Intressanta fynd av fjiiltfjflrilar i Sverige 1998

Intressanta fynd av fjiiltfjflrilar i Sverige 1998 NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fjallfjiirilar i Sverige 1998. [Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden 1998.1 - Ent. Tidskr. l2o (l-2):43-53. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x. This is the fifth report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas that are generally not reported in the national lists for Micro- and Macrolepidoptera. Despite the mostly unfavourable weather, with the exception for a relatively warm period in the very north during the first three weeks ofjuly, a large number of species has been observed during 1998. Some species, such as Metaxmeste schrankiana, Loxostege ephippialis, Pyrgus centaureae, Colias nastes, Pieris napi, Clossianafreija, C. frigga, Euphydryas iduna, Erebia pandrose, Caloplusia hochenwarthi, Sympistis heliophila, Anarta melanopa, Xestia lyngei, X. tecta, X. alpicola and X. lorezi, have appeared in higher, or even much higher, numbers than normal. Also taiga forest species, such as Xesrla Laetabilis, X. distensa, X. speciosa andx. rhaetica, were more abundant than during an average year. Presumably this is due to the mainly favourable weather during previous years. Among the more remarkable finds were: Depressaria leucocephala, Coleophora paeltsaella (n sp.), Ptycera petasitis, Gnorimoschema valesiella, G. herbichi, G. nordlandicolella, Diasemia reticulais, Clossiana polaris ald Xestia borealis. Other remarkable finds were: Olethreutes boisduvaliana, which was found for the first time in Sweden for more than 20 years; Acerbia alpina which also this year was found in large numbers on NissuntjflLrro and last, but not least, Xestia atrata, which was re-found in Hiirjedalen - this was the third record in Sweden and the fourth in Europe. A previously un-investigated area approximately I 50 km SSE ofabisko was visited this year revealing that many alpine species, slch zs Polopeustis altensis, Catasia marginea, l,oxostege ephippialis, Pyrgus andromedae, Colias nastes, C. hecla, Clossiana chariclea, Argiades glandon, Entephria polata, E. byssata, E. nobiliaria, Psychophora sabinii, Sympistis zetterstedti, Hada leucocycla, Polia richardsoni and Xestia lorezi, occur in this area. The extremely wet season in Hiirjedalen in combination with a cold and delayed spring is presumed to be the reason why a number of recently established species, such as Cosmia trapezina, Apamea monoglypha and Diarsia brunnea, could not be found this year. Just as a year with warm weather allows them to persist in this harsh environment a cold year probably will wipe them out again. Nils Ryrholm, Avdelningen fdr zooekologi, Institutionen fdr evolutionsbiologi, Uppsala universitet, Norbyvcigen 18 D, S-752 36 Uppsala. Anders Ohlsson, Persikeviigen I, 5-223 55 Lund. Inledning Aret i norr bdrjade kallt, fortsatte kyligt och avslutades kallt. Begrundar man vddret lite mer i detalj kan man konstatera att vintern i Norrland var ovanligt snririk och kall under januari-mars 1998. Aven perioden april-maj var kylslagen och det kom kraftiga snrifall liingst i norr bide i bcirjan och slutet av maj. I scidra fjiillviirlden var senvintern och veren ocksi kallare dn vanligt vilket ledde till en mycket sen vflr i hela Norrland. I juni bdrjade ligtrycken gi sin tunga ban 6ver hela 43

NiLs RyrhoLm & Anders Ohlsson Skandinavien och vadret blev dystert i hela landet. Undantaget var nordligaste Norrland som frin och med 28 juni fick kiinna pi lite av den stora "ryssvarmen" som lig cister om Finland och som pumpades upp pe "baksidan" av ligtrycken civer sddra Skandinavien. Detta omslag i vridret fick ett mycket kraftigt genomslag pi fjiiril arnas aktivi tetsmcij li gheter vilket framgir tydligt i rapporterna nedan. Aven under kommande veckor, fram till ungefzir 20 juli, var vddret betydligt varmare och soligare i norra Norrland zin i resten av Sverige, dven om det var en smula ostadigt ocksi hdr. Vddret fortsatte lzingst i norr att vara varmt, men bl6tt, anda till bdrjan av augusti di den stora ligtrycksdepressionen tog civer dven hiir. I hela mellersta och scidra Norrland inklusive fjiillviirlden var dven hela juli mycket ostadig, solfattig och regnrik. Exempelvis var det si ont om solmcijligheter p.g.a. det ostadiga vridret att man i borjan av juli i Hlirjedalen for runt mellan Bruksvallarna - Funrisdalen - Mittidalen i jakt pi luckor i molntdcket for att fcirscika locka glasvingar med hjiilp av feromoner (RYRS, TBOS, TSSS). Nrir man vdl hck en liten glugg i molntdcket och lyckades fi ihop 20 minuters sol visade det sig att knappast nigot hade kliickt p.g.a. det kyliga vddret. Det fortsatte att vara blcitt och solfattigt i Hiirjedalen-Jiimtland under bide juli och augusti. Att vadret verkligen var diligt visas bland annat av att den rutinerade fidrilsrziven Barry Goater frin det regntyngda landet England gav upp efter 14 dagars mer eller mindre kontinuerligt bldnader och ikte hem igen! Augusti blev i hela Norrland en mycket dyster mflnad med extremt mycket regn och knappt nigon sol. Det myckna regnandet fdrsvirade inte bara fcir insekter och entomologer utan ledde iiven till civersviimningar i mflnga av Norrlands dlvar. Runt den 20 augusti var vi exempelvis nflgra entomologer i Ramsele (AEPS, ATTS, KJCS, RYRS) som efter tvi dagars stugsittande p.g.a. ihillande htillregn till slut tog p6 oss allt som fanns i regnklddesvdg och begav oss ut och i hlillande regn tittade pi den vanligen helt torrlagda men nu vildsamt forsande Faxdlven. En upplevelse som sallan bjuds i dagens Sverige! Pi grund av det usla vddret i Angermanland fldg minga fjiirilar som normalt flyger i juli-augusti, exempelvis bjcirk- Ent. Tidskr. 120 (1999) gcirdelmzitare (CycLophora albipunctata), litet jordfly (Ochropleura plecta), arktiskt jordfly (Xe.stia speciosa) och stort skogsfly (Eoris occulta) iinda till mitten av september (AEPS, ATTS, FPLS). Regnet fortsatte sedan mer eller mindre dagligen till mitten av september dfl snon i strillet tog river i norr. En m6nad senare hade sndn nitt ned till sddra fjiillviirlden och siisongen var obcinhcirligen slut. Troligen kommer det solfattiga och blcita viidret siirskilt i nedre och mellersta Norrland att inverka menligt pi populationsstorleken hos minga arter under kommande sdsong. Frirhoppningsvis klarar sig de tvsiriga arterna nigot bdttre, fdrutsatt att 1999 6rs sdsong blir varmare rin den fdregiende. Trots det mindre bra vddret under stora delar av sdsongen har ovanligt minga fjzirilsarter rapporterats detta flr. Dessutom var antalet individer av minga fjiirilsarter strirre ein normalt vilket troligen beror pi fdregaende irs gynnsamma vrider (fr Ryrholm & Ohlsson 1998). Exempelvis har arter som klintvisslare (Pyrgus centaureae), grdngul h6fjaril (Colias nastes), rapsfjiiril (P ie r i s nap i), Frejas piirlemorfj iiril (C lo s s iana fre ij a), I apsk natfj aril ( E up hy d ry a s i duna), f j allgrtisfjiiril (Erebia pandrose), fjiillmetallfly (Caloplusia hochenwarthi), vitvingat hedfly (Sympistis heliophila) och svartfldckat hedfly (Anarta melanopa) upptratt talrikt pi minga lokaler (flera rapp.). Aven mflnga Xestia after var ovanligt talrika, och exempelvis cistligt fjallfly (X. distensa) upptradde i stort antal i Jukkasjiirvi (flera rapp.). Arter som hcignordiskt fjiillfly (Xestia Laetabilis) och arktiskt jordfly (X. speciosa) flog mycket rikligt bide i Jukkasjlirvi och i Hiirjedalen (flera rapp.). Aven hdgnordiskt jordfly (X. alpicola) och rcidbrunt fiallfly (X. tecta) var mer eller mindre allmdnna frfln H2irjedalen i scider till Piiltsa i norr (flera rapp.). Exempelvis var det massflygning av tecta pfl Halju varje kvtill 2O-26 jluji, och under samma period samt kvzillarna darefter fylldes betena av speciosa och alpicola (KJCS, KJKS, RYRS). Likasi var norskt fjallfly (Xestia lorezi) vanligare an normalt i Abisko-Bjorklidentrakten (BZZS, FAZS, GUSS) och i Hiirjedalen fingades l6 st vilket dr mer 6n nigonsin tidigare (KJCS, RYRS). Mdjligen kan frirskjutningen av szisongen i Hiirjedalen ha spelat in pi att si minga 44

Ent. Tidskr. 120 (1999) Xestbr fingats eftersom flertalet flcig i augusti di det iir avsevart m<irkare iin i juli och dlirftir lockas mer effektivt av fdllornas ljus. Dessutom var antalet mulna och m<irka niitter stcirre dn normalt p.g.a. alla blcita ligtryck som drog fcirbi. En annan art som var vanlig uttiver det normala var fj?illbjdrkmhtaren (Epirrita autumnata) som hade massupptrridande i Hiirjedalen under 1998. Atminstone frfln Hamrafiiillet till Mittidalen var fjiillbjdrkskogen pfl mflnga stiillen helt kaleiten i juli, och gick man genom angripna skogspartier blev man snabbt nerkladdad med larver och larvexkrementer. Senast fjiillbjorkmataren hade massupptrtidande i detta omr6de var 1987. I Hlirjedalen bromsades expansionen av nya arler troligen upp under 1998, och mflnga nyetablerade arter upptrridde i mycket leigre antal dn under fciregiende 5r eller visade sig inte alls. Exempelvis hade minga av de nyligen invandrade arterna, t.ex. tvdrkantat vecklarfly (lpimorphct subtusa), fldckat stamfly (Amphipoea oculea) och Dahls jordfly (Diarsia dahlii), mycket liigre populationer dn under 95-97. Andra nyss etablerade arter som ockragult rovfly (Cosmia t r ap e zi na), s tort tin g sfl y (Ap ame a mo no g ly p ha), potatisstamfly (Hydraecia micacea) och rridbrunt jordfly (Diarsiabrunnea) sigs civerhuvud taget inte 1998 (KJCS, RYRS). De arter som visade sig fcir fcirsta gflngen var granvirvecklare (Acleris nigrilineana), fyrbandad feiltmeitare (Xanthorhoe quadrifasiata), brunbandad faltmatare (T he r a fi rmat a), s viiv fl u glik dagsvzirmare (Hemaris tityus), vitbrokigt slitterfly (Calli.stege mi), maskrosllvfly (Hopolodrina blanda) och vackert nejlikfly (Hadena confusa) (KJCS, RYRS;jfr Palmqvist 1999). Intressant att notera dr att alla nya arter fcir Hiirjedalen, fcirutom vackert nejlikfly, togs pfi Duvberget vid Sveg. Med stor sannolikhet zir irets nykomlingar arter som nfln Harjedalen frin siider och cister genom att de successivt kunnat flytta fram sina positioner under de friregiende gynnsamma 6ren, snarare 6n att de under mycket gynnsamma fcirhillanden kunnat ta stora utbredningsspring (fr Ryrholm & Ohlsson 1997). Framtiden f6r utvisa vilka av dessa som civerlevde 19981 Anmiirkningsvdrt ar att det fcir fdrsta gflngen visade sig fyra nejlikflyarter, violettrdtt nejlikfly (Hadena rivularis), vackert nejlikfly Fjtillfjcirilar i Sverige 1998 (H. confusa), ftirvdxlat nejlikfly (H. capsincola och bligritt nejlikfly (H. caesia), under samma 6r. Uppgingen av dessa tillsammans med uppgingen av glimmalmdtaren (Eupithecia venosata) tyde.r pfl att arter knutna till nejlikarter i bergsbranterna har gynnats starkt av det gynnsamma vaidret under friregflende sdsonger (KJCS, RYRS). Markus Franzdn och Henrik Jeansson tog ett mycket lovviirt initiativ genom aft Agna delar av szisongen 6t underscika fjiirilsfaunan pa kalkbergen Aralibti och Sierkatjikkfl i Lu Padjelanta nationalpark. Med hjiilp av medel frin Maria och Thure Palm minnesfond inventerades dessa berg vars fjiirilsfauna tidigare har varit helt okiind. Flera mycket intressanta fjdrilsarter, exempelvis polarfldltmdtare (P syc hophora sabinii) och arkti sk piirlemorfj liri I (C I o s s i an a c hn r i c L e a ; se Fig. I ndsta uppslag) upptacktes, civriga intressanta fynd redovisas 6ven nedan. Delar av deras rapport finns pi Internet under adressen: http://www.ng.hi k. se/-mf I I am/padjel anta. htm, dzir ziven ett antal bilder frin de bflda lokalerna kan beskflidas. Inflridet av varmluft frfln sydost 6ver Norrland medfrirde att ocksi sydliga migranter som k6lmal (Plutella xylostella), amiral (Vanessa atalanta) och tistelfjiiril (Cynthia cardui) visade sig lite varstans i fjiillviirlden. Siirskilt tistelfjiirilen visade sig pi minga platser civer hela fjiillveirlden trots att vddret var fdga liimpat fdr arter anpassade till medelhavsklimat. Intressanta fynd och observationer Stigmella dryadella, fjnllsippedviirgmal. To, Nissuntjirro flera ex hivade p6 fjiillsippblommor 17.7 (LJRS. LTSS). Nemophora amurensis, sibirisk antennmal. Se Svenssons rapport civer smifjdrilsfynd i detta nummer av ET. Alloclemens ia me sospilella, vinbdrsbredvingemal. Se Svenssons rapport river smflfjtirilsfynd i detta nummer av ET. D ahlic a cha r Lottae, tunnvingesdckspinnare. To, Abisko O 1 ex 21.6 Bruandia norvegica, norsk sdckspinnare. To, Jukkasjiirvi 1 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) 45

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Fig l. En nykldckt hona av Clossiana chaiclea. Tre larver underforpuppning pdtrriffades av en slump vid Besses 9.7 (l 100 m 6 h) pd norua sidan Tornetruisk. Foto Markus Franzdn. A newly hatchedfemale of Clossiana chariclea, three larvae were found on the north side of lake Tbrnetrcisk. Sterrhopterix fusca, hifig sickspinnare. To, Halju vid besriket hittades flera honsrickar vars avkomma mest liknar/asca men arttillhdrigheten tir fortfarande oklar. Om det handlar om denna art Ar det fcirsta fyndet i Torne lappmark (KJCS, KJKS, RYRS). Sterrhopterix standfussi, Standfuss szickspinnare. To, Jukkasjiirvi 2 ex hflvade pi ca 5 meters hdjd 18.7, ytterligare ex sigs (LJRS, UISS). Scardia tessulatella, punktsvampmal. Nb, Nakkajiirvi I ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Triaxome ra fulv imitre lla, rddhuvad svampmal. To, Nissuntjirro 1600 m.ci.h. I ex 17.7 (LJRS, IjISS). Man kan undra vad denna lilla svampmal gjorde uppe pe Nissuntjflrro, kanske en mycket extrem form av hilltopping Qfr Jodis putata)? Lypusa maurella, hedsiickspinnare. To, 1,5 mil SV Karesuando 1 ex 12.7 (LJRS, LNHS, LISS, F. Lind). Arten 2ir uppenbarligen mycket utbredd i norr. Tinagma dryadis, fi iillsippeskiickmal. To, Piiltsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS). R hi g o gno s tis kuus amo ens is, nordli g senapsmal. To, Pziltsan I ex 29.6 (EQTS, PGAS); Nb, Seskarci I ex21.6.(bjos, WCMS). Rhigognostis senilella, gra senapsmal. To, Bjdrkliden flera ex pfl husvriggar 27.6. Nissunsnflkke 2 ex 28.6. (BJOS, CHAS, Ent. Tidskr. 120 (1999) WCMS), Kiirkevagge I ex l4.l (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Agonopte rix broennoeensis, fjiillsklireplattmal. An Ramsele I ex22.8-13.9 (AEPS, ATTS). Depressaria leucocephala, ljusbrcistad griboplattmal. Nb, Kalix, Frevisciren larvangrepp pa grilbo (Artemisia vulgaris) den'7.7.2 ex kliicktes en minad senare (SVNS). Elac hi s ta v ons c hant 7i, kustgrdsminerarmal. Nb, Kalix, Frevisciren nigra ex 7.7 (SVNS). Elachista subalbidella, gul grdsminerarmal. To, Nissunjflkk 2 ex 17.7 (LJRS, LISS). Biselachista kebneella, Kebnegrdsminerarmal. To, Abisko lex. hivad ph Luzula 30.6 (BJOS, wcms). B i s e lac hi sta ab is ko e lla, Abi skogrdsminerarmal. To, Abisko flera ex hflvade pi Luzula 30.6. C oleophora svens soni, kilstreckad fjiillsiickmal. To, Pdltsan S-SV-sluttning I ex 30.6 (EQTS, PGAS). Coleophora paeltsaella, Pliltsaslickmal. To, Piiltsan S-SV-sluttning 800-1000 m.6.h. skraphivades 4 ex30.6 (EQTS, PGAS) (se Palmqvist & Hellberg i detta nummer av ET). Aristotelia heliacella, {Zillsippfilosofmal. To, Kdrkevagge 1 ex 15.7 (LJRS, LTSS). Lu, Aral6- bti I ex 16-22.7 P ty c e ra p e t as it i s, fj iill skrfl pm al. To, Jukkasj iirv i 1ex9.l (SVNS). Gnorimoschema valesiella, tirogd smistdvmal. Se Svenssons rapport 6ver smifjdrilsfynd i detta nummer av ET. Gnorimoschema herbichi, grflnad smistdvmal. Se Svenssons rapport civer smifjiirilsfynd i detta nummer av ET. (fr Fig. 2) Gnorimoschema nordlandicolella, nordlig smistdvmal. Se Svenssons rapport civer smifjiirilsfynd i detta nummer av ET. (fr Fig. 2) Acleris arcticana, arktisk virvecklare. Mycket larver pi lappvide (Salix lapponum) vid Halju i slutet av juli. Fjiirilarna kliickte i slutet av augusti (KJCS, KJKS, RYRS). Troligen [r arten oftast mycket allmzin i fjiillviirlden, men fdrbisedd pi grund av att den flyger utanfdr den giingse szisongen. T rac hy s m a v u ln e rat ana, fj iil I skzirepraktvecklare. Lu, Aralibti mer dn lo ex 16-22.7 (FAZS, JHES). Ae the s cn ic ana, tistelblomvecklare. Nb, Ken gis 46

Ent. Tidskr. 120 (1999) Fjrillfjiirilar i Sverige 1998 Fig 2. Sanddyner vid Ptiltsastugan lokal fdr bl.a. grdnad smdstiivmal (Gnorimoschema herbichi), nordlig smdstiivmal (G. nordlandicolella) och grdgul grtisfiiiril (Oeneis bore). Foto Gdran Palmqvist. Sand dunes in the vicinity of Piiltsastugan in the extreme north of Sl,z,)eden. This is the habitat for e.g. Gnorimoschema herbichi, G. nordlandicolella and Oeneis bore. I ex l2.l (LJRS, LISS) A et he s trian g ulana,strandveronikeblomvecklare. Allmdnt frirekommande Nb, Kengis 25.6 (BJOS, WCMS) samt aven 12.7 (LJRS, LTSS), Seskarri talrik 21.6 (BJOS, WCMS), Hedendset flera ex 26.6 (BJOS, WCMS); Lu, Aralflbti mer rin l0 ex 16-22.7 samt Sierkatjikki 3 ex 22-27.1 Detta dr det fcirsta fynden av strandveronikeblomvecklaren i Lule lappmark. Det tycks som arten friljer viirdviixten strandveronika (Veronica longifolia) riverallt ddr denna upptreider. Tillsammans med Stenoptilia ve ronicde strandveronikefjiidermottet utg0r triangulana ofta successiva karaktzirsarter pi de lokaler v zirdvdxten fcirekommer. C oc hly dia s ub ro s e ana, hal vrosa gullrisvecklare. Nb, Kengis 1 ex 12.7 och Pajala camping I ex 12.7 (UrSS). Sparganothis praecana,!iill6ngpalpvecklare. Lu, Aralflbti 1 ex 16-22.7 samt Sierkatjikki 2 ex 22-21.7 Olethreutes boisduvaliana, blybandbrokvecklare. Nb, Atrask riklig ftirekomst pi slfltterdngen diir bokstavsmottet (se nedan) flyger 8.7 (SVNS) och 9.7 (EQTS, PGAS). Fjiirilen flrig endast deir det vdxte ormrot (Polygonum viviparum) som alltsi 6r trolig vdrdvrixt (SVNS). Detta mycket glzidjande fynd iir det forsta av arten i Sverige sedan 1960, och m6jligen finns hdr den enda kvarvarande populationen i landet. Lokalen zir en sydsluttande dngsmark som markdgaren, Ulf Ohlund, slflr varje ir f6r att zingen skall bevara sin ursprungliga karaktdr. Detta ar ett mycket gott exempel pi att l6ng kontinuitet och regelbunden hdvd mdjliggdr dverlevnad fcir arter som i rivrigt fcirsvinner niir landskapet utarmas. Ole t hre ute s no ricana, fj?illsippebrokvecklare. 41

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson To, Pdltsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS). Lu, Aralibti 4 ex 16-22.1 samt SierkatjAkki 4 ex 22-27.7 Olethreutes hyperboreana, nordlig barrskogsbrokvecklare. Lu, Aralflbti I ex 16-22.7 (FAZS, JHES). Ancylis paludana, sumpvialsikelvecklare. Nb. Frevisciren I ex 23.6 (BJOS, WCMS), Mdrtin 1 ex24.6 (EQTS, PGAS), Kalix, Stordn I ex25.6 (BJOS, WCMS). Arten verkar mdjligen kunna fcirekomma ldngs hela kusen mellan Lulei och Haparanda. E p ib I ema s c utu I ana, stcirre tistel s tj zilkvecklare. Nb, Kengis flera ex 12.7 (LJRS, LTSS). E p i b I e ma s imp lon i ana, fj 2illstj iilkv eckl are. Lu, Aralibtfl mer hn 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjekki 5 ex 22-21.1 Cydia orobana, vickerzirtvecklare. Nb, Kengis I ex 12.7 (LJRS, UISS). Cydia aureolana, fjallv edelvecklare. To, Piiltsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS), Nissuntjflrro, I ex. hivat i rasbrant 29.6. pit ca ll00 m (BJOS, WCMS). Lu, Aralflbtfi mellan 50 och 100 ex 16-22;7 samt Sierkatjikkfl mer dn l0 ex 22-21.1 Synanthedon scoliaeformis, dolkstekellik glasvinge. To, Halju en mycket stadig hona fingades med hjiilp av en keps 26.7 nar hon skulle ldgga agg pi en fjiillbjcirk. Vid ndrmare kontroll efter bytets nedliiggande av treiden runt omkring visade det sig att flera av trtiden hyste goda fcirekomster av scoliaeformis-larver (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Mittfldalen I ex pi feromon 1.7 (RYRS), 2 expirferomon 9.7 GBOS, TSSS). Synant he don p o la ri s, htignordisk glasvinge. To, Halju I hona som lade iigg pi lappvide (Saftx lapponum) 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Bruksvallarna - Mittidalen, totalt26 ex pi feromon 30.6-8.7 (RYRS, TBOS, TSSS) samt Bruksvallarna 20 ex pi feromon 13.7 (Barry Goater). Epermenia falcifurmis, rcidgul striittemal. Se Svenssons rappoft civer smifjdrilsfynd i detta nummer av ET. Platyptilia tesseradactyla, kattfotfiddermott. To, Halju 1 ensamt ex hittades flygandes uppe pfl fjiillheden 20.7 runt nigra fcirkrympta smi plantor av kattfot (Antennaria dioica) (KJCS, KJKS, RYRS). Stenopt i lia is landicus, tuvbriickefjiidermott. To, Ent. Tidskr. 120 (1999) Kdrkevagge I ex l4.l och Nissunjikk I ex 17.7 (LJRS, LISS). Polopeustis altensis, blflgritt fjiillmott. Lu, Sierkatj8kki mer dn lo ex 22-27.1 Det blflgri fiiillmottet ar en art som flertalet samlare triiffar pi i Abiskotrakten eller pi Pdltsan, men i civrigt hittas den relativt siillan. Catasia marginea, guldfransmott. To, Karesuando I ex 8.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralibti mer dn l0 ex 16-22.7 Myelopsis tetricella, hedmott. To Pessinki ca l0 ex 20-30.7 (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Sveg, Duberget 30.5-29.6 (KJCS, RYRS). As s a ra t e re b re lla, granfrdmott. To, Jukkasj iirvi I ex 18.7 (LJRS, LISS). Crambus hamella, spetsgrasmott. Lu, Aralibti mer dn l0 ex 16-22.7 Crambus perlella, sllvervitt grasmott. To, Halju hittades vid flera tillfiillen flygande pi och runt jiittemyrstackar, men syntes aldrig nflgon annanstans (KJCS, KJKS, RYRS). Metaxmeste schrankiana, lapphedflymott. To, Pdltsan S-SV-sluttning massflygning 30.6 (EQTS, PGAS) och Kdrkevagge I ex 14.7 (LJRS, LISS). Pyrausta po rp hy ralis, porfyrljusmott. To, Masugnsbyn minga ex 8.7 (EQTS, PGAS). Hr, Bruksvallarna I ex 1.7 (RYRS). Loxostege ephippialis, fjiilliingsljusmott. Lu, Sierkatjikki 5 ex 22-27.7 Diasemia reticularis, bokstavsmott. Nb, Atrask riven i flr rikligt fdrekommande 8.7 (SVNS) och 9.7 (EQTS, PGAS). Se eiven under blybandbrokvecklaren ovan. Pyrgus andromedae, blomvisslare. To, Njulla 8.7 (LKHS);Jiebrenjikk I ex 10.7 och Bj6rkliden, kratersjciarna 3 ex 1l.l (BZZS, FAZS, GUSS); Kdrkevagge I ex 15.7 (LJRS, LTSS). Lu, Aralibt6 ca 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjikki 5 ex 22-27.1 Carte roc ep halus silv icolus, svartfl iickig glanssmygare. Nb, Kengis I hona 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Carterocephalus palaemon, gulfliickig glanssmygare. Lu, N Jokkmokk I ex 6.7 (LNHS). Hr, Vemdalen I ex 10.7 (ReineAndersson). Colias nastes, grcingul h6fjaril. Vanlig i To, Abisko-omridet 2'7.6-13.7 (flera rapp.); Pdltsastugan nflgra ex 30.6 (EQTS, PGAS). Lu, Sier- 48

Ent. Tidskr. 120 (1999) katjikkfl mer dn lo ex22-21.1 Colias hecla, rodgu'l hrif,iiril. To, N Tornetrdsk ca20 ex l0-11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Lullehacomr flera ex 13.7 (JCAS); Keirkevagge 2-3 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS, JHES, LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Lu, Aralibti allmiin l6-22.7 samt Sierkadikki 3 ex 22-27.7 (FAZS, JHES). Vanessa atalanta, amiral. To, Masugnsbyn I ex 27.6 (EQTS, PGAS). Lu, Aralibti I ex 16-22.1 Cynthia cardui, tistelfjaril. Spridda ex rapporterade27.6-8.1 i Torne lappmark frin Kiruna i s6- der till Kummavuopio i norr (flera rapp.). Lu, Aralibti 3 ex 16-22.7 samt Sierkatjikkfl I ex 22-21.1 C lo s s iana polaris, hdgnordisk piirlemorfjiiril. To, Lullehacomr 5 ex 13.7 (JCAS). C lo s s iana c har ic le a, arktisk pdrlemorfj dril. To, Besses I 100 m.6.h. pitriiffades 9.7 tre larver under forpuppning fiista pi kantljung (Cassiope tetragona). Fjiirilarna kldcktes 23.7 (FAZS, JHES). Lu, Sierkatjikki. 100-tals ex 23-27.7. Arten fltig inom ett mycket begrdnsat omride pi bergets nordostsida pi ca 1200 m.ci.h. Fjiirilarna upptradde som talrikast i utkanten av stora sn<iflilt diir vegetationen var mycket sparsam. Kantljung (Cassiope tetragona) som har angetts som viirdviixt fcir arten (Henrikssen 1982) frirekom inom det omride som mest frekventerades av fj iirilarna C lo s s iana tho re, grhkantad pdrlemorfj iiri l. To, Jiebrenjflkk I ex I1.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Clossiana frigga, Friggas piirlemorfjiiril. To, Nikkaloukta enstaka ex 8.7 (LNHS, F. Lind); Krokvik-Jiinkrinalusta ca l0 ex 7.7 (FAZS, HEYS), Krokvik 4 ex 8.7 (AAUS), Halju 1 risigt ex 22.1 (KJCS, KJKS, RYRS); Lu, Jokkmokk 5 ex 6.'7; Pi, N Arvidsjaur, Sleng flera ex 5.7 (LNHS);An, Ate t ex24.6 (EQTS, PGAS); Dr, Idre, Nipfjallet I ex 1.7; Clossiana improba, dvtirgpdrlemorfjaril. To, Njulla ca 30 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och rikligt frirekommande 19.7 (LNHS, F. Lind); Lullehacorru I ex 13.1 (JCAS). Euphydryas iduna, lapsk niitfjiiril. Hade ett osedvanligt gott flyger minadsskiftet juni-juli i To, Abisko-omrfldet (flera rapp.). Ocksi allmiint fcirekommande pi nor:ra sidan av Tornetriisk l0- Fjrillfjtirilar i Sverige 1998 ll.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Pdltsan nigra ex 29-30.6 (EQTS, PGAS); Besses 1000 m.<i.h. 1 ex 9.7 (FAZS, JHES); Njulla 900 m.ci.h. nigra ex 9.7 (LNHS, F. Lind); Borrascohkka 850 m.<i.h. 3 ex 13.7 (JCAS). Oeneis norna, gulbrun griisfjiiril. To, Abisko I ex 4.7 (AAUS); Piiltsastugan ca l0 ex 29.6 (EQTS, PGAS); Vittangi I ex 8.7 (EQTS, PGAS); NO Svappavaara enstaka ex 8.7 (LNHS, F. Lind). Lu, Jokkmokk 3 ex6.7 (FAZS, HEYS); N. Jokkmokk riklig 6.7 (LNHS); Aral8- bti mer dn l0 ex 16-22.7 Oeneis bore, grirgll griisfjiiril. To, Piiltsastugan 7 ex 30.6 (EQTS, PGAS); Abisko, Paddus 9.7 (LKHS). Erebia embla, gulringad griisfjiiril. Nb, Pajala nigra ex 27.6 och To, Vittangi flera ex 8.7 (EQTS, PGAS);Lu, Jokkmokk 5 ex6.l (FAZS, HEYS); To, NO Svappavaara riklig 8.7 (LNHS, F. Lind); Nb, Kengis I ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Erebia disa, Disas griisfjlril. To, Nikkaloukta 4 ex 28.6 och Abisko O 3 ex samma datum (FAZS, JHES); Karesuando, Kaarevaara allmdn 28.6 (EQTS, PGAS); Krokvik 3 ex l.l (FAZS, HEYS). Lycaena helle, violett guldvinge. Se dven Palmqvists rapport civer storfjiirilsfynd i detta nummer av ET. Albulina orbitulus, fjiillvickerblivinge. Hr, Bruksvallarna 5 ex 1.7 (RYRS, TBOS, TSSS); Bruksvallarna ca 2O ex 28.7 Argiades glandon, hdgnordisk blivinge. To, Jiebrenjikk ca l0 ex 10.7 och Bjcirkliden, kratersjtiarna I ex 12.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralibti allmdn 16-22.1 samt Sierkadikki 3 ex 22-21.1 J o dis p ut at a, blibzirslundmdtare. To, Nissun d irro 1300 m.ri.h. I ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Annu en liten fjiiril som tycks ha fdrvirrat sig upp i fjiillviirlden (fr Triaxomera fulvimitrella). Xanthorhoe abrasaria, lapsk fiiltmiitare. To, Abisko 1 ex 6.7 (AAUS), 7-8.7 (LKHS) och 5 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Nakkajiirvi 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Jukkasjtirvi ca 1 0 ex 14.7 (BZZS,FAZS, GUSS); utbredd i Pessinki och runt Halju 20-31.7, eftersom det var i slutet av flygperioden sflgs lika minga honor som hanar vilket annars dr ovanligt hos denna 49

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson ATt (KJCS, KJKS, RYRS). Entephria polata, hrignordisk fiiltmdtare. To, Kiirkevagge 14-15.7 nigra ex och Lapporten 4 ex 17.7 (LJRS); observerad To, Njulla 19.7;Ll, Padjelanta, Arasloukta och Mulka 3.8 (LNHS, F. Lind). Lu, Aralibti I ex 16-22.7 samt Sierkatjikkfl ca 50-100 ex22-27.7 Entephria byssata, sidengldnsande ftiltmiitare. To, Njulla I ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och 2 ex 19.7 (LNHS, F. Lind); Klirkevagge nflgra ex 14-15.1 (LJRS). Lu, Sierkatjikkfi fltig i hundratal22-27.l Entephria nobiliaria, gribli fliltm[tare. To, Abiskojikk 5 ex ll.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Krirkevagge 14.'l mer an 200 ex (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Nissunjikk I ex 17.7 (LJRS, nss). Lu, Aralibti > 500 ex 16-22.7 samt Sierkatjakki 5 ex 22-27.7. Arten hade en anmuirkningsvdrt individrik frirekomst i branterna vid AralSbt6 diir hundratals fjiirilar svlrmade varje kvall Chloroclysta infuscata, olivgri ftiltmdtare. To, Jukkasjiirvi 3 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och drygt 100 ex 18.7 (LJRS, UISS). Thera serraria, finsk fdltmdtare. To, Nakkajiirvi 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Jukkasjiirvi ca 50 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS), ytterligare nigra ex 16.7 (Fred Ockruck), vanlig vid Halju 20-31.1 (KJKS, KJCS, RYRS). Colosty gia turbata, mdrkbrdmad fdltmzitare. To, Kiruna 7 ex 28.6 (FAZS, JHES), 3 ex 1.7 (AAUS) och 6.7 rikligt frirekommande (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Coenocalpe lapidata, stenmetare. Nb, Kengis en larv 12.7 (LJRS). Fjiirilen kliicktes i aug. Psychophora sabinii, polarfiiltmzitare. To, Nissuntjirro 1200 m.o.h. 5 ex (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Sierkatjflkki I ex 22-21.1. Fjiirilen hittades pfl Sierkatj6kkfl:s topparti pi ca 1300 m O h Denna art som hiller till i fjiilltopparnas "stenravel" iir endast krind frin ett fital lokaler, mdjligen rir detta fynd det sydligaste i landet. Pe r i zo ma mino rat a, fi lil I iingsmiitare. To, Abi sko 3 ex 6.7 (LKHS); Bjcirkliden, kratersjoarna 5 ex 13.1 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralflbti hundratals ex 16-22.7 samt Sierkadikkfl 5 ex 22-21.7 Eupit he c ia analo ga, mindre grankottmdtare. To, Ent. Tidskr. 120 (1999) Nakkajiirvi 1 ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Eupithecia pygmaeata, dviirgmalmdtare. To, Masugnsbyn 5 ex 8.7 (EQTS, PGAS); Nb, Pajala camping I ex 12.7 (LISS). Eupithecia venosata, glimmalmzitare. Hr, Fundsberget 6 ex 1.7-23.8 samt Tiinndalen, Skarvruet I ex 31.5-30.6 och 5 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Arten tycks dven i 6r haft en god population i Hdrjedalens bergsbranter (iimftir iiven med nejlikflyna). Eupithecia ortoioto, paddbtirsmalmdtare. An Ramsele I ex 3-15.7 (AEPS, ATTS); Hr, Sveg, Duvberget 1 ex 29.6-24.8, Tdnndalen, Skarvruet I ex 31.5-30.6 (KJCS, RYRS). Eupithe c ia virgaureata, gullrismalmdtare. To, Jukkasjiirvi vanlig 2l 2l.6 (BJOS, WCMS ), I ex 29.6 (AAUS). Acasis appensata, trolldruvelobmdtare. Nb, Kengis bruk l0 honor 26.6 (EQTS, PGAS). Ly c ia p omona ria, iipplev intermatare. To, Nikkaloukta 2 larver 8.7 (LJRS, IjISS), Halju I parasiterad larv hittad 24.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Lycia lapponaria, lapsk vintermzitare. To, Piiltsastugan 4 honor 29.6 (EQTS, PGAS), Halju I parasiterad larv hittad 29.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Alcis jubata, skdgglavmeitare. An Ramsele 2 ex 16.7-21.8 (AEPS, ATTS); Hr, Sveg, Duvberget 2 ex29.6-24.8 (KJCS, RYRS). Cosmotriche lunigera, fjdllspinnare. To Halju I hona fflngades cakl 22 den20.7 ndr den var pi vag att lagga agg pi en ca 5 meter h<ig tall i triidgrrinsen (KJCS, KJKS, RYRS). Setina irrorella, stor borstspinnare. An Ramsele I ex 16.1-21.8 (AEPS, ATTS). Para rc t i a lap p onic a, I apsk igel kottspinnare. To, Abisko 5.7 (LKHS); Jdnkzinalusta 3 ex 7.7 och Krokvik I ex samma datum (FAZS, HEYS); Nikkaloukta I hona 8.7 (LNHS, F. Lind). Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare. To, Nissuntjirro 30 kokonger 26.6 (FAZS, JHES); 28.6 ca 40 kokonger vartr 2 hanar och 2 honor kldcktes redan de ndrmaste dagarna (BJOS, svns, wcms, AcHs); 30.6-3.7 eft 30-ral kokonger (LKHS). Det insamlade materialet innehrill ett tiotal friska puppor som klzicktes efterhand. Flertalet kokonger i civrigt var antingen redan klzickta, upphackade av figlar, sonder- 50

Ent. Tidskr. 120 (1999) trampade av renar eller innehcill drida larver. Kokongerna pitrliffades pi spridda, men starkt begrhnsade fdrekomstytor 1000-1200 m.ri.h. och var fiista pi eller invid smi eller medelstora stenar. En parad hona fick liigga iigg och siirskilt uppmdrksammades det di att inga flygfcirscik gi ordes mel lan iiggl tiggn in garn a. Honan f<irflyttade sig endast krypande, vilket skulle kunna frirklara varfcir kokongerna pitraffas p5 begr6nsade ytor. Endast tre veixtslag noterades i nrirheten av kokongerna: kantljung (Cassiope tetagona),ligvuxet glest grd.s (Poa spp.) och dviirgvide (Salr-r herbacea). Senare kliickta larver frin ndmnda iigglziggning hade ett ljusskyggt uppffadande och at pa sitt foder frin undersidan. Inga kokonger hittades i omrflden med endast kantljung - larvernas behov och beteende pekar hdrvid mot dvdrgvide som trolig vdrdveixt for alpina-poulationen pfl Nissuntjino (LKHS). Som kuriositet kan ndmnas att en nyklzickt hona lockade till sig tre exemplar av Perizoma minorata pi myrmark vid Abisko (LKHS). Se riven Palmqvists rapport 6ver storfjiirilsfynd i detta nummer av ET. Grammia qvenseli, alpigelkottspinnare.to, Abisko, Paddus 9.7 (LKHS). H o loarctia fridolini, To, Ni ssuntjflrro, 1 puppa 29.6 som kkicktes efter en vecka (BJOS, wcms). Sy n g rap ha dias ema, lapskt metal lfl y. Hr, Trinndalen, Skarvruet 3 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Detta var troligen det "szimsta" iret sedan 1988-89 dfl effekterna av katastrofiret 1987 fortfarande miirkes pi diasema. Troligen har kombinationen av frirra htistens, denna virs och sommarens kylslagna vdder slagit hflrt mot larvpopulationen. Stngrapha parilis, hdgnordiskt metallfly. Vid feromonlockning observerades 1 ex 12.7 pimyr 1,5 mil SV To, Karesuando (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind) samt flera ex vid Nikkaloukta 18.7 (LJRS, LISS), Halju I hona som lade iigg pi dviirgbjork (BetuLa nana) 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS). CaLoplus ia hochenwarthl, fjiillmetallfl y. To, Karesuando J -12.7 konstaterades en riklig flygning (BZZS, EQTS, FAZS, GUSS, LJRS, LNHS, LTSS, PGAS). Fjiirilarna flcig snabbt, rakt och ligt ca 50 cm-l m river marken bide i solsken Fjdllfjiirilar i Sverige 1998 och dfl det var molnigt. En hane fdljdes under en 20-minutersperiod pfl fdrmiddagen. Under denna tid besdktes ca25 olika blommor, bl.a. rrilleka (Achillea millefolium), strandveronik a (Ve ronica longifolia), flkerbiir (Rubus arcticus) och bligull (Polemonium sp.). Blombesciken var ganska korta (2-7 s) utom vid bescik av bligull (10-30 s). Vid vila gdmde fjiirilen sig pifallande ofta djupt nere i vegetationen, ocksfl di solen sken. Den var di mycket oriidd och svir att stdta upp. Ett beteende som kan grira arten latt att fdrbise pi lokaler diir den inte fcirekommer rikligt. Det studerade exemplaret hrill sig inom ett begransat omride ca 20 m x 20 m och nigon tendens till ldngre flygstriickor noterades ej ens niir det blev skrdmt (LJRS). Dessutom vid N. Tornetriisk, Bessenjokki 5 ex 9-10.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Apamea maillardi, fjiilliingsfly. To Halju I ex 27.7 och I ex 29.1, bida pi bete (ISCS, KJKS, RYRS). Denna art som i Finland betraktas som sdllsynt hittas mycket siillan norr om polcirkeln. Mesoligia literosa,strandzingsfly. An Ramsele 1 ex 22.8-1 3.9 (AEPS, ATTS). Athetis lepi gone, gribrunt kiirriingsfl y. Massfcirekomst inb. Frevis<iren22-23.6. Vid en kiind lokal pi Seskarti dagen innan kunde inte ett enda ex. observeras (BJOS, WCMS), B6tskiirsnris rik flygning 25.6 aven puppor hittades under breidor och grenar pi sandstranden (EQTS, PGAS). Hillia lris, nordiskt pilfly. Hr, Tiinndalen, Skarvruet ca 20 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Troligen hade arten just brirjat flyga p.g.a. den kalla sommaren ndr fdllorna plockades in vilket mrijligen fcirklarar den, i relation till fdregiende tvi irs siffror. l6ga numerriren. Symp.istis funebris, syartbandat hedfly. To, Abisko O I ex 21.6 (FAZS, JHES); Hr Messlingen flera ex 14-17.7 flygandes i glimtar av solsken i anslutning till sncilegor (Barry Goater). Sympistis lapponica, lapskt hedfly. To, Nissuntjino 1 ex 28.6 (FAZS, JHES); Bjdrkliden7.7 (LKHS);Jiebrencorru 1 ex 8.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Kiirkevagge 6 ex l4-15.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Lapporten I ex l7.l (LJRS). Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly. To, Njulla 8.7 (LKHS) samt ytterligare I ex samma dag (Fred Ockruck). Lu, Aralibti ca 50-100 ex 51

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson 16-22.7 samt Sierkatjikki mer dn l0 ex 22-27.1 Anarta cordigera, vitfluickat hedfly. To, Priltsastugan I ex29.6 (EQTS, PGAS). Anartomima secedens, Bohemans hedfly. To, Abisko 29.6 och 4.7 (LKHS); Jukkasjiirvi 1 ex 7.1 (FAZS, HEYS); flera ex 12.7 (BZZS, FAZS, GUSS); I nykliickt hona 18.7 (LJRS, nss). H ad a I e u c o cy c I a, D ov refjtillfl y. Lu, Aralibti relativt allmiin (10-50 ex) i branterna 16-22.7 Hada staudingeri, hcignordiskt hedfly. To, Bj<irkliden, kratersjriarna 3 ex9.l och 5 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Sierkadflkki mer 6n l0 ex 22-27.7. Arten fltig endast inom samma omride som den arktiska piirlemorfjiirilen Hada skraelingia, lappflallfly. To, Jukkasjiirvi flera ex 12-14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); I hona 18.7 (LJRS, nss), I ex ll.7 samt 2 ex 18.7 (Fred Ockruck). Polia richardsoni, Richardsons hedfly. To, Nissuntjirro 30.6 (LKHS) och I ex 17.7 (LJRS, LTSS); Jiebrenjflkk 2-3 ex9.7 och Njulla I hona (BZZS, FAZS, GUSS); Kiirkevagge ett par observationer 14.7 (LJRS); Njulla I hona 19.7 (LNHS, F. Lind). Lu, Sierkadikki mer zin 10 ex 22-27.1. Aven denna art fl69 endast inom samma omrflde som den arktiska piirlemorfjiirilen Polia lamuta, sibiriskt lundfly. To, Jukkasjlirvi flera ex 12-14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); 2 ex 18.7 (LJRS, LISS). Xestia quieta, spensligt hedfly. To, Lapporten 2 ex 17.7 (LJRS). Xestia lyngei, fjallhedfly. Vanlig pi NissuntjArro och Njulla 30.6-19.7 (flera rapp.). Xestia rhaetica, rhdtiskt fjallfly. To Halju, arten visade sig fcirvinansvzirt nog finnas vid Halju, detta rir troligen den enda krinda populationen som fdrekommer norr om polcirkeln. Mellan 23 och 30.7 fingades ca 20 exemplar (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Skarvruet, Fundsberget och Duvberget relativt vanlig i augusti (KJKS, RYRS);Dr, Styggforsen, I ex 2O.7 (Barry Goater & Fred Ockruck); 4 ex28.7 Xestia sincera, barrskogsfjhllfly. Hr, Sveg, Duvberget, 2 ex 30.6-24.8 (KJKS, RYRS); Dr, Styggforsen 3 ex 4.7 (FAZS, HEYS). Ent. Tidskr. l2o (1999) Xestia gelida, Meves fjallfly. To, Jukkasjdrvi relativt vanlig 6.7-18.7 (flera rapp.), Halju enstaka slitna exemplar flog fortfarande 20-26.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Xestia borealls, nordiskt jordfly. To, Jukkasjiirvi enstaka ex 6.7 (LNHS); 4 ex 7.7 (FAZS, HEYS); I ex 8.7 (AAUS); 2 ex 12.7 och 3 ex t4;7 (BZZS, FAZS, GUSS), I ex 18.7 (Fred Ockruck); Halju enstaka exemplar flog fortfarande 20.1 dessutom f6ngades en mycket sliten hona26.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Xe s tia lae tabi lls, hcignordiskt fj iillfl y. Massfl ygning noterades To, Jukkasjiirvi 13-14.1 och 18.7 (flera rapp.), forekom dven vid Halfu 20-29.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Hr, Funrisberget allmein i slutet avjuli-augusti, dessutom i Sveg, Duvberget 3 ex 30.6-24.8, arten har endast vid enstaka tillfiillen visat sig pi Duvberget (KJKS, RYRS). Xestia distensa, tistligt fjallfly. Aven denna art fl6g rikligt pi samma lokal och vid samma tid som foregiende art (flera rapp.). Anmhrkningsvdrt var att denna art inte tycks fdrekomma vid Halju trots att skogarna ser mycket liimpliga ut (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Sveg, Duvberget 5 ex 30.6-24.8, arten har aldrig visat sig p6 Duvberget tidigare! Att ddma av fjiirilarnas utseende har alla flugit relativt l6ngt innan de gfltt i fiillan vilken troligen indikerar att den egentliga biotopen inte finns i niirheten (KJKS, RYRS). Xestia lorezi, norskt fjiillfly. To, JiebrenjSkk I ex 9.7 och Bjdrkliden ca 50 ex 11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Krirkevagge nflgra ex 14.7 (LJRS); Lu, Padjelanta, Pflrkas 800 m.6.h. t hona aktivt flygande i solsken vid l6-tiden 3.8 (LNHS, F. Lind). Lu, AralAbt6 2 ex 16-22.1 (FAZS, JHES); Hr, Tdnndalen, Skarvruet l5 ex 31.6-23.8, Fundsberget 1 ex 1.7-23.8 (KJCS, RYRS). Xestia atrata, Haralds fjallfly. Se iiven Palmqvists rapport river storfjhrilsfynd i detta nummer av ET. Tack Ett varmt tack till alla rapportdrer som mtijliggiort denna sammanstiillning. Det Ar mycket gliidjande att se att intresset fcir norra delen av Sverige tycks ha cikat undre senare ir! 52

Ent. Tidskr. l2o (1999) Rapportiirer AAUS = Anders Amandusson, AEPS = Peder Andrdn, ATTS = Ulla Britt Andrdn, BJOS = Jan OIov Bjtirklund, BZZS = Per-Eric Betzholtz, EQTS = H6- kan Elmquist, FAZS = Markus Franzdn, FPLS= Per Frederiksen, GUSS = Bertil Gunnarsson, HEYS = Benny Henriksson, JCAS = Anders Jacobsson, JHES = Henrik Jeansson, LJRS = Jesper Lind, KJCS = Clas Kiillander, KJKS = Karl Kiillander, LKHS = Hans Lindmark, LNHS = Henrik Lind, LTSS = Mats Lindeborg, PGAS = Gciran Palmqvist, RYRS - Nils Ryrholm, SVNS = Ingvar Svensson, TBOS = Bjcirn Torstenius, TSSS = Stig Torstenius, WCMS= Bengt Wickholm, ACUS = Christer Agren Litteratur Eggertsson Karlstrcim, C. 1999. Viider och vatten. En tidning frin SMHI- viideriret 1998. Fjtillfjiirilar i Sverige 1998 Henriksen, H.J. & Kreutzer, I. 1982. Skandinaviens Dagsommerfugle i Naturen. Skandinaviskt Bogforlag (Odense). Palmqvist, G. & Hellberg, H. 1999. Coleophora paeltsella (Lepidoptera: Coleophoridae), a new species of Microlepidoptera described from northern Sweden. - Ent. Tidskr. l2o (l-2): 37-42. Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998. - Ent. Tidskr. 120 (t-2): 59-74. Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1997.Intressanta fynd av fjallfjfilar i Sverige 1996. - Ent. Tidskr. 118 (l): 43-48. Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1998. Intressanta fynd av fjallfjarilar i Sverige 1997. -Ent. Tidskr. I l9 (1): 4t-45. Svensson, I. 1999. Anmiirkningsviirda fynd av smifj?irilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. - Ent. Tidskr. 120 (l-2): 23-35. sarms Fdlj ande tidskrifter sliljes Siffran inom parentes avser beglirt pris. Fdr utlzindska titlar cinskas bud. Entomologisk Tidskrift t943-59 (350:-), 1951-95 (300:-), 1963-67 (80:-), 1980-85 (15:-), Meves register I 880-89, Wahlgrens register 1890- I 909. Notulae Entomologicae 192l-46 i 7 band, 1947-86 Annales Entmologici Fennici 1935-51 i 7 band, l95l-79:1 Acta Entomologica Fennica nr l-9 Opuscula Entomologica 7936,1943-69, register 1936-55 Norsk Entomologisk Tidskrift 1934:3, 1935, 1936:3, 1931:l, I 938:3, 1940:4, l94l:1, 1964-70, 1968-78 Entomologiske Meddelelser 1964-67, 1979:1, 1936:7 -lo Entomologen 1972-76 (50:-) Entomologbladet 1937-39 (150:-) Koleopterologisches Rundschau 1918-20:8 Entomologische Bldtter Zoologisk Revy Endast kontant betalning, fritt Vallentuna Tor-Erik Leiler Sdrgirden 135 186 38 Vallentuna l9l9-20:1, 1973-93 1912-731,3, 1977:l 53