Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen

Transkript

1 Christine Hedelin Sandra Vasarainen Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen - Om sambolagstiftningens förhållande till arvsoch testamentsrätten No meeting with the priest requires one with the lawyer - The Cohabitees Act in relation to the law of inheritance and testament Rättsvetenskap C-uppsats Karlstad Business School Karlstad University SE Karlstad Sweden Phone: Fax: handels@kau.se Termin: VT - 13 Handledare: Bengt Garpe

2 Sammanfattning Sambolagstiftningen i Sverige har till syfte att skydda den svagare parten när samboförhållandet avslutas på grund av antingen separation eller att den ena sambon avlider. Det är en minimilagstiftning där lagstiftaren ansett det viktigt att sambolagen undviker att närma sig regleringen av äktenskap och på så vis bli en äktenskapsliknande samlevnadsform av lägre dignitet. För att reglera sitt förhållande på de punkter där lagstiftningen brister eller samborna önskar en annan utgång än vad sambolagen erbjuder är sambor hänvisade till att avtala. Familjebildningen har sedan 60-talet genomgått en stor förändring där äktenskap fortfarande är den dominerande samlevnadsformen men är inte längre det enda och självklara valet. Antalet samboförhållanden ökar, samtidigt som en del av de bakomliggande tankarna kring regleringen i sambolagen kan anses föråldrade. Till följd av att samboförhållanden blir vanligare kommer det här arbetet att behandla sambolagstiftningens förhållande till arvs- och testamentsrätt som är en av de punkter där sambolagstiftningen skiljer sig avsevärt från regleringen av äktenskap. Vid den ena sambons bortgång har efterlevande sambo ingen legal arvsrätt. När den ena sambon avlider tillfaller kvarlåtenskapen den avlidnes arvingar enligt lag och inte efterlevande sambon. Däremot har sambon rätt till bodelning av det som är samboegendom innan arvsrättsliga regler kan aktualiseras. För de fall att tillgångarna är ojämnt fördelande mellan paret i samboförhållandet finns vissa skyddsregler till förmån för efterlevande sambo men de är inte särskilt långtgående. Önskar samborna att ge en större trygghet till efterlevande sambo vid dödfall kan samborna upprätta testamente. Dock har barn till den avlidne sambon rätt till sin laglott vilket kan benämnas som ett slags garantiarv i det fall att testamente finns. Det innebär att både den avlidnes barn och sambornas gemensamma barn kommer att kunna få ut sin laglott även om samborna testamenterat bort sin kvarlåtenskap till den som överlever den andre. I både Norge och Danmark har lagstiftaren vidtagit åtgärder för att stärka den efterlevande sambons ställning. I Norge har efterlevande sambo under vissa förutsättningar legal arvsrätt och i Danmark har sambor fått en utökad testationsfrihet vilket gör det möjligt att genom testamente erhålla nästintill all den avlidne sambons kvarlåtenskap. En annan anledning till varför sambor hänvisas till att själva reglera sina inbördes mellanhavanden, och att sambolagen endast ska fungera som skyddslagstiftning, torde vara sambors olika inställning till varför de väljer samlevnadsformen sambo istället för äktenskap. Vid ingående av äktenskap har oftast paren en gemensam viljeförklaring och vetskapen om den omfattande regleringen som följer av att ingå äktenskap. Vid ingående av samboförhållandet kan viljan att ge skydd till förmån för den andra sambon vara varierande och resulterar i att alla sambopar inte har gemensam viljeförklaring. Men hänsyn till att alla sambor inte ingår förhållandet med samma viljeförklaring anser vi det inte heller vara motiverat att ge efterlevande sambo legal arvsrätt. Däremot är det enligt vår mening berättigat att ge sambor en större testationsfrihet som får till följd att gemensamma bröstarvingar inte har rätt till sin laglott.

3 Förkortningar AL Lov ( nr 5) om arv m.m AVL Arveloven ( nr 515) AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område FAL Försäkringsavtalslagen (2005:104) FB Föräldrabalk (1949:381) HD Högsta domstolen HovR Hovrätten IL Inkomstskattelag (1999:1229) JB Jordabalk (1970:994) JT Juridisk tidskrift KL Kommunallag (1991:900) LU Lagutskottet NJA Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna SamL Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt SCB Statistiska centralbyrån SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk juristtidning ÄB Ärvdabalk (1958:637) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230)

4 0"!#$%&'(%)%*#""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#A! 0"0#E)945.)-#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#A! 0";#F'/4.,&)4'49)('5&5*)%#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#G! "#$#%!&'()*'+',!########################################################################################################################################!%-! "#$#"!./0+(1)23445(+,/!/64/(!################################################################################################################!%-! "#$#7!.8208,)'9) (+,/!/64/(!#################################################################################################!%:! 0"M#NJ.9:-.)%*,.#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#!G! ;"#<.=9.:44#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#!K! ;"!#$%&'(%)%*#""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#!K! ;"0#NJ.3,.,%('4#=)(#,=='6-&)%*'%#,=#'44#(J(9D5#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#!K! ;";#<.=95.(%)%*'%#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#!M! ;">#O,*&544'%#""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#0!! >"!#$%&'(%)%*#""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#0;! A"!#$%&'(%)%*#""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#;L! G"#<=9&/4%)%*#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#;0! :#%#"!A344!4+((!/26!####################################################################################################################################!7"! :#%#7!BC)0D)(!DE!>82*)('+',!6+*!*8*5>/((!####################################################################################!7F! U:&&3J.4'6-%)%*#"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""#>!!

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Ett samboförhållande jämställs ofta i samhället, likväl som i icke familjerättslig lagstiftning 1 med äkta makar och i ett utifrån perspektiv finns inga större skillnader. Sambos och makar bor ihop, hämtar barnen från förskolan lika ofta, samtidigt som ingen av dem får bevittna sin partners testamente. Par som lever som sambor gör ofta antaganden om hur deras förhållande kommer att regleras i framtiden. En del samboende par lever i tron om att deras parförhållande inte kan komma att bedömas som ett samboförhållande enligt sambolagen. Vissa skriver samboavtal och upprättar testamente för att vara på den säkra sidan. Andra sambos lever i en falsk trygghet där de tror att samboförhållandet genom sambolagen ger ett full gott skydd likt äktenskapsbalken för makar. 2 Dock är allmänhetens kunskap bristfällig och benämningen sambolag något missvisande. Sambolagen ger sambor ett visst skydd. Vid en jämförelse av samboende och äktenskap skiljer sig lagstiftningarna avsevärt från varandra, särskilt på tre punkter: egendom som ingår i en bodelning, underhållsskyldighet och arvsrätt. Lagstiftningen syfte är att bereda större skydd för samlevnadsformen sambo, där ett par lever ogifta men under äktenskapsliknande förhållanden, dock har det inte alltid varit fallet. Familjen har sedan länge ansetts skyddsvärd och äktenskap var den naturliga formen för familjebildningen. Under slutet av 60-talet började dock familjeförhållandena att förändras och det blev mer acceptabelt att leva tillsammans utanför äktenskapet. 3 Under 80- och 90-talet var kärnfamiljen, mamma pappa barn, inte längre en självklarhet till följd av sambolagstiftningen och lag om registrerat partnerskap, numera upphävd på grund av homosexuellas rätt att ingå äktenskap. 4 Med andra ord har familjebildningen de senaste 30 åren ändrats radikalt både vad gäller lagstiftning och samhällets inställning till samlevnadsformer. Det har i sin tur lett till att samboförhållande förekommer i allt större utsträckning medan giftemålsfrekvensen har sjunkit. Uppskattningsvis är mer än en tredjedel av alla samlevande par sambos. Ur lagstiftaren synvinkel har det ändå ansetts viktigt att äktenskapet fortsätter ha sin ställning som rättsinstitut och att sambolagstiftningens syfte ska vara att ge skydd för den svagare parten vid upplösning av förhållandet Syfte och frågeställningar Vi har valt att undersöka sambolagstiftningen och förhållandet till arvs- och testamentsrätten. En partners rätt till arv är en situation där skillnaden mellan samlevnadsformerna, makar och sambor, gör sig onekligen påmind och ibland tyvärr försent. Successionsrätten, som innefattar arv, testamente, boutredning och arvskifte, har till viss mån samma övergripande syfte som lagstiftningen om makar och sambor. Lagstiftaren anser familjen som skyddsvärd, vill förhindra att en svagare part missgynnas och skapa en rättvis fördelning i en ofta svår situation. Vi finner det intressant att närmare undersöka hur lagstiftningarna kompletterar varandra eller på annat sätt erbjuder en möjlighet att uppnå en materiell rättsäkerhet. 6 1 Se exempelvis 6 kap. 25 KL, 58 kap. 27 IL samt 12 kap. 5 JB. 2 SOU 1999:104, s SOU 1978:55, s. 44 f. 4 Fahlbeck, JT 2005/06, s. 5 f. 5 Prop. 2002/03:80, s Peczenik, Juridikens teori och metod, s

6 Framställningens syfte är att bringa klarhet kring samboförhållandets utveckling och rättsliga ställning för att på så vis utreda förhållandet till arvs- och testamentsrätten. Genom att redogöra för vilket efterlevandeskydd lagstiftning ger och vilka alternativ samborna själva kan använda sig av, kan vi sedan undersöka om det finns ett eventuellt behov av lagförändring avseende sambor och rätten till arv. För att uppnå det angivna syftet söker vi svar på följande frågeställningar: - Hur ser sambors efterlevandeskydd ut? - Är lagstiftningen väl avvägd med hänsyn till de efterlevandes ekonomiska intressen vid en sambos dödsfall? 1.3 Avgränsningar Vårt arbete kommer att behandla sambolagen och dess förhållande till arvs- och testamentsrätten för att på så vis undersöka sambors efterlevandeskydd och en naturlig avgränsning sker redan genom den valda problemformuleringen. Vid behandlingen av ämnet kommer vi att använda oss av jämförelser mellan sambor och makar för att påvisa skillnaden dem emellan. Någon utförlig presentation av äktenskapsbalken kommer däremot inte att redovisas utan endast de delar som är väsentliga för det komparativa momentet mellan makar och sambos. Till följd av att vi undersöker två rättsområden gör denna uppsats inget anspråk på att vara uttömmande inom de båda områdena utan genomgången kommer att beröra de delar som är relevanta för den fortsatta framställningen. I arbetet kommer vi att inrikta oss på samboförhållandets upplösande på grund av den ena sambons dödsfall. Reglerna för bodelning vid dödsfall och separation är likartade men fallet vid sambornas separation kommer inte ingående att beröras. Vi har valt att jämföra utländsk lagstiftning av sambor som stödjande funktion i arbetet. Redogörelsen är dock avgränsad till att endast behandla den utländska lagstiftningens skydd för efterlevande sambo i norsk och dansk rätt. Valet av länder grundar sig på materialets tillgänglighet. 1.4 Metod och material Vi har i framställningen valt att använda oss av den rättsdogmatiska metoden. Metoden innebär en undersökning av rättsreglerna samt tolkning och systematisering av gällande rätt för att på så vis framställa rätten som ett nätverk av sammanhängande regler. 7 Vi kommer att behandla familjerätten utifrån befintliga rättsregler inom de olika områdena, de lege lata. För att ge en fördjupad förståelse kommer vi även att undersöka utvecklingen på området och göra mindre jämförelser för att se om det finns ett behov av förändring, de lege ferenda, i förhoppning om att det kommer berika vår framställning. 8 Rättsdogmatikern använder en metod och argumentationsteknik till viss del lik den metod som beslutsfattaren använder. 9 Skillnaderna är däremot att en rättsdogmatiker har större frihet att välja undersökningsområde och kan uttala sig mer generellt utan att ta ställning i det enskilda fallet. 10 Till följd av rättsdogmatikern inte är bunden på samma sätt som beslutsfattaren är det viktigt att vid argumentation återge olika 7 Peczenik, SvJT 2005, s. 249 f. 8 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 167 och s Peczenik, Vad är rätt?, s. 312 ff. 10 Peczenik, Juridikens teori och metod, s

7 synsätt och att de argumenten vägs mot varandra på ett balanserat sätt. Det ger framställningen en högre nivå av neutralitet och saklighet. 11 Vid användandet av rättsdogmatisk metod är argumentationstekniken en väsentlig del men även behandlingen av material. Vad som ska anses som rättsligt material fastställs genom rättskälleläran. Rättskälleläran är en ordning av rättsregler där vissa har högre auktoritet än andra och som styr ett rättsdogmatiskt arbetes innehåll. Den främsta rättskällan är lagar och andra föreskrifter och de ska åtlydas. Förarbete och rättspraxis bör följas och sedan finns rättskällor som kan efterföljas eller finna stöd i, exempelvis myndigheters rekommendationer, doktrin och sedvänja. 12 I framställningen har vi valt att utgå från rättskälleläran och använder främst lagtext, förarbeten, praxis samt doktrin för att redogöra för de olika rättsområdena. Det finns en hel del förarbeten och uppdaterad doktrin på området. Många av referenserna är därför till dessa rättskällor. Utöver den rättsdogmatiska metoden har vi även valt att använda komparativ metod som stödjande funktion. Den komparativa rättens syfte är att jämföra två eller flera rättsordningar och därigenom finna likheter och skillnader mellan dessa studieobjekt. 13 Det väsentliga inom den komparativa metoden är således att det sker en jämförelse. Vi har valt att göra en jämförelse mellan svensk, norsk och dansk rätt. Detta för att på så vis söka kunskap, förståelse och en möjlighet att erhålla alternativa lösningar på hur dessa jämförda länder valt att reglera liknande frågeställningar. 14 Strömholm menar att den komparativa metoden verkar som en slags tjänande funktion som kan användas som argument för rekommendationer för de lege lata eller de lege ferenda Disposition Kapitel ett inleds med en kort bakgrund samt problembeskrivning kring sambolagstiftningens framväxt och sambo som samlevnadsform. Efter det diskuteras förhållandet till arvs- och testamentsrätten i samband med att syftet presenteras. Vidare redogörs för valet av metod som använts i arbetet samt hur vi har avgränsat oss i den fortsatta framställningen. I kapitel två redovisas en historisk bakgrund kring sambolagens utveckling och valet av sambo som samlevnadsform. Efter det följer en redogörelse för samboförhållandets ingående och upphörande enligt sambolagen och den praxis som utvecklats på området. Reglerna för sambors gemensamma bostad och bohag behandlas med tyngdpunkt på bodelning i samband med att den ena sambon avlider tillsammans med en mindre beskrivning av sambors samäganderätt. Till följd av att sambolagen till stora delar är dispositiv finns en möjlighet för sambos att frångå sambolagens regler genom upprättande av inbördes avtal. I framställningen delas avtalen in i familjerättsliga och förmögenhetsrättsliga. En avslutande del tar upp det efterlevandeskydd som kan tillskapas, för den efterlevande sambon, genom försäkringar med förmånstagandeförordnande. I kapitel tre går vi igenom arvsrättens olika delar. När det gäller reglerna i ärvdabalken följer endast en enklare redogörelse avseende arvsrättens funktion för att sedan mer ingående förklara de regler som är relevanta för sambos och arvingars rätt 11 Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s. 8, 46 och Strömholm, Rätt, Rättskällor och Rättstillämpning, s. 320 f. 13 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s.18 f. och 56 f. 14 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s.19 f. och Strömholm, SvJT 1971, s

8 till arv. I framställningen behandlas förfarandet vid avvecklingen av ett dödsbo, arvsordningen samt hur laglotten påverkar den efterlevande sambons skydd. I det fjärde kapitlet följer en redovisning av testamentsrätten och hur testamente kan användas som efterlevandeskydd i och med att sambor inte har legal arvsrätt. Kapitlet inleds med hur testamente ska utformas och de konsekvenser som uppkommer när inte formkraven iakttas. Vi går igenom tolkningen av testamente och hur inbördes testamente kan användas om exempelvis ett par i samboförhållande tillsammans vill skapa ett skydd för efterlevande sambon. Det femte kapitlet utgör en studie av hur sambos arvsrätt har reglerats i utländsk lagstiftning. De länder som undersöks är Norge och Danmark. I det sjätte kapitlet analyseras den svenska sambolagstiftningens förhållande till arvs- och testamentsrätten samt en jämförelse av sambos efterlevandeskydd i svensk, norsk och dansk rätt. Kapitlet avslutas med en fördjupad diskussion av gällande rätt och skälen till varför vi anser att det finns ett behov av förändring. Kapitlet innehåller även slutliga, sammanfattande kommentarer av analysen där vi presenterar en tänkbar lösning utifrån våra egna synpunkter och arbetets frågeställning. 4

9 2. Sambolagstiftningen 2.1 Inledning Det ökade antalet ogifta samboende i Sverige har gett upphov till en sambolagstiftning vars huvudsyfte är att skydda den svagare parten vid förhållandets upplösande. 16 Sambolagen blir inte direkt tillämpbar på alla fall av samboende utan det uppställs vissa krav för att anses som sambo enligt lag. Sambolagen skiljer sig från den äktenskapsrättsliga regleringen när det gäller exempelvis bodelning. För sambor gäller fördelningen endast gemensam bostad och bohag eftersom den egendomen är så kallat samboegendom. 17 Om samborna vill reglera sitt förhållande på annat sätt än de alternativ som sambolagstiftningen erbjuder är samborna hänvisade till att avtala Historik Att rättsligt reglera familjeförhållandet har länge ansetts vara en grundläggande uppgift för lagstiftaren och i vår tids gällande lagstiftningssamling, Sveriges rikes lag från år 1734, återfinns regleringen av äktenskap redan i en av de nio balkarna. I 1920 års giftermålsbalk var grundtanken att reglera äktenskapet mellan ett jämställt par av motsatt kön i ett livslångt förhållande. Att både mannen och kvinnan betraktades som jämställda i och med kvinnans myndighet var en nyhet men äktenskapet var fortfarande i hög grad baserat på den kristna trons konservativa syn avseende äktenskap. 19 Under 60-talet började familjebildningen att förändras och det var inte längre en självklarhet att familjen var en så kallad kärnfamilj bestående av make, maka och dess gemensamma barn. Par flyttade samman innan äktenskap och i vissa fall förblev sambos. 20 År 1973 påbörjades en reformering av giftermålsbalken där en rad olika kontroversiella förändringar antogs, särskilt behandlades frågorna om äktenskapsskillnad och moral i äktenskap, vilket senare kom att utgöra grunden för 1987 års äktenskapsbalk (ÄktB). 21 Under 1973 års lagändringar i giftermålsbalken behandlades för första gången samlevnadsformen sambo i lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad. Regleringen gällde fördelning och rätten till den gemensamma bostaden vid sambos separation med bestämmelserna om makars gemensamma bostad som förebild. 22 I samband med ÄktBs tillkomst antogs även förslagen om en ny arvs- och sambolagstiftning. 23 Det var delade åsikter angående sambolagstiftningens omfattning där resultatet blev en begränsad reglering i enskild lag av sambos gemensamma bostad och bohag vid namn lag (1987:232) om sambors gemensamma hem. Stor vikt lades vid att efterlikna motsvarande regler för äkta makar. 24 Ett av motiven till en bredare reglering av samboförhållandet var den ekonomiska enhet som bildas genom samboendet. Problem uppstod ofta vid separation och först då blev samborna 16 Prop. 2002/03:80, s. 24 f. 17 Eriksson, Den nya familjerätten, s. 57 ff. 18 Grauers, Ekonomisk familjerätt, s 229 f. 19 Fahlbeck, JT 2005/06, s. 6 f. 20 Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 13 samt Fahlbeck, JT 2005/06, s. 6 f. 21 Agell, Samboende utan äktenskap, s. 9 samt Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 22 ff. 22 Prop. 1973:32, s Eriksson, Den nya familjerätten, s Prop. 1986/87:1, s

10 medvetna om sin situation och vad de skulle ha reglerat genom avtal. 25 I och med införandet av 1987 års sambolag för samboende av manligt och kvinnligt kön tillkom även lag (1987:813) om homosexuella sambor. I lagen likställdes homosexuella pars samboregler med heterosexuella par men behandlades trots det i en enskild författning. 26 Under år 1999 påbörjades en utredning avseende sambolagstiftningen och dess tillämpning. Syftet var att utvärdera gällande lagstiftning, undersöka den rättsliga olikbehandlingen mellan heterosexuella och homosexuella sambor samt att klarlägga behovet av ett utökat skydd för andra samboende än de som ansågs som sambor enligt lag. 27 Både sambokommittén och regeringen var överens om att sambolagstiftningen uppfyller sitt övergripande syfte väl och inte bör närma sig äktenskapets juridiska och personliga trygghet i den mån att det blir en äktenskapsform utan en uttrycklig 28 viljeförklaring från sambornas sida. Dock ansåg sambokommittén att samlevnadsformen sambo blir allt vanligare och att lagen borde ge ett större skydd för den svagare parten. Som förslag återfanns bland annat att samboegendom ges en ny benämning som samborättsgods och att där ska motordrivet fortskaffningsmedel som förvärvats för gemensamt bruk ingå. 29 Förslag till avskaffande av samäganderätt vid bodelningstillfället och sambors arvsrätt har även diskuterats. 30 I betänkandet till den nya sambolagen behandlades informationsinsatsen angående lagstiftningen. Ett av problemen med lagen är den bristfälliga kunskapen om vad som egentligen regleras vilket leder till negativa konsekvenser. Betänkandet gav upphov till en rad ändringar där bland annat sambolagen numera reglerar både sambor av motsatt och av samma kön. 31 Det resulterade i vår tids gällande sambolagstiftning, sambolag (2003:376). Sambolagens syfte är att tydligare definiera när ett samboförhållande föreligger och när det anses som upphört. Lagen ger även en tydligare definition av samboegendom och tidsfrister för bodelning samt möjligheten att träffa föravtal för bodelning. Anledningen till en tydligare och något mer reglerad sambolagstiftning är att bereda ett godtagbart skydd för den svagare parten Neutralitetsideologin Familj och släktbanden har sedan länge varit en persons sociala och ekonomiska trygghet och det är på de grundprinciperna som familjerätten ska vila. Äktenskapet ska ha en central roll som samlevnadsform men å andra sidan ska lagstiftaren förhålla sig neutral till andra samlevnadsformer. 33 Den innebär att lagstiftningen inte innehåller några bestämmelser som skapar onödiga svårigheter eller olägenheter för dem som skaffar sig barn och bildar familj utan att gifta sig. 34 Det här uttalandet av departementschefen har lett till två uppfattningar av neutralitetsideologin, den ena att individen är fri att själv välja samlevnadsform, och den andra är att samma regler ska gälla oberoende av samlevnadsform. Den första tolkningen av neutralitetsbegreppet används idag inom reglering av samlevnadsformer som exempelvis äktenskapsrätten 25 Prop. 1986/87:1, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s SOU 1999:104, s Prop. 2002/03:80, s SOU 1999:104, s SOU 1999:104, s. 202 samt s. 231 ff. 31 Prop. 2002/03:80, s. 60 f. 32 Prop. 2002/03:80, s. 1 och 25 f. 33 SOU 1972:41, s. 57 f. 34 SOU 1972:41, s

11 och sambolagstiftningen. Det andra begreppet används inom andra rättsområden som exempelvis social- och skatterätt för att behandla alla lika oberoende samlevnadsform. 35 En av anledningarna till att vi idag har en översiktlig samboreglering är lagstiftarens neutralitet gentemot samlevnadsformer. Till följd av reglering och samhällets acceptans bildas allt fler samboförhållanden. Vid sambolagens tillkomst år 2003 uppskattades antalet sambor vara en tredjedel av alla par och i dag antas siffran ha ökat något. 36 Det sker ingen registrering av antalet sambor och därför finns inte heller en exakt siffra att tillgå men vissa menar att antalet sambor nu har ökat upp till 40 % av antalet par i Sverige. 37 Familjen fyller viktiga funktioner som exempelvis ekonomiska, fostrande, skyddande, fritidsrelaterade och känslomässiga funktioner som inte är beroende på samlevnadsform utan på familjestabiliteten. Antalet skilsmässor ökar och upplösande av samboförhållanden är mycket hög. Det innebär att valet mellan att reglera eller inte reglera samboförhållanden kan ge stora konsekvenser för de som väljer samlevnadsformen sambo Valet av sambo som samlevnadsform Äktenskapet är och har alltid varit den dominerande samlevnadsformen och har en gedigen reglering både vid äktenskapets ingående och upplösande. Under de tre senaste decennierna har familjebildningen dock genomgått en stor förändring där äktenskapet inte längre är det enda eller självklara valet. Trots äktenskapets status som rättsinstitut väljer par att ingå samboförhållanden. Under slutet av 1800-talet valde många par, särskilt i Stockholmsområdet, att leva tillsammans utanför äktenskapet trots att samlevnadsformen varken var accepterad av kyrkan eller lagen. Samboförhållandet kallades Stockholmsäktenskap och anledningen ska ha varit den svåra ekonomiska situationen i de längre samhällsskikten där äktenskap inte var ett alternativ. 39 I början av 1900-talet uppkom ett annat samboförhållande kallat samvetsäktenskap. Det var en demonstration mot det kyrkliga äktenskapet samt den gifta kvinnans rättsliga ställning. 40 Termen samvetsäktenskap fortsatte användes under 60-talet men då i demonstration mot äktenskapet i sin helhet. 41 Idag är det vanligt att par väljer att bli sambos innan de gifter sig. Det är även många par som får sitt första barn som sambos och att de i ett senare skede gifter sig. 42 Samboförhållandet används för en del sambor som ett slags proväktenskap innan giftermål. Samboförhållanden som proväktenskap användes redan på 30-talet med tanken, vare sig det var medvetet eller omedvetet, att senare ingå äktenskap. 43 Det har konstaterats att allmänhetens kunskap om sambolagens omfattning är bristfällig och det gäller även par som lever i ett samboförhållande. Par flyttar ihop utan att veta vilka konsekvenser lagstiftningen ger och blir oftast inte medvetna om 35 Agell, Samboende utan äktenskap, s. 34 f. 36 Prop 2002/03:80, s. 24 samt Brattström och Singer, Rätt arv, s Länsförsäkringars broschyr från år ningar/trygg_som_sambo.pdf (Besökt ). 38 Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 14 ff. 39 Matovic, Stockholmsäktenskap, s. 89 ff. 40 Persson, Samvetsäktenskap eller civiläktenskap, s SOU 1978:55, s SCB, Sambo, barn, gifta, isär?, s SOU 1978:55, s

12 lagstiftningen förrän de väljer att avsluta förhållandet. 44 Att samboförhållande uppstår successivt och att det finns olika anledningar till varför man blir sambo utgör en svårighet vid lagstiftningsarbetet men det en nödvändigt att ha en sambolag till skydd för den svagare parten. 45 Det har ändå ansetts viktigt ur lagstiftningssynpunkt att sambolagen inte har en så pass ingående reglering likt ÄktB. Det beror på att lagstiftningen, till skillnad från äktenskapet, blir tillämpbar på sambor utan någon uttrycklig önskan eller viljeförklaring från sambornas sida om detta Samboförhållandets ingående och upphörande När två ogifta personer bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden anses ett samboförhållande uppfyllt enligt sambolagen. 47 Det har utarbetats riktlinjer, både genom förarbeten och praxis, för bedömningen av när ett samboförhållande föreligger. Dock kan bedömningen av ett samboförhållande enligt den lagliga definitionen ändå vara komplicerad i vissa fall. 48 Avgörande för utfallet är den rättsliga prövningen av förhållandet som görs i det enskilda fallet. Det innebär att en tolkning sker av de rekvisit som uppställs i sambolagen. De centrala förutsättningarna som ger riktlinjer för de krav som uppställs på ett samboförhållande finns återgivna i 1 sambolagen. 49 Ett samboförhållande anses uppfyllt när två personer bor stadigvarande tillsammans under parliknande förhållanden samt att parterna har gemensamt hushåll. Sambolagen gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gifta. 50 Det kravet har ställts upp för att undvika konkurrens mellan de olika egendomslagen, giftorättsgods samt samboegendom, som gäller för makar och sambor. 51 I förhållandet måste det föreligga ett parliknande samboende. 52 Det har ingen betydelse ifall de två parterna är av olika eller samma kön. Sambolagen gäller oavsett nämnda situationer under förutsättning att paret samlever i ett heterosexuellt eller homosexuellt förhållande. 53 Parförhållandet bygger på en förutsättning att förbindelsen dem emellan som regel innehåller ett sexuellt samliv mellan parterna. Vid bedömningen av om ett parförhållande ska anses föreligga läggs stort värde vid hur parterna själva betraktar sitt förhållande samt hur personer i deras närhet ser på samlevnaden. Det sker däremot ingen närmare granskning av parets sexuella liv. Underlaget vid bedömningen kretsar kring hur parets gemenskap ser ut så som umgängesliv, bekanta, semestrar. 54 Det har i förarbeten till den nya sambolagen angetts att det i princip är det faktiska förhållandena som är det väsentliga vid bedömningen om ett samboförhållande anses föreligga eller inte. En av anledningarna till uttalandet var att samboförhållande växer fram successivt och kan se ut på många olika sätt. 55 En av utgångspunkterna för att kravet på ett stadigvarande samboende ska anses uppfyllt är att paret bor ihop i ett gemensamt hem. Är paret folkbokförda på samma 44 SOU 1999:104, s. 244 f. 45 Prop. 2002/03:80, s Prop. 2002/03:80, s SOU 1999:104, s SOU 1999:104, s Eriksson, Den nya familjerätten, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Prop. 1986/87:1, s Prop. 2002/03:80, s. 27 f. 53 Eriksson, Den nya familjerätten, s 55 f. 54 Lundén och Molin, Samboboken, s Prop. 2002/03:80, s. 27 f. 8

13 adress kan det, under normala omständigheter, antas att det rör sig om ett samboförhållande enligt 1 sambolagen. 56 I vissa situationer kan det vara svårt att fastställa om det föreligger ett stadigvarande samboende och då krävs en helhetsbedömning utifrån parets rådande situation där andra aspekter av förhållandet kan vägas in i bedömningen. 57 En prövning av förhållandet blir aktuell i situationer där exempelvis en av parterna med anledning av sin anställning tillfälligt är tvingad att bo på annan ort eller att en av parterna placeras på vårdhem. Det finns vissa faktorer som kan göra det rimligt för paret att behålla sin ställning som samboende även om frekvent samboende inte är en möjlighet. 58 I dessa situationer är det vid en bedömning av förhållandet viktigt att se orsaken till varför paret inte kan bo tillsammans. 59 I RH 1997:89 uppstod frågan ifall ett par skulle anses som sambos även om kvinnan i förhållandet på grund av sin sjukdom placerats på ett gruppboende. Paret hade under många år innan sjukdomen varit samboende i kvinnans bostadslägenhet. HovR bedömning av sakläget var att paret ansågs kvarstå i ett samboförhållande. Att bedömningen fick den utgången var beroende av att parets skäl till att flytta isär inte kunde kopplas till att de önskat upphöra sitt samboförhållande. Mannen ansågs befinna sig i ett samboförhållande med kvinnan trots att de inte levde under samma tak. 60 För att sambolagen ska bli tillämplig på ett par som tvingats flytta isär bör det klart framgå att paret sedan tidigare haft en gemensam stadigvarande bostad och ett gemensamt hushåll under en längre tid. En riktlinje kan vara att paret varit samboende i minst sex månader. 61 Sex månaders-regeln gäller som huvudregel även i andra fall om när ett par ska anses som sambor enligt lagens definition. 62 Det finns fler faktorer än tidsaspekten som kan ha en avgörande roll för bedömningen. Det är bland annat förekomsten av ett inbördes testamente, avtal eller gemensamt bankkonto. 63 I NJA 1994 s. 61 framhåller HD vikten av att parternas avsikt med förhållandet är avgörande för bedömningen. Lagrådet menar att parets uttryckliga vilja, att förhållande ska anses som ett samboförhållande, bör vara väsentligt för bedömningen och därmed inte samboendets varaktighet i tid. 64 I RH 2005:34 ansågs två personer vara sambor trots att de endast bott ihop under mindre än elva veckor. HovR beslut grundades på att rekvisitet om varaktighet måste bedömas tillsammans med andra omständigheter som förelåg i det aktuella fallet. Regleringen av förhållandets varaktighet är dock en angelägen bestämmelse för att motverka missbruk och utnyttjande av det skydd som kan uppnås genom sambolagstiftningen. Exempelvis i de fall där parterna vill betraktas som sambor av myndigheter endast för att erhålla sociala förmåner Eriksson, Den nya familjerätten, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Se NJA 1994 s. 61, RH 1997:98, Prop. 2002/03:80 s. 46 samt Lundén och Molin, Samboboken, s Lundén och Molin, Samboboken, s Se NJA 1994 s. 61 och Prop. 2002/03:80 s. 46 för fler situationer där det funnits skäl till att ett samboförhållande ska anses bestå. 61 SOU 1999:104, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Prop. 1986/87:1, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s

14 Avseende kravet på ett gemensamt hushåll bör det finnas ett samarbete i vardagliga göromål samt ett visst mått av ekonomisk gemenskap eller i vart fall ett ekonomiskt samarbete. 66 Det innebär att paret bör samarbeta med de vardagliga sysslorna i hemmet samt att de utgifter som är kopplade till hushållet ska båda parterna ansvara för. Paret ska ha skapat en slags hushållsgemenskap. 67 Rekvisiten om att paret bor stadigvarande tillsammans, har ett parförhållande, gemensamt hushåll samt att ingen av parterna är registrerade partner eller gift måste vara uppfyllda. Om så inte är fallet föreligger inte ett samboförhållande enligt 1 sambolagen. 68 Enligt 2 1 st. sambolagen upphör ett samboförhållande om parterna väljer att flytta isär, gifta sig eller om någon av dem skulle avlida. I 2 2 st. sambolagen finns ytterligare ett antal situationer angivna angående när ett samboförhållande ska anses som upphört. Dessa situationer är om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare eller rätten till bostaden enligt 26 och 28 sambolagen. Förhållandet anses även som upphör om en sambo väcker talan om att få överta bostaden enligt 22 sambolagen. Det innebär att under vissa omständigheter kan sambor upplösa samboförhållandet utan att flytta isär och ger sambor ett val att själva kunna aktivt agera. 69 I förarbeten benämns dessa alternativ som att upphörandet manifesterats på ett för utomstående tillräckligt synbart sätt Bodelning av samboegendom Delbar samboegendom är endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. 71 Vad som avses med gemensam bostad regleras i 5 sambolagen och utgör olika typer av fastigheter såsom fast egendom, byggnad, hyresrätt och bostadsrätt. Gemensamt bohag är enligt 6 sambolagen möbler, hushållsmaskiner samt annat lösöre. När förhållandet upphör, antingen genom separation eller den ena sambons bortgång, sker en hälftendelning av samboegendomen. Således är det betydelsefullt att samborna är medvetna om bestämmelserna i sambolagen för att själva kunna reglera genom exempelvis avtal om de önskar en annorlunda utgång vid bodelning än den sambolagen erbjuder. Sambor som samlever under äktenskapsliknande förhållanden bör ha en liknande, värdemässig form av anspråk på det ömsesidigt uppförda hemmet. Denna rätt har utarbetats genom familjerättsliga grundsatser och syftar till att skapa ett sätt för sambor att kunna överföra viss egendom från den ena sambon till den andra. 72 När två sambor i ett förhållande vill separera ska det på begäran av någon av samborna ske en fördelning av samboegendomen genom en bodelning i enlighet med 8 sambolagen. Till skillnad ifrån reglerna i 9 kap. 1 2 st. ÄktB, som medger bodelning under bestående äktenskap, måste ett samboförhållande först ha upphört innan en bodelning kan äga rum. 73 Begäran om bodelning måste ha framställts senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde enligt 8 2 st. sambolagen. Såsom tidigare nämnts upphör även ett samboförhållande när någon av parterna avlider. Upphör samboförhållandet genom att en av samborna avlider eller om en sambo 66 Prop. 2002/03:80. s Prop. 2002/03:80, s Lundén och Molin, Samboboken, s. 17 f. 69 Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 268 f. 70 Prop. 2002/03:80, s Agell och Malmström, Civilrätt, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 262 f. 73 Grauers, Ekonomisk familjerätt, s

15 avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde ska dock begäran om bodelning ske senast vid bouppteckningen enligt 8 2 st sambolagen. 74 Sambon som begär bodelning är den som har bevisbördan för att kraven har fullbordats inom ramen för tidsfristen. 75 Den efterlevande sambon har enligt i 18 sambolagen rätt att begära övertagande av bostad eller bohag. Dessa bestämmelser är enbart till förmån för den efterlevande sambon. 76 Den efterlevande sambon har även vid fördelning av samboegendomen rätt att få ut två prisbasbelopp i enlighet med 2 kap. 7 Socialförsäkringsbalk (2010:110; SFB), även benämnt lilla basbeloppsregeln. 77 Det kan liknas vid en slags garantiregel. 78 Den lilla basbeloppsregeln är tankemässigt uppbyggt utifrån reglerna för basbeloppsregeln som gäller för makar enligt 3 kap. 1 2 st. ÄktB. Beloppet som betalas ut ska motsvara det aktuella värdet för prisbasbeloppet vid bortgången. Den efterlevande sambon har rätt till pengarna under förutsättningen att den behållna samboegendomen räcker till efter avdrag för skulder. 79 Om den efterlevande sambon är den som i samboförhållandet äger den större delen av samboegendomen finns inget krav på att sambon måste begära bodelning till förmån för den avlidne sambons arvingar. Är emellertid förutsättningarna de motsatta kan efterlevande sambo begära en bodelning. 80 När en efterlevande sambo begär bodelning blir bestämmelserna kring en bodelnings genomförande aktuella. Det leder till att dödsboet enligt 13 sambolagen kan begära avräkning för skulder på bostad och bohag som ska ingå i bodelningen. 81 Jämkningsregeln i 15 sambolagen blir härmed tillämplig och är inte endast till förmån för den efterlevande sambo utan även till förmån för den avlidnes arvingar. 82 Det finns omständigheter som kan medföra att det kan anses oskäligt mot den avlidnes arvingar att den efterlevande sambon ska få överta viss egendom från den avlidne. 83 En situation där en oskälighetsprövning skulle kunna erfordras är till exempel om en efterlevande sambo, som endast kortvarigt har varit sammanboende med den avlidne sambon, erhåller rätten att överta halva värdet av en värdefull fastighet. Det är grundat på den bakomliggande förutsättningen att den avlidne sambon skulle ha förvärvat den dyrbara fastigheten själv, för sina egna besparingar. En oskälighetsgranskning kan även bli aktuell under förutsättningen att fastigheten skulle ha varit införskaffad för ett gemensamt användande. 84 Det har antagits av lagutskottet att jämkningsregeln ska vara tillämplig när en bodelning sker på grund av en sambos bortgång. 85 Enligt 20 sambolagen, med hänvisning till regleringen i ÄktB, ska en bouppteckning ske över de relevanta tillgångar och skulder som finns i samboförhållandet. Det är således samboegendomen och tillhörande skulderna som 74 Grauers, Ekonomisk familjerätt, s. 258 f. 75 Se NJA 2008 s Agell och Malmström, Civilrätt, s SOU 1999:104, s. 231 f. Prisbasbeloppet för år 2013 är kr och beräknas enligt 2 kap. 7 SFB. 78 Lundén och Molin, Samboboken, s Prop. 2002/03:80, s Grauers, Ekonomisk familjerätt, s. 258 f. 81 Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Eriksson, Den nya familjerätten, s Lundén och Molin, Samboboken, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Se Prop. 2002/03:80, s. 51 f. 11

16 fanns den dagen då samboförhållandet upphörde, den så kallade kritiska dagen, som ska beaktas vid bodelningen. 86 Enligt 4 sambolagen är egendom som erhållits i gåva av annan än den andre sambon, vad sambon erhållit genom testamente eller vad sambon ärvt inte att anse som samboegendom. För samtliga av dessa punkter gäller att egendomen ska vara förskrivet som mottagarens enskilda egendom. 87 Ytterligare ett sätt för sambor eller blivande sambor att reglera vilken egendom som ska fördelas i en eventuell bodelning är genom ett samboavtal enligt 9 sambolagen. Samborna kan då avtala om att bodelningen i sin helhet inte ska ske eller att endast viss egendom ska ingå. Samboavtalet kan upprättas genom att parterna skriver ett nytt avtal eller ändrar i ett avtal med tidigare överenskommelser. Avtalet ska vara skriftligt upprättat och undertecknat av båda parterna enligt 9 2 st. sambolagen. Ifall hela eller delar av avtalet skulle bedömas som oskäligt, med hänsyn till bland annat avtalets innehåll eller omständigheter vid eller efter avtalets tillkomst får avtalet jämkas eller lämnas utan avseende vid en bodelningen enligt 9 3 st. sambolagen. 88 I allmänhet lägger man relativt liten vikt vid bedömningen av vem av parterna som har förvärvat egendomen. Det avgörande i respektive bedömning blir istället om egendomen var avsedd att användas gemensamt när den förvärvades enligt 5 1 st. 1 men. sambolagen. 89 Till gemensamt bohag räknas inte sådana ting som uteslutande brukas av den ena sambon. Det kan vara personliga tillgångar som exempelvis kläder, smycken och hjälpmedel enligt 6 sambolagen. 90 Egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål enligt 7 sambolagen räknas inte heller till gemensam bostad eller bohag. 91 Såsom exempelvis en sommarstuga. 92 Gränsdragningen mellan det som används för fritidsändamål respektive för användning i hemmet är inte alltid given. Det framgår ingen tydlig gränsdragning enligt lagtexten. Av den orsaken måste en bedömning ske i varje individuellt fall för att kunna avgöra var gränsen ska gå. 93 De definitioner som ställs upp i 5-7 sambolagen motsvarar definitionerna i 7 kap. 4 ÄktB om makars gemensamma bostad och bohag. På så vis kan ÄktBs definitioner vara behjälpliga när en närmare innebörd sökes för motsvarande paragrafer i sambolagen. 94 Bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål, exempelvis ett gemensamt bord som köpts för att stå året runt i en sommarstuga ska inte räknas som gemensamt bohag. Även om bordet till en början hade som syfte att placeras hemma så förlorar föremålet sin karaktär som sambors gemensamma bohag när den placeras i sommarstugan att användas för rent fritidsändamål. Om situationen är den att bordet var tänkt att placeras hemma och endast flyttas ut och brukas i sommarstugan vid några enstaka tillfällen anses det oftast som gemensamt bohag. Det genom att bohaget då väsentligen används i hemmet Se Prop. 1986/87:1, s. 264 samt NJA 1997 s Prop. 1986/87:1, s. 67 f. 88 Se mer om avtal i kapitel Eriksson, Den nya familjerätten, s Prop. 1986/87:1, s. 132 f. 91 Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Eriksson, Den nya familjerätten, s Lundén och Molin, Samboboken, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Lundén och Molin, Samboboken, s. 59 f. 12

17 Ett motordrivet fortskaffningsmedel, det vill säga bland annat bil, motorbåt och snöskoter, anses inte vara bohag. Ett fordon ska således inte räknas med i en bodelning även om fordonet har införskaffats för gemensamt bruk. 96 En av orsakerna som omnämnts i propositionen, till varför motordrivna fordon inte ska räknas som bohag, är att det har ansetts försämra skyddet för den svagare parten. Det har påpekats i propositionen att en utvidgning av den egendom som omfattas av sambolagen bör ske med viss aktsamhet. 97 Det resulterar i att det endast är parets gemensamma permanentbostad och det gemensamma bohaget, som har förvärvats för gemensam användning, som kommer att innefattas i parets bodelning Samäganderätt Sambolagen är den författning som huvudsakligen aktualiseras när oklarheter råder angående ett samboförhållande. Vid sidan av sambolagen finns det även allmänna civilrättsliga regler som kompletterar regleringen av samboförhållandet. 99 I ett förhållande kan samborna inneha egendom som ägs med samäganderätt. Samäganderätt kan uppstå genom att parterna exempelvis köper ett visst lösöre tillsammans, exempelvis en bil, eller att parterna erhåller en gåva som är ställd till dem båda. Det huvudsakliga är att paret på något sätt förvärvat egendomen gemensamt samt att det inte är samboegendom. 100 Ifall det skulle uppstå en tvist rörande exempelvis fördelning av samägd egendom ska vägledning sökas i de allmänna reglerna om samäganderätt i lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt (SamL). Lagen gäller fast egendom och vissa former av lös egendom enligt 1 SamL. Sambolagen reglerar det förhållande att en sambo har rätt till att dela det ekonomiska värdet av bostaden och bohaget som införskaffats av den ena parten men som är ämnat för sambornas gemensamma bruk. Det innefattar dock inte en rätt för sambon att göra äganderättsanspråk på egendomen som den andra parten införskaffat. Det finns endast ett latent anspråk för framtida delning. 101 Den egendom som respektive part hade in sin ägo före det uppkomna samboförhållandet förblir denne ensam ägare till. Om sambon under samboförhållandet anskaffar, får eller byter till sig något anses även det vara sambons egen egendom. Detsamma gäller för var och en angående skulderna i ett samboförhållande. 102 Samäganderätten uppstår då parterna bestämmer sig för att dela på kostnaderna för införskaffad egendom. Det är angeläget att samborna har kännedom om vilken egendom som är dennes enskilda respektive samboegendom och framförallt under den omständigheten att det skulle bli aktuellt med en bodelning. I och med att det enbart är sambornas gemensamma egendom som är underlaget för bodelningen är det viktigt att parterna kan bevisa vilken egendom som tillhör vem. Ifall en part inte kan säga vem som har införskaffat vad, vid en bodelning, kan egendomen anses vara samägd. 103 I NJA 1992 s. 162 behandlas frågan huruvida ett gemensamt förvärv skett av lös egendom som i detta fall var en fritidsbåt. I det aktuella fallet kom HD fram till att samäganderätt inte förelåg. HD ansåg att båten inte tillhörde samborna gemensamt 96 Prop. 2002/03:80, s Prop. 2002/03:80, s. 30 ff. 98 Eriksson, Den nya familjerätten, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Ramberg, Civilrätt, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 245 f. 102 Lundén och Molin, Samboboken, s Lundén och Molin, Samboboken, s

18 utan endast tillhörde den ena sambon. Denna bedömning berodde på att den första båten som såldes för att finansiera den andra båten var införskaffad väsentligen för endast den ena sambons bruk. Båten ansågs således inte införskaffad för parets gemensamma bruk och enligt HDs bedömning blev också den andra båten enbart den ena sambons egendom, även om den hade införskaffats under samboförhållandet. Trots att den andra sambon deltagit i renoveringen av båten samt varit med och finansierat vissa mindre kostnader föranledde detta inte någon ändring av bedömningen. I NJA 1992 s. 162 anges i domskälen vissa förutsättningar för att samäganderätten ska anses föreligga, bland annat att ett avgörande ska fastställas efter allmänna förmögenhetsmässiga principer för förvärv av äganderätt. Parallellt med detta bestyrker HD att vid bedömningen måste även hänsyn läggas till sambornas personliga och ekonomiska gemenskap. Som en grundläggande utgångspunkt för samäganderätten anser HD, frånsett andelsöverlåtelse, att objektet förvärvats för gemensamt bruk samt hur förhållandena ser ut vid tidpunkten för förvärvet är väsentligt för bedömningen. Även om inte domen i det specifika rättsfallet gav upphov till samäganderätt gör HD viktiga uttalanden som visar att det finns en möjlighet för sambor att under vissa förutsättningar kunna förvärva lös egendom med samäganderätt. NJA 2012 s. 377 behandlas en situation där sambor förvärvade en segelbåt gemensamt. Med tillämpning av 1 SamL fastställdes ägarandelarna med utgångspunkt i vardera sambons ekonomiska insats vid själva införskaffandet. I de två omnämnda rättsfallen går det att urskilja att det finns vissa riktlinjer för bedömningen av om samäganderätt ska anses föreligga eller inte. 104 Bedömningen utifrån HDs uttalanden grundas på hur förhållandet ser ut vid tidpunkten för förvärvet, ifall egendomen anses vara för gemensamt bruk samt vem av parterna som har lagt den största insatsen vid köpet av egendomen. I 1 SamL anges att lotterna ska beräknas till hälften under de förutsättningarna att inget annat förhållande kan visas. När andelstalen för samäganderätt ska beräknas är principen att insatsernas storlek vid förvärvet ska vara avgörande enligt 1 sista st. SamL. När det gäller sambor blir detta svårt att beräkna långt i efterhand i och med att det i ett förhållande successivt sker olika utlägg av olika slag. Lösningen blir att, enligt praxis, genomföra en likadelning om förhållandena är sådana att det saknas annan vägledning. 105 Ett par kan ha dold samäganderätt till parets gemensamma bostad. Samäganderätt som ovan behandlats skiljer sig från dold samäganderätt på så vis att den dolda samäganderätten innebär att endast en part har rätt att kräva att få bli ägare till egendomen. 106 För att den dolda ägaren ska ha rätt till egendomen måste först den dolda samäganderätten övergå till en öppen äganderätt. Övergången kan ske genom att samborna upprättar ett överlåtelseavtal eller genom att en dom i sakfrågan vinner laga kraft. Den dolda samäganderätten är enbart en begäran som kan ske mellan samborna. 107 Orsaken till att sambor vill hävda dold samäganderätt är bland annat för att kunna överföra äganderätten till den andra sambon medan paret fortfarande är i ett samboförhållande. Det är något som i regel sker i samförstånd mellan samborna för 104 Se NJA 1992 s. 162 samt NJA 2012 s Se NJA 2012 s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 74 f. 107 Lundén och Molin, Samboboken, s

19 att förhindra att den ena sambons borgenärer kan göra anspråk på tillgångarna eller för att få skattemässiga förmåner. 108 I rättsfallet NJA 2002 s. 3 hade två sambor tillsammans införskaffat en bostadrätt. I och med att mannen i förhållandet ensam hade betalat för bostadsrätten hävdade han att han egentligen var ensam ägare till bostadsrätten. HD uttalade i denna dom att för både sambors och makars gäller att tillsammans införskaffade bostad för gemensamt bruk måste presumtionen bli den att paret ska inneha bostaden med samäganderätt. HD ansåg följaktligen att det inte räcker att den ena parten skjutit till medel för hela eller delar av priset för att denna presumtion ska brytas. NJA 2004 s. 397 och NJA 2008 s. 826 är två rättsfall som också är relevanta för sambos samäganderätt. Rättsfallen exemplifierar att det finns en viss presumtion för att fast egendom som införskaffats av den ena sambon för gemensamt bruk ska anses ägas gemensamt. Presumtionen är således en form av bevislättnad som kan ses som en förmån för den dolda samägaren. 109 Till skillnad från lös egendom finns det således en starkare presumtion för att samäganderätt ska anses föreligga vid förvärv av bostad och bohag Sambors inbördes avtal Inledning Sambolagen är en dispositiv lagstiftning vilket ger samborna rätt att avtala bort delar eller hela sambolagen, med undantag för 22 sambolagen som är tvingande. 111 Det är av stor vikt att sambor ska kunna avtala och forma samboförhållandet för att på bästa sätt erhålla den reglering som passar just paret. Sambolagen är en minimilagstiftning till skydd för den svagare parten vilket innebär att genom avtal kan samborna undvika, för deras situation, negativa konsekvenser. 112 Finns det en vilja att mellan samborna överföra egendom efter ena sambons bortgång är nedanstående avtal mellan sambor inte tillämpliga. Det enda alternativ som erbjuds sambor i den situationen är testamente. 113 För avtal mellan sambos görs en indelning i familjerättsliga avtal och förmögenhetsrättsliga avtal Familjerättsliga avtal Trots möjligheten att genom avtal uppnå en annan reglering än den lagen erbjuder kan inte sambos, genom generella avtal om att äktenskapliga regler som helhet ska vara tillämpliga, uppnå samma rättsliga ställning som makar. 115 Det har därmed fastställs fem olika typer av giltigt familjerättsliga avtal för att reglera sambos mellanhavanden. 116 Ett av de familjerättsliga avtalen är det bodelningsavtal som uppförs i samband med en upplösning av samboförhållandet. Avtalet är ett mellan parterna skrivet avtal innehållande fastställda andelar och lotter av samboegendomen Lundén och Molin, Makar, s Grauers, Ekonomisk familjerätt, s NJA 2012 s Lundén och Molin, Samboboken, s. 79 f. samt Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Prop.1986/87:1, s. 107, prop. 2002/03:80, s. 33 f. samt Grauers, Ekonomisk familjerätt, s. 229 f. 113 Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Se mer om testamente i kapitel Eriksson, Den nya familjerätten, s. 92 f. 115 Se NJA 1985 s. 172 och LU 1986/87:18 s Eriksson, Den nya familjerätten, s Lundén och Molin, Samboboken, s

20 Enligt sambolagen kan inte bodelning, på det sätt som gäller för makar enligt 9 kap. 1 2 st ÄktB, förrättas om inte samboförhållandet upphört. Däremot finns numera möjligheten att efter ändring i 2003 års sambolag ingå föravtal inför en omedelbart förstående separation enligt 10 sambolagen. 118 Att ingå föravtal kan fungera som ett led i upplösningen, där samboförhållandet upphört men paret fortfarande bor tillsammans, till dess att de juridiska förutsättningarna för bodelning är uppfyllda. För att samboförhållandet ska betraktas som upplöst ska paret ha flyttat isär. 119 Vidare kan sambor genom avtal reglera huruvida viss egendom inte ska ingå i bodelningen eller att bodelning inte ska ske enligt 9 sambolagen. Redan i 1987 års sambolag återfanns bestämmelsen men det rådde oklarhet kring vad det innebar med partiellt undantagande av egendom. 120 I och med 2003 års sambolag har bestämmelsen preciserats och det är nu fullt möjligt att undanta viss egendom eller inte använda sambolagens bodelningsregler. 121 Ska bodelning inte förrättas kan sambor fortfarande överlåta hyres- eller bostadsrätt till den andra sambon genom att upprätta avtal om övertaganderätt. 122 Familjerätten har många jämkningsregler där familjerättsliga avtal kan jämkas eller lämnas utan avseende. Den allmänna jämkningsregeln i 36 lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) är däremot inte tillämpbar på familjerättsliga avtal Förmögenhetsrättsliga avtal Förmögenhetsrättsliga avtal anses vara övriga avtal exempelvis köp, byte och gåva. Till förmögenhetsrätten räknas även avtal om bodelning där annan egendom än samboegendom ska bodelas och därmed inte har stöd i sambolagen. 124 Som ett exempel på problematiken kan avtal om att egendom som inte är samboegendom tillskrivas den ene genom avtal i en framtida bodelning. Avtalet kan då anses som en gåva som enligt förmögenhetsrättsliga principer inte är bindande förrän gåvan överlåtits till den som ska erhålla gåvan. 125 Om ett avtal är av förmögenhetsrättslig karaktär innebär det att avtalen måste följa allmänna avtalsrättsliga regler i AvtL vilket kan ge konsekvenser ur exempelvis skattesynpunkt Försäkringar I samboförhållanden finns ingen arvsrätt för efterlevande sambo och huvudregeln är att egendomsöverföring mellan sambor efter den enas bortgång bör ske genom testamente för att anses vara en giltig dödsrättshandling. 127 I 17 kap. 3 ärvdabalken (ÄB) återfinns ett uttryckligt förbud mot att på annat sätt än genom testamente, exempelvis genom arvsavtal, förfoga över sin kvarlåtenskap. 128 Det finns dock ett undantag till huvudregeln i 17 kap. 3 ÄB. Undantaget tillåter att en person genom 118 Prop. 2002/03:80, s SOU 1999:104, s SOU 1999:104, s Lundén och Molin, Samboboken, s. 79 f. 122 Eriksson, Den nya familjerätten, s Grauers, Ekonomisk familjerätt, s Eriksson, Den nya familjerätten, s Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s Se även NJA 1997 s Eriksson, Den nya familjerätten, s. 90 och Agell och Brattström, Äktenskap samboende partnerskap, s. 258 f. Se mer om testamente i kapitel Agell, Testamentsrätt s. 11 och kapitel 3 avseende arvsrätt. 16