Beslut för grundsärskola

Dnr 43-2015:4711 Göteborgs kommun askimfrolundahogsbo@afh.goteborg.se Rättelse * av beslut enl. 26 förvaltningslagen (FL 1986:223) den 8 februari 2016 /Frida Eek Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Hovåsskolan F-9 Sär LÄSÖ i Göteborgs kommun

2(18) Dnr 43-2015:4711 Tillsyn i Hovåsskolan F-9 Sär LÄSÖ har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun under hösten 2015. Hovåsskolan F-9 Sär LÄSÖ besöktes av den 1-2 december 2015. Måluppfyllelse och resultat Det finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten i skolformen grundsärskola. Skolan har ingen egen dokumenterad sammanställning av elevernas kunskapsresultat. Skolan har inte heller redovisat några resultat kring arbetet med trygghet och studiero.

f rf[clire enl. 2k4 n(abinirimen (ri- 19% 223) 491(41 6. St9 rnini och 1, 1( ny sim'l<felrykth nav tc_ Beslut 2016-04- 271 _ 3(18) Översikt över konstaterade brister i verksamheten 7r~r3 7016 s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist konstaterad 2. Extra anpassningar och särskilt stöd - 3. Bedömning och betygssättning m.e... -..,. /4,,,,,..,..i..,i4t. Ingen brist konstaterad 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet -... 2016-04-27 2016-04-27 2016-04-27 Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att skolan inom flera områden har brister som måste åtgärdas för att alla elever ska få en god utbildning i en trygg miljö. I tillsynen framkommer att ett visst utvecklingsarbete pågår på skolan. Elevernas kunskapsresultat och resultaten av arbetet med trygghet och studiero behöver dock sammanställas och dokumenteras. Då resultaten inte sammanställs och analyseras finns risk att varken skolans personal eller den huvudman som är ytterst ansvarig inte känner till vilka områden som behöver prioriteras i utvecklingsarbetet. Att sammanställa resultaten av arbetet med trygghet och studiero är också en viktig del i det målinriktade arbetet för att motverka kränkande behandling. Representanter för skolan beskriver själva att arbetet med att förebygga och förhindra kränkningar inte har genomförts enligt den planering de har och att detta arbete inte heller har fungerat under några år. vill poängtera vikten av att man på skolan aktivt arbetar årligen med dessa frågor. s tillsyn visar även att elever inte får de extra anpassningar de behöver i undervisningen. Åtgärdsprogram som tidigare har upprättats på skolan har avslutats och eleverna ska nu istället ges det stöd de behöver inom ramen för undervisningen. Alla elever får dock ännu inte det stöd de behöver i

4(18) undervisningen. Ansvariga på skolan behöver säkerställa att de känner till vilket behov av stöd eleverna har och också ge dem detta stöd på ett lämpligt sätt. På skolan finns det också brister i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete eftersom elevhälsans arbete domineras av enskilda elevärenden. I elevhälsans kontinuerliga arbete på skolan deltar inte någon psykolog och därmed finns inte heller förutsättningar att ha denna kompetens med i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ett sådant arbete med elevhälsans samtliga kompetenser är en viktig förutsättning för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I tillsynen har det framkommit att skolan saknar skolbibliotek, som också är en viktig del i skolans uppdrag att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. Tillgången till skolbibliotek bedöms emellertid i s tillsyn på huvudmannanivå.

eslut 5(18) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 27 april 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer ska anpassas så att de elever som riskerar att inte nå läroplanens mål och kunskapskrav får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan ytterligare kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att anpassa utbildningen, genom till exempel färdighetsträning, specialpedagogiska insatser, särskilda hjälpmedel eller utrustning, digital teknik med anpassade programvaror, eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma inom ramen för undervisningen, genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 5a skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.

6(18) Dnr 43-2015:4711 Rektorn ska se till att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. s utredning I samtliga intervjuer med skolans representanter framkommer att de på skolan grupperat om eleverna efter behov och kunskapsmässig nivå, inför innevarande läsår. De fasta grupperingar som fanns togs bort och istället delades eleverna upp i en grupp med äldre elever, en med yngre elever och en med elever i inriktningen träningsskolan. Detta gjordes för att möta eleverna i inriktning träningskolan på ett bättre sätt och för att inom den större gruppen kunna dela upp de äldre eleverna utifrån deras olika förutsättningar i olika ämnen, beskriver rektorn i den skriftliga redogörelse för verksamheten som har begärt in inför tillsynen. När denna förändring genomfördes avslutades de åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd hade. Tanken med det nya sättet att gruppera eleverna är att eleverna istället ska få det stöd som de behöver inom ramen för undervisningen, som extra anpassningar, uppger representanter för elevhälsan i intervju. Därför har ingen elev på skolan har vid tiden för tillsynen åtgärdsprogram. På s fråga om eleverna får de extra anpassningar som skolan har bestämt utifrån den nya modellen svarar elevhälsans representanter att det är på gång men att det inte är genomfört för mer än någon elev ännu. De säger vidare att det finns elever som riskerar att inte nå kunskapskraven på grund av att extra anpassningar inte har kommit igång. Elevhälsans representanter uppger att de nu har ny personal som inte kan metoderna som ska användas och att det då blir ett dilemma. Enligt representanterna för elevhälsan vet de på skolan vilket material de ska använda i undervisningen och personalen har också gått en kurs. Arbetet med detta har dock inte hunnit komma igång ännu. Lärarna säger i intervju att eleverna behöver mer stöd än de får just nu, och att personalsituationen omöjliggör stabilitet. De beskriver att flera elever har stora problem med avkodning i läsning och att de har arbetat mycket med dessa

eslut 7(18) elever men att flera av eleverna fortfarande behöver stöd. Lärarna säger att de ska använda exempelvis TIL (Tidig intensiv lästräning) och Bravkod som olika stödmaterial i svenskan men att detta arbete inte är igång ännu utan bara i planeringsstadiet. Rektorn säger att han inte känner till eller har fått signaler om att det finns elever på skolan som är i behov av mer stöd än det de får. Det som brister är, enligt rektorn, att det finns lärare vid skolan som inte har arbetat med målgruppen tidigare och därför inte är säkra på vad eleverna behöver. s bedömning Utredningen visar att alla elever på skolan inte skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om de har behov av detta. Enligt representanter för elevhälsa och lärare har arbetet med de extra anpassningar som planerats inte kommit igång. Det framgår också av intervju med elevhälsan och rektorn att det finns lärare som skulle behöva ytterligare kompetens för att ge eleverna de extra anpassningar som eleverna behöver. De åtgärdsprogram som tidigare fanns för elever har avslutats utan att ansvariga på skolan säkerställt att de elever som varit i behov av särskilt stöd istället får de extra anpassningar de behöver inom ramen för den ordinarie undervisningen. vill i sammanhanget påpeka att beslut om åtgärdsprogram är ett beslut som kan överklagas medan arbetet med extra anpassningar inte kräver ett beslut och därmed inte kan överklagas. Det är därför av särskild vikt att skolan själva ser över att elevernas behov av stöd identifieras och att skolan följer upp att eleverna får det stöd de behöver för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas skolmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska exempelvis se till att eleverna inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga utrymmen på skolan som exempelvis skolgård, skolbibliotek, grupprum.

eslut 8(18) Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Rektorn ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Huvudmannen ska, enligt skollagen, se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen och personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldigt att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förkommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

9(18) s utredning Rektorn beskriver i den skriftliga redogörelsen för verksamheten, som har begärt in inför tillsynen, att de på skolan under hösten 2015 kommer att ha en utökad process med arbetet med likabehandlingsplanen eftersom detta arbete inte har genomförts tillfredsställande under ett par år. I denna redogörelse beskriver rektorn också upplägget av detta arbete som ska påbörjas i början av höstterminen 2015 och bifogar en "Årlig likabehandlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering 2013". I intervju med rektorn, representanter för elevhälsan och lärarna framkommer att de inte kommit så långt med arbetet med likabehandlingsplanen och att processen, såsom den presenterats i det inskickade materialet, är försenad. I intervju säger rektorn vidare att skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling är i sin linda. Enligt rektorn är arbetet försenat då lärare bytts ut men planen påbörjad och ska finnas färdig i januari år 2016. Rektorn säger att de just nu processar resultatet av året som gått, analys av arbetet och förslag på mål och åtgärder inför kommande plan. Även representanter för elevhälsan uppger att det är meningen att de ska ha och följa en plan mot kränkande behandling, men att planen ännu inte finns på grund av att arbetet är i uppbyggnadsskedet. Enligt rektorn är det enda organiserade förebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling just nu att lärarna har så kallade "rekosamtal." med eleverna, vilket också lärarna bekräftar att de har. Under dessa samtal pratar läraren med sina elever om hur det är i skolan och hur eleverna vill ha det. Rektorn säger att trygghetsvandringar med eleverna ingår i klassdokumentationsurtderlagen och att dessa ska genomföras. Rektorn och lärare uppger i respektive intervju att de följer upp de fall av kränkande behandling som sker och vidtar åtgärder utifrån anmälningarna. Representanter för elevhälsan uppger att de nu utifrån en aktuell situation med en kränkning har skapat vissa rutiner för att förebygga kränkningar, exempelvis att en i personalen går i väg med vissa elever i situationer då kränkningar skulle kunna ske. s bedömning Utredningen visar att det vid tillsynen inte bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Det finns ingen dokumenterad plan, med en redogörelse för de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, som de arbetar efter på skolan. Såväl rektorn som lärare och elevhälsa uppger att arbetet med denna plan är försenat och därför inte har genomförts enligt planeringen. Enligt rektorn har det arbetet inte fungerat på flera år. Av utredningen framgår att vissa insatser, som

z eslut 10 (18) Dnr 43-2015:4711 representanter för skolan definierar som förebyggande, såsom "rekosamtar, görs. bedömer att de insatser som görs vid tiden för tillsynen inte är tillräckliga för att uppfylla kravet på ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Förutsättningar för!ärende och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värd egrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Rektorn ska se till att elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

11(18) Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering För eleverna i grundsärskolan ska det, enligt skollagen, finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 277) står bland annat att elevhälsans fokus inte ska vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv. s utredning Under intervju med representanter för elevhälsan beskriver de att de på sina möten varannan vecka tar upp frågor kring enskilda elever. På s fråga om vilket uppdrag de som elevhälsa har fått från rektorn svarar de att deras primära uppgift är att utröna varför en elev har svårigheter i sin skolsituation och hur de ska gå vidare för att stötta både eleven och föräldrarna. Elevhälsans representanter säger att de som elevhälsoteam inte gör några gemensamma insatser med eleverna men att kuratorn ibland träffar eleverna som grupp för att bland annat förebygga konflikter. De beskriver vid intervjun att verksamheten på skolan inte fungerat, att de inte har kunnat arbeta förebyggande utan att det varit som att "släcka bränder". Elevhälsans representanter tillägger att det nu finns förutsättningar för att kunna börja tänka på hur de ska jobba förebyggande och främjande. Representanterna berättar vidare att psykologen inte regelbundet deltar på elevhälsans möten men att de har tillgång till psykolog i stadsdelen, när det behöver göras psykologiska utredningar för enskilda elever. Lärarna säger i intervju att elevhälsan till exempel är med på föräldramöten men att de främst arbetar med enskilda elevärenden. s bedömning Av utredningen framgår att elevhälsan på skolan inte främst används förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Enligt både elevhälsans personal och de lärare som intervjuats är elevhälsans arbete främst fokuserat på enskilda elevärenden. Elevhälsans personal ger vidare uttryck för att verksamheten inte fungerat och att de har fått ägna sig att lösa akuta situationer som uppstår på skolan. Endast enstaka enskilda insatser görs som kan beskrivas som förebyggande och

12(18) hälsofrämjande. Utredningen visar vidare att psykologen inte deltar i elevhälsans kontinuerliga arbete. Därmed har elevhälsan inte förutsättningar att kunna arbeta som en samlad resurs, där samtliga kompetenser utifrån sina respektive professioner tar ställning till vilka insatser som behövs i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Rektorn ska tillsammans med personalen följa upp skolenhetens kunskapsresultat och resultatet av arbetet med trygghet och studiero. - Rektorn ska se till att uppföljningen dokumenteras.

eslut 13(18) Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Rektorn ska, enligt skollagen, ansvara för att det vid skolenheten genomförs ett kvalitetsarbete som innefattar att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbete ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av läroplanen framgår att rektorn, som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. s utredning har inför tillsynen begärt in skolenhetens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete och fått in ett dokument med en beskrivning av en preliminär arbetsgång för kvalitetsarbetet år 2015. 1 denna arbetsgång framgår att läsårsutvärderingar ska göras i maj 2015 utifrån mål som satts i augusti 2014 och att en trygghetsenkät ska genomföras under hösten 2015. Vidare framgår att sammanställning av måluppfyllelsen på individnivå, som specialpedagogen ansvarar för, ska lämnas till rektorn inför avstämning i stadsdelen vid månadsskiftet maj/juni 2015. Inför tillsynen har fått in en sådan sammanställning av en enskild elevs kunskapsresultat. I den inskickade dokumentationen finns inga sammanställningar av varken elevernas kunskapsresultat eller resultat av arbetet med trygghet och studiero på skolenheten. Rektorn säger i intervju att det inte finns mer dokumentation kring kvalitetsarbetet än det som har skickats in till enligt redogörelsen ovan. Rektorn beskriver att de har sammanställt elevernas kunskapsresultat på individnivå men att sammanställningar av dessa inte har gjorts på skolenhetsnivå. De har inte heller sammanställt resultaten av den trivselenkät som har gjorts. Enligt rektorn är planen för kvalitetsarbetet att arbeta utifrån samma modell kring elevernas kunskapsresultat på denna skolenhet som på Hovåsskolan 7-9, där rektorn också är ansvarig. Rektorn säger att verksamheten i grundsärskolan dock ännu inte varit redo för detta. På s fråga om hur rektorn följer upp lärarnas arbete och hur det går för eleverna svarar lärarna i intervjun att rektorn inte hunnit med detta.

14 (18) Lärarna säger i intervju att rektorn identifierar utvecklingsbehoven i verksamheten bland annat genom att prata med personalen. I en komplettering som rektorn skickar till finns dokumentet "Analys och åtgärder med utgångspunkt i elevernas måluppfyllelse Läsö särskola 2015-06-26", som tagits fram inför stadsdelsförvaltningens resultatuppföljning i juni 2015. Dokumentet innehåller ett avsnitt med rubriken "Resultatanalys" där några bedömningar görs. Bland annat står att de bedömer att det har varit en positiv utveckling på skolan de senaste två åren, utan att detta närmare förklaras. Det står också att de inte kan jämföra hur resultaten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar då antalet flickor är så lågt att de inte kan uttala sig generellt om detta. Av dokumentet framgår inte vilka resultat som ligger till grund för dessa bedömningar och inga resultat har heller redovisats i detta dokument. s bedömning s utredning visar att varken elevernas kunskapsresultat i de årskurser och ämnen där det finns kunskapskrav eller resultat av arbetet med trygghet och studiero sammanställs och dokumenteras på skolenhetsnivå. Den dokumentation har tagit del av innehåller endast uppföljningar av enskilda elevers kunskapsresultat. Vid intervjuer bekräftar rektorn att ingen annan dokumentation finns och att inga sammanställningar av elevernas kunskapsresultat eller resultat av arbetet med trygghet och studiero har gjorts och dokumenterats på skolenhetsnivå. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande:

15 (18) Undervisning och!ärende Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen genomförs på ett sådant sätt att varje elev utifrån sina behov och förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt mot läroplanens mål, och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. I detta ingår att läraren ger ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas tillit till den egna förmågan och vilja att lära. Läraren utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, och låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskapsutveckling utifrån de nationella kunskapskraven. Vidare ger läraren eleven och dess vårdnadshavare information om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, samt vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Eleven ska enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. I grundsärskolans ämnen sätts betyg som grundar sig på grundsärskolans kunskapskrav, om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Om en elev har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner, tillämpas grundskolans kunskapskrav. Om en elev läser ämnesområden sätts inga betyg, och bedömningen ska dessutom göras med hänsyn till varje elevs individuella förutsättningar. Efter avslutad utbildning får elever ett intyg om sin utbildning, som kan kompletteras med ett allmänt studieomdöme där elevens möjlighet att bedriva studier beskrivs. Lärarens bedömning ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper.

16 (18) På s vägnar Frida Eek Beslutsfattare man Föredra ande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Hovåsskolan F-9 Sär LÄSÖ

Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga Dnr 43-2015:4711 granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.

Bilaga 2: Fakta om Hovåsskolan F-9 Säs' LÄSÖ Haga Dnr 43-2015:4711 Hovåsskolan F-9 Sär Läsö ligger i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun. Skolan ligger i anslutning till Hovåsskolan F-6 och Hovåsskolan 7-9. På Hovåsskolan F-9 Sär Läsö går 17 elever. Ytterligare några elever är mottagna i grundsärskolan men får helt eller delvis sin utbildning på de närliggande grundskoleenheterna. Eleverna på skolan är indelade i tre grupper, en grupp med 12 elever i årskurserna 4-9, en grupp med tre elever i årskurserna 2 och 3 samt en grupp med tre elever i inriktningen träningsskolan. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Skolan har även, som stöd till skolledningen, en specialpedagog anställd på 20 procent.