Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Relevanta dokument
Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Så kan vi möta klimathotet - möjligheter och utmaningar

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Framtida energisystem i Jönköpings län

Nordic Energy Perspectives

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April Bo Normark

Making electricity clean

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

kolkraftverk Hearing om: Konkurrens om skogsråvaran Lars Stromberg 24 januari 2013

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

Filip Johnsson Professor Sustainable Energy Systems Department of Space, Earth and Environment

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Varför ett nytt energisystem?

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

processindustrin Thore Berntsson

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

Hur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik. Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Power to gas Karin Byman, ÅF

Hur lönsamma är laddhybrider i verklig svensk körning? Sten Karlsson

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Scenarier för Pathways

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

VGR är en del ieuropaselsystem hur utnyttjar vi det? Vindkraft resurser ur ett lokalt och internationellt perspektiv

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Hållbara biodrivmedel

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Mot ett grönt Norden: teknologi- och

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Energisystemet en framtidsutblick. Mikael Odenberger Dept. Space, Earth and Environment Div. Energy technology

Konkurrenskraft och Klimatmål

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Växjö

Värme som en del i framtidens energisystem

Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

På väg mot världens renaste kollektivtrafik

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Ingenjören och miljön

What are the outlooks from a generators perspective?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Minusutsläpp genom Bio CCS/BECCS. Anders Lyngfelt

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Biogas - en av framtidens energikällor

Hyllie erfarenheter från pågående utveckling av en hållbar stadsdel

Finns det hållbara drivmedel?

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Transkript:

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010

Stora investeringar i energisystemet under kommande decennier Minskad klimatpåverkan Säkerställd försörjningstrygghet (Security of Supply) Bibehållen konkurrenskraft

Begränsa den globala temperaturökningen med 2ºC: 50 till 85% minskning av globala CO2 utsläpp till år 2050

Begränsa den globala temperaturökningen med 2ºC: 50 till 85% minskning av globala CO2 utsläpp till år 2050 Minskad energianvändning - Befolkning - Teknik - Välstånd och livsstil - Effektivisering Byta bränsle - Förnybart - Kärnkraft - Kol till gas Fånga in och lagra koldioxid - Från stora punktkällor (kraftverk, industrier, vätgasproduktion) - Kolfixering - markanvändning (Land Use Change and Forestation- LUCF)

Viktigt utgå från existerande energiinfrastruktur

El och värmeproduktion Chalmers University of Technology

Electricity generation [TWh] Chalmers University of Technology Pathway for EU-27 (plus Norway) med effektiviseringar EU 20-20-20 target 1 by 2020, 85% CO 2 reduction by 2050 5000 4500 < 50 /t CO 2 up to 2045 Green certificate price 20-25 /MWh 4000 3500 biomass & waste New Gas Hard coal CCS 3000 2500 Gas Wind New Hard coal New Lignite Lignite CCS Nuclear reinvestments 2000 1500 Hard coal Lignite New Biomass & waste New Wind Others 1000 Nuclear 500 Hydro Hydro replacements 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Year Odenberger, M., Johnsson, F., Energy Procedia, in press (2010) 1 Recalculated to electricity generation sector, based on PRIMES

Biomassa CCS Vindkraft Nät Exempel

Sameldning av biomassa i befintliga kraftverk

Mycket stora tillgångar av fossila bränslen Dagens ekonomiskt utvinnbara reserver = samlad utsläppspotential på ca 760 GtC (miljarder ton kol). Total kolbudgeten detta århundrade för att begränsa temperaturhöjningen till mellan 1.9 och 4.4ºC = 375-600 GtC (IPCC)

CO 2 Capture, Transport & Storage (CCS) Avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS)

Oxyfuel combustion for CO 2 capture Research and development Chalmers University of Technology Jänschwalde 250 MW demonstration plant Commercial plant Chalmers 100kW research plant Vattenfall 30MW pilot plant 2010 2015 2020

Var hamnar CCS? Utan effektiviseringar Med effektiviseringar Total captured 2020-2050: 24.2 Gton CO 2 Total captured 2020-2050: 15.2 Gton CO 2 Hard coal CCS Lignite CCS Lignite & Hard coal CCS Hard coal CCS Lignite CCS Lignite & Hard coal CCS Numbers: captured 2020-2050 in Mton 220 Numbers: captured 2020-2050 in Mton 260 200 160 50 1280 75 1100 600 4260 3070 450 1240 3470 1280 140 6160 800 260 120 100 2220 80 4140 30 675 120 70 2050 334 1190 265 1500 1090 Odenberger, M., Johnsson, F., Energy Procedia, in press (2010)

Storskalig integrering av vindkraft

Interconnector cables, existing and new (in 2030) Existing cables New cables 0.1 New cables in GW by 2030 Policy scenario, 27.6 GW Market scenario, 17.8 GW 0.35 0.35 0.95 2.05 0.95 1.5 0.6 0.75 0.75 1.3 1. 5 1.2 0.5 2.2 2.3 0.98 1.1 2.7 2.7 2.4 2.1 1.8 1.6 0.65 0.33 0.12 1.00.4 0.6 0.7 0.8 0.8 0.4 0.5 4.9 0.6 0.1 0.5 Med effektiviseringar Utan effektiviseringar Odenberger, M., Johnsson, F., Energy Procedia, in press (2010)

Storskalig integrering av vindkraft Balans mellan investering i vindkraft och transmissionskapacitet och allokering av vindkraft med avseende på vindförhållanden Fri allokering mer kostnadseffektivt jämfört med nationella mål för vindkraft Sverige kan bli betydande exportör av grön el NL 700 [MW] 1600 950/ 1500 3330 600 2500 /2150 740 4600 600 1300/1700 460/390 1200 900 5200 /2300 600 700 3060 550 /800 7000 1350 100 1600 /1200 PL ES RU C

Integration stationary and transport sectors Plug In Hybrid Electric Vehicles (PHEV) - High overall conversion efficiency - Centralized emissions for fossil fuel share (CCS possible) - Act as moderator for intermittent power generation - Act as control power profit for car owner

Sammanfattningsvis Problemet: Det finns för mycket fossila bränslen, speciellt av kol Tekniker och åtgärder: Vi behöver samtliga Viktigt ta hänsyn till befintlig infrastruktur Biomassa en mängd möjligheter CCS viktig teknik om lyckas, lättare att få till stånd bindande klimatavtal Storskalig integration av vindkraft - möjligheter till minskning av intermittenta effekter (tex energilager tex PHEV) Betydande möjligheter till effektivisering Styrmedel: Det måste till en kostnad att släppa ut koldioxid, 100 /ton CO 2 till 2050 Vi måste börja ställa om nu! Chalmers har redan börjat