För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

Sambolagen Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas jurister eller behörig firmatecknare för Villaägarna är strängt förbjudet. Informationsmaterialet är endast avsett att fungera som generell vägledning. För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

2 (13) Innehåll Vad innebär begreppet sambor?... 3 Samboendes rättsliga ställning... 3 Bodelning enligt sambolagen... 4 När anses ett samboförhållande ha upphört... 4 Värdetidpunkten... 4 Avtal mellan sambor... 5 Gemensam bostad... 5 Avtal om att sambolagen inte ska gälla... 5 Avtal om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen... 6 Hur ska bodelningen gå till?... 6 Tidsfrister för bodelning... 7 Förordnande av bodelningsförrättare... 7 Redovisningplikt... 8 Jämkning vid bodelning... 8 Upplösning av samboförhållande genom ena sambons död... 8 Övriga egendomsförhållanden mellan sambor... 9 Exempel på handlingar... 9 Anmälan att bostad är gemensam... 9 Avtal om att sambolagens regler inte ska tillämpas... 10 Avtal om fördelning av egendom vid en eventuell separation i framtiden... 10 Bodelningsavtal... 11

3 (13) Vad innebär begreppet sambor? Sambor innebär enligt sambolagen att två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Kravet på att förhållandet ska vara ett parförhållande medför att det måste röra sig om ett monogamt förhållande. Man kan alltså enligt sambolagens mening inte sammanleva med fler än en person samtidigt. Från den 1 juli 2003 omfattar sambolagen alla typer av parförhållanden, dvs. både heterosexuella och homosexuella förhållanden. Frågan huruvida ett samboförhållande föreligger avgörs utifrån en helhetsbedömning. Som allmän utgångspunkt vid bedömningen har i motiven till lagstiftningen angetts att parterna stadigvarande bor eller har avsett att bo tillsammans. Parterna ska sammanbo i ett parförhållande vari som regel ingår sexuellt samliv. Parterna ska ha gemensamt hushåll och bostad samt gemensam ekonomi eller åtminstone ett ekonomiskt samarbete. Om parterna har barn anses man kunna utgå från att ett samboförhållande föreligger. En gemensam folkbokföringsadress ger presumtion för ett samboförhållande. Om parterna sammanbor, men en av dem är folkbokförd på en annan adress och samborna inte har barn, får man göra en helhetsbedömning där alla faktorer vägs in. Samboendes rättsliga ställning Den största skillnaden mellan ogifta och gifta par är att de äktenskapsrättsliga reglerna inte gäller för sambor. En ogift part har en svagare civilrättslig ställning i jämförelse med en gift part. Genom att två sambor väljer att inte gifta sig med varandra eller ingå partnerskap väljer de också att stå utanför det äktenskapsrättsliga systemet. Det innebär framförallt att det inte finns någon giftorättsgemenskap mellan parterna, det föreligger ingen underhållsskyldighet mellan parterna och parterna ärver inte varandra. Eftersom sambor inte har dessa grundläggande skydd är det viktigt att parterna reglerar vad de vill ska gälla mellan sig. Nedan följer en redovisning av bl.a. samboavtal, testamente samt hur egendom fördelas vid ett upplöst samboförhållande och vid dödsfall. Sambolagen (2003:376) är mycket begränsad och avser just bara bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk (nedan även kallat samboegendom). Något annat regleras inte. Det är viktigt att parterna tänker igenom vad de vill ska hända vid olika händelser, detta är särskilt viktigt om det finns gemensamma barn eller barn från tidigare förhållanden.

4 (13) Bodelning enligt sambolagen De äktenskapsrättsliga reglerna gäller som sagt inte för samboförhållanden. Istället gäller sambolagens regler. Sambolagen har till syfte att skydda den ekonomiskt svagare parten i ett samboförhållande för den händelse att samboförhållandet upplöses. Reglerna ger en sambo rätt att begära bodelning om samboförhållandet upplöses. När anses ett samboförhållande ha upphört I den ursprungliga sambolagen definierades inte när ett samboförhållande skulle anses ha upphört, trots att det knyts en rad rättsverkningar till denna tidpunkt. Från och med den 1 juli 2003 har man i lagstiftningen en klar definition på när ett samboförhållande ska anses ha upphört. Huvudregeln är att ett samboförhållande upphör när samborna eller någon av samborna ingår äktenskap, flyttar isär eller när någon av samborna avlider. Om samborna inte flyttar isär, men samboförhållandet ändå har upphört krävs att detta manifesteras på ett för utomstående tillräckligt synbart sätt. Det är fallet när en sambo ansöker om bodelningsförrättare eller om rätt att bo kvar i bostaden alternativt om rätt att övertaga bostaden. Mer om bodelningsförrättare och övertaganderätten kommer nedan. Värdetidpunkten Vid bodelning enligt sambolagen är värdetidpunkten, dvs. den tidpunkt som är avgörande för vad som ska ingå i bodelningen, den dag när samboförhållandet upphör och vid dödsfall den dag då dödsfallet inträffar. Vid bodelning enligt sambolagen ingår, om inte annat avtalats mellan samborna, endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Enligt lagen kan sambornas gemensamma bostad bestå av en bostadsrätt, hyreslägenhet eller ett småhus. Gemensamt bohag är främst möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Egendom som någon av samborna införskaffat före samboförhållandet uppkom ingår inte i bodelningen även om egendomen till sin karaktär är att betrakta som gemensam bostad eller bohag. Detta gäller även om egendomen rent faktiskt använts för gemensamt bruk. Om någon av samborna säljer en bostad som införskaffats före samboförhållandet uppkom och köper en ny gemensam bostad för pengarna, så ingår däremot den bostaden i en eventuell bodelning.

5 (13) Egendom som någon av samborna införskaffat under samboförhållandet ingår inte heller i bodelningen om egendomen införskaffats uteslutande för eget bruk. Detsamma gäller om egendomen införskaffats för gemensamt bruk men till sin karaktär inte kan anses som bostad eller bohag. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas bil, båt, fritidshus och möbler till fritidshus. En sambo får inte utan den andra sambons samtycke avhända sig, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta en bostad som kan ingå i en bodelning mellan samborna. Detsamma gäller om en sambo vill låta inteckna fast egendom eller tomträtt där det finns en bostad som kan ingå i bodelningen. En sambo får inte heller avhända sig eller pantsätta bohag som utgör samboegendom utan den andre sambons samtycke. Samtycke till avhändelse eller inteckning i fast egendom eller tomträtt ska lämnas skriftligen. Samtycke behövs dock inte om den andra sambon inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid. Om den andra sambon vägrar samtycke kan domstol tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa åtgärden. Någon möjlighet till bodelning under ett pågående samboförhållande finns inte. Avtal mellan sambor Gemensam bostad Samborna kan i en gemensamt undertecknad handling till inskrivningsmyndigheten anmäla att en fastighet som är lagfaren för en av dem utgör deras gemensamma bostad. En sådan anmälan medför att en tredje person som köper fastigheten inte kan få lagfart för förvärvet om inte den andra sambon, som inte äger fastigheten, samtycker till försäljningen. Avtal om att sambolagen inte ska gälla Enligt sambolagen kan samborna avtala om att sambolagens regler om bodelning inte ska tillämpas på deras samboförhållande. I sådant fall ska ingen bodelning äga rum, utan var och en av samborna behåller vad denne införskaffat. Det är här värt att notera att det kan finnas egendom vilken införskaffats för gemensamma medel och vilken samborna i så fall äger med samäganderätt. Under sådana omständigheter gäller lagen om samäganderätt beträffande den egendomen. Enligt den lagen ska samägd egendom förvaltas gemensamt. Kan ägarna inte komma överens om förvaltningen kan endera av ägarna hos tingsrätt begära att god man förordnas att handha förvaltningen av egendomen eller, om annat inte avtalats mellan delägarna, sälja den. När sambor köper egendom (oavsett om det är samboegendom eller ej) ihop utan en inbördes reglering av ägandet, finns en presumtion för hälftenägande. Den är starkare om det rör sig om samboegendom, t.ex. ett soffbord till vardagsrummet, än om det rör sig om annan egendom än samboegendom, t.ex. en segelbåt. När det gäller gemensamt förvärvad egendom

6 (13) som inte är samboegendom, är utgångspunkten enligt 1 samäganderättslagen att parterna äger hälften var. En annan fördelning kan dock aktualiseras utifrån den samägda egendomens art, användningsändamål och värde, liksom till parternas ekonomiska bidrag, andra insatser, ansvar för lån som tagits för att betala egendomen liksom parternas ekonomiska sammanflätning i övrigt. Ett intressant avgörande på området är Högsta Domstolens dom den 13 juni 2012 i mål T3108-10. Se mer om samäganderätt i vår informationsskrift Samäganderättslagen. Avtal om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen Sambor kan även avtala om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Den rätt till delning som samborna avtalat bort kan återföras genom ett nytt avtal. Som ovan påpekats kan sambor inte bodela under pågående samboförhållande, men sambor kan inför ett omedelbart förestående upphörande av samboförhållandet avtala om den kommande bodelningen eller annat som har samband med denna. Ett sådant avtal kallas för föravtal. Om ett villkor i ett sådant föravtal är oskäligt kan det komma att jämkas eller till och med helt lämnas utan avseende vid bodelningen. Ett föravtal kan vara praktiskt tillämpbart bland annat när samboförhållandet upphör men parterna inte flyttar isär. Hur ska bodelningen gå till? Vid bodelning enligt sambolagen ska först göras en andelsberäkning. I beräkningen ingår på tillgångssidan gemensam bostad och bohag (och eventuellt även annan egendom om samborna har avtalat om det). Från tillgångarna ska skulderna dras av. Vid andelsberäkningen får som huvudregel endast skulder som belöper på samboegendomen beaktas. Andra skulder som en sambo har får beaktas vid bodelningen endast i den mån täckning inte kan erhållas ur annan egendom som sambon har. Vad som återstår av bostad och bohag sedan skulderna täckts ska sammanläggas och därefter delas lika enligt huvudregeln. Om en hälftendelning skulle vara oskälig med hänsyn till samboförhållandets längd eller sambornas ekonomiska förhållanden, kan dock en jämkning av andelarna ske. Efter andelsberäkningen följer en lottläggning, varigenom den egendom som ska delas fördelas på respektive sambos lott. Den som har bäst behov av samboegendomen kan därvid tilldelas egendomen. En sambo kan under vissa omständigheter överta den gemensamma bostaden även om den inte ska ingå i bodelningen. Detta gäller dock endast om bostaden innehas med hyreseller bostadsrätt. Är det fråga om en bostadsrätt måste den övertagande sambon lösa ut den andra.

7 (13) Tidsfrister för bodelning Från den 1 juli 2003 finns klara regler om tidsfrister för sambor. Lagstiftaren motiverar reglerna med att de ska öka förutsebarheten för samborna. Bodelning under sambornas livstid ska begäras senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Är båda samborna i livet, förlorar en sambo rätten att överta en bostad som den andra sambon innehar med hyresrätt eller bostadsrätt och som inte utgör samboegendom, om inte anspråk på övertagandet framställs inom tre månader efter det att sambon flyttat ut och senast inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde. För en efterlevande sambo som bor kvar i den gemensamma bostaden gäller inte fristen. Förordnande av bodelningsförrättare Om samborna inte kan enas om bodelningen kan, på begäran av någon av dem, tingsrätten på den ort där samborna är folkbokförda utse en bodelningsförrättare. Om folkbokföringsort saknas ska ärendet tas upp vid Stockholms tingsrätt. Vanligtvis förordnar tingsrätten en advokat med god erfarenhet inom rättsområdet som bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren har rätt till skäligt arvode och ersättning för utgifter. Som huvudregel gäller att kostnaderna ska betalas av samborna med hälften vardera. Mot bodelningsförrättaren ansvarar samborna solidariskt för kostnaden. I bodelningen kan bodelningsförrättaren bestämma en annan fördelning av kostnaderna, om den ena sambon genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader eller om sambornas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det. Bodelningsförrättaren är både behörig och skyldig att ta ställning till alla tvistiga frågor som uppkommer mellan samborna med anledning av bodelningen och som är av betydelse för den. Bodelningsförrättarens beslut om bodelning ska mynna ut i en skriftlig bodelningshandling. Om någon av samborna är missnöjd med den bodelning som bodelningsförrättaren har upprättat, kan sambon, inom fyra veckor efter delgivningen av bodelningshandlingen, väcka klandertalan, vid den domstol som förordnat bodelningsförrättaren, mot den andre sambon. Klandras inte bodelningen, har sambon förlorat sin talan.

8 (13) Redovisningplikt För att stärka skyddet mot illojala förfaranden och säkerställa att samboegendomen förvaltas på bästa sätt har införts en bestämmelse om redovisningsplikt. Varje sambo är därför skyldig att till dess bodelning görs eller frågan om bodelning förfaller redovisa för sin samboegendom. Redovisningsplikten omfattar inte bara sambons egendom utan också sådan bostad som kan bli föremål för övertagande och sådan samboegendom som sambon haft hand om men som tillhör den andra sambon. Jämkning vid bodelning Om en likadelning är oskälig kan en bodelning jämkas så att den sambo som äger mer av den gemensamma bostaden och bohaget får behålla en större del än den andra. Jämkningsregeln kan dock inte leda till att en sambo får mer av den andra sambons egendom än annars. Upplösning av samboförhållande genom ena sambons död Som framgått ovan har en sambo rätt att begära bodelning då samboförhållandet upplöses. Vid dödsfall är det endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning, således inte den avlidne sambons arvingar. Om den efterlevande sambon vill begära bodelning måste denne göra det senast när bouppteckningen upprättas. Om bodelning begärs är den efterlevande sambon dödsbodelägare. Om den efterlevande sambon har större andel i den egendom som omfattas av bodelningen bör denne inte begära bodelning. Om bodelning sker kan den efterlevande sambon tilldelas bostaden om denne bäst behöver den. Även om bodelning inte begärs, kan den efterlevande sambon ta över bostaden, dock endast mot lösen. Kan den efterlevande sambon och den avlidne sambons arvingar inte enas i bodelningsfrågan, kan någon av dem begära att en bodelningsförrättare förordnas. En sådan begäran ska ske vid den tingsrätt där den avlidne skulle ha svarat i tvistemål, d v s den tingsrätt under vilken den avlidnes folkbokföringsort hör. Sambor har inte arvsrätt efter varandra. Vill sambor gardera varandra ekonomiskt i händelse av dödsfall måste de därför upprätta ett testamente. I arvskattefrågor jämställs sambor med make (observera att för dödsfall som inträffat efter den 16 december 2004 sker ingen arvsbeskattning). I livförsäkring kan sambo sättas in som förmånstagare.

9 (13) Vid dödsfall gäller till skydd för den efterlevande sambon att denne alltid har rätt att få ut motsvarande två prisbasbelopp av nettot av den egendom som omfattas av bodelning. Prisbasbeloppet är 44 000 kronor (år 2012) och 44 500 kr (år 2013). Övriga egendomsförhållanden mellan sambor Om samborna vill ha en ekonomisk gemenskap som omfattar annat än gemensam bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk måste de i förväg göra ett särskilt avtal därom. Det råder delade meningar om i vilken utsträckning sambor genom avtal kan åstadkomma att samma eller liknande regler som gäller mellan makar ska gälla för deras förhållande. Sambor kan därför inte vara helt säkra på att det de avtalar om verkligen kommer att gälla. Så länge avtalsfrihet råder torde dock ett avtal de sluter bli gällande i vart fall dem emellan. Exempel på handlingar I det följande ges exempel på handlingar. I de första exemplen är handlingarna inte bevittnade. Avtalen är giltiga även utan bevittning, men med tanke på bevisningen kan det vara bra att namnteckningarna bevittnas och att avtalen upprättas i två exemplar, ett för vardera parten. Anmälan att bostad är gemensam Till inskrivningsmyndigheten vid Stockholms tingsrätt. Vi, B Cson och D Ason, anmäler härmed att villafastigheten Stammen 1:1 i Stockholms kommun, som B Cson äger och har lagfart på, är vår gemensamma bostad. Vi anhåller om att anteckning härom görs i inskrivningsmyndighetens register. Stockholm den 1 juni 2012 B Cson D Ason

10 (13) Avtal om att sambolagens regler inte ska tillämpas Vi, B Cson och D Ason, som sammanbor med varandra under äktenskapsliknande förhållande sluter härmed följande avtal. Reglerna om bodelning i lag (2003:376) om ogifta sambors gemensamma hem skall inte tillämpas i vårt samboförhållande. Stockholm den 1 juli 2012 B Cson D Ason Avtal om fördelning av egendom vid en eventuell separation i framtiden Vi, B Cson och D Ason, som sambor med varandra, avtalar härmed att vid en eventuell separation i framtiden ska våra tillgångar och skulder fördelas mellan oss på följande sätt. De tillgångar och skulder som var och en av oss hade då vi flyttade samman 2003-06-05 ska var och en av oss behålla. De tillgångar som någon av oss kan komma att få genom arv, testamente eller gåva ska mottagaren behålla för egen räkning. De tillgångar som vi skaffat eller kommer att skaffa (tillsammans eller var för sig) under samlevnaden ska, sedan de skulder som vi skaffat eller kommer att skaffa (tillsammans eller var för sig) under samlevnaden räknats av, fördelas lika mellan oss. Stockholm den 1 juli 2012 B Cson D Ason

11 (13) Bodelningsavtal Bodelningsavtal Sedan undertecknade, B Cson och D Ason, beslutat upphöra med vårt samboförhållande, har vi, med stöd av 8 sambolagen (2003:376), begärt att bodelning ska förrättas mellan oss. Med anledning härav har vi träffat följande avtal om bodelning. Vi avstår från att upprätta bouppteckning. 1. Villafastigheten Bommen 1:21 i Stockholms kommun, tillskiftas B Cson. 2. B Cson ska till D Ason såsom bodelningslikvid kontant erlägga fyrahundratrettiotusen (430 000) kronor. 3. Det gemensamma bohaget har vi fördelat mellan oss enligt en separat överenskommelse. Med förestående bodelning och därvid träffade överenskommelser förklarar vi oss till alla delar nöjda. Stockholm den 1 april 2012 B Cson D Ason B Csons egenhändiga namnteckning bevittnas: D Asons egenhändiga namnteckning bevittnas:

12 (13) Du som är medlem i Villaägarnas Riksförbund har tillgång till kostnadsfri rådgivning. Villaägarnas experter svarar på dina frågor inom en rad områden som rör husägande och boende: Fastighetsrätt Bygglov Familjerätt Köprätt Boendeekonomi Samfällighetsföreningar Trädgård Fastighetsmäklare Byggnadsteknik Arkitektur Energi Plan- och byggfrågor Geoteknik Byggnadsskador VVS Eldstäder och sotning Brandsäkerhet Inredning Kontakta rådgivningen på tel 010-750 01 00 eller på www.villaagarna.se. Villaägarnas Juristbyrå - experten på privatjuridik Villaägarnas Juristbyrå erbjuder mot betalning kvalificerad juridisk hjälp med juridiska processer. Juristerna på byrån är specialister på juridik för privatpersoner, bland annat fastighetsrätt. Villaägarnas Juristbyrå ägs helt av Villaägarnas Riksförbund. Juristbyrån kan vara ditt ombud i juridiska processer mot företag, myndigheter och personer som inte är medlemmar i Villaägarna. Som är medlem i Villaägarna får har du medlemsrabatt på 25 procent. Kontakta Juristbyrån på tel 010-750 01 00 eller via e-post: juristbyra@villaagarna.se. Vill du bli medlem? Läs mer på nästa sida i detta dokument eller bli medlem på www.villaagarna.se.

3245 13 (13) Villaägarnas Riksförbund är organisationen för dig med eget hus. Vi drivs utan eget vinstintresse och är partipolitiskt obundna. Villaägarna har ca 320 000 medlemshushåll. Allt detta får du som medlem: Kostnadsfri rådgivning från våra experter En stark organisation som driver dina frågor Rabatter på det mesta som rör ditt boende och lite till Magasinet Villaägaren, 5 nr/år Medlem blir du genom att skicka in svarskortet nedan. Du får då ett brev med inbetalningskort skickat till dig. Dina medlemsförmåner kan du börja nyttja så fort vi har mottagit din betalning. Du kan också bli medlem på www.villaagarna.se eller tel 010-750 01 00. Välkommen som medlem! - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ja tack, jag vill bli medlem i Villaägarnas Riksförbund! Namn: Frankeras ej Villaägarna betalar portot Adress: Postnr: Ort: Tel: E-post: Svarspost 190 024 200 192 20 Sollentuna Genom att uppge e-postadress godkänner du att Villaägarna förser dig med information och erbjudanden.