Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse
Text och grafisk form: 2 Årsredovisning 2012
Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Om regionförbundet och vårt uppdrag... 5 Revidering av länets regionala utvecklingsstrategi... 6 Regionfrågan... 7 Det politiska arbetet... 8 Hälsobokslut... 11 Informationssäkerhetsbokslut... 14 Ekonomisk måluppfyllelse... 15 Ekonomisk redovisning... 21 Resultaträkning... 22 Balansräkning... 23 Kassaflödesanalys... 24 Noter... 25 Borgens- och ansvarsförbindelser... 29 Sammanställd redovisning... 30 Verksamhetsberättelse... 33 Gränsöverskridande frågor... 34 Hållbarhet och kommunikationer... 36 Miljö i balans... 43 Information och profilering... 47 Kultur... 48 Lärande och kompetensförsörjning... 53 AV-Media Kalmar län... 58 Näringsliv och tillväxt... 60 Befolkning och välfärd... 74 Fokus Kalmar län (inkl. NkA)... 80 Administration... 83 Bilagor... 85 Bilaga 1 Ärendeflöde avseende bidrag... 86 Bilaga 2 Kulturmedel... 87 Bilaga 3 Beviljade projektmedel för regional tillväxt år 2012... 89 Bilaga 4 Återrapportering regionala tillväxtmedel till Näringsdepartementet... 92 Bilaga 5 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, verksamhetsberättelse... 105 Bilaga 6 Sammanställning över mål och måluppfyllelse... 108 Bilaga 7 Kommunernas Hus AB årsredovisning... 117 3 Årsredovisning 2012
Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor 4 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Om Regionförbundet är ett kommunalt samverkansorgan. I den egenskapen har vi dessutom fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling. Vårt övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vi ska, enligt lagen om samverkansorgan utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter samordna insatser för genomförande av strategin besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Vi ska också, enligt vår förbundsordning ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter, samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet. 5 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Revidering av länets regionala utvecklingsstrategi I mars antog regionförbundets styrelse RUS:en den nya regionala utvecklingsstrategin. Förutom OECD:s rekommendationer, grundar sig strategin på en omfattande dialog med ett stort antal aktörer. Under 2010 genomfördes dialogmöten med länets tolv kommuner samt med länsstyrelsen, Linnéuniversitetet och landstinget för att identifiera styrkor och svagheter i länet samt få in synpunkter på prioriteringar i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Förslag till mål och prioriteringar diskuterades med samma aktörer under hösten 2011. Prioriteringarna har även diskuterats löpande i regionförbundets arbetsutskott och styrelse. För att hantera utmaningarna pekar utvecklingsstrategin ut sex prioriterade områden. Näringsliv för hållbar tillväxt Miljö Infrastruktur Befolkning i balans Kompetensförsörjning och lärande Kultur 6 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Regionfrågan Frågan om hur det regionala styret ska utformas i framtiden pågår. Ansvarskommittén föreslog i början av 2008 en ny regionindelning för att möta de demografiska och samhällsekonomiska förändringar som Sverige står inför. Just nu pågår en process i landet där principerna om frivillighet och regional samhörighet är utgångspunkten. Regeringen har hittills aviserat att man inte kommer att styra indelningen utan vill att initiativen ska komma underifrån. Regionförbundets styrelse har beslutat att vi ska studera och analysera möjligheterna för en ny regionindelning med ett öppet förhållningssätt. Vi kan ingå i en ny större geografisk enhet tidigast år 2019. I april träffades arbetsutskottet för den sydsvenska regionbildningsprocessen. Man beslöt då att föreslå Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne samt berörda landsting och regionförbund i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län att bilda en ideell förening och att rekrytera en processledare för det fortsatta arbetet med regionfrågan. En ansökan om den nya gemensamma regionen 2019 ska vara inlämnad till Kammarkollegiet senast den 31 januari 2016. Utredning om statens regionala förvaltning Den 17 december presenterade Mats Sjöstrand sin utredning Statens regionala förvaltning - förslag till en angelägen reform. I utredningen föreslår han att antalet länsstyrelser halveras samtidigt som flera statliga myndigheter får en gemensam regional indelning. Han föreslår även att det regionala utvecklingsansvaret i första hand ska bli en uppgift för landstingen och att rollfördelningen gentemot länsstyrelserna blir tydligare. 7 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Det politiska arbetet Styrelse Styrelsen är regionförbundets är högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under verksamhetsåret 2012 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid åtta tillfällen. Lars Blomberg valdes till ny ordförande efter Harald Hjalmarsson vid styrelsesammanträdet den 7-8 november. Styrelsens ledamöter är: Ordinarie Ersättare Borgholm Eddie Forsman (M) Lisbeth Lennartsson (C) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Per-Inge Pettersson (C) Åke Bergh (M) Högsby Stina Johansson-Evertsson (C) Jonas Erlandsson (S) Kalmar Johan Persson (S) Mattias Adolfsson (S) Mona Jeansson (S) Jonas Löhnn (MP) Per-Olof Jonsson (M) Margreth Johansson (KD) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Ingegerd Petersson (C) Inger Hilmansson (FP) Mönsterås Ann Petersson (C) Roland Åkesson (C) Mörbylånga Kent Ingvarsson (M) Hans Sabelström (C) Nybro Karl Längberg (S) Catarina Bentsrud (S) Anders Lundell (S) Ingeli Ivansson (C) Kaj Göransson (S) Peter Lilja (M) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Lis Lyrbo (S) Sylvia Borg (V) Lars Blomberg (M) Carl Blom (M) Klaus Leidecker (KD) Torsås Håkan Algotsson (C) Mats Olsson (KD) Vimmerby Micael Glennfalk (M) Magnus Gustafsson (M) Västervik Harald Hjalmarsson (M) Bo Andersson (M) Conny Tyrberg (C) Mats Hugosson (C) 8 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Tomas Kronståhl (S) Angelica Katsanidou (S) Landstinget Ulf Nilsson (S) Britt Wireland-Sorpola (S) Lena Segerberg (S) Anders Henriksson (S) Markus Lund (S) Linda Fleetwood (V) Akko Karlsson (MP) Kaj Holst (M) Henrik Yngvesson (M) Leif Larsson (C) Åke Nilsson (KD) Björn Holgersson (FP) Yvonne Hagberg (S) Ilko Corkovic (S) Saad Benatallah (S) Ragnar Olsson (V) Elisabeth Wanneby (MP) Malin Sjölander (M) Lisbeth Lindberg (FP) Christer Jonsson (C) Gudrun Brunegård (KD) Bill Björklund (FP) Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid åtta tillfällen under det gångna verksamhetsåret. Arbetsutskottets ledamöter är: Ordinarie Lars Blomberg (M) Ersättare Björn Holgersson (FP) Leif Larsson (C) Akko Karlsson (MP) Linda Fleetwood (V) Åke Nilsson (KD) Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) Regionförbundets presidium: Lars Blomberg (M), ordförande Akko Karlsson (MP), vice ordförande Leif Larsson (C), vice ordförande 9 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden består av 15 ledamöter och lika många ersättare och är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2012 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sex tillfällen. Primärkommunala nämndens ledamöter är: Borgholm Lisbeth Lennartsson (C) Eddie Forsman (M) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Lars Rosander (C) Åke Bergh (M) Högsby Ingemar Swanström (C) Jonas Erlandssson (S) Kalmar Per-Olof Jonsson (M) Christopher Dywik (KD) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Mönsterås Roland Åkesson (C) Ann Petersson (C) Mörbylånga Kent Ingvarsson (M) Hans Sabelström (C) Nybro Markus Lund (S) Kaj Göransson (S) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Andreas Erlandsson (S) Lars Blomberg (M) Emma Dahlberg (M) Torsås Håkan Algotsson (C) Eva-Kristina Berg (C) Vimmerby Micael Glennfalk (M) PerÅke Svensson (C) Västervik Harald Hjalmarsson (M) Christin Rampeltin Molin (M) Tomas Kronståhl (S) Mats Hugosson (C) 10 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Hälsobokslut 2012 Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. God arbetsmiljö och god hälsa för medarbetarna är en viktig faktor. Detta redovisas därför för fjärde året i rad i ett hälsobokslut 1. Nedan följer en sammanfattning. Våra värderingar De värderingar som idag präglar arbetsplatsen, och som vi alltid arbetar för att stärka, är följande: arbetet på regionförbundet präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Hälsofrämjande arbetsplats Regionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter för den anställde att påverka sin situation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö. 1) Regionförbundets hälsobokslut bygger på den metod som Metodicum AB utvecklat och presenterat bl.a. i Hälsobokslut modell utifrån arbetsplatsens behov, Thomas Aronsson & Claes Malmquist 2007. 11 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Medarbetare och arbetade timmar Antalet årsarbetskrafter var 90 under år 2012. Av dessa var 59 kvinnor och 31 män. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 99 personer varav visstidsanställda utgjorde 33 personer 2. Vid årets slut fanns ett (1) ledigt jobb. 2012 2011 2010 2009 2008 Kvinnor 59 53 47 44 44 Män 31 30 27 25 25 Årsarbetskrafter totalt Antal anställda vid årets slut 90 83 74 69 69 99 92 81 76 73 Under 2012 var antalet arbetade timmar totalt 146.613. Sjuktal i timmar Antalet sjuktimmar på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet (visar antalet sjuktimmar i relation till antalet arbetade timmar) är i vårt fall 2,1 %, vilket är högre än föregående år. Av den totala sjukfrånvaron svarar långtidssjukfrånvaron, dvs. mer än 60 dagar, för cirka 50 %. I den senaste medarbetarenkäten från 2010 uppgav 50 % av medarbetarna att de tagit semester, kompledigt eller flexledigt istället för att sjukskriva sig. Detta innebär att de sjuktal som redovisas här är lägre än det verkliga talet. Sjukfrånvaron i procent varierar stort mellan olika arbetsplatser och branscher i Sverige. En allmän riktlinje är att man ska vara nöjd med värden under 4 %. Antalet sjukfall Antalet sjukfall på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 3,8 (marginellt lägre än föregående år). Riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 10. Rehabiliteringsfall Antalet rehabiliteringsfall, dvs. antalet långa sjukfall, på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall som påbörjats den 29:e sjukskrivningsdagen i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 0,3 (en mindre ökning sedan föregående år). Riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,6. Återgång Nyckeltalet visar antalet återgångar efter 29 eller flera sjukskrivningsdagar i relation till antalet nya sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen och är i vårt fall 1. Detta visar att antalet långa sjukfall är konstant. Personalomsättning Nyckeltalet (antalet tjänster som ska återbesättas i relation till arbetade timmar) är i vårt fall 0,3 (högre än föregående år). Riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,5. 2) 2011: 28 personer, 2010: 22 personer, 2009: 17 personer. 12 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Produktivitet I metoden för hälsobokslut ingår att mäta medarbetarens möjlighet att vara produktiv genom en enkät med tolv standardiserade frågor. Mätningen resulterar i ett värde mellan noll och sex, där noll representerar goda möjligheter att vara produktiv och sex dåliga. Regionförbundets värde 2012 är 2,17 (år 2011 var värdet 2,13) vilket är ett mycket bra värde. Vi har stora möjligheter att vara produktiva eftersom vi har en god hälso- och arbetsmiljösituation för medarbetarna. Den största enskilda positiva förändringen mellan 2011 och 2012 är att medarbetarna upplever att arbetsledningen uppmärksammar en bra arbetsinsats mer nu än tidigare. Den största enskilda negativa förändringen är att fler besväras av värk/stelhet i nacke, axlar eller rygg. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är 3,9 miljoner kronor eller genomsnittligt 39 330 kronor per anställd vid årets slut (99 personer). Individuellt har 17 anställda 30 dagar eller mer sparat. Semesterlöneskuld per anställd Genomsnittligt sparade dagar Antal anställda med sparad semester 2012-12 2011-12 2010-12 2009-12 2008-12 39 tkr 37 tkr 36 tkr 38 tkr 39 tkr 17 17 15 16 17 88 78 71 66 67 13 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Informationssäkerhetsbokslut Enligt beslut i regionförbundets styrelse ska det i årsbokslutet ingå ett informationssäkerhetsbokslut. Med hjälp av en enkät till medarbetarna redovisas kännedomen om informationssäkerhetspolicyn samt antalet incidenter avseende arbete vid dator. Även eventuella åtgärder ska redovisas. Kännedom om informationssäkerhetspolicyn Enkäten 2012 skickades till 92 respondenter och den besvarades av 76 medarbetare, det vill säga drygt 80 %. Av medarbetarna känner drygt hälften till att det finns en informationssäkerhetspolicy på arbetsplatsen. Drygt 50 % av medarbetarna vet vart de ska vända sig för att ta del av policyn. Endast drygt 10 % av medarbetarna har fått information eller utbildning i informationssäkerhet. Kännedomen om regionförbundets informationssäkerhetspolicy är dålig. Under 2013 ska policyn presenteras tydligare på intranätet och utbildningar genomföras. Dessutom ska policyn uppdateras och kompletteras. Incidenter Drygt 60% av medarbetarna har någon gång under 2012 drabbats av driftstopp vid arbete vid datorn. 2011 var motsvarande siffra 75%. En knapp majoritet av de drabbade har haft driftstopp vid tre eller flera tillfällen. 60 % av driftstoppen var uppskattningsvis 30 minuter eller kortare. 2011 var motsvarande siffra 70%. Målsättningen för 2013 är att reducera antalet driftstopp och deras varaktighet. Dessutom måste kunskapen om incidenternas art och orsaker öka. En viktig grund för detta är att införa en användarvänlig incidentrapportering på intranätet och informera medarbetarna om det personliga ansvaret att rapportera. 14 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter uppgick under året till 204,4 mkr. Årets verksamhet har gett ett överskott på 3 989 473 kronor. Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål: Likviditeten, betalningsförmågan på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmågan på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmågan avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %. Finansiella nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008 Likviditet, % 124% 120 % 118 % 119 % 119 % Soliditet, % 26% 25 % 25 % 25 % 26 % Projektfinansieringsgrad, % 398% 858 % 318 % 574 % 478 % Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står: från föregående år balanserat resultat 17 204 853 kr årets resultat 3 989 473 kr Summa disponibla vinstmedel 21 194 326 kr Av disponibla vinstmedel avser 3 092 794 kr AV-Media 4 753 758 kr Fokus Kalmar län Av eget kapital vid årets utgång, 21,2 mkr, utgör 6,1 mkr bundna tillgångar i Kommunernas Hus AB. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 53,4 mkr (48,9 mkr vid årets ingång). Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 15 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Arbetet under året har i huvudsaklig omfattning följt verksamhetsplanen. En ny uppgift har tillkommit från staten. Från och med i år finns även uppdraget att besluta om fördelning av statsbidraget för regional kulturverksamhet. Kulturrådet fattar beslut om anslagets storlek, innevarande år 28 126 000 kronor. Hela bidraget fördelas det mottagande året. Budgeterade övriga anslag för regionförbundets verksamhet har i stort inte avvikit från budget. En väsentlig del av regionförbundets verksamhet bedrivs med extern finansiering i form av projektbidrag eller med möjlighet till administrativ ersättning. Visstidsanställd projektpersonal har ökat från 28 vid årets ingång till 33 personer vid årets slut. Projektbidragen 2012 utgör 33% av totala intäkter. Nominellt motsvarar årets erhållna projektbidrag dubbelt så mycket som medlemsavgiften. Projektverksamheten har utöver finansiering av sina egna direkta projektkostnader bidragit till verksamhetens resultat med närmare 600 000 kronor. Den allt högre kassabehållningen, i stor utsträckning relaterad till projektverksamheten, har också bidragit starkt till det positiva resultatet. De enskilda projekten beskrivs mer ingående i verksamhetsberättelsen. Årets resultat i förhållande till budget Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med 3 989 473 kronor. Årets resultat var budgeterat till 17 000 kronor. Detaljerat utfall framgår av tabellen Budgetuppföljning. Sammanfattande resultat och budgetavvikelser (inklusive avskrivningar): Utfall Avvikelse Budget Kansli ink 956 1 939-983 AV-Media 419 419 0 Fokus/NkA 950 950 0 Finansnetto 1 664 664 1 000 Resultat 3 989 3 972 17 1) Kansliet redovisar överskott med 956 tkr eller en budgetavvikelse på 1,9 mkr. Den enskilt största avvikelsen utgörs av återbetalning av avtalspremier från AFA Försäkrings AB från 2007 och 2008 på 819 tkr. Därutöver är kansliets övriga rörelsekostnader drygt 0,5 mkr lägre än budgeterat, halva beloppet kan tillskrivas lägre prishöjningar än förväntat. Även övriga budgeterade kostnader har utfallit med lägre belopp, avvikelserna framgår av tablån. Avvikelserna är i sammanhanget inte anmärkningsvärda. Budgetposten Övriga administrativa ersättningar visar ett till synes betydligt lägre utfall än budgeterat, den lägre intäkten ska jämföras med motsvarande avvikelse för posten Uppföljning regionala tillväxtmedel (100 %-ig finansiering med samma medel). En fördjupad uppföljning har inte gjorts under året men planeras för 2013. 16 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
I den administrativa ersättningen budgeteras också ersättning för kansliarbete inom projekten (overhead-kostnad och viss tid). Ersättningen var budgeterad till 450 tkr, utfallet är 1 209 tkr. Av ersättningen har 664 tkr använts till att täcka kostnaden i sådana projekt där vi endast erhållit 50% extern finansiering och till samma ändamål i projekt som av annan anledning inte fått full extern finansiering. Nettoutfallet var 567 tkr. Intäkterna för kurs- och konferensverksamheten täcker nu i princip kostnaderna för densamma. 2) AV-Media redovisar ett överskott med 419 tkr. Den positiva avvikelsen beror till stor del på att personalkostnaderna för året är 375 tkr lägre än budgeterat. Ny verksamhetschef och ny IKT-pedagog har tillsatts, lägre löner och tillträdesglapp har påverkat utfallet. Därutöver tillkommer återbetalning av avtalspremier på 100 tkr. Kurs- och konferensavgifter överstiger budget med 120 tkr, anslutningsavgifter från avtalskunder har ökat med 50 tkr. Produktionskostnader (inköp av förbrukningsinventarier och läromedel) samt avskrivningskostnader för teknik- och kapacitetsinvesteringar i Mediateket överstiger budget med drygt 200 tkr. 3) Fokus redovisar överskott med 950 tkr. Den positiva budgetavvikelsen beror till huvudsaklig del på att projektmedel och övriga intäkter bidragit med 680 tkr mer än budgeterat till täckande av gemensamma kostnader. Till detta kommer återbetalning av avtalspremier på närmare 100 tkr samt överskott från konferenser, bokförsäljning och uppdragsersättningar och lägre avskrivningar. Fasta personalkostnader är lägre än budgeterat på grund av vakanser, den lägre kostnaden motsvaras i princip av högre kostnader för köp av tjänster, främst från kommunerna. 4) Småland Blekinges Brysselkontor redovisas inte i sammanställningen ovan. Resultatet såväl budgeteras som redovisas med nollresultat. Kostnadsmässigt är utfallet något lägre än budgeterat, avvikelsen kan hänföras till personalkostnader. I samband med kontorets tillkomst och första årets verksamhet fonderades den del av medlemsavgiften som inte nyttjades första året. Dessa medel används nu vid behov för resultatutjämning. På motsvarande sätt fonderas eventuella överskott istället för att återbetalas. Årets resultat innebär att 43 tkr nyttjats av tidigare inbetalda medel. 5) Finansnetto. Ränteintäkterna är betydligt högre än budgeterat. Detta beror på högre genomsnittlig bankbehållning under året och på högre räntenivå än förväntat. Bankbehållningen vid årets slut uppgår till drygt 53 mkr. Härav beror 16 mkr netto på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet, Fokus och NkA överstiger egna fordringar i andra projekt. Detta har varit fallet löpande under året. Förhållandet återspeglas i den fortsatt höga projektfinansieringsgraden. De största förskotten gäller programmen för Främja Kvinnors företagande och Överenskommelser med SKL (7 mkr) samt för Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (9 mkr). För bästa utbyte av den förtida projektfinansieringen placeras banktillgodohavandena under hand på fasträntekonton med olika löptid i enlighet med den placeringspolicy som antogs i januari 2011. Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat för 436 tkr, där IT-utrustning svarar för 80 %. Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har ny leasing tecknats för tre bilar. 17 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Ekonomisk framtidsbedömning Budget 2013 har antagits med ett budgeterat nollresultat. Resultatmässigt är inga större förändringar kända för 2013 och 2014. Verksamhetsmässigt råder idag en osäkerhet beträffande Fokus, eftersom kommunerna har sagt upp avtalen. Vikten av fortsatt FoU framhålls av några kommuner och arbetet med en ny struktur pågår. I övrigt gäller verksamhetsmässigt att Socialstyrelsen förordar att Nationellt kompetenscentrum Anhöriga får en mer permanent roll och organisation. Verksamheten bedrivs med ettårig finansiering från Socialdepartementet och sökta medel till särskilda projekt. Kommande status är ännu inte känd. I avvaktan på den nya strukturfondsperioden och därigenom tillkommande finansieringsmöjligheter befaras att projektverksamheten kan minska i omfattning. Bristen på medel förväntas kräva hård prioritering från alla finansiärers sida vid val av vilka projekt som beviljas projektbidrag. Arbetet med regionfrågan fortsätter i en av den sydsvenska regionbildningsprocessen gemensamt bildad och finansierad ideell förening. En processledare har anställts i föreningen för att driva de frågor och utredningar som behövs för ställningstagande och eventuella förslag. Finansieringen för vår del kommer att ske med kanslimedel. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt lagen om kommunal redovisning upprättas för regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka regionförbundet har ett betydande inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår Kommunernas Hus AB med 100%. Sammanställd redovisning visar överskott på 4 079 907 kronor. Samtliga transaktioner framgår av noter till sammanställd resultaträkning. Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten. Projektverksamheten står för den mest känsliga delen. Projektverksamheten ingår inte i löpande driftsbudget utan de enskilda projekten budgeteras på detaljnivå i samband med ansökan om finansiering. Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i enskilt projekt finns det därför oftast visst handlingsutrymme för att undanröja eller kompensera för underskottet. 18 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Resultatets utfall jämfört med budget Utfall Budget kom 2012 2012 (tkr) (tkr) INTÄKTER OCH BIDRAG Medlemsavgifter kansli 21 520 21 520 Medlemsavgift AV Media 7 233 7 233 Medlemsavgift FOKUS 4 740 4 740 Delsumma medlemsavgifter 33 493 33 493 Kansliersättning fr staten 5 525 5 586 Kurs- och konferensverksamheten 1 109 1 200 Småland Blekinges Brysselkontor 1 576 1 705 Övriga adm ersättningar till kansliet 4 307 4 812 Statsbidrag regional kulturverksamhet 28 126 28 126 Bidrag från landstinget 54 565 54 565 AV-Media övrigt 700 367 FOKUS inkl NkA övrigt 13 654 8 988 Delsumma 109 562 105 349 Övriga intäkter, ej budgeterade Kansli, återbetalning avtalsförsäkringar 819 Summa inkomster 143 874 138 842 KOSTNADER OCH BIDRAG Kansli 1) Politiska organisationen 3 199 3 366 Revisionen 260 281 Kanslipersonal 28 425 28 651 Kansli övriga kostnader 6 758 7 305, uppföljning reg tillväxtmedel 333 800 Information och regional profilering 125 300 Regional biblioteksresurs 250 250 Summa 39 350 40 953 Resultatenheter AV-Media 7 438 7 510 2) FOKUS 17 384 13 658 3) Småland Blekinges Brysselkontor 1 876 2 000 4) Summa 26 698 23 168 19 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Utfall Budget 2012 2012 (tkr) (tkr) Institutionsbidrag näringsliv/politik ALMI 5 100 5 100 Euroregion Baltics kansli 49 60 Summa 5 149 5 160 Institutions- och organisationsbidrag m.m. kultur Kulturstipendier 122 122 Regional kulturresurs 865 865 Byteatern 11 697 11 697 Capellagården 213 213 Danskonsulent 210 210 Designarkivet 982 982 Kalmar läns arkivförbund 442 442 Kalmar läns hemslöjd 1 355 1 355 Kalmar läns musikstiftelse 15 119 15 119 Kalmar läns museum 13 371 13 371 Kalmar konstmuseum 5 440 5 440 Reaktor 2 015 2 015 Riksteaterföreningen i Kalmar län 1 617 1 617 Virserums konsthall 1 418 1 418 Regionala kulturorganisationer 408 408 Summa 55 274 55 274 Organisationsbidrag övriga Folkbildningsorganisationer 9 789 9 789 Smålands Idrottsförbund och SISU 3 076 3 076 Regionala ungdomsorganisationer 1 452 1 452 Pensionärsorganisationer 343 343 Summa 14 660 14 660 Avskrivningar 418 610 Finansiella intäkter -1 664-1 000 5) Summa utgifter 139 885 138 824 RESULTAT 3 989 17 20 Årsredovisning 2012: förvaltningsberättelse
Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor Intäktsutveckling årsbokslut 2008-2012 250000 200000 Mkr 150000 100000 50000 Statsbidrag regional kulturverksamhet Övriga ersättningar och intäkter Projektbidrag Medlemsbidrag Medlemsavgifter 0 2008 2009 2010 2011 2012 21 Årsredovisning 2012: ekonomisk redovisning
Resultaträkning, kr not 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 1 Verksamhetens intäkter 204 448 014 152 566 269 153 552 357 140 023 897 134 099 427 Medlemsavgifter 2 33 494 528 32 574 777 31 872 541 31 761 487 30 597 500 Medlemsbidrag 3 55 814 008 55 020 302 52 977 543 56 547 513 54 780 273 Projektbidrag 4 68 135 407 45 763 633 51 215 218 34 241 960 33 871 696 Statsbidrag kultursamverkan 5 28 126 000 Övriga ersättningar och intäkter 6 18 878 071 19 207 557 17 487 055 17 472 937 14 849 958 Övriga intäkter /Jämförelsestörande 7 1 012 041 Verksamhetens kostnader 8-202 716 733-151 778 667-153 415 052-139 395 693-134 458 453 Utbetalade bidrag 9-96 528 351-54 913 717-63 160 350-56 057 451-56 902 711 Övriga rörelsekostnader 10-49 270 475-45 434 204-42 674 347-41 019 176-36 867 386 Personalkostnader 11-56 917 907-51 430 746-47 580 355-42 319 066-40 688 356 Övriga kostnader /Jämförelsestörande 12-90 058 Avskrivningar 1, 13-417 672-503 480-393 605-342 957-258 707 Rörelseresultat 2 325 650 284 122-256 300 285 247-707 791 Övriga finansiella intäkter 1 698 866 1 333 753 482 331 499 791 1 895 503 Övriga ränteintäkter m m 14 1 698 866 1 333 753 482 331 499 791 1 895 503 Finansiella kostnader -35 043-31 846-35 692-42 996-16 040 Övriga räntekostnader m m -35 043-31 846-35 692-42 996-16 040 Resultat efter finansiella poster 3 989 473 1 586 029 190 339 742 042 1 171 672 Årets resultat 3 989 473 1 586 029 190 339 742 042 1 171 672 22 Årsredovisning 2012: ekonomisk redovisning