Aktivt stöd i vardagen



Relevanta dokument
Aktivt stöd i vardagen

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Dagverksamhet för äldre

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Vad händer när man börjar se dåligt?

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Uppdaterad

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Särskild utbildning för vuxna

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Tillgänglighet och delaktighet i

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

God ljudmiljö inom förskolan

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

som taggar om funktionshinder

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

Barns och ungdomars engagemang

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Handikappolitiskt Program

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Att leva med Ataxier

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Tillgänglighet för alla

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Transkript:

Aktivt stöd i vardagen Personlig assistent Smarta prylar Psykisk sjukdom Årets eldsjäl Moomsteatern Jakt för alla Tala så du hörs Hjälpande appar DISTRIBUERAS MED SYDSVENSKAN 4 APRIL 2012

2 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Lättare vardag Vi är många som beklagar oss över vardagspusslet titt som tätt. Vi ska hämta barn på dagis, komma på vad vi ska ha till middag, städa, träna, resa, hitta tid för vänner och må allmänt bra i vardagen. Tänk för en stund på hur din vardag skulle se ut om du dessutom hade ett funktionshinder. Om du hade begränsad syn, hörsel eller fysisk rörlighet. Om du hade ett psykiskt funktionshinder som gjorde varje dag till samma utmaning, dag ut och dag in, hela livet. Det finns många människor som lever med funktionshinder i Sverige idag, och precis som alla andra människor har de drömmar, planer, känslor och funderingar. Och de har rätt till att bli så bra de kan bli, att leva ett så rikt liv som möjligt. Precis som alla vi andra. Skillnaden är att deras möjligheter inte alltid finns där, som de borde. I den här tematidningen får du läsa om hur det kan vara att leva med funktionshinder. Om skolor, hjälpmedel, arbetsplatser och människor. Människor som skapar möjligheter, både för andra och för sig själva. Trevlig läsning! UR INNEHÅLLET s.7 s.14 s.5 s.15 s.8 Regeringen tycker att arbetet med att undanröja hinder för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktions nedsättning i samhället går för långsamt, därför har man utarbetat en ny strategi. Orio mod ut alitiaest fugit quiandunt everum soluptata nulluptatet occatius doloria nditate maximil minihit verum, sectur aliatur? för en lättare vardag Regeringen vill underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning snabbare. Därför presenterade regeringen en femårig strategi för detta i somras. Vad har hänt sedan dess? Regeringen tycker att arbetet med att undanröja hinder för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i samhället går för långsamt. Därav strategin för funktionshinderspolitiken som presenterades i somras och som sträcker sig till och med år 2016. Sammanlagt 21 myndigheter är involverade i arbetet. Var för sig och gemensamt ska de arbeta för att uppnå målen som de själva sätter upp. De olika myndigheternas deadline för att presentera hur arbetet gått hittills samt ett underlag med olika delmål var den 15 mars. Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, är regeringens samordnande organ för arbetet med strategin. Vi ska ha löpande kontakter med berörda myndigheter och stötta dem. Det här är första året och vi bygger en struktur för vårt arbete just nu. Siffrorna med delmål som vi fick in från de olika myndigheterna den 15 mars kommer att bli en så kalllad 0-mätning, en beskrivning av var vi står idag, av samhället år 2012, säger Handisams generaldirektör Carl Älfvåg. Strategi Den 15 maj kommer Handisam att presentera en sammanställning av myndigheternas underlag. Parallellt med samordningen och uppföljningarna ska Handisam även genomföra intervjuer med personer som har funktionsnedsättning. Regeringen vill även veta hur de enskilda individerna upplever utvecklingen i samhället och hur olika satsningar genom åren faller ut, säger Carl Älfvåg. Enligt generaldirektören är det viktigt att fokusera både på statliga och kommunala satsningar. Statistiska centralbyrån, SCB, kommer att involveras i arbetet. Målet är att skapa ett underlag för att kunna följa och bedöma utvecklingen av levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Handisams redovisning och rapportering kommer även att utgöra underlag för regeringens rapportering om efterlevnaden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. På frågan om vilka förändringar strategin kommer att resultera i för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga i praktiken svarar Carl Älfvåg: Det är svårt att säga. Frågan är oerhört komplex. Först om fem år vet vi var vi står, men jag tror att förändringarna kommer att synas tydligt inom vissa områden, kommunikation till exempel. Jag hoppas att vi har tagit stora steg framåt inom transportområdet. Men om vi kommer att se kostnadsminskning för färdtjänst och personlig assistans som en konsekvens av 9PRIORITERADE OMRÅDEN Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken fokuserar på nio huvudområden samt insatser inom konsumentpolitiken. Arbetsmarknadspolitiken Socialpolitiken Utbildningspolitiken Transportpolitiken IT-politiken Ökad fysisk tillgänglighet Rättsväsendet Folkhälsopolitiken Kultur, medier och idrott Först om fem år vet vi var vi står, men jag tror att förändringarna kommer att synas tydligt inom vissa områden, kommunikation till exempel. Jag hoppas att vi har tagit stora steg framåt inom transportområdet, säger Carl Älfvåg, generaldirektör på Handisam. bättre tillgänglighet inom de här områdena är jag mindre säker på. Det är långsiktiga mål som tar längre tid. Detta är en tematidning från Sydsvenska Dagbladets Försäljnings AB För mer information om målgruppsinriktade tema tidningar med smart finansiering, kontakta: Jerry Dahlberg, tel 040-28 18 31, jerry.dahlberg@sydsvenskan.se Koordinator Lena Gullander Säljledare Annika Sivnert Omslagsbild istock Annons Temagruppen Sydsvenskan Traffic Mia Nilsson Redaktion Doris Redaktion & Byrå AB Lättare vardag når ungefär 286 000 läsare Tryck BOLD / Sydsvenskan Tryck AB, Malmö 2012. Trycks på miljövänligt papper.

3 Anpassad undervisning gynnar alla elever Kan skolan ge alla elever, oavsett funktionsförmåga, möjlighet att nå sina utbildningsmål? Alla kan inte vara bäst i skolan. Men elever med funktionsnedsättning behöver få rätt förutsättningar för att, liksom övriga klasskamrater, kunna nå läroplanens mål. Lösningen stavas anpassning. Fördelen är, att det som gynnar elever med funktionsnedsättning, också är bra för övriga elever. Alla vinner alltså på det. Lokalt och statligt stöd I de flesta kommuner eller stadsdelsområden finns centrala resursteam med specialpedagoger. Genom resursteamet kan rektor, förskolechef och berörda pedagoger få bra hjälp att gå vidare. Barnet eller eleven behöver dock inte ha någon diagnos för att kunna få hjälp det ska han eller hon kunna få ändå. Visar det sig att problemen är av svårare art, kan pedagogerna och deras chef ta kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för förfrågan om stöd. Kostnadsfri resurs för skolan SPSM ger specialpedagogiskt stöd till förskola, grundskola, gymnasieskola, sfi och komvux, om hur undervisningen på bästa sätt kan anpassas för elever med funktionsnedsättning. Stödet är kostnadsfritt. Specialskolor är en annan del av SPSM:s breda utbud. Östervångsskolan i Lund är en av dessa. Skolan vänder sig till elever som är döva eller har hörselnedsättning, med undervisning på både teckenspråk och svenska. Det specialpedagogiska stödet till en förskola eller skola består ofta av råd kring hur pedagogerna kan tänka och lägga upp sitt arbete. En viktig utgångspunkt är kunskap om vilka pedagogiska konsekvenser som olika funktionsnedsättningar ger. Vid behov, får skolan eller förskolan också råd om lämpliga lärverktyg. En dator med elevanpassade program blir ett utmärkt lärverktyg. Vad är lärverktyg? I nästan varje klass finns exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter. De flesta blir hjälpta av att lyssna på sina läromedel istället för att läsa dem. Att skaffa fram ljudversioner av de läromedel som klassen använder, brukar numera inte vara några större svårigheter, säger John Hanson, rådgivare hos SPSM, med inriktning på it i lärandet. En sådan typ av lärverktyg är även till nytta för andra funktionsnedsättningar, till exempel för elever med koncentrationssvårigheter. Lärverktygen kan användas på många sätt. Många elever blir hjälpta av att både lyssna och samtidigt se texten på en skärm. En del elever använder en dator med talsyntes; för andra kan en så kallad daisy-spelare vara ett alternativ. Även en smarttelefon eller surfplatta kan användas. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver även hjälp med skrivandet. På marknaden finns flera särskilda stavningshjälpmedel för dator och dessa kan kombineras med talsyntes, så att eleven därmed både kan höra och se vad som skrivs, förklarar John Hanson. Utställningar och stöd I södra Sverige har SPSM kontor i Malmö och Växjö. Dit kan förskolor och skolor vända sig med förfrågan om specialpedagogiskt stöd. Kontoren har även läromedelsutställningar, som går bra att besöka. I dessa hålls den 26 april, 8, 23 och 24 maj temadagar kring förskolan. Info Mer information finns på www.spsm.se eller tel 010-473 50 00. ANNONS Foto: Drago Prvulovic Ekens Assistansservice Linser för synen och nu för hörseln. Personlig Assistans Närhet Medbestämmande Integritet SoundLens - den osynliga hörapparaten Vår digitala minimalist är omöjlig att upptäcka för utomstående. Placeringen långt in i hörselgången utnyttjar ytterörats naturliga förstärkning av ljud på ett intelligent sätt. SoundLens belönades med CES Innovations Award 2011. Läs mer på www.starkey.se eller ring oss på 08-442 48 90. E-post: info@starkey.se Vi finns här för dig. Telefon 046 25 42 30 E post: info@ekensassistans.se Internet: www.ekensassistans.se

4 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Ett enkelt knep att göra ljusknappen tydlig är att markera den med färgglad tejp. Mobiler med tydliga knappar och enkla valmöjligheter. Detta stabila stödhandtag fästs med rejäla sugproppar. Markeringen ändras från grönt till rött om inte sugförmågan är tillräcklig. Bredvid hänger en genial tvätthjälp. Med den kan du komma åt att tvätta under båda armarna med ena handen. En digital almanacka som även anger om det är dag eller natt, är en viktig detalj för många dementa. Tydlig TV-kontroll. Ett praktiskt kökstillbehör är denna avrivare som enkelt skär av plastfilmen. Batteridrivna och rörelsekänsliga ledljus ökar säkerheten för den som måste gå upp på natten. Lampan fästs enkelt med medföljande tejp. Det finns också lampor som kan fästas vid sängen och som enkelt går att ta loss som ficklampa. På ett tangentbord till datorn med kontrastrika färger är det enklare att hitta rätt tecken. Smarta prylar för enklare vardag Ett rejält och långt skohorn gör det enkelt att ta på sig skorna. Med knoppen kan man testa brandvarnaren utan att klättra på en stol. Det finns gott om prylar som förenklar vardagslivet allt från enkla hjälpmedel för den som är svag i nyporna till avancerade tekniska lösningar. Nyligen öppnade Malmö Hjälpmedelscentrum en visningsmiljö 2 r o k där man visar utbudet i hemmiljö. Här kan du få tips och idéer samt i vilka butiker du kan handla. Med den här fotborsten är det enkelt att tvätta fötterna utan att tappa balansen. Malmö stad har sökt medel genom hjälpmedelsinstitutets satsning Teknik för äldre för att kunna starta visningsmiljön, berättar arbetsterapeut Anna Lidh, som ansvarar för lägenheten i Valdermarsro. Satsningen riktar sig till äldre och deras anhöriga. Alla är välkomna hit för att se vilka möjligheter som finns att förenkla miljön hemma. Även om projektet i första hand är inriktat på äldre personer med minnessjukdomar och fysisk funktionsnedsättning, finns här en hel del prylar som passar en betydligt större grupp människor. I visningslägenheten, som är öppen alla vardagar, kan man inte handla. Däremot kan man få råd och hjälp av Anna Lidh när lägenheten är bemannad. Vi visar i första hand sådana saker som finns att köpa i vanliga butiker, och en del av de dyrare produkterna kan man även få förskrivna. Här kan man se produkterna i rätt miljö, klämma och känna på dem. En hel del av de saker som fanns på plats när vi besökte den nyöppnade lägenheten hade Anna köpt på teknikvaruhus som Claes Ohlson och Kjell & Company medan annat hämtats från regionens två stora hjälpmedelsföretag Lekande Lätt i Malmö och Hjälpmedelsteknik i Lomma. Det finns också möjlighet att köpa en del av produkterna via nätet, tillägger Anna. Fallolyckor i hemmet är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig hemma. Därför finns en hel del hjälpmedel som ska minska dessa olyckor. Anna visar batteridrivna ledljus med rörelsesensorer. De kostar cirka en hundralapp i vanliga teknikvaruhus och man monterar dem enkelt med dubbelhäftande tejp som följer med förpackningen. Man kan placera lamporna från sängen till toaletten och därmed minskas risken för att snubbla och bryta lårbenshalsen mitt i natten. Lamporna släcks automatiskt efter en stund. Andra hjälpmedel handlar om kognitivt stöd när minnet sviker. Spisvakt, automatisk medicindoserare med påminnelsesignal, digitalt ur som talar om vilken dag det är och om det är på dagen eller natten. Kaffebryggaren som stänger sig själv är säkert också välkommen i många hem. Det är många som glömmer stänga bryggaren, konstaterar Anna. Alla har mobiler i dag. Det är ett sätt att vara nåbar och därför en extra säkerhet. Men många mobiler har små knappar eller touchkontroller direkt i displayen. I visningslägenhetens tekniska monter finns modeller som är mycket enkla att hantera och med knappar som är rejäla och tydliga. Här finns också ett färgglatt datortangentbord. Knapparna i kraftfulla färger, rejäla bokstäverna och symboler underlättar mycket när synen inte är så bra längre. I köket står bordet dukat. På det vita bordet har Anna dukat med färg. Genom att utnyttja kontrastverkan ger man framför allt demenssjuka och synsvaga bättre förutsättningar att fungera på ett bra sätt. Anna ställer mjölkglaset på det vita bordet och konstaterar att utan den röda tabletten försvinner glaset nästan helt även för oss som ser utmärkt. Köket håller som bäst på att utrustas med greppvänlig utrustning av alla slag. Här är det tillåtet att gå i skåpen. Kaffebryggaren från Philips finns i vanliga hushållsbutiker. Finessen är att den själv stänger av sig efter 2 timmar. Denna medicindoserare har många fack. Den laddas och signalerar när det är dags att ta dosen. Enbart aktuellt medicinfack är då öppet. Om toasitsen har en starkt avvikande färg är det enklare att sätta sig. Anna Lidh betonar vikten av att utnyttja kontraster för att öka säkerhet. Genom att duka med vitt porslin på den knallröda tabletten blir tallriken mycket enklare att se. Lägg också märke till det smarta handtaget till pet-flaskan. Värmeljusen skapar säker stämning eftersom ljusen går på batteri.

5 Jakt Foto: Niklas Södergren Noterat! för alla Att komma ut i naturen och jaga är en aktivitet som Svenska Jägareförbundet vill göra tillgänglig för alla, även rörelsehindrade. Rikard Södergren, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, arbetar för att jakten ska bli tillgänglig för alla - även de med funktionsnedsättning. Foto: SXC Svenska Jägareförbundet har startat ett projekt för att underlätta för personer med nedsatt rörelseförmåga att komma ut i naturen och jaga. Projektet finansieras delvis med medel från Allmänna arvsfonden, som har bidragit med 1,2 miljoner kronor. Vi vill hjälpa dem som lever med olika funktionsnedsättningar att komma ut i skog och mark för att jaga eller bara delta för att uppleva en jaktdag. Idag finns hjälpmedel och vi vill kunna erbjuda många fler en chans att delta i den gemenskap som jakt innebär, säger Rikard Södergren som leder projektet på Svenska Jägareförbundet, och fortsätter: Vi kommer också att arbeta för en förenklad lagstiftning för dispens för motordrivet fordon. Idag är tillståndsgivningen krånglig och det är diskriminerande för oss som behöver jaga från motordrivet fordon, tillägger Rikard Södergren, som själv jagat som rullstolsbunden i många år. Projektgruppen som ska arbeta med att underlätta jakt för rörelsehindrade består, förutom av projektets personal, representanter från de olika samarbetsorganisationerna: Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reumatikerförbundet, DHRförbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, Intressegruppen för Assistansberättigade och Förbundet Unga Rörelsehindrade. Projektet drogs igång i mitten av februari, och är planerat att pågå under ett år. Under denna tid ska projektet verka för att fler jaktmarker och skjutbanor anpassas på ett sätt som ger ökad tillgänglighet. Personer med nedsatt rörelseförmåga kommer att erbjudas jakt- och naturupplevelser. Insatserna ska kompletteras med olika informationsinsatser till de som berörs, samt utbildning av jaktledare. Svenska Jägareförbundet ordnar redan flera jakter varje år, speciellt anpassade för personer med rörelsehinder. Svenska Jägareförbundet vill se, inte bara fler med funktionshinder i jakten utan även fler kvinnor och ungdomar. Idag är cirka 17 000 av totalt nära 300 000 jägare kvinnor och cirka 20 000 är under 25 år. Inom några år hoppas förbundet att antalet kvinnor och ungdomar ska ha fördubblats. SKOLBARNS GLASÖGON Majblommans riksförbund kräver svar av SKL, Sveriges kommuner och landsting, på hur man ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern samt på vem som tar ansvar för att svenska skolbarn får glasögon. Enligt Majblomman låter 20 av 21 landsting familjerna själva ta kostnaderna för skolbarns glasögon. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. ANNONS Allt är möjligt! Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Sommar, sol och rehab Sommarsol är en anläggning speciellt avsedd för gäster med funktionshinder. Sedan nästan 80 år tillbaka bedrivs här rehabiliterings- och rekreationsverksamhet. Sommarsol finns i Vejbystrand på Bjärehalvön, vid havet. Från den vidsträckta stranden blickar man ut över Skäldervikens glittrande vatten och Kullahalvöns trygga siluett. Inåt land tornar Hallandsåsen upp sig, med ett kuperat, grönskande Skånelandskap. Ja Sommarsol både låter, och är, väldigt vackert, säger Kenneth Dämbäck, VD för Stiftelsen Sommarsol. Sommarsol har två huvudinriktningar: rekreation och rehabilitering. Hela anläggningen är anpassad för gäster med funktionshinder, och för dem som kommer hit för rekreation erbjuds fritidsaktiviteter, social samvaro, spa, restaurang med mera. Rehabiliteringen har en mångårig tradition på Sommarsol och man har idag specialiserat sig på neurologisk behandling. Varje år kommer runt 2 500 gäster hit för rehabilitering, remitterade från sina landsting. Behandlingen kan ske individuellt eller i någon av Sommarsols diagnosgrupper: stroke/afasi, MS, postpolio, Parkinson, multimodal smärtbehandling och Nya viktprogrammet. I rehabiliteringen arbetar man i team med tillgång till läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped, arbetsterapeut och assistenter. Det här är en väldigt intensiv behandling, så man känner ju att man får effekt. Vi får väldigt mycket positiva reaktioner från våra gäster, berättar Kenneth Dämbäck och fortsätter: Vi har en 80-årig erfarenhet av att bedriva konvalescens och behandlingsvård här på Sommarsol, vilket gör oss ganska unika. Det är inte ovanligt att folk kommer till oss som har varit gäster hos oss i över 20 år. Stiftelsen Sommarsol Tfn: 0431-44 31 00 www.sommarsol.se Behov av anpassade gymnasiestudier? Sök Riksgymnasium för rörelsehindrade ungdomar med möjlighet till boende och habilitering! www.rg.nu 044-13 54 44 Kristianstad, Stockholm, Göteborg och Umeå AUDIONOMMOTTAGNINGEN LUND Nedsatt hörsel? Är du i behov av hörapparat? Kontakta oss på Audionommottagningen Lund (f.d. hörcentralen). Vi finns på Skånes Universitetssjukhus, i Alwallhuset på 5 vån, bakom portvakten. Det går även bra att vända sig till den Öppna mottagningen för service, justering, rådgivning, hörseltekniska hjälpmedel, avtryck till musikproppar mm. Här har vi försäljning av batterier, telefoner, väckarklockor, teleslingor till tv och andra hörselhjälpmedel. Ingen tidsbokning krävs. Öppen mottagning Måndag och fredag 08.00 12.00 Tisdag, onsdag och torsdag 09.00 12.00 Alla våra audionomer är legitimerade av Socialstyrelsen Välkomna! Audionommottagningen Lund, Barngatan 2A, 5 vån, Alwallhuset, bakom portvakten, 221 85 Lund Tfn 046-17 29 18 (säkrast mellan 09.00 12.00) Utprovningsavgiften är 900 kr totalt inkl. hörapparat

6 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Foto: istock Tala så att du hörs Den som har en hörselnedsättning lägger mycket energi på att höra, oavsett hur allvarlig hörselnedsättningen är, och vilka hjälpmedel man använder. Du kan underlätta samtal genom att tänka på några egentligen ganska självklara saker. SÅ HÖRS DU Ha ögonkontakt För att en hörselskadad ha bästa möjlighet att höra vad du säger är det viktigt att ha ögonkontakt. Uppsök gärna en plats där det är så få störande ljud som möjligt. Vi som inte har någon hörselnedsättning kan göra mycket för att underlätta då vi möter någon med nedsatt hörsel. De som har en nära vän eller anhörig med hörselproblem vet hur man kan skapa bästa möjliga förutsättningar för att personen i fråga ska kunna slappna av och delta i samtal. Varje hörselskadad är en individ, och har sitt eget unika sätt att hantera sitt handikapp. Men det finns några grundläggande råd att ge. Och de handlar alla om samma sak: att se till att den som har en hörselnedsättning blir delaktig och kan delta i samtal och den sociala samvaro de förekommer i. Det handlar egentligen inte om något annat än att visa hänsyn, på samma sätt som man gör om det finns någon i sällskapet som inte pratar samma språk som de andra. Var tydlig när du tilltalar personen: se till att få ögonkontakt och tala direkt. Tala tydligt, och inte för fort. Att skrika är ingen bra idé det blir inget bra samtal för någon av er. Och ropa aldrig in i örat, eller mot en hörapparat. Försäkra dig i stället om att den du pratar med uppfattat vad du sagt, visa att du lyssnar och upprepa om det behövs. Se till att du har den hörselskadades uppmärksamhet. Han eller hon måste både höra och se dig när du talar. Tänk på vad du gör med dina händer: dölj aldrig munnen när du talar, varken med handen eller något annat, som till exempel ett glas. Prata inte heller med mat i munnen. Tänk på hur du placerar dig; du ska synas så bra som möjligt. Placera dig gärna så att ljuset faller på ditt ansikte. Då kan den hörselskadade avläsa dina munrörelser bäst. Den hörselskadade hör bättre desto mindre andra ljudkällor som finns i närheten. Gör vad du kan för att skapa en lugn miljö: dämpa musik, föreslå en plats för samtalet där det är så lugnt som möjligt. När många pratar samtidigt är det extra svårt för den hörselskadade att Tala tydligt, inte för fort Var uppmärksam på om det du sagt gått fram Stå i bra ljus Dölj inte munnen Agera tolk när många pratar följa med i ett samtal. Ta gärna rollen som tolk, och se till att den hörselskadade hänger med. Det är inte säkert att han eller hon hör när någon inte pratar direkt till honom eller henne berätta då vad som sägs. Och om någon skrattar eller ler förklara varför för den hörselskadade. Just småprat, skratt, gester och små signaler är viktiga i ett samtal. Om den hörselskadade inte uppfattar dessa leder det lätt till en känsla av att vara utanför. Det kan vara små, obetydliga kommentarer, men hör man dem inte vet man inte det. Vi kan vår sak. Frösunda har över 15 års erfarenhet inom personlig assistans och våra jurister och sakkunniga har expertkompetens inom lagstiftningen. Vi vet vad det handlar om. Vi kan stödja dig med: @

7 Speciells Evangelium innebar en vändpunkt för Moomsteatern. Man kan inte spela teater om allas lika värde och samtidigt avlöna den fasta ensemblen med 26 kronor om dagen, konstaterar Per Törnquist. Från daglig verksamhet till etablerad teater Moomsteatern gör cirka 2,5 uppsättningar per år och blandar friskt mellan barn- och vuxenföreställningar. Bilden är från Moomsteaterns uppsättning av Trollkarlen från Oz (2010) Moomsteatern har fått en ny konstnärlig ledare. Per Törnquist tog över posten från teaterns grundare Kjell Stjernholm för bara några veckor sedan, men är sedan länge välkänd på teatern. Jag har jobbat här i snart tio år, bland annat som regissör och som manusförfattare. Nu satsar vi vidare och Moomsteatern kommer att utvecklas till en internationell teater med Malmö som bas, berättar Per. Moomsteatern startade för 25 år sedan som en del i den dagliga verksamheten för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Studieförbundet Vuxenskolan var en samarbetspartner från början och är fortfarande engagerad i verksamheten. Idag är Mooms teatern en etablerad teater med heltidsanställd ensemble, fast teaterscen i Folkets Hus vid Nobeltorget i Malmö och drivs huvudsakligen med kulturfinansierade anslag. Moomsteatern har gjort en helomvändning inför öppen ridå, konstaterar Per och förklarar: Idag vet en bred allmänhet att vi erbjuder teater med skådespelare som har intellektuell funktionsnedsättning och inte är dagverksamhet för människor med funktionsnedsättning. Det stora förändringsarbetet i teatern kom samtidigt med att vi satte upp Speciells Evangelium. Pjäsen är en modern tappning av Nya testamentet där Jesus har Downs syndrom. Föreställningen var omfattande med 35 skådespelare från 17 länder och med 14 olika språk. Allt i mångfaldens tecken. Det viktigaste budskapet var människors lika värde. Det blev absurt att de 14 skådespelare som var Moomsteaterns fundament fick förtidspension och en dagersättning med 26 kronor medan alla andra fick avtalsenliga löner. Kjell Stjernholm och jag konstaterade att det var omöjligt att fortsätta under dessa förutsättningar och beslutade oss för att göra något åt saken. Efter många turer med lagar, regler, förutfattade meningar och en stelbent samhällsstruktur och tack vare EU-projektet Equal, har vi kunnat förändra teaterns plattform. Just nu består den fast anställda ensemblen av fyra heltidsanställda skådespelare som fått sin fortbildning av pedagoger från Teaterhögskolan här i Malmö. För dessa skådespelare innebar förändringen ett mycket stort steg från förtidspension och dagersättning till ett heltidsarbete med fast lön. Förändringsarbetet har också bidragit till att skapa förutsättningar för en återväxt inom ensemblen. Därför driver Moomsteatern nu en egen utbildning. Vi har tre talangfulla elever som i vår avslutar en yrkesförberedande utbildning. Nästa år gör de sitt praktikår. Klarar de av den prövningen går de in i vår verksamhet som fullvärdiga kollegor och ensemblen får förstärkning med unga skådespelare. Moomsteaterns banbrytande verksamhet med att etablera fullvärdigt yrkesliv för människor med intellektuella funktionsnedsättningar har också spridit sig. Teatern är en förebild både inom teatervärlden och i andra sammanhang där man vill skapa en fullvärdig yrkesidentitet. Våra internationella kontakter inom teatervärlden innebär att vi är en förebild. Teatrar på liknande villkor som Moomsteaterns är på gång i flera andra länder. Dessutom har ett par svenska högskolor kontaktat oss. Deras ambition är att överföra vår modell till andra utbildningar och vill därför ta del av våra erfarenheter. Just nu repeterar en stor del av ensemblen Jag vill få vara Mamma som är ett stort samarbetsprojekt med Göteborgs Stadsteater. I höst kommer den föreställningen till Malmö. Under tiden jobbar vi med flera mindre föreställningar. Våra tre elever ingår i ett projekt med lika många musikstuderande från Musikhögskolan och studenter från Masterutbildningen i dramatik, regi och skådespeleri från Teaterhögskolan. Den föreställningen har premiär i maj. När hela ensemblen är samlad igen i höst, är det dags för nästa stora föreställning Gökboet. Per Törnquist är ny konstnärlig ledare för Moomsteatern. Han är själv skådespelare, regissör och manusförfattare och kom till Moomsteatern för snart tio år sedan. Välkommen till Björka Assistans AB Här får du som är berättigad till personlig assistans enligt LSS/SFB, hjälp med att samordna bästa möjliga assistans för att uppnå god livskvalitet. Vi har tillstånd från Socialstyrelsen. Telefon 046-5409596 marie@bjorka-assistans.se Tvärvägen 4, 23741 Bjärred www.bjorka-assistans.se

8 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Foto: istock Stöd när psyket sviker PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING P G A PSYKISK STÖRNING För att kunna erbjudas rätt hjälp inom lagen om LSS utgår man från följande definition: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. (källa: Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning) Psykiska sjukdomar ger ibland också funktionsnedsättningar. Det innebär enkelt uttryckt att man har svårt att hantera de mest basala aktiviteterna i livet. Då kan man få stöd och hjälp för kortare eller längre tid. Christer Jerström arbetar inom RSMHs stockholmsdistrikt. I lokalföreningarna arbetar vi i huvudsak med kamratstöd medan riksförbundet driver de intressepolitiska frågorna. Behovet av stöd och hjälp varierar, men stödet är många gånger en viktig del i behandlingen och möjligheten att bli besvärsfri. Man kan exempelvis behöva praktisk hjälp med att fungera med vardagliga rutiner som att stiga upp och klä på sig, passa en avtalad tid eller att äta regelbundet. Den behandlande läkaren hjälper till att finna den bästa individuella lösningen. Får man hjälp i tid innan alla dessa basala drivkrafter har stängts ner är det också lättare att häva den negativa spiralen, berättar Christer Jerström vid Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH:s stockholmsdistrikt. Det kan vara svårt för omgivningen att förstå de begränsningar man kan få vid psykisk ohälsa. Det beror dels på att besvären inte märks så tydligt för andra, dels på fördomar och bristande kunskaper kring psykiska sjukdomar, berättar Christer vidare. Man har i regel olika syn på fysiska och psykiska åkommor och det märks på omgivningens bemötande. Den som får en fysisk sjukdom från förkylning till riktigt allvarliga tillstånd möts av förståelse och krya på dig-sympatier. Det är i regel ganska lätt att prata om sjukdomen och dess konsekvenser. Psykisk ohälsa har samma räckvidd från lätt nedstämdhet till helt utslagen. Trots detta blir bemötandet från omgivningen helt annorlunda. Den hjärtevarma krya på dig-hälsningen byts ofta mot kommentaren: Synd att du blev sjuk. Många tror också att alla psykiska tillstånd är kroniska, men faktum är att flertalet som drabbas blir helt återställda. Christer Jerström vet vad han talar om. Alla som arbetar inom RSMH har personliga erfarenheter av psykiska tillstånd. Både sjuka och anhöriga är välkomna att ta kontakt med föreningen för hjälp och stöd, oavsett diagnos. Omgivningen märker ofta långt innan den som är sjuk, att något inte står rätt till. Det bästa är om man då ger aktivt stöd och hjälp innan det kraschar helt. Var därför inte rädd för att säga till din vän eller arbetskamrat att du har märkt förändringar som gör dig orolig. Uppmana personen att söka hjälp, men ge samtidigt möjligheten att du följer med. Ett handfast kamratstöd är mycket bättre än käcka kommentarer som ta dig i kragen. I det akuta sjukdomsläget är det dock allra viktigast att få professionell hjälp med sin sjukdom så snabbt som möjligt. Hjälp därför till att ta kontakt med den öppna psykvården. Christer Jerström konstaterar att unga ofta går länge innan de söker professionell hjälp. Det kan bero på att omgivningen förväxlar en del av sjukdomssymtomen med tonåringens självklara frigörelseprocess. Om du som förälder är orolig och ser förändringar, bör du inte ge dig med svar som det är ingenting. Försök få hål på bubblan genom respekt och envishet istället för att brusa upp eller släppa engagemanget. Sök också professionell hjälp. Får man inte hjälp att hantera sin mentala ohälsa i tid, kan det utvecklas till ett kroniskt tillstånd, avslutar Christer Jerström. VAD ÄR RSMH? Riksförbundet för Social och Mental Hälsa arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. Det innebär bland annat att människor som mår psykiskt dåligt ska: bemötas med förståelse och respekt få professionell hjälp i ett tidigt skede och under tillräckligt lång tid betraktas som expert på sina egna upplevelser och ges inflytande över vård och behandling erbjudas ett brett utbud av olika former av åtgärder, stöd och psykoterapi, eventuellt i kombination med medicinering Sitt skönt i vår! Osthyvel Ett gott liv - hela livet Boka kollo nu! Min skola Mitt boende Mitt arbete Min fritid Mitt stöd För dig med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Rody hopphäst Trio burköppnare Solängsskolan - Rapsängen - Kasper - SKOA Inom kort även HVB och Grundskola Östra Förstadsgatan 19, Malmö. Tel 040-12 79 60 www.lekandelatt.com Vardagar 11 18 (Lunch 13-14) Lördagar 11-14 www.solangsskolan.se www.kasperkollo.se

9 NYHET! Så här kan navigationsdisplayen uppfattas av en person med makuladegenerationer (förändringar i gula fläcken). Säkra förare även med nedsatt syn Ford har inlett ett samarbete med universitetet i Cambridge för att få en bättre förståelse för de synproblem som drabbar en allt äldre befolkning. Med stigande ålder minskar förmågan att se detaljer och att se i mörker. Det betyder att många bilförare kan få problem med att läsa av instrumentbrädan. Försämrad syn är en naturlig del av åldrandet och berör miljontals människor världen runt. Eftersom processen sker gradvis kan det gå många år innan förändringarna upptäcks. I regel försöker vi låtsas som om vi inte har några problem med synen tills det inte går längre, konstaterar Angelika Engel, som är ergonomispecialist på Ford Europa. För att lära sig hantera problemet med allt fler synnedsatta bilförare samarbetar Ford nu med experter på Cambridge - universitetets Engineering Design Centre. På centret har man utvecklat en simulator som hjälper formgivare och tekniker att konkret uppleva effekterna av olika synnedsättningar. Ford använder det här verktyget för att analysera och förbättra utformningen av sina instrumentbräden så att de kan tolkas korrekt och säkert av så många bilförare som möjligt. Programvaran har tidigare använts i designen av mobiltelefoner och ingår i undervisningen på flera universitet. För oss handlar det om att stödja det vi kallar inclusive design (ung. 'design för alla') som lägger fokus på olika grader av förmåga snarare än på handikapp, så att man får produkter som fungerar för så många som möjligt, säger programutvecklaren Sam Waller. Sedan 1994 har företagets form givare och utvecklingstekniker använt en särskild dräkt Third Age Suit för att bättre kunna förstå hur äldre förare fungerar. Dräkten ger en försämrad rörlighet och minskar också känseln vid beröring. Till dräkten hör ett par glasögon som simulerar grå starr. Glasögonen är väldigt användbara, men universitetets programvara är bättre eftersom den kan simulera flera olika slags synnedsättningar och dessutom olika svårighetsgrader, säger Engel. Vi kan till exempel snabbt kontrollera hur en färgblind person uppfattar en visare på instrumentbrädan. En del synnedsättningar gör förstås att man inte kan ta körkort över huvud taget, men det finns också många aktiva bilförare med mindre allvarliga synnedsättningar. Vårt mål är att göra deras körning så säker som möjligt, avslutar Engel. FAKTA Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har omkring 285 miljoner människor världen över något slags synnedsättning. 65 procent av dessa är äldre än 50 år. I länder med en åldrande befolkning ökar snabbt antalet personer med synnedsättning. Gå så länge du vill med rollatorn. Förvandla den sedan enkelt till rullstol när du vill vila. Nya generationens rollator Prova rollatorn som flyttar gränserna för vad du kan göra. Rollz Motion är ergonomiskt formgiven med stadig och lätt ram för bekväm promenad. Om du behöver vila en stund förvandlar du med ett enkelt handgrepp Rollz Motion till en rullstol. När du vilat är det lika enkelt att förvandla den till en rollator igen. Noterat! FASS PÅMINNER Fass.se är läkemedelsportalen som gör läkemedelsindustrins omfattande kunskap om läkemedel tillgänglig för alla. Nu kan du få påminnelser via SMS när det är dags att ta dina läkemedel. Läs också om nyheter och samla information om de läkemedel du använder. Det enda du behöver göra är att registrera dig och logga in på deras hemsida www.fass.se Foto: SXC www.rollz.se Tenngatan 2, Lomma 040-410780 Ta med annonsen till butiken och få 2 tillbehör på köpet! Du kan prova och köpa Rollz Motion på följande ställen: Hjälpmedel SAM, Gävle Hjälpia, Luleå Landstingets hjälpmedelscentral, Växjö Hjälpmedelsteknik, Lomma Varsam, Örebro Hjälpmedelsteknik, Kristianstad Gula Rehab, Habo Lyra Rehab, Kungsbacka Uriform, Stockholm HjälpRedan, Partille

10 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Även om Lottas vilja styr en hel del av vardagen, krävs det av vi som assistenter också vågar vara bestämda. Annars skulle alla rutiner få vardagen att kapsejsa, skrattar Jeanette. Jeanette visar Lotta hur den nyinköpta spaljén ska sitta på väggen och förklarar att Lotta lever mycket i nuet och därför inte kan vänta med att få se resultatet av inköpet. Det är ingen tvekan om att Jeanette och hennes kollegor är omtyckta av sin uppdragsgivare. Lotta visar tydligt att hon trivs. Som personlig assistent gör man det mesta som kan tänkas och ibland lite till. Här visar Jeanette och Lotta de fotoböcker som Jeanette lärt sig att göra i datorn. Det är ett bra sätt för Lotta att minnas roliga saker som vi gjort, t ex födelsedagsfirande, dans och långresan till mammas semesterbostad i Thailand. Det gäller ofta att se möjligheter istället för problem, betonar Jeanette. Personlig assistent hjälper till att Jeanette Rosell är personlig assistent. I höst har hon jobbat i åtta år för Lotta Nilsson som är i behov av personlig assistans dygnet runt. Jag tycker att jag har ett fantastiskt arbete jag hjälper en annan människa att få leva ett så bra liv som det går med hänsyn till min uppdragsgivares förutsättningar. leva livet Personlig assistent är ett jobb som förändras med de uppdragsgivare man har. Det är både roligt och krävande. Vi träffas hemma i Lotta Nilssons kök. Den här dagen har Lotta och Jeanette varit på Vellingeblomman en tur som arrangerades av Kulladals dagliga verksamhet som Lotta besöker ett par dagar i veckan. Det blev en spaljé till balkongen där det ska klättra vackra blommor hela sommaren. Många tror att en personlig assistent mest städar, lagar mat och matar, men uppdraget är att leva som en skugga till en annan människa. Därför är jobbet mycket innehållsrikt och varierat. När Sydassistans fick frågan av Lotta och hennes anhöriga att vara ansvarig för hennes assistans dygnet runt, blev jag en av de utvalda assistenterna. När man lever så nära en annan människa är det viktigt att personkemin stämmer och en fördel om man delar en del intressen, menar Jeanette. Sydassistans startade redan 1994 av ett par som hade en flicka med assistansbehov. I samband med Lagen om LSS satsade de på ett företag med tydliga värdegrunder: att skapa förutsättningar för ett bra liv utifrån trygghet, respekt och livskvalitet. Denna grundsyn tummar man inte på. Det råder ingen tvekan om att Jeanette Rosell trivs med sitt arbete för Lotta och att Lotta trivs med henne. Vi är tre fast anställda och tre timanställda som arbetar här. Eftersom Lotta behöver hjälp dygnet runt har vi ett övernattningsrum för den som har nattjänstgöring. Det fungerar bra med schemat men visst kan det bli problem när någon av oss blir sjuka, men då får man ställa upp för varandra så att Lottas vardag ändå inte blir ruckad. I sådana situationer är det också viktigt att ha ett företag som ger feedback, support och uppmuntran, konstaterar Jeanette och fortsätter: Genom Sydassistans har jag fått möjlighet att gå flera vidareutbildningar, seminarier eller fått andra utvecklande dagar. Det är en viktig del för att man ska kunna göra ett bra arbete. Till skillnad från många andra arbetsplatser, kan jag inte lägga energi på min egen utveckling under min arbetsdag. Min uppgift är ju att uppdragsgivaren alltså Lotta utvecklas och får styra sin vardag. Lotta och Jeanette pratar mycket fastän Lotta inte har något tal. Hon använder en Kommunikationskarta BLISS - och ett eget teckenspråk. Inomhus sitter Lotta i en skrivbordsstol på hjul och kan på det sättet ta sig runt i lägenheten på egen hand. De berättar för mig att de ibland byter bomiljö en stuga vid havet på sommaren eller bor på hotell. Personlig assistent är inget ensamt arbete. Det är rikt på utbyten, upplevelser och man har ett rikt kontaktnät med uppdragsgivarens anhöriga, kompisar och alla man möter i det dagliga livet. Om man blir utvald av en uppdragsgivare blir man glad, men blir man bortsållad ska man inte ta det personligt. Det är en fråga om personkemi. Den person man arbetar för ska kunna känna sig trygg i alla situationer, dygnet runt, avslutar Jeanette. Ut och promenera! RollerMate är originalet Utvecklad under många år och CE-märkt för din trygghet! Ihopfällbar med ett knapptryck! Enkel att fälla ihop! Styrbar Stabil och säker Lätt - 2,5kg! Inne och ute Väska medföljer Bra på resan Ring för broshyr och närmaste återförsäljare 026-420 12 20 www.rollermate.se Ett brukarkooperativ för dig med personlig assistans. www.kooperativet-vilja.nu Satellitvägen 1 046-25 70 63 alt 25 70 76 245 34 Staffanstorp info@kooperativet-vilja.nu

ANNONS Samma krav, större möjligheter Noterat! 11 Barn med hörselnedsättning har samma behov och rättigheter som alla andra barn. Ändå kan skolgången bli en utmaning. Silviaskolan i Hässleholm erbjuder ett alternativ. Silviaskolan är en regional grundskola med södra regionen som upptagningsområde. Uppdraget är att serva alla kommuner i regionen med ett alternativ för elever med hörselnedsättning. Här går barn med hörselnedsättning i en miljö anpassad efter deras förutsättningar. Skolan följer den allmänna läroplanen, Lgr 11 ; barnen som går ut nian här gör det med samma utbildning och kunskaper som om de gått i en vanlig skola. * Södra regionen- Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Halland Elevernas hörselnedsättning varierar, men alla har hörapparat eller cochleaimplantat. Undervisningen sker på talad svenska med stöd av god ljudmiljö och hörselteknik. Eleverna läser även teckenspråk som ämne. Christian Örn är stolt rektor för Silviaskolan: Barn med hörselnedsättning har det många gånger tufft i den vanliga skolan. De får lägga mycket energi på att höra, vilket gör dem trötta. Hos oss får de mer energi över till att lära. Vi möter dem på deras villkor, ser till deras behov och anpassar undervisningen efter det. Vi har större möjligheter att anpassa, stödja och utveckla deras utveckling mot målen. Undervisningen sker i mindre klasser, i anpassad ljud- och ljusmiljö, med specialutbildade lärare. Värdegrundsarbetet är centralt: barnen ska vara trygga och må bra i skolan för att kunna lära. De ska få en bra utbildning. Sedan arbetar vi också med hörselmedvetenhet: barnen lär känna sig själva, sin egen hörselnedsättning och hur de kan hantera den. Vi vill och arbetar för att de ska få kunskap och en tro på sig själva. Här medvetandegör vi strategier som Christian Örn, rektor för Silviaskolan behövs för att klara sig senare i livet: på gymnasiet, i arbetslivet. De får lära sig om sina möjligheter och rättigheter, och de får träna på att hantera de svårigheter som kan uppstå i olika miljöer. Allt för att de ska vara så bra förberedda som möjligt när de lämnar skolan. Detta är något en vanlig skola har svårt att ge. Vår vision är att våra elever ska få bli sitt bästa, i ett utbildningsoch livsperspektiv. Och jag tror verkligen vi gör skillnad. Silviaskolan Tfn: 0451-26 84 33 www.hassleholm.se/silvia TELEFON MED BILDER Enkla telefoner som underlättar kommunikationen kan vara önskvärt för många. Den sladdlösa telefonen Topcom Sologic B935 har tio stora bildknappar och fyra direkta minnesknappar som gör att man med ett knapptryck ringer upp motparten. LÄSPLATTOR ÖNSKVÄRDA Om lärarna får bestämma är läsplattor önskvärda i skolorna. Enligt Lärarpanelen anser 80 procent av lärarna att läsplattor har en plats i skolan. Endast 16 procent är direkt negativa. Detta är den första undersökningen från Lärarpanelen där lärarna direkt ger sin syn på skolfrågor. Lärarpanelen består av 220 behöriga lärare och skolledare som säger sitt om aktuella frågor. Källa: Lärarförmedlarna Ditt personliga assistansbolag! Har DU den frihet DU önskar? iki Assistans arbetar med och för personer med speciella behov såsom fysiska och psykiska handikapp Kontakt Tele: 040-66 55 850 Mail: info@ikiassistans.se www.ikiassistans.se

12 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Noterat! ANSTÄLLNING PÅ SAMHALL Samhall är Sveriges största serviceföretag. De finns på 250 orter och har 20000 anställda. Arbetsförmedlingen avgör om en person har behov av en anställning hos Samhall. Det krävs att personen har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och det är Arbetsförmedlingen som rekryterar medarbetarna som har funktionsnedsättning. Lev livet rör på dig! Även du med en funktionsnedsättning kan motionera. Vi kan erbjuda ett 30-tal olika gruppaktiviteter. Nu även fysisk aktivitet på recept (FAR)! Beställ vår motionsguide! Ring eller maila: 040-23 10 90, e-post: info@hiso.nu HISO MALMÖ (Handikappidrottens Samarbetsorganisation) www.hiso.nu Årets eldsjäl Henrik gillar olika Henrik Lindstedt ser att det finns en möjlighet för alla människor. Nu har han prisats som årets eldsjäl för sin insats på arbetsmarknaden. Skånes Nord Ost Kooperativ är en ekonomisk förening som finns i Kristianstad. Kooperativet arbetar enligt LSS och LASS och syftet är att få större möjlighet till att bestämma över den egna assistansen och arbetssituationen. Service som SNOK erbjuder. Utbildning Ansökningar Rekrytering Arbetsmiljöfrågor Löneadministration Ekonomisk redovisning Övrig hjälp som du behöver i din arbetsroll Om du vill veta mera, kontakta oss gärna på Skånes Nord Ost Kooperativ Almvägen 20, Kristiandstad Sara Hetzl, verksamhetsledare Bu ken med det breda sor mentet. Produkter som underlä ar i din vardag. Allt för dina fö er. Stödstrumpor - stort sor ment. Ortoser. Sjukvårdsar klar. Smärtlindrande produkter. S. Förstadsgatan 95, Malmö Telefon 040-818 50 Vardag 9.30-18.00, Lördag 10-13 sjukvardsbu k.sodervarn@telia.com www.svbu k.se FOTO: henry LUnDhOLM För fjärde året i rad delade Samhall ut Visa vägen-priset till någon som gjort en insats för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Prisutdelningen skedde i november på Hotell Rival i Stockholm. 2011 års pris gick till Henrik Lindstedt, produktionschef på Panduro Hobby i Malmö. Jag har alltid tyckt det var roligt att arbeta med människor. Jag är utbildad barnskötare i grunden och har jobbat med barn med särskilda behov. På min första anställning hade jag hand om en tjej med Downs syndrom. En tjej med egen vilja som verkligen visade glädje när något var bra och ilska när det inte passade henne. Men den glädje hon visade, den var äkta! Den glädjen gick in i hjärtat på mig. Känslan jag fick har jag tagit med mig hela tiden. Att hjälpa är det enda som är gratis här i livet. Man får så mycket glädje tillbaka, menar Henrik. I nära tio år har Henrik Lindstedt och produktionsavdelningen på Panduro Hobby samarbetat med Samhall. Av nästan 50 anställda är 30-35 personer från Samhall. När jag övertog avdelningen år 1998 hade vi hjälp med extern paketering som skedde i Samhalls lokaler. Sedan funderade vi på vad vi mer kunde göra. Vi tänkte att om vi lägger paketeringen i våra lokaler och tar hit personalen till oss, då kortar vi dessutom ledtiden och får snabbare leveranstider. Det är även bra för miljön genom att vi slipper extra transport med lastbilar. Vi hade plats och bra lokaler, berättar Henrik. Sagt och gjort. År 2005 flyttades personalen från Samhall till Panduro Hobbys lokaler. Det har gjort att de känner en tillhörighet till oss, de är stolta att kunna säga att de jobbar på Panduro Hobby nu, menar Henrik och fortsätter: Det har varit en process för alla anställda, att hantera olika situationer som kan uppstå. Jag pushar på, jobbet tar lite längre tid men det OM HENRIK Ålder: 41 år Bor: Radhus i Oxie Familj: Har tre döttrar, 20, 17 och 11 år Aktuell med: 2011 års vinnare av Samhalls pris Visa vägen i kategorin eldsjäl Henrik Lindstedt på Panduro Hobby är vinnare av Samhalls Visa vägen-priset 2011, kategori eldsjäl. blir ju gjort. En del producerar inte lika mycket som andra, men det gör inget. Alla har ett värde. Personalen arbetar mycket i team och har inga fasta arbetsstationer. All personal blandas vid borden och sitter i samma lokaler. Arbetsledaren Fia Collin känner till funktionsnedsättningarna och våra anställda kan vända sig till henne och säga att idag mår jag inte bra. Vi har en acceptans. Det är roligt att jobba med personer från olika delar, man drar inte alla människor över en kam. Man måste han en förståelse för att alla har olika förutsättningar. Det finns både fysiskt och psykiskt handikapp. Det är viktigt att ha ett sunt förnuft och att man kan acceptera alla människor som de är. Alla människor är olika, säger Henrik. Panduro Hobby finns i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Holland. Vi har pratat mycket om priset och är omnämnda i vår personaltidning som kommer ut i de länder vi finns i. Det är trevligt att det syns ut i vår organisation att vi i Fosie arbetar med personer som har funktionsnedsättning, att vi tar ett socialt ansvar, säger Henrik. Enligt Samhall tvekar många företag att anställa personer med funktionsnedsättning för att de tror att det är komplicerat. Henrik ger tips till företag som funderar på det. Man ska inte vara rädd för att anställa personer med funktionsnedsättning. Prova att ha en person på praktik. Då kan du känna hur det verkligen är och det kan leda vidare till en eller flera anställningar, menar Henrik.

13 FOTO: istock VISA VÄGEN Samhall delar varje år ut Visa vägen -priset till de som gjort mest för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Många företag tvekar att anställa personer med funktionsnedsättning, bland annat för att de tror att det är komplicerat. Samhall vill lyfta fram dem som har bevisat motsatsen. Varje år utser en fristående jury ett företag och en person (eldsjäl) som har öppnat arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning. De har arbetat aktivt för attitydförändringar eller på annat sätt raserat hindren för personer med funktionsnedsättning att ta sig in på arbetsmarknaden. Rektor:Christian Örn 0451-268433 E-post: silviaskolan@hessleholm.se Samordnare:Magnus Lennartsson 0709-818432 Hemsida: www.hessleholm.se/silvia På egna villkor Ungdomar som har ett rörelsehinder och är i behov av rehabilitering kan ha rätt till en anpassad utbildning. I södra Sverige är Riksgymnasiet i Kristianstad ett alternativ. Riksgymnasiet i Kristianstad har för närvarande 46 elever. Hur många som går på skolan avgörs av antalet sökande. Behörighetsreglerna för gymnasiet är samma som för alla andra gymnasieskolor: som rörelsehindrad har man rätt att gå vilken gymnasieutbildning som helst, om man klarar behörighetskraven. Eleverna på Riksgymnasiet behöver en anpassad skola på grund av sitt fysiska rörelsehinder. Vi har resurser och möjligheter att i högre utsträckning anpassa de program som eleverna vill gå, och kan gå långt i den individuella anpassningen av utbildningen, berättar rektor Tony Ivarsson, och fortsätter: Som ett exempel kan jag berätta att vi har hyrt en specialanpassad lastbil för en av våra elever på fordonsprogrammet. Riksgymnasiet erbjuder samtliga nationella program, och man följer samma läroplan som på andra gymnasieskolor. Eleverna söker till rg via en nationell antagningsnämnd. I en vanlig skola får rörelsehindrade assistenthjälp någon som finns med dem under dagen och hjälper till när olika hinder uppstår. På Riksgymnasiet erbjuds en samlad skoldag som är helt anpassad efter elevernas förutsättningar. Här finns specialutbildad personal, och eleverna har möjlighet till habilitering på schemat, på dagtid. Många elever uppskattar också att de får ett nytt nätverk när de kommer hit, som de inte hade fått annars. De får träffa andra med rörelsehinder, och de skaffar kontakter de har glädje av senare i livet. Vi har en hög trivselfaktor; vi är inne på vårt tjugonde verksamhetsår nu och är noga med att följa upp. Så vi vet att våra elever trivs, berättar Tony Ivarsson. För elever som har sin hemort långt från skolan finns möjlighet att bo på skolan. Idag bor cirka 35 elever antingen i ett rum på korridor, bemannad med personal dygnet runt, eller i en helt egen lägenhet med personal tillgänglig om det skulle behövas. ANNONS Här får de träna på sin självständighet och öva inför nästa steg i livet det som händer efter gymnasiet, förklarar rektor Tony Ivarsson. Riksgymnasiet med RHanpassad utbildning i Kristianstad Tfn 044-13 52 99 www.rg.nu - VI GER MER ASSISTANS FÖR PENGARNA - Kontakta Jeanette Kongshöj, verksamhetsansvarig, för en förutsättningslös diskussion om hur du kan få mer assistans för pengarna, t ex mer i assistansomkostnad och högre lön till assistenterna. E-post: jk@albeda.se Telefon: 0709-380 555 Vi välkomnar kunder i hela landet. www.albeda.se info@albeda.se Certec informerar om Rehabiliteringsteknik & Design Onsdagen den 24 oktober 2012 Dagen är kostnadsfri Anmälan och info: www.certec.lth.se/infodag/ Lunds Tekniska Högskola

14 EN TEMATIDNING FRÅN SYDSVENSKA DAGBLADETS FÖRSÄLJNINGS AB Hjälpande appar FOTO: Fanny Zaabi behrer Erland Winterberg, projektledare på Nordens Välfärdscenter. Hjälpmedelsinstitutet har en lista på användbara appar. Listan uppdateras kontinuerligt och finns på www.hi.se/ appar. Appar i smartphones kan hjälpa personer med ADHD att finna struktur i en kaotisk vardag. Nordens Välfärdscenter arrangerade nyligen en workshop med syfte att sätta fokus på smartphones som stöd för personer med ADHD samt att visa på bra sätt att få med användarperspektivet när ny teknologi utvecklas. Programmerare, personer med ADHD och fackpersoner från de nordiska länderna välkomnades till Turning Torso under två dagar i februari. Det var mycket intressant att se parterna jobba fram idéer tillsammans. En inspirerande process där personer med ADHD med stor kännedom om de problem som finns mötte mycket kreativa unga programutvecklare som gärna vill använda energin till något positivt, berättar Erland Winterberg, projektledare på Nordens välfärdscenter. Ett av Nordens Välfärdscenters arbetsområden är välfärdsteknologi. Gruppen jobbade fram tre idéer. Förslagen kommer att utvärderas, därefter kommer man att arbeta vidare med den bästa idén. Ett av förslagen som gruppen arbetade fram var en app som fungerar som en översikt över användbara appar, menar Erland. Enligt Nordens välfärdscenter är hjälpmedel kopplade till mobiltelefoner eller smartphones en fördel eftersom mobiltelefonen är allmänt förekommande och väcker därför inte uppmärksamhet. Tvärtom kan en smartphone dra till sig positiv uppmärksamhet och upplevas som spännande både för användaren och för omgivningen. Utomstående märker inte att den används som ett hjälpmedel. Det kan leda till att omgivningens fokus på personen med problem minskar. Samhället är mycket mer komplicerat idag vilket gör att det blir mer märkbart och synligt om man har den typen av problem. Det är mycket man ska ta ställning till varje dag och det krävs mycket socialt, det kan vara svårt att strukturera i vardagen. Förr kostade hjälpmedel mycket pengar och de var synligare. Därför är det bra att man nu använder smartphones som inte sticker ut eftersom det är något som de flesta har, säger Erland. Ytterligare en fördel är att mobiltelefonen är lätt att ta med sig. Den är en självklar del som används naturligt i vardagen och är lätt att komma ihåg. Det gör att den är lätt att FAKTA Nordens Välfärdscenter, NVC, är en institution under Nordiska ministerrådet, social- och hälsosektorn. Arbetet syftar till att främja inkludering av utsatta grupper, likabehandling av medborgarna, social solidaritet samt tillgänglighet och kvalité i av deras arbetsområden är välfärdsteknologi. NVC leds av en styrelse med representanter från de fem nordiska länderna. Styrelsen utses av Nordiska ministerrådet. FOTO: istock använda till andra funktioner utan att man behöver komma ihåg andra tekniska hjälpmedel. Astrid tasks/to-do-list är en app som ger påminnelser och bekräftelser på ett lite lättsammare sätt. Går att dela uppgifter med andra vilket gör att man kan dela upp ansvar och stödja varandra att klara uppgifterna. Finns både till iphone och andriod. HomeRoutines ger stöd att strukturera hemmets sysslor. Går att dela upp sysslorna efter dag, tid på dagen eller plats. Larmar samt visar om en syssla är gjord eller ogjord. Finns till iphone. Remember the milk fungerar som stöd för att komma ihåg uppgifter och saker. Finns både till iphone och android.

15 Elevens rätt till hjälp Skolans ansvar är att ge alla elever stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Elever med dyslexi kan få hjälp om de behöver. Henrik Fredriksson arbetar på enheten för analys och utredning på Skolverket. Rektorn är ytterst ansvarig för att upprätta ett åtgärdsprogram och ge hjälp åt elever med behov av särskilt stöd. Skolans jobb är att hitta fram till vad som hjälper den enskilda eleven. Skolan måste fortsätta leta tills de hittar rätt åtgärd som verkligen hjälper eleven. Rektorn kan besluta att inte jobba med stödbehov till eleven. Beslutet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, säger Henrik Fredriksson som arbetar på enheten för analys och utredning på Skolverket. Skolans lärare och rektor kan få hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten med praktiska tips och idéer på hur man kan hjälpa eleverna. Om det finns en misstanke om att barn har dyslexi eller annat problem har rektorn skyldighet att göra en utredning. Då ska utredningen syfta till att konstatera om eleven riskerar att inte bli godkänd, vilket motsvarar betyg e. Där kan det vara lite spännande. Det finns elever med dyslexi som är högpresterande och som mycket väl når kunskapskraven, då har man inte skyldighet att erbjuda stöd till dem. Men om eleven riskerar att inte nå målen, då ska vårdnadshavare och eleven bjudas in Om det finns en misstanke om att barn har dyslexi eller annat problem har rektorn skyldighet att göra en utredning. och åtgärdsprogram sättas in, menar Henrik och fortsätter: -Åtgärdsprogrammet ska vara en handlingsplan med vilka behoven är, vilka resurser man sätter in, hur man följer upp och utvärderar. Det ska stå när och hur det fungerar. Stödet ska kalibreras, ställas om på nytt och nytt för att hitta något som passar eleven. Enligt Henrik finns det en punkt som föräldrar funderar på och det är om de kan kräva assistent, datorprogram eller annan hjälp. Så här säger skollagen om rätten till kunskap och särskilt stöd: Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Personalen är skyldig att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogram och beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram får överklagas. Läs mer på skolverket.se Svaret är nej, föräldrarna kan inte kräva någonting. Det är skolan som ska hitta fram till rätt åtgärdsprogram. Föräldrarna är med och får säga vad de tycker och tänker, de ska få veta vad skolan gör, varför och när man ser hur det fungerar så att de ska känna sig trygga. Tycker man inte att skolan gör tillräckligt, att man inte följer upp kunskapskraven, om skolan inte tar det på allvar, då har föräldern rätt att överklaga till Skolväsendets Överklagandenämnd. Det här är nytt från den nya skollagen som presenterades i somras. Krasst sett, från skollagens sida finns det ingenting som säger att det här måste man ha hjälp med som dyslektiker. Dyslexi kan innehålla vansinnigt många delar, det är en öppen diagnos. Man måste se den enskildes behov av stöd. Och tillgodose det, säger Henrik. Hårda vindar blåser inom assistansen nu. Hos oss får du alltid lä. I närmare tjugo års tid har vi stått stadi ga när vårddebattens vågor gått höga. Våra uppdragsgivare och deras nära och kära som vi under åren haft för månen att arbeta med, vet att person lig assistans hos Sydassistans AB genomsyras av trygghet, respekt och livskvalitet. Bättre personlig assistans kan du troligtvis inte få. Välkommen till oss! Tel: 040 16 05 00 www.sydassistans.se

Delaktighet i Landskrona Under våren ska 18 vägledare träffa samtliga brukare inom Landskrona stads område funktionshinder för att följa upp en enkät och planera verksamheten. FOTO: istock Enkäten har genomförts inom samtliga områden såsom boende, daglig verksamhet, personlig assistans och mobilt team, och enkäten följs upp av vägledarna för att konkretisera vad som ska förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten är 69 procent. Det innebär att 174 personer av 220 möjliga har svarat. Det är enligt min mening mycket bra siffror. Förklaringen till den höga svarsandelen anser jag vara det goda arbete som medarbetare och chefer gör. Jag är stolt över vår verksamhet och hur den utvecklas, säger Jan-Allan Beer, vice ordförande i omsorgsnämnden (fp). Arbetet med att öka brukarinflytande pågår på flera nivåer i verksamheterna, från den enskilde individen till de grupper de ingår i. Målet är att hitta nya vägar för att möta brukarnas behov och öka deras inflytande. Grundläggande för vägledarnas arbetssätt är den så kallade delaktighetsmodellen, där brukare och vägledare möts under former som stärker brukarnas möjligheter att ha inflytande över sina liv. Vi släpper inte enkäten när vi har fått in svaren. Det är då det riktigt stora jobbet tar vid. Det är brukarnas idéer och önskningar om förändring som vi ska bygga på, säger Susanne Rosenström, områdeschef inom Landskrona stads omsorgsförvaltning. Resultatet från träffarna med brukarna kommer att presenteras i juni. Det här ligger mig varmt om hjärtat. Jag har följt utvecklingen och sett hur engagerad personal medverkar till att skapa dessa förutsättningar som sätter Landskrona stads verksamhet för personer med funktionshinder på kartan. Jag ser fram emot att få ta del av resultaten, säger Hans Raita, ordförande i omsorgsnämnden (m). Funktionshindrade som behöver stöd ska få mer att säga till om i Landskrona. (Genrebild) Attendo Rökaholm är en LSS verksamhet för vuxna personer med utvecklingsstörning. Det finns tre boendeenheter och en daglig verksamhet. Verksamheten är belägen i Eslöv och Svalövs kommun i naturskön omgivning. Kontakta Gunilla Schönbeck: 0700-20 97 28 Attendo Pumpmakaregatan är ett LSS boende för vuxna personer med utvecklingsstörning. Vår verksamhet ligger centralt i Örkelljunga, nära alla tänkbara aktiviteter såväl som fina naturområden. Kontakta Melker Linderholm: 0768-11 65 11 Mer funktion Mindre hinder Vi på Attendo har stor erfarenhet inom området funktionshinder och delar gärna med oss! I Skåne har vi gruppbostäder, daglig verksamhet, barn och ungdoms boende, korttidsboenden, personlig assistans och ledsagarservice. På NimbusAkademin i Lund utbildar och handleder vi personal som arbetar med personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Peda gogiken grundar sig på TEACCH-modellen. Vi har möjlighet att ta emot fler personer som får stöd och hjälp ifrån oss! Kontakta oss gärna för mer information Omsorg på ditt sätt www.attendo.se www.attendonimbusakademin.se Attendo Nimbus är en enhet som ger service enligt LSS till personer inom autismspektrum med eller utan kognitiv funktionsnedsättning. För vuxna personer finns gruppbostad och servicelägenheter. I Stångby kyrkby bedriver vi daglig verksamhet i en genuin skånsk bondgårdsmiljö. För barn och ungdomar finns service i form av korttidsavlastning samt boende. Den pedagogiska grunden för allt arbete grundar sig på TEACCH- modellen och Tydligörande pedagogik. NimbusAkademin utbildar över hela landet kring autism och andra närliggande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ger förutom utbildningar även föreläsningar och pedagogisk handledning till enskilda och personalgrupper. Kontakta Eva Klang Vänerklint: 0768-29 70 30 Attendo Hällbo är ett boende för vuxna psykiskt funktionsnedsatta. Vi är upp delade på sex olika enheter med varierande storlekar. Vi finns inne i Höör med närhet till både sociala aktiviteter och härlig natur. Kontakta Lena Nygren, eller Monica Skoglund: 0413-270 40 www.hallbogruppen.se Attendo Oderljunga har plats för 12 korttidsboende med en rehabiliteringsverksamhet för vuxna personer med psykossjukdomar och/ eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten ligger i en naturskön och inspirerande miljö i Perstorps kommun Kontakta Lena Bergström: 0727-14 40 70