2016 Rekommendationer för Sjuksköterskor & barnmorskor Baseras på SOSFS 2001:16 (uppdaterad t o m 2015:7), SOSFS 1996:21 och LVFS 2009:13 (uppdaterad t o m 2014:14) och Skånelistan 2016 Läkemedelsrådet i Region Skåne www.skane.se/skanelistan
2 Skånes gemensamma rekommendationslista för sjuk sköterskor och barnmorskor är, liksom Skånelistan 2016 (som är avsedd för läkare), baserad på de slutsatser som Läke medelsrådets skåneövergripande terapigrupper kommit fram till. Urvalskriterierna för rekommendationerna är i första hand medicinsk dokumentation och beprövad erfarenhet. Sjuksköterske-/barnmorske listan är en spegling av Skåne listan med de inskränkningar som finns i sjuksköter skors och barnmorskors förskrivningsrätt vad beträffar indikationer och preparat. Rekommendationer för vissa indikationer, där sjuksköterskor får förskriva läkemedel, saknas därmed. Substanser på Läkemedelsverkets utbyteslista vars patent löpt ut är markerade med 1). För regler kring utbyte av läkemedel vid öppen vårds apotek hänvisas till www.tlv.se. * ) Rekommendationen avser generiska produkter (substansnamn + före tagsnamn) med tillräckligt sortiment. Riskläkemedel för äldre (75+) markeras med. 75+ Varför/varför ej på listan? Svaret hittar du i Bakgrunds mate rialet till Skånelistan, likväl som behandlingsråd, varningar, dosering etc. Allt material; Skånelistan, Bakgrundsmaterial m m inklusive denna lista, finner du också på www.skane.se/skanelistan Nästa nyreviderade lista utkommer 1 januari 2017. LÄKEMEDELSRÅDET I SKÅNE
3 Innehåll l Skånelistan 2016 för sjuksköterskor och barnmorskor...3 l Hjälpmedel för insulinbehandling...10 l Egenmätning av blodglukos...10 l Egenmätning vid insulinbehandling...11 l Läkemedelsförråd kommunal hemsjukvård...14 ALLERGI l Generell behandling Allergisk rinit och konjunktivit loratadin 1) Loratadin* ) l Organspecifik behandling Allergisk konjunktivit levokabastin Livostin natriumkromoglikat 1) Lecrolyn/Lomudal Allergisk rinit mometason 1) Mometason* )
4 GYNEKOLOGI l Lokala östrogenbristsymtom östriol östradiol Ovesterin vaginalkräm och vagitorier Oestring vaginalinlägg (ej nyinsättning) l Antikonception (Obs! Endast barnmorskor) Kombinerade p-piller I första hand etinylestradiol + Prionelle levonorgestrel 1) etinylestradiol + norgestimat etinylestradiol + noretisteron Cilest I andra hand etinylestradiol + Estrelen drospirenon 1) Orthonett Novum Mellanpiller desogestrel 1) Desogestrel* ) Hormonspiral levonorgestrel Mirena P-spruta medroxiprogesteron Depo-Provera P-stav etonogestrel Nexplanon l Akutpreventivmedel ulipristalacetat ellaone
5 HUD l Utvärtes behandling av lindrig akne vulgaris Lokal behandling adapalen Differin bensoylperoxid Basiron AC adapalen + Epiduo bensoylperoxid azelainsyra Skinoren l Eksem Se Bakgrundsmaterialet. Glukokortikoider Milt verkande hydrokortison Hydrokortison CCS/ Mildison Lipid l Akuta eksem av varierande genes Medelstarkt hydrokortisonbutyrat Locoid verkande klobetason Emovat Starkt verkande betametason Betnovat mometason Ovixan Obs! Starkt verkande glukokortikoider endast kräm och salva i maximalt 30 g förpackning. l Mjällbildning och seborroisk dermatit i hårbotten ketokonazol 1) l Torr hud glycerol Miniderm karbamid Canoderm propylenglykol Propyless Ketokonazol* ) schampo l Mykos Candidainfekterade blöjutslag och intertriginös candida ekonazol Pevaryl Fotsvamp ekonazol Pevaryl terbinafin 1) Terbinafin* ) Fotsvamp eller intertriginös candida, med besvärande klåda hydrokortison + Cortimyk/Daktacort mikonazol 1) l Infestationer Flatlöss, skabb bensylbensoat + Tenutex disulfiram
6 INFEKTIONSSJUKDOMAR l Scarlatina, odlingsverifierad penicillin V (fenoximetylpenicillin) 1) Kåvepenin l Tonsillit hos patient i samma hushåll som aktuellt fall av scarlatina penicillin V (fenoximetylpenicillin) 1) Kåvepenin l Maskmedel Springmask mebendazol Vermox pyrvin Vanquin Spolmask mebendazol Vermox l Medel för behandling av verifierad ano-genital klamydiainfektion (Obs! Endast barnmorskor) doxycyklin 1) Doxycyklin* )
7 MATSMÄLTNINGSORGAN l Symtomatisk tillfällig behandling vid epigastralgier och halsbränna Mg + Al-hydroxid Novaluzid ranitidin 1) Ranitidin* ) omeprazol 1) Omeprazol* ) Obs! Ranitidin och omeprazol, endast receptfria förpackningar. l Symtomatisk behandling vid hiatusinsufficiens, sura uppstötningar och halsbränna alginsyra Gaviscon l Förstoppning Bulkmedel sterkuliagummi Inolaxol Osmotiskt aktivt laktulos 1) Laktulos* ) Motorikstimulerande makrogol + elektrolyter 1) Moxalole natriumpikosulfat 1) Cilaxoral Klysma laurylsulfoacetat Microlax natriumdokusat Klyx l Symtomatisk behandling av ospecifika diarréer loperamid 1) Loperamid* ) l Hemorrojder cinkokain + prednisolon Scheriproct N lidokain + hydrokortison Xyloproct
8 MUNHÅLAN l Hög kariesrisk i samband med muntorrhet natriumfluorid 1) Dentan/Fludent/ Fluorette äppelsyra + fluor Xerodent SMÄRTA l Tillfällig lätt till måttlig smärta Paracetamol paracetamol 1) Alvedon Ibuprofen ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ l Dysmenorré utan organisk orsak Ibuprofen ibuprofen tablett 1) Ibumetin Naproxen naproxen 1) Naproxen* ) Obs! Endast orala beredningar. TOBAKSBEROENDE l Hjälp mot abstinensbesvär vid rökavvänjning nikotinersättningsmedel
ÖGON l Bakteriell konjunktivit vuxna samt barn över 2 år I första hand vatten I andra hand fusidinsyra Fucithalmic kloramfenikol Chloromycetin salva kloramfenikol Kloramfenikol CCS droppar l Bakteriell konjunktivit barn under 2 år I första hand vatten I andra hand kloramfenikol Chloromycetin salva kloramfenikol Kloramfenikol CCS droppar l Tillstånd av torra ögon p g a naturlig tårvätske - insufficiens eller blåst, damm etc. Se Bakgrundsmaterialet Obs! Följande tillstånd motiverar inte receptförskrivning: Ålders-- betingade torra ögon eller torra ögon p g a kontaktlinsanvändning. 9 ÖRON l Extern otit hydrokortison + antimikrobiellt Terracortril med Polymyxin B örondroppar Obs! Terracortril med Polymyxin B rekommenderas endast där trumhinnan inte är hel, samt till yngre barn.
10 Hjälpmedel för insulinbehandling Insulin kan tillföras med insulinspruta, insulinpenna eller via insulinpump. Insulinpennorna finns som förfyllda och som flergångspennor. För speciella tillfällen finns även Daily Dose. Insulinpennor och insulingivning i den kommunala hemsjukvården Sjuksköterska kan enligt lag delegera injektion av insulin med penna till annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper för uppgiften. Insulin med penna innebär i detta fall en penna som är förfylld med insulin. Den förfyllda insulinpennan är patientbunden och det kan förekomma att patienten behandlas med två olika insuliner. Före insulingivning ska alltid kontroll ske mot ordinationshandling och given dos ska signeras. Det är värt att notera att handhavandet av insulinpennan utgör en del av själva insulininjektionen. En lika viktig del är att ge insulinet inom rätt område, variera inom injektionsområdet, se till att insulinet förvaras på rätt sätt samt att känna till symtom på lågt och högt blodsocker. Ordinationsunderlag för insulin: http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/medicinska-omraden/endokrina-organ/#18802 På www.medicininstruktioner.se finns utförliga instruktionsfilmer på olika hjälpmedel för läkemedel som ska injiceras. För ytterligare information angående insulinpennor och insulingivning, se Bakgrundsmaterialet till Skånelistan, kapitel Endokrinologi. Egenmätning av blodglukos SMBG (self monitoring of bloodglucose) innebär att patienten avläser blodsockervärdet med hjälp av en mätare. Diabetessjuksköterskan lämnar ut mätare och undervisar i handhavandet och ger riktlinjer kring mätintervall och målvärde för blodsockret. Tillhörande mätstickor skrivs ut som ett kostnadsfritt hjälpmedel. Region Skåne har genomfört upphandling av mätstickor inklusive blodsockermätare för öppen och sluten vård. Gällande avtalsperiod 2012-06-16 2016-03-31.
11 Se http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/avtallakemedel/ Här finns översikt över basmätare, avancerad mätare och kasettmätare. Önskar patienten mer än en blodsockermätare bör de vara av samma märke (samma teststicka). Mätningar Riktad egenmätning: Sporadisk egenmätning i speciella situationer såsom förändringar i behandling, akut svängande blodsocker eller i pedagogiskt syfte. Systematisk egenmätning: Regelbunden mätning före och efter måltiderna Dygnskurva: Mätning före och 1,5 timme efter frukost, lunch, middag och till natten. Riktlinjer Varje mätning ska ha ett syfte och bör ske på grundval av en fråga Antal mätningar/dag bör anpassas efter diabetesbehandling Resultatet ska tolkas och leda till ett lärande och eventuellt till en åtgärd Egenmätning vid insulinbehandling Vid insulinbehandlad diabetes är egenmätning av blodsocker en förutsättning för att uppnå målet för långsiktig glukoskontroll och för att själv kunna anpassa insulindoserna efter aktuellt blodsockervärde. De flesta med intensiv insulinbehandling behöver mäta minst 3 4 värden per dygn såsom morgon och kväll samt före och 1,5 timme efter något av huvudmålen. Frekventare mätningar kan behövas vid: nyupptäckt diabetes förändrad insulinregim graviditet fysisk aktivitet akut sjukdom inför bilkörning hos barn och ungdomar
12 Här krävs dygnskurva och ibland även 1 2 mätningar under natten exempelvis vid misstanke om nattliga hypoglykemier. Vid behandling med nattinsulin/mixinsulin och stabilt läge behövs betydligt mindre antal mätningar. Egenmätning vid kost-/tablettbehandlad diabetes Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin genomföra riktad egenmätning (prioritet 3). Systematisk egenmätning har i nationella riktlinjerna prioritet 8. Frekvensen av mätningar får bedömas efter varje enskild individs behov där hänsyn tas till behandling, målsättning, risk för hypo- eller hyperglykemi samt behov av mätningar i peda - gogiskt syfte. Generella råd: Vid debut och vid uppföljning av förändring i behandlingen kan dygnspro filer med mätning före och 1,5 timme efter måltid under några dagar vara ett viktigt underlag för val av behandling respektive ställningstagande till för ändring. Vid akuta tillstånd som infektion, operation, behandling med kortison och situationer av akut stress kan frekventare mätning behövas. I pedagogiskt syfte kan blodsockermätning i samband med fysisk aktivitet samt före och 1,5 timme efter måltid ge värdefull information. Patientnära information finns i broschyr: Egenmätning av blodglukos http://www.skane.se/sv/webbplatser/skanes-universitetssjukhus/organisation-a-o/endokrinologiska-kliniken/for-patienter/broschyrer/ Mätning av blodketoner Speciell mätare med tillhörande stickor för mätning av blodketoner finns. Vid insulinpumpsbehandling ska ketoner mätas på vida indikationer även om blodsockret inte är högt. Akut sjukdom vid insulinpumpsbehandling misstänk alltid ketoacidos tills motsatsen är bevisad. Alla patienter som har insulinpumps behandling ska undervisas kring ketonmätning och utrustas med mätare och
13 tillhörande mätstickor. Typ 1 -diabetes med hög risk för diabetesketoacidos, patienter med tidigare ketoacidos (alltså även vid typ 2-diabetes) och vid graviditet är andra patientgrupper som bör ha utrustning för mätning av blodketoner. Kontinuerlig subkutan glukosmätning (CGM) CGM är ett utmärkt hjälpmedel vid svårinställd diabetes, misstanke om nattliga hypoglykemier, terapiskifte och vid utvärdering av insatt behandling. Resultaten i form av trendkurvor är också ett bra pedagogiskt verktyg i mötet mellan patient och vårdteam. Vanligast är sensorer med direktavläsning men det finns även möjlighet till CGM utan direktavläsning (retrospektiv CGM). Vid CGM kan patienten se sitt aktuella glukosvärde och också varnas för högt eller lågt värde. Möjlighet finns även att via trendpilar avläsa om blodsockret är på väg upp, på väg ner eller ligger stabilt. Regionala riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes: http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/ Flash glukosmätning (FGM) I dag finns även en annan sensordriven glukosmätare (FGM) som liknar kontinuerlig glukosmätning (CGM). Vävnadsglukos mäts men inte kontinuerligt utan patienten scannar själv aktivt av sitt glukosvärde via en sensor på överarmen. Regionala riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes: http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/
14 Läkemedelsförråd kommunal hemsjukvård Läkemedelshanteringen i kommunala hemsjukvården är att betrakta som öppen vård (SOSFS 2000:1), d v s läkemedlen ska till den enskilde patienten förskrivas på vanligt recept eller s k dosrecept. I tillägg till Hälso- och sjukvårdslagen framgår att: Landstinget får erbjuda den som får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) läkemedel utan kostnad (Lag (2002:163)). Detta gäller även för patienter i så kallat särskilt boende. I samtliga Skånes kommuner finns ett eller flera läkemedelsförråd. Dessa innehåller de viktigaste och vanligaste läkemedlen som patienten kan behöva i akuta situationer. Uttag ur förråden begränsar behovet av akutbesök under jourtid samt minskar antalet akuta ordinationsändringar i dosdispenserade läkemedel. Detta innebär fördelar för patienten och sparar både pengar och miljö. Av bland annat säkerhetsskäl är innehållet i de kommunala läkemedelsför råden harmoniserat över hela Skåne. Beställningarna görs tills vidare i Apoteket AB:s beställningssystem av de sjuksköterskor som ansvarar för de respektive förråden. Beställningar från listan (se nedan) bekostas av Region Skåne. Om man önskar utöka förråden med andra produkter kommer kostnaden för dessa att belasta beställande förskrivares arbetsplats. Övergripande ansvarig för beslut om nya läkemedelsförråd respektive rutiner för hantering och beställning är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). Beslut om nya förråd tas i samråd av nedanstående kontaktpersoner, som vid behov stämmer av med Läkemedelsrådet i Region Skåne. l Läkemedel från läkemedelsförråden ska användas till patienter med stadigvarande insatser från hemsjukvården och när sjuksköterska övertagit läkemedelshanteringen. Uttag kan ske enligt generella direktiv och/eller skriftlig ordination av läkare. Läkemedel lämnas ut till patienten i avvaktan på receptexpediering på apotek eller insättning av dosdispenserade läkemedel.
15 l När det gäller läkemedel som ska sättas in på dosdispenserade doser lämnas dessa ut tills nästa ordinarie dospåsar levereras. l Antibiotika lämnas ut i hel kur vid akuta infektioner då läkaren bedömt att behandling måste påbörjas samma dygn. Recept ska då inte utfärdas. Registrering av ordinationen ska ske i Pascal genom att LF skrivs in i kommentarsfältet Till Apoteket. l Innehållet i beställningslistan revideras årligen av Läkemedelsrådet i Region Skåne. l Läkemedelsbeställningarna till förråden följs upp speciellt av Läkemedels rådet i Region Skåne. Aktuell Läkemedelsförrådslista finns på http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelsforrad/ Kontaktpersoner: Marie Bergholtz, Trelleborgs Kommun Carina Byrlen Roos, Burlövs kommun Åsa Lundblad, Ystads kommun Gunilla Marcusson, Östra Göinge kommun (ledamot i Läkemedelsrådet, Region Skåne) Susanne Nilsson, Svalöv Eva-Marie Wendel, Malmö kommun
Utgiven 2016-01-01 av Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00. E-post: lakemedelsradet@skane.se Nästa nyreviderade lista utkommer 2017-01-01. Fler ex av Sjuksköterske-/barnmorskelistan kan beställas via http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/bestallning/ Grafisk form: Originalaren