sin egen film i olika studios. Med inspiration från dessa besöksmål framstod möjligheten att bygga upp en filmverkstad som en naturlig utveckling och en viktig del av Astrid Lindgrens Filmhus. Junibacken på Djurgården i Stockholm är ett museum för barn och fokuserar på svensk barnlitteratur i allmänhet och Astrid Lindgrens berättelser i synnerhet. Junibacken har ingen filmvisning. Besök har gjorts på Filmhuset i Stockholm och kontakten med Svenska Filmindustri AB har inletts för vidare diskussioner om rättigheter för filmer, foton etc. Dessutom har kontakter tagits med Svenska Filminstitutet, U-LAND (Ung på landsbygden), Föreningen Animationen i Eksjö, allt parallellt med en fortlöpande dialog med Eksjö kommuns kulturchef. VISION, SYFTE OCH MÅL Är det sant att Lilla Gubben gick på lugnande medel under inspelningarna av Pippi Långstrump? Att monstret Katla efter sin karriär i Bröderna Lejonhjärta spärrades in i Långholmens gamla fängelse? Var det verkligen så att griseknoen slutade sina dagar på ett västsvenskt julbord? Förstudien syfte var att ta reda på förutsättningarna för ett Barnfilmhus i Mariannelund ett besöksmål och en mötesplats där barn, unga och vuxna kan söka kunskap om Astrid Lindgrens filmer i allmänhet och Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn i synnerhet. Vision I samarbete med Astrid Lindgrens Näs ska Astrid Lindgrens Filmhus utvecklas till ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder/film från ett historiskt, nutida och framtidsperspektiv. På sikt finns förutsättningar att skapa ett nationellt kunskapscentrum inom barnfilm och i det etablerade barnfilmhuset finns en samling av vetenskapliga filmdokument, filmsamling, rekvisita, foton, böcker om barnfilm och möjligheter att se film. Filmatiseringarna av Astrid Lindgrens verk är basen, men i samverkan med ett galleri och en filmverkstad i Mariannelunds centrum tänker vi oss en utveckling mot barnfilm i allmänhet. Vi tror att barnfilmhuset har den långsiktiga ekonomiska bärkraften för en vidare utveckling av bygden med satsningar på konst och kultur på landsbygden. Vi ser möjligheterna att denna satsning inte bara skapar arbetstillfällen på Astrid Lindgrens Filmhus utan också att det har en positiv påverkan i hela regionen. Vi vill med denna satsning också stärka det gränsöverskridande arbetet, både med Vimmerby och Astrid Lindgrens Näs och med storstadens kulturinstitutioner. Syfte och mål Precis som för Astrid Lindgrens Värld och Astrid Lindgrens Näs är det grundläggande syftet för Astrid Lindgrens Filmhus att sprida kunskap om Astrid Lindgrens verk och gärning. Målet är att skapa ett spännande och attraktivt komplement till de besöksmål med anknytning till Astrid Lindgrens liv och verk som redan finns i området. Astrid Lindgrens Filmhus ska presentera kunskap om filminspelningarna, Astrids roll vid filmatiseringen av hennes verk och betydelsen av hennes verk inom svensk barnfilm. - 9 -

FÖRSLAG PÅ FORTSÄTTNING Astrid Lindgrens Filmhus ska vara ett interaktivt museum med utgångspunkt från inspelningarna av filmerna om Emil i Lönneberga. Det perfekta huset, med breda golvplankor, innanfönster och gamla kakelugnar ägs av Stationskooperativ M och ligger där järnvägen mellan Oskarshamn och Nässjö samt riksväg 40 mellan Västervik och Göteborg korsar varandra. Till projektet kopplas även Centrumhuset vid Mariannelunds Torg, där filmverkstad och galleri för tillfälliga utställningar byggs upp. Basutställning Emil i Lönneberga Den permanenta utställningen om inspelningarna av Emilfilmerna ska bygga på intervjuer med skådespelare, filmarbetare och andra inblandade, forskning i dammiga arkiv och bortglömda anteckningar från Astrids egen penna. Utställningen ska berätta hur det gick till vid uttagningen av rollkaraktärerna, hur man hittade rekvisita och inspelningsplatser, rekryterade statister samt lyfta fram bortglömda anekdoter från inspelningarna. Hela basutställningen byggs upp på ett pedagogiskt och visuellt spännande sätt men bör samtidigt motsvara de förväntningar som gästande turister från hela världen har. I det lilla huset på gården inreds Doktorns hus. Basutställningen ska kompletteras med utställningar om övriga filmatiseringar av Astrid Lindgrens verk. Bullerbyn spelades in bara någon mil från Mariannelund, kring den och övriga filmer finns spännande frågeställningar. Hur skapade man monster och rumpnissar, övertygande kulisser och bra filmmusik? Samlingar Astrid Lindgrens Filmhus samlingar ska naturligtvis omfatta samtliga Astrid Lindgrens filmer men också rekvisita, bilder, manus och kläder från filminspelningarna etc. Här ska man hitta böcker, tidskrifter och referenslitteratur på temat svensk barnfilm, med särskilt fokus på Astrid Lindgrens verk, och på sikt även ett brett arkiv med svensk och internationell barnfilm. Filmverkstad Ett barnkulturhus i Astrid Lindgrens anda är inte fulländat förrän det kan erbjuda en kreativ filmverkstad där besökarna kan spela in och redigera film och ljud (Här krävs teknisk utrustning och program som I-movie, Final Cut Express, Soundtrack och Garageband). Filmverkstaden ska främst användas av ungdomar som ska göra egen film, men även av turister och andra som har en idé eller vill lära sig grunderna i videoredigering. Grundtanken är att inspirera den unga generationen att vidareutveckla film som konstnärligt, kreativt och pedagogiskt media. Filmverkstaden ska kunna hyras av företag, skolor och föreningar i syfte att göra film, anordna seminarier, kurser och möten. Den tekniska utrustningen ska skapa förutsättningar för företagspresentationer, workshops och kursverksamhet. Utvecklingspotential Astrid Lindgrens filmer ska utgöra basen men ambitionen är också att lyfta barnfilmkulturen i Sverige och stimulera och utveckla ett intresse för svensk barn- och ungdomsfilm, sprida kunskap av barnfilmhistoriskt värde samt arrangera kreativa möten. Här får filmverkstaden en viktig roll. På sikt ska ett Kunskapscentrum byggas upp där skolungdomar, studenter och forskare ska hitta filmer, press- - 10 -

klipp, fotografier och matnyttig fakta kring den svenska och utländska barnfilmkulturen. Utvecklingsmöjligheterna inom barnfilmkultur är i princip oändliga. Här ryms allt från klassvisningar och filmverkstad för skollediga barn till filmkollo för tjejer och utbildningar inom manusskrivande. Tidplan Hösten 2010 inleds ett treårigt projekt och en heltidsanställd projektledare drar initialt upp riktlinjerna för filmhuset och finansieringen för utställningar, renoveringar och personal. Parallellt utarbetas tydliga beskrivningar för fas två som omfattar filmverkstaden och den pedagogiska verksamheten. Sommaren 2012 öppnar besöksmålet Astrid Lindgrens Filmhus med utställningen kring filminspelningarna av Emil i Lönneberga i synnerhet och Astrid Lindgrens filmer och filmintresse i allmänhet. Förhoppningen är också att det då finns ett Doktorns hus på gården. Filmhuset ska redan i det här skedet kunna förmedla guidade turer i den småländska natur som Astrid Lindgren så väl porträtterat i sina böcker. Samarbetspartners En löpande dialog med Astrid Lindgrens barn och barnbarn på Saltkråkan AB är en förutsättning för projektets genomförande. Astrid Lindgrens Näs blir en viktig samarbetspartner men även Svensk Filmindustri AB, Svenska Filminstitutet och till viss del Astrid Lindgrens Värld kommer att vara betydelsefulla i arbetet. Emilkraften, Mariannelunds utvecklings- och blir huvudman för projektet och Eksjö kommun får en tydlig roll i styrgruppen. Den tilltänkta projektledaren Anna Mellergård har mer än 20 års erfarenhet av kultursamordning. I botten är hon utbildad bibliotekarie med akademiska poäng inom Barn- och ungdoms litteratur och har dokumenterad erfarenhet som handledare för skrivarverkstäder och skrivarlägar för barn och unga. Anna var projektledare för Svenska Institutets Astrid Lindgren utställning, när den visades i Kina (2006) och är aktiv styrelseledamot i föreningen Svensk-Kambodjanska litteratursamfundet, som bland annat genomfört översättning av Pippi Långstrump till Khmer. Finansiering Till fas ett, som under en treårsperiod omfattar uppstarten, infrastrukturen, basutställningen och samlingarna söks finansiering från Eksjö kommun, landstinget, regionförbundet och Astrid Lindgrens hembygd. Till fas två, då bland annat filmverkstaden byggs upp under en överlappande treårsperiod, söks medel från länsstyrelsen, Allmänna arvsfonden, Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet och näringslivet. Ekonomiskt stöd kommer givetvis att krävas under uppbyggnadsskedet. I ett längre perspektiv bedöms Astrid Lindgrens Filmhus, med de starka turistströmmarna i området och möjligheten att under vinterhalvåret arbeta mot skolorna, inte bara ha förutsättningar att bära sig själv utan också bli basen för en bredare satsning på konsten och kulturen på landsbygden, lokalt och regionalt, med internationella kopplingar. - 11 -