Finnwatch Swedwatch December 2012 BLOD FRÅN KONGO: En översyn av utvinning av konfliktfria mineraler från Demokratiska republiken Kongo
TITLE: Blod(fritt) från Kongo: En översyn av utvinning av konfliktfria mineraler från Demokratiska republiken Kongo FÖRFATTARE: Kristina Areskog Bjurling, Jonathan Ewing, Divine Munje, Henri Purje PUBLISHERS: Finnwatch Swedwatch (kapitel 4) LAYOUT: Petri Clusius/Amfibi Ky, Finland OMSLAGSBILD: Ett läger som inrättats av den kongolesiska armén (FARDC) i provinsen Norra Kivu. Fotodatum 7 november 2012. UN Photo/Sylvain Liechti. Bilden är licensierad under Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0 FINANSIERING: Detta dokument har tagits fram med ekonomiskt stöd av EU. Finnwatch och Swedwatch är ensamma ansvariga för innehållet, som under inga omständigheter kan betraktas som ett uttryck för EU:s hållning. KONTAKTUPPGIFTER: Finnwatch Tel: +358 (0)40 410 9710 info@finnwatch.org www.finnwatch.org Swedwatch Tel: +46 (0)8 602 8950 info@swedwatch.org www.swedwatch.org GRANSKNINGSPARTNERS TILL MAKEITFAIR Finnwatch är en finsk icke-statlig granskningsorganisation som studerar företagaransvar ur ett globalt perspektiv. Swedwatch är en oberoende, icke-vinstdrivande organisation som rapporterar om svenska affärsrelationer i utvecklingsländer. Denna rapport publiceras som en del av makeitfair, ett europeiskt projekt om hemelektronik. MakeITfairs målsättning är att informera konsumenter om sociala och miljömässiga problem längs leverantörskedjan. Rapporten tar också upp hemelektronikföretag och beslutsfattare med makt att bidra till förändring. För mer information, besök www.makeitfair.org Detta dokument är licensierat under Creative Commons Attribution-NonCommercial-Share 2
Innehåll SAMMANFATTNING... 4 1. INTRODUKTION: VÄGEN BORT FRÅN KONFLIKTMINERALER...5 2. POLITIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I DR KONGO...7 2.1 Due Diligence i DR Kongo... 8 3. ÖVERSIKT AV REFORMINITIATIV FRÅN GRUVSEKTORN MED KOPPLING TILL ÖSTRA DR KONGO... 11 3.1 Regeringsinitiativ... 11 3.1.1 Åtgärder vidtagna av regeringen i DR Kongo... 11 3.1.2 USA:s Dodd-Frank Act...13 3.1.3 Tyska regeringens certifieringsprogram... 15 3.2 Åtgärder vidtagna av mellanstatliga organisationer... 15 3.2.1 OECD:s riktlinjer avseende due diligence... 15 3.2.2 EU ökar öppenheten men saknar regelverk för konfliktmineraler...16 3.2.3 FN:s expertgrupp för DR Kongo...18 3.2.4 Internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR)...19 3.3 Initiativ från industrin och andelsägare... 20 3.3.1 International Tin Research Institute (ITRI) / ITRI Tin Supply-chain Initiative (itsci)... 20 3.3.2 Konfliktfritt tenn från Södra Kivu...21 3.3.3 Global e-sustainability Initiative (GeSI) / Electronics Industry Citizenship Coalition (EICC)...21 4. FÖRETAGENS ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT LÖSA PROBLEMEN MED KONFLIKTMINERALER... 22 5. VÄGEN FRAMÅT: SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER...25 Rekommendationer till företag...25 Rekommendationer till beslutsfattare...25 Rekommendationer till konsumenter... 26 BILAGA 1. Enkät till elektronikföretag...27 BILAGA 2. Lista över företag som ingår i undersökningen... 28 REFERENSLISTA... 29 3
Sammanfattning I Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) utvinns ett flertal mineraler som används i elektronik. Särskilt tenn, tantal och volfram (tungsten), de så kallade 3TG-mineralerna, finns i rikliga mängder. Men istället för att främja samhällsutvecklingen i östra DR Kongo så underblåser mineralhandeln den väpnade konflikt som ligger bakom mycket av fattigdomen i landet och kränkningar av mänskliga rättigheter utförda av olika väpnade grupper och medlemmar av den kongolesiska militären. Efter en period av tämligen positiv utveckling började situationen i DR Kongo att förvärras i april 2012. Detta till följd av framryckningen av M23, en rebellgrupp som till en början bestod av ett par hundra avhoppare från den kongolesiska armén. I slutet av november 2012 hade rebellgruppen rekryterat tusentals nya medlemmar och tagit över Goma som är huvudstad i den mineralrika Kivuprovinsen i norr. Syftet med den här rapporten är att ge en överblick över den senaste utvecklingen, som på olika nivåer är kopplad till mineralproblematiken i DR Kongo. Fokus ligger på initiativ som syftar till att förbättra situationen vad gäller mänskliga rättigheter och metoderna för due diligence. De negativa effekter mineralhandeln har i DR Kongo har fått aktörer som FN, OECD,EU, industrin och civila samhället att agera. Civilsamhället kräver att företag som utvinner mineraler från landet ska vidta åtgärder för att säkerställa att mineralinköpen inte främjar konflikter, kränkningar av mänskliga rättigheter och andra brott. 2010 antog USA den så kallade Dodd Frank-lagen och i augusti 2012 utfärdade den amerikanska finansinspektionen, US Securities and Exchange Commission (SEC), kompletterande föreskrifter som kräver att företag som använder mineraler och är börsnoterade i USA ska vidta en rimlig utredning om ursprungsland. Detta för att avgöra om mineraler i leverantörskedjan kommer från DR Kongo eller angränsande land, och om de gör det genomföra en due diligence för att undersöka om mineralerna direkt eller indirekt bidragit till konflikter. Dodd Frank-lagen kräver också att gruv- och oljebolag som är börsnoterade i USA ska rapportera om sin verksamhet på landför-land- och projekt-för-projekt-basis, vilket gör det svårare för bolag att genom falsk bokföring överföra vinster illegalt. EU:s redovisningsdirektiv, som väntas i början av 2013, innehåller liknande bestämmelser. Riktlinjer från OECD och FN, som erhållit brett stöd, kräver också att företag ska respektera mänskliga rättigheter och göra en due diligence av leverantörskedjan. För att ta reda på vilka initiativ som tagits i elektronikbranschen har en frågeenkät skickats till 31 elektronikföretag vars produkter innehåller 3TG-mineraler. 13 av företagen har svarat. Det kan, baserat på dessa svar, konstateras att ett antal företag vidtagit aktiva åtgärder för att främja utvinning av konfliktfria mineraler från DR Kongo. Även om detta, tillsammans med ny lagstiftning, ger positiva signaler så kvarstår betydande hinder. Det faktum att 18 företag, trots påminnelser och förfrågningar, beslutat att inte bidra till rapporten har inte sänt ut en speciellt uppmuntrande signal beträffande deras engagemang för att säkerställa ansvarfulla leverantörskedjor. 4
1. Introduktion: vägen bort från konfliktmineraler Många av de metaller som används i produktionen av denna typ av produkter, till exempel tenn och tantal, utvinns i de östra delarna av DR Kongo. Men istället för att främja samhällsutvecklingen i östra DR Kongo så underblåser mineralhandeln den väpnade konflikt som ligger bakom mycket av fattigdomen i landet. Konflikten i landet har lett till grova kränkningar av mänskliga rättigheter medmord, massvåldtäkter, stympningar och tvångsrekrytering av barnsoldater utförda av olika väpnade grupper och medlemmar av den kongolesiska militären. 1 Av de 187 länder som ingår i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) Human Development Index 2011 listades DR Kongo sist. 2 Majoriteten av vinsterna från mineralverksamheten i landet gynnar inte den lokala befolkningen eller den offentliga sektorn. Internationella valutafonden (IMF) har 2009 uppskattat värdet av DR Kongos mineral- och oljeexport till 4,2 billioner USD. 3 De skatter som inkasserades av den kongolesiska regeringen samma år uppskattades till 155 miljoner USD mindre än fyra procent Cameroon Central African Republic South Sudan Gabon Republic of the Congo Democratic Republic of the Congo North Kivu Goma Bukavu Uganda Rwanda Burundi Kinshasa south Kivu Tanzania Angola Zambia 1 Reuters 2011 2 UNDP 2011 3 IMF 2011. Democratic Republic of the Congo. Second Review of the Three-Year Arrangement Under the Extended Credit Facility and Financing Assurances Review. Publicerad den 22 november 2011. 5
av mineralernas värde. 4 Multinationella företag, korrupta tjänstemän och ledare för väpnade grupper använder skatteparadis, falsk redovisning och finansiell sekretess för att föra ut intäkterna. Rebellgrupper använder också pengar från gruvor de har tagit i beslag för att köpa vapen. Det är främst fyra mineraler som utvinns i DR Kongo: kassiterit (malm för tenn), coltan (malm för tantal), volfram (tungsten), och guld. Denna rapport från kampanjen makeitfair fokuserar på de tre förstnämnde mineralerna; tenn, tantal och volfram (tungsten), de så kallade 3TG-mineralerna. På grund av de negativa effekterna mineralhandeln har för statsuppbyggnaden och försörjningen i DR Kongo så har olika aktörer under de senaste åren krävt att bolag som utvinner mineraler från landet ska vidta åtgärder för att säkerställa att deras inköp inte främjar konflikter, kränkningar av mänskliga rättigheter och andra brott. Bakom kraven står FN, OECD, EU, enskilda länder, initiativ från industrin och det civila samhället. Bland annat handlar det om att elektronikföretag ska göra en due diligence där de spårar mineralernas ursprung för att säkerställer att de inte främjar konflikter eller andra former av mänskligt lidande. Human rights due diligence är den riskanalysprocess som företag bör införliva i sin verksamhet i syfte att minimera risken för kränkningar av mänskliga rättigheter. 2010 antog USA DoddFrank-lagen som ska hindra amerikanska företag att använda konfliktmineraler från DR Kongo i sin tillverkning. I Augusti 2012 utfärdade den amerikanska finansinspektionen, US Securities and Exchange Commission (SEC), kompletterande föreskrifter som kräver att bolag som använder mineraler och är börsnoterade i USA ska vidta en rimlig utredning om ursprungsland för att avgöra om mineraler i leverantörskedjan kommer från DR Kongo eller angränsande land, och om de gör det utreda om mineralerna direkt eller indirekt har bidragit till konflikter. Denna regel, som ska implementeras successivt under de kommande fyra åren, är känd som avsnitt 1502 i Dodd Frank-lagen. Avsnitt 1504 i samma lag kräver att USA-noterade gruv- och oljebolag ska rapportera sin verksamhet på land-för-land- och projekt-för-projekt-basis, vilket gör det svårare att via falsk bokföring överföra vinster illegalt. EU:s redovisningsdirektiv, som väntas i början av 2013, innehåller liknande bestämmelser. Denna publikation är en uppföljning av makeitfairs rapport Voices from the inside som publicerades i oktober 2010. Syftet med den här rapporten är att ge en överblick av vad som hänt med problemen kopplade till mineralutvinning i DR Kongo sedan dess. Fokus ligger på den upptrappade konflikten i landet samt på de initiativ och lagar som antagits för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i DR Kongo. Innehållet i rapporten bygger på tidigare studier, officiella källor, nyhetsartiklar och enkätsvar från företag (se bilaga 1). En enkät skickades våren 2012till 31 elektronikföretag vars produkter innehåller 3TG-mineraler. Trots flera förfrågningar och påminnelser var det endast 13 av de 31 elektronikföretagen som slutligen svarade. Det kan, baserat på dessa svar, konstateras att ett antal företag vidtagit aktiva åtgärder för att främja utvinningen av konfliktfria mineraler från DR Kongo. Även om detta, tillsammans med nyligen beslutade lagstiftningsreformer, sänder ut uppmuntrande signaler så kvarstår betydande hinder. Åtgärder som vidtas av företag beskrivs i kapitel fyra. 4 Uppskattningen av skatteintäkterna baseras på ett opublicerat dokument från Världsbanken, World Bank PROMINES project appraisal document, från 2010. 6
2. Politik och mänskliga rättigheter i DR Kongo Konflikterna i DR Kongo upphörde inte när inbördeskriget slutade 2003. Under de senaste åren har kontinuerliga strider pågått, där den kongolesiska militären och olika rebellgrupper är inblandade. I resolution 2021, som antogs av FN enhälligt i november 2011, upprepade FN:s säkerhetsråd sin oro för närvaron av väpnade grupper i Demokratiska republiken Kongo liksom det stöd dessa väpnade grupper erhåller från regionala och internationella nätverk. FN:s säkerhetsråd uttryckte också sin oro för dödande och tvångsförflyttning av ett betydande antal civila, användning av barnsoldater, omfattande våldtäkter och annat sexuellt våld. Den kongolesiska militären, eller FARDC (Forces Armees de la République Démocratique du Congo), har också fortsatt kränka civila. De tidigare befälhavarna för Nationella kongressen för folkets försvar(congrès nationella pour La Défense du Peuple, CNDP) som integrerades i den nationella armén 2009 - har haft en negativ påverkan på den kongolesiska armén.. 5 Rebellgruppen M23, som nyligen tagit över viktiga områden i östra DR Kongo, drivs till stor del av före detta CNDP-medlemmar. President Joseph Kabila, som haft makten sedan hans far mördades 2001, omvaldes i december 2011 trots anklagelser om valfusk. Under valet dödades minst 33 människor, 86 sårades och 285 greps av regeringens säkerhetsstyrkor i enbart huvudstaden Kinshasa. 6 Kabilas nya regering initierade några viktiga reformer, bland annat att företag inom mineralsektorn ska utföra due diligence-analyser av sina leverantörskedjor. Människorättssituationen har sedan våren 2012 tagit en negativ vändning. I maj översteg antalet internflyktingar för första gången på nästan tre år två miljoner, främst på grund av ökat våld i Norra och Södra Kivu, Orientale och Katanga. 7 Under hösten 2012 har våldet fortsatt öka. Mellan april och slutet av november 2012 flydde enligt BBC över 500 000 människor sina hem. 8 FN har uppskattat att antalet fördrivna personer enbart i november ökat med 140 000 i provinsen Norra Kivu och 10 000 i provinsen Södra Kivu, till följd av M23:s upptrappning av våldet. 9 Rebellgruppen M23 bildades av ett hundratal soldater som hoppade av den kongolesiska armén i mars 2012,som ett svar på president Kabilas plan att överlämna M23-ledaren Bosco Ntaganda till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). 10 I oktober till november 2012 påstås M23 ha rekryterat tusentals nya soldater. 5 UN Security Council 2011; Global Witness 2011c. 6 Security Council Report 2012a. 7 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012. 8 BBC 2012c. 9 UNHCR 2012a; Al Jazeera 2012a. 10 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012; Global Witness 2012c; The Guardian 2012a och 2012b. 7
Kopplingen mellan de rwandiska och ugandiska regeringarna och rebellerna inne i DR Kongo har orsakat internationell oro. I efterdyningarna av FN:s expertgrupps delårsrapport från juni 2012 beslöt Storbritannien, USA, Nederländerna och Tyskland för att stoppa eller fördröja sina stödutbetalningar till Rwanda. I synnerhet har den rwandiska regeringen anklagats för att stödja rebellgruppen M23 och dess ledare Bosco Ntaganda. 11 I en konfidentiell rapport som läckte ut till medier i oktober 2012 uppgav FN-experter att Rwandas försvarsminister James Kabarebe var befälhavare över det kongolesiska upproret. 12 Den 12 november lade FN och USA till M23-befälhavaren Sultani Makenga till listan över krigsherrar som anklagas för allvarliga brott mot internationell rätt, som inkluderar dödande och lemlästande av kvinnor och barn, sexuellt våld, bortförande, tvångsförflyttning och rekrytering av barnsoldater. 13 Den 20 november 2012 tog M23 kontroll över staden Goma som är huvudstad i provinsen Norra Kivu och hem till en miljon människor. Goma ligger nära den rwandiska och ugandiska gränsen och M23 hotade att marschera till huvudstaden Kinshasa för att störta Kabila-regeringen. Det fanns 19 000 FN-soldater i landet men de kunde inte förhindra upptrappningen av våldet. 14 Efter påtryckningar från FN och regeringarna i DR Kongo, Uganda och Rwanda gick M23 den 26 november med på att dra sig ur Goma, förutsatt att deras villkor uppfylldes. Många trodde att kraven, som inkluderade frigivning av politiska fångar och avväpning av DR Kongos regeringstrupper i det M23-kontrollerade området, skulle vara omöjliga för Kabilas regering att ge efter för. 15 2.1 DUE DILIGENCE I DR KONGO Intäkter från, och konkurrens om andelar av, den illegala mineralhandeln har underblåst konflikten i landet och bidragit ekonomiskt till väpnade grupper och oseriösa enheter inom FARDC. Det är också troligt att den senaste tidens uppror i östra DR Kongo har gynnats av den illegala mineralhandeln. Genom noggranna kontroller av leverantörskedjorna kan företag avsevärt minska risken för att pengar går till sådana grupper. 16 Vad beträffar östra DR Kongo så omfattar en due diligence att ta reda på mineralernas ursprung, fastställa produktions- och transportmetoder samt villkor för produkterna, och utreda om väpnade grupper eller korrupta armégrupper har gynnats i processen. 17 I en rapport från 2011 konstaterade FN:s expertgrupp för DR Kongo att effekterna av due diligence avseende tenn, tantalum och volfram (tungsten) varierade beroende på område. 11 Se exempelvis the Guardian 2012a och 2012b: Enough Project 2012. USA har gått så långt som att hota det rwandiska ledarskapet med utredning och lagföring av Internationella brottmålsdomstolen (ICC). 12 BBC 2012a. Rwanda defence chief leads DR Congo rebels, UN report says. Publicerad den 17 oktober 2012 på http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-19973366 (22 november 2012). 13 Se UN Security Council 2012b. Sanctions Committee Concerning Democratic Republic Of Congo Adds One Individual to Assets Freeze, Travel Ban List. UNSC do-cumentsc/10812. Publicerad den 12 november 2012, på http://www.un.org/news/press/docs/2012/sc10812.doc.htm (22 november 2012); Enough Project 2012c. US and UN Target M23 Commander with Sanctions. Publicerad den 15 november 2012, på http://www.enoughproject.org/blogs/us-and-un-target-m23- commander-sanctions (20 november 2012). 14 BBC 2012b. DR Congo s M23 rebels threaten to march to Kinshasa. Publicerad den 21 november 2012, på http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-20427682 (22 november 2012). 15 BBC 2012d. 16 Global Witness 2012c. 17 Ibid. 8
I norra Katanga där ITRI Tin Supply Chain Initiatives spårbarhetssystem, itsci (se avsnitt 3.3.1), fanns på plats ökade mineralproduktionen och exporten. Produktionen fortsatte tack vare att exportörer arbetade med smältverk som deltog i granskningsprogrammet för konfliktfria smältverk (Conflict-Free Smelter audit programme) 18. I Kivu- och Maniema-regionerna där sådana spårbarhetssystem inte införts, och en stor del av mineralhandeln kriminaliserats, minskade däremot den officiella exporten I Kivu- och Maniemaregionerna hade dessutom inblandningen av militära och andra väpnade grupper ökat.. 19 FN kopplade minst tre exportörer, TTT Mining 20, Huaying Trading och Donson International, till gruvor i Norra Kivu som indirekt har finansierat väpnade grupper och kriminella nätverk inom FARDC. 21 Den efterföljande rapporten 2012 från FN:s expertgrupp för DR Kongo visade att produktionen och exporten ökat i Kivu och nådde cirka en tredjedel av nivåerna före gruvförbudet 22 som deklarerades av president Kabila2010.Antalet aktiva exportörer fördubblades också från tre till sex. 23 I maj 2012 upphävde kongolesiska gruvministeriet emellertid Huaying och CMM 24 tillstånd i Norra Kivu eftersom de inte uppfyllde de due diligence-krav som sedan februari 2012 ställs på gruvaktörer som är verksamma i DR Kongo. 25 Mer positivt är att den kongolesiska regeringens kräver att gruvföretag genomför due diligence i sina leverantörskedjor i enlighet med OECD:s riktlinjer som infördes 201. Vissa företag som är verksamma i DR Kongo redan har börjat genomföra sådana kontroller samt köper mineraler från konfliktfria källor (mer om OECD:s riktlinjer, se 3.2.1). Lokal kunskap om och stödet för due diligence har också ökat kraftigt i Norra och Södra Kivu. 26 En viktig katalysator för bolagens agerande har varit den amerikanska Dodd Frank-lagen, även om lagen på kort sikt haft vissa negativa effekter(se avsnitt 3.1.2 för mer om detta). Det återstår att se hur upptrappningen av våldet under hösten 2012 kommer påverka företagens förmåga att vidta due diligence eller säkerställa mineraler med konfliktfritt ursprung i de områden som berörts av M23:s frammarsch. 18 Granskningsprogrammet för konfliktfria smältverk har upprättats av två elektronikorga nisationer, Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC) och Global e-sustainability Initiative (GeSI) för att hjälpa företag att uppfylla rapporteringskraven i enlighet med Dodd-Frank-regelverket. För mer information, besök http://www.confl ictfrees melter.org/. 19 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2011. 20 Enligt kongolesiska officerare har TTT ändrat sitt namn till Congo Minerals and Metals (CMM). CMM hävdar emellertid att det är ett nytt företag som verkar i samma lokaler som TTT. 21 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012, s. 35. 22 Se avsnitt 3.1.1 nedan. 23 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012. 24 Se fotnot 5 ovan. 25 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012, ss. 35-36. 26 Se exempelvis Demokratiska republiken Kongos regering 2011. Note circulaire 002/CAB.MIN/MINES/01/2011; Global Witness 2011b, 2011c och 2012. 9
UTLÄNDSKA OCH KONGOLESISKA VÄPNADE GRUPPER I DR KONGO Medan rebellupproren av M23 i stort dominerat nyhetsbevakningen under de senaste månaderna finns det i själva verket över två dussin andra utländska och kongolesiska väpnade grupper som är aktiva i DR Kongo. De viktigaste utländska väpnade grupperna som är inblandade i handeln med konfliktmineraler är de allierade demokratiska styrkorna (Allied Democratic Forces, ADF), demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (Forces démocratiques de libération du Rwanda, FDLR) och nationella befrielsearmén (Forces nationales de libération, FNL). Allied Democratic Forces (ADF). Enligt FN finns rebellgruppen ADF främst kring Rwenzori Mountains i Norra Kivu och leds av ugandier. Under första halvåret 2012 har ADF genomfört flera attacker mot FARDC och även mot MONUSCO (FN:s fredsbevarande styrka i Kongo), samt förföljt civila som gruppen misstänker inte respekterar affärsuppgörelser eller misstänks för att tillhandahålla information till den kongolesiska regeringen. FORCES NATIONALES DE LIBÉRATION (FNL). De burundiska rebellerna i FNL är främst verksamma i Södra Kivu. FNL fortsätter att rekrytera inom den burundiska säkerhetstjänsten och påstås ta emot vapen från Tanzania. FN har också fått information som tyder på att FNL delvis har gått samman med FRONABU, en annan Burundi-ledd grupp. 27 Forces démocratiques de libération du Rwanda (FDLR). FDLR är den mest framträdande rwandiska hutu-gruppen med verksamhet i östra DR Kongo. I slutet av 2011 och under 2012 försämrades gruppens förbindelser med lokala väpnade grupper eftersom de senare dödade flera viktiga nyckelpersoner inom FDLR. Som svar på MONUSCO-FARDC-operationer mot FDLR under första halvåret 2012, hämnades gruppen genom att attackera lokala civila. Efter det före detta-cndpmyteriet inom FARDC, som ledde till bildandet av rebellgruppen M23, har FDLR också lyckats ta många gruvor och strategiska positioner från FARDC. 28 Några av de övriga kongolesiska väpnade grupperna är Front de défense du Congo (FDC), Mai Mai Raïa Mutomboki, Forces de résistance patriotiques en Ituri (FRPI), Alliance des patriotes pour un Congo libre et souverain (APCLS), Mai Mai Yakutumba (Forces armées alléluia), Nduma Defence of Congo (NDC) och ovan nämnda rebellgruppen M23, som utmanade DR Kongos regeringstrupper under hösten 2012. Front de défense du Congo (FDC). Ursprungligen bildat som det lokala försvaret mot FDLR och anhängare av FARDC.. FDC uppstod som en maktfaktor längs gränsen i västra Masisi och östra Walikale i början av 2012. FDC-ledaren Butu Luanda, en självutnämnd före detta CNDP-officer, sägs ha ett nära samarbete med general Bosco Ntaganda, en känd krigsförbrytare och ledare för M23. mai Mai Raïa Mutomboki. Raïa Mutomboki etablerades som en självförsvarsgrupp med säte i Shabunda. Under gruppen lyder halvautonoma grupper i territorierna Kabaré, Kalehe, Mwenga, Walungu och Walikale, av vilka några inkluderar FARDC-desertörer. Enligt FN-källor har Raïa Mutomboki-grupper genomfört våldsamma attacker mot FDLR-soldater och deras kvinnor och barn, och utfört plundring, godtyckliga arresteringar, olaglig beskattning och sexuellt våld. Grupperna ökade sin verksamhet i Södra Kivu och attacker mot FDLR och FARDC har bidragit till ökad instabilitet. Grupperna har också koppling till olaglig brytning av guld, tenn, tantal och volfram (tungsten). 29 I november 2012 anklagade FN:s expertgrupp Raïa Mutomboki och FDLR för att ha dödat över 260 civila i Norra Kivu. 30 Det finns fortfarande andra kriminella enheter inom den kongolesiska militären FARDC som vill utnyttja landets mineraltillgångar för egen vinning. Det senaste exemplet är avskedandet av general Gabriel Amisi, en befälhavare av markstyrkorna, som i slutet av november anklagades av FN för att styra ett nätverk som tillhandahåller vapen och ammunition till flera kriminella grupper. 31 27 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012. 28 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012. 29 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012. 30 Al Jazeera 2012b. 31 Al Jazeera 2012b. 10
3. Översikt av reforminitiativ i gruvsektorn med koppling till östra DR Kongo Mer än ett decennium har gått sedan FN:s säkerhetsråd första gången uttryckte sin oro för mineralhandelns negativa effekter i DR Kongo. Under de senaste åren har betoningen på att säkra mänskliga rättigheter vid mineralbrytning ökat, liksom betoningen på ansvarsskyldighet för företag som köper mineraler från DR Kongo och de stora sjöarna i allmänhet. Avsnittet nedan ger en översikt över några av de viktigaste initiativen från regeringar, internationella organisationer och industrin. 3.1 REGERINGSINITIATIV 3.1.1 Åtgärder vidtagna av regeringen i DR Kongo Den kongolesiska regeringen har försökt lindra problemen med gruvsektorn genom ett antal initiativ som inkluderar ny lagstiftning, ett tidsbegränsat förbud mot mineralutvinningett stabiliseringsprogram efter konflikter liksom försök till upprättande av säkra handelscentrum för mineraler. Den kongolesiska regeringen har försökt lindra problemen med gruvsektorn genom ett antal initiativ som inkluderar ny lagstiftning, ett tidsbegränsat förbud mot mineralutvinningett stabiliseringsprogram efter konflikter liksom försök till upprättande av säkra handelscentrum för mineraler. Ny lagstiftning I februari 2012 antog den kongolesiska regeringen en ny lag som kräver att alla gruv- och mineralhandelsföretag som är verksamma i DR Kongo ska uppfylla OECD:s riktlinjer avseende due diligence och säkerställa att de inte bidrar till brott mot mänskliga rättigheter eller konflikter i Demokratiska republiken Kongo. Lagen definierar också hur det regionala certifieringssystemet, framtaget av den Internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR, se avsnitt 3.2.4 nedan), ska införas. Krav på att aktörerna inom mineralsektorn ska tillämpa due diligence har funnits i ett ministerdirektiv sedan september 2011. Att det nu införts i den nya lagen visar på ett ökat engagemang från den kongolesiska regeringen. Det faktum att DR Kongo i maj 2012 upphävde tillstånden för två kinesiska exporthus, på grund av underlåtenhet att vidta due diligencekan ses som ett bevis på detta. 32 32 Global Witness 2012c. 11
Förbud mot mineralutvinning Den 11 september 2010 meddelade det kongolesiska gruvministeriet president Kabilas beslut att tills vidare avbryta all exploatering och export av mineraler från DR Kongos provinser Norra Kivu, Södra Kivu och Maniema. Förbudet påstods införas för att stoppa den illegala exploateringen av naturresurser och militariseringen av mineralhandeln i landet. DR Kongos regering hade dock inte kapacitet att övervaka embargot och upprätthålla förbudet. Det finns indikationer på att kriminella enheter inom FARDC snarare stärkte sitt grepp om gruvsektorn (oftast för egen vinning) under förbudet och att regeringen misslyckades med att kontrollera den fortsatta närvaron och dominansen av icke-statliga väpnade grupper i andra gruvor. 33 Småskaliga gruvarbetare och mineralinköpare ställdes inför betydande ekonomiska förluster, och bönder som levererar livsmedel till gruvområdena såg sina intäkter krympa till följd av den minskade efterfrågan. Gruvförbudet ledde dessutom indirekt till en nedgång i tillgången på hårdvaluta. Mineralexporten hade fram till förbudet utgjort den absolut viktigaste inkomstkällan för utländsk valuta i den här delen av DR Kongo. Även provinsregeringarnas inkomster minskade. Den allmänna ekonomiska nedgången ledde även till att färre barn skrevs in i skolan eftersom deras föräldrar inte kunde sörja för skolavgifterna. 34 När gruvförbudet hävdes den 10 mars 2011 var den allmänna uppfattningen bland aktörer inom den småskaliga gruvsektorn att förbudet inte hindrat mineralsmuggling eller militär inblandning i mineralverksamheten, samt att en hel del värdefull tid gått förlorad. Småskaliga gruvarbetare menade att förbudet hade hindrat organisationer som ITRI (tennindustrins sammanslutning, se avsnitt 3.2.1 nedan) från att vidta åtgärder för att göra gruvnäringen mer öppen och transparent och mindre korruptionsdriven. 35 Stabilitets- och rekonstruktionsplan (STAREC) I ett försök att komma tillrätta med de humanitära problemen och få igång en socioekonomisk återhämtning införde den kongolesiska regeringen under 2009 en stabilitets- och rekonstruktionsplan för krigsdrabbade områden (Stabilization and Reconstruction Plan for War- Affected Areas, STAREC). Programmet har implementerats i ett flertal områden i östra DR Kongo, inklusive Norra och Södra Kivu, Maniema, Haut-Uele, Bas-Uele och Ituri. STAREC-programmet består av en säkerhetsdel, en humanitär del, en social del samt en ekonomisk del. Syftet är att de officiella kongolesiska säkerhetsstyrkorna ska utöva permanent tillsyn över gruvor som utnyttjas av väpnade grupper, att ett antal statliga myndigheter ska utvecklas på regional nivå och att vägspärrar ska upprättas i närheten av landningsbanor och vägar som leder till gruvområden. Det är svårt att säga hur stora framsteg programmet har åstadkommit. Några mindre STARECinitiativ aviserades under 2010 och 2011. I december 2010 rapporterade till exempel den kongolesiska tidningen La Prosperité att medlemmar av den kongolesiska armén måste börja följa en ny uppförandekod och att 10 000 kopior av uppförandekoden hade delats ut som en del 33 Sematumba 2011, s.13; UNGoE 2010, s.3. 34 Sematumba 2011. 35 Sematumba 2011; Vircoulon 2011. 12