JOMALA KOMMUN Organ Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 9.2.2015 2 Nr Sammanträdestid Sammanträdesplats Beslutande 9.2.2015 kl 16:00 19:10 Kommunkansliet Nordberg Mika, ordförande, Solax Charlotta, vice ordförande, Hambrudd Annika, Petäjä Saija, Roos Conny. Frånvarande Övriga närvarande Eriksson John, kommundirektör, Lindfors Julia, kommunsekreterare, Lindbäck Michael, teknisk chef, 17, kl. 17:30-18:20, Eriksson Billy, byggnadsinspektör, 17, kl. 16:45-17:05, Danielsson Ewa, personalchef, 19, kl. 17:10-17:15. Paragrafer 16-26 Jomala den 9 februari 2015 Mika Nordberg Protokolljustering Jomala den 9 februari 2015 Julia Lindfors Charlotta Solax Annika Hambrudd Protokollet framlagt till påseende Kommunkansliet i Jomala den 12 februari 2015 Kommunsekreterare Utdragets riktighet bestyrker Jomala / 2015 Julia Lindfors
JOMALA KOMMUN SAMMANTRÄDESKALLELSE Organ Utfärdad den Kommunstyrelsen 4.2.2015 Sammanträdestid Sammanträdesplats 9.2.2015 kl 16:00 Kommunkansliet Ärenden: 16 Sammanträdets konstituerande... 1 17 Anmälningsärenden... 2 18 Detaljplan för fastigheterna Hassellund RNr 2:66 och Hassellund 2 RNr 2:91 i Möckelö by, anhållan Ann- Louise Ingves Asplund... 3 19 Ombildning av tjänster till befattningar, kommunkansliet... 5 20 Anhållan om pension, Inger Sedin... 6 21 Anhållan om pension, Birgitta Finnäs... 7 22 Program för integrationsfrämjande... 8 23 Mottagande av flyktingar 2015... 9 24 Förfrågan till Åda om ärendehanteringssystem... 11 25 Rätten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt... 12 26 Sammanträdets avslutande... 13
J O M A L A K O M M U N Sida 1 16 SAMMANTRÄDETS KONSTITUERANDE SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE Sammanträdet inleds kl. 16.00. SAMMANKALLNING OCH BESLUTFÖRHET Kommunstyrelsen konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. PROTOKOLLJUSTERING Till protokolljusterare utses Charlotta Solax och Annika Hambrudd. FÖREDRAGNINGSLISTAN Föredragningslistan godkänns oförändrad.
J O M A L A K O M M U N Sida 2 17 ANMÄLNINGSÄRENDEN Till kommunstyrelsen har delgetts: 1. Tjänstemannabeslut för perioden 1.12.2014-31.1.2015: Kommundirektör Fritidschef Biblioteks- och kulturchef Socialförvaltning Skolförvaltning 2. Kommundirektören redogör för samfundsskatteintäkterna i kommunen 2013. 3. Högsta förvaltningsdomstolens beslut 28.1.2015 nr 221 angående besvär som gäller fastställande av vägplan för en separat gång- och cykelväg längs landsväg nr 1, sektion 0-3407 på sträckan Möckelö/Flygplatsrondellen-Kungsö vägskäl. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver Ålands landskapsregerings beslut att fastställa nämnda vägplan då landskapsregeringens beslut står i strid med 40 1 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland om krav på att beslut ska motiveras. 4. Diskussion kring områdesarkitektkontoret. 5. Information från tekniska chefen och byggnadsinspektören samt diskussion kring avloppskapaciteten i kommunen. 6. Abilita har genom brev 29.1.2015 meddelat att de inte planerar dra sig tillbaka från den åländska marknaden och att deras ambition är att fortsättningsvis tjäna de åländska kunderna. 7. Kommundirektören informerar om det pågående arbetet i den av landskapsregeringen tillsatta arbetsgruppen för utarbetandet av en samarbetsplan för det kommunala räddningsväsendet på Åland. 8. Kommundirektören informerar att den vidareförmedling av PAF-lån till Ålands hästsportförening r.f. som fullmäktige godkänt (se KFG 32/08.04.2014) inte längre är aktuell. Antecknas till kännedom.
J O M A L A K O M M U N Sida 3 18 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETERNA HASSELLUND RNR 2:66 OCH HASSELLUND 2 RNR 2:91 I MÖCKELÖ BY, ANHÅLLAN ANN-LOUISE INGVES ASPLUND KST 36/11.02.2013: Ann-Louise Ingves Asplund och Peter Asplund har inkommit med en anhållan om detaljplanering av fastigheterna Hassellund RNr 2:66 och Hassellund 2 RNr 2:91 i Möckelö by. Anhållan, enligt bilaga:./. Bilaga A-KST 36. KST 176/20.05.2013: Områdesarkitektkontoret har inkommit med ett utlåtande över anhållan om detaljplan. Planeraren konstarerar i sitt utlåtande att fastigheterna Hassellund RNr 2:66 och Hassellund 2 RNr 2:91 inte själva kan anses uppfylla Plan- och bygglagens krav på att ett område avsett för detaljplan ska utgöra en tillräckligt stor och ändamålsenlig helhet. Detta med anledning av att fastigheternas totala areal utgör enbart 17 420 m². Planerarens utlåtande, enligt bilaga:./. Bilaga B-KST 36. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar godkänna anhållan om detaljplanering av fastigheterna Hassellund RNr 2:66 och Hassellund 2 RNr 2:91och ger områdesarkitektkontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan, under förutsättning att sökanden åtar sig att stå för planläggningskostnaderna. Kommunstyrelsen beslutar vidare ge områdesarkitektkontoret i uppdrag att efterhöra närliggande fastigheters ägares intresse till att detaljplanera sina fastigheter. Medverkan i detaljplanen sker under förutsättning att fastighetsägarna åtar sig att stå för planläggningskostnaderna. --- Jäv: Stig-Göran Nyman anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling. Kommundirektörens förslag godkänns. Områdesarkitektkontoret har uppgjort förslag till målsättningar för detaljplan för fastigheterna Hassellund 2:66, Hassellund II 2:91, Harbor Inn 2:74, Sofiero 2:42 samt del av Alstrand 2:68 i Möckelö by. Förslag till målsättningar, enligt bilaga:./. Bilaga C-KST 176. Kommunsekreterarens förslag: Kommunstyrelsen beslutar godkänna målsättningarna för detaljplan för fastigheterna Hassellund 2:66, Hassellund II 2:91, Harbor Inn 2:74, Sofiero 2:42 samt del av Alstrand 2:68 i Möckelö by enligt Bilaga C. ---
KST 18/09.02.2015: J O M A L A K O M M U N Sida 4 Jäv: Stig-Göran Nyman anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling. Kommunsekreterarens förslag godkänns. Ärendet justeras omedelbart. Ann-Louise Ingves Asplund och Peter Asplund har meddelat att de återtar sin anhållan om detaljplanering av fastigheterna Hassellund RNr 2:66 och Hassellund 2 RNr 2:91 i Möckelö by. Återtagande, enligt bilaga:./. Bilaga D KST 18 Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar avsluta detaljplaneringen av fastigheterna Hassellund RNr 2:66 och Hassellund 2 RNr 2:91 i Möckelö by i enlighet med sökandenas återtagande. Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 5 19 OMBILDNING AV TJÄNSTER TILL BEFATTNINGAR, KOM- MUNKANSLIET KST 19/09.02.2015: Enligt 57 4 mom. kommunallagen (ÅFS 1997/73) kan kommunen besluta att ett tjänsteförhållande ska ombildas till arbetsavtalsförhållanade om utövande av offentlig makt inte ingår i arbetsuppgifterna och ombildningen inte innebär att tjänstemannens villkor försämras. Följande tjänster vid kommunkansliet i Jomala föreslås därför ombildas till befattningar med hänvisning till 57 4 mom. kommunallagen: Byråsekreterare vid centralförvaltningen Byråsekreterare vid centralförvaltningen Byråsekreterare vid centralförvaltningen 0,85 % Byråsekreterare vid räddningsförvaltningen 0,15 % Bokförare vid centralförvaltningen Kanslist vid centralförvaltningen Byråsekreterare vid byggnadstekniska förvaltningen Tjänsteinnehavarna har, i enlighet med 57 4 mom. kommunallagen och 2 kap. 4 arbetsavtalslagen (FFS 55/2001), hörts och fått skriftlig information om villkoren i arbetsavtalsförhållandet. Samtliga tjänsteinnehavare har samtyckt till ombildningen genom att underteckna arbetsavtal som börjar gälla från och med den 1 april 2015. Protokoll från höranden, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 19 Personalchef Ewa Danielsson är inkallad som sakkunnig. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar, med stöd av 57 4 mom. kommunallagen, föreslå fullmäktige att tjänsterna nedan dras in från och med den 1 april 2015 och att befattningar i arbetsavtalsförhållanden inrättas i stället från och med samma datum: Byråsekreterare vid centralförvaltningen Byråsekreterare vid centralförvaltningen Byråsekreterare vid centralförvaltningen 0,85 % Byråsekreterare vid räddningsförvaltningen 0,15 % Bokförare vid centralförvaltningen Kanslist vid centralförvaltningen Byråsekreterare vid byggnadstekniska förvaltningen Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 6 20 ANHÅLLAN OM PENSION, INGER SEDIN KST 20/09.02.2015: Inger Sedin, städare vid Vikingaåsens skola, anhåller om avsked med anledning av pension från och med den 1 juni 2015. Skoldirektören förordar: Att Inger Sedin beviljas avsked med anledning av pension från och med den 1 juni 2015. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar bevilja Inger Sedin avsked med anledning av pension från och med den 1 juni 2015. Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 7 21 ANHÅLLAN OM PENSION, BIRGITTA FINNÄS KST 21/09.02.2015: Birgitta Finnäs, lokalvårdare vid Vikingaåsens skola, anhåller om avsked med anledning av pension från och med den 1 juni 2015. Brigitta Finnäs önskar ta ut innestående semester och övertid innan hon går i pension. Skoldirektören förordar: Att Birgitta Finnäs beviljas avsked med anledning av pension från och med den 1 juni 2015 samt att hon beviljas ta ut innestående semester och övertid innan hon går i pension. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar bevilja Birgitta Finnäs avsked med anledning av pension från och med den 1 juni 2015 samt att hon beviljas ta ut innestående semester och övertid innan hon går i pension. Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 8 22 PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE KST 22/09.02.2015: Enligt landskapslagen om främjande av integration (ÅFS 2012:74) ska kommunfullmäktige anta ett program för integrationsfrämjande i syfte att främja integrationen i kommunen och stärka det sektorsövergripande samarbetet. Dessutom måste kommunen anta programmet för integrationsfrämjande för att en kommun ska kunna teckna avtal med Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral ( NTM-central ) och ta emot flyktingar inom ramen för Finlands flyktingkvot. Innehållet i programmet kan, men måste inte, inkludera de saker som omnämns i 27 landskapslagen om främjande av integration. Programmet ska ses över minst vart fjärde år och kan göras upp i samarbete med andra kommuner. Programmet ska beaktas när budget och ekonomiplan görs upp i kommunen. Ålands kommunförbund sammankallade under hösten 2014 en arbetsgrupp som arbetat med att ta fram en modell för ett åländskt kommunalt program för främjande av integration. Modellen kan de åländska kommunerna anta som sådant eller komplettera enligt egna önskemål. I förslaget till integrationsprogram för Jomala kommun har några mindre ändringar gjorts i texten och ett tillägg om att socialförvaltningen i Jomala är ansvarig för genomförandet av kommunens integrationsfrämjande åtgärder har införts. Förslag till Jomala kommuns program för främjande av integration 2015-2018:./. Bilaga A KST 22 I arbetsgruppen, som har arbetat sedan början av december 2014, har följande personer medverkat: Erik Brunström, direktör för Ålands kommunförbund Susanne Lehtinen, socialdirektör i Mariehamns stad Kathi Salokoski, Ålands landskapsregerings integrationssamordnare Julia Lindfors, kommunsekreterare i Jomala Arbetsgruppen har utgått ifrån befintliga program för integrationsfrämjande som svenskspråkiga kommuner i Finland har godkänt och omarbetat dessa för att passa de åländska förhållandena. I sitt arbete har gruppen konsulterat representanter från andra sektorer och hört berörda aktörer. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta Jomala kommuns program för främjande av integration för åren 2015-2018 enligt Bilaga A. Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 9 23 MOTTAGANDE AV FLYKTINGAR 2015 KST 23/09.02.2015: Landskapslagen om främjande av integration (ÅFS 2012:74) trädde ikraft 1.1.2013 och sätter ramverket för kommunens integrationsfrämjande arbete. Rikets lag om främjande av integration (FFS 2010:1386) ändrades under 2014 så att även åländska kommuner sedan 1.12.2014 har möjlighet att erhålla ersättning från staten för de kostnader kommunen har för anordnandet av åtgärder för integrationsfrämjande enligt lagen (se 44 och 46 ). Förutsättningen för att erhålla ersättning är att kommunen har ett integrationsprogram i enlighet med 26 landskapslagen om främjande av integration samt att kommunen har ingått ett avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen ( NTM-centralen ) enligt 41 rikets lag om främjande av integration. Kostnaderna ersätts inom ramen för den finska statsbudgeten enligt en kalkylmässig grund eller enligt de faktiska kostnaderna. När det gäller kvotflyktingar betalas ersättning under fyra års tid. För kostnaderna för integrationsstöd och utkomststöd ersätts kommunen för högst tre år. Sedan 2001 är Finlands flyktingkvot 750 personer per år. För 2015 har Finland dock höjt flyktingkvoten till 1050 personer. Inom flyktingkvoten 2015 tar Finland emot 350 syrier, 150 kongolesiska flyktingar från södra Afrika och 150 afghanska flyktingar från Iran. Dessutom tar Finland emot 100 akuta fall. Akuta fall är personer som till exempel av medicinska skäl är i brådskande behov av vidarebosättning. Det är troligt att resterande 300 personer tas emot från Syrien. Det ankommer på kommunerna i Finland att ta emot de kvotflyktingar som kommer till Finland. Jomala kommun skulle ha möjlighet 2015 att ta emot en familj bestående av fyra eller fem personer. Kommunen har aldrig tidigare tagit emot kvotflyktingar. Inledningsvis uppstår kostnader för kommunen i form av ordnande av bostad, tolkstöd samt övrigt individualiserat stöd och service till de flyktingar som kommunen beslutat ta emot. Förutsatt att kommunen har antagit ett integrationsprogram samt att kommunen har ingått ett avtal med NTMcentralen kan kostnaderna sedan ersättas i efterhand med medel från den finska statsbudgeten. Ett förslag till program för integrationsfrämjande för kommunerna i enlighet med integrationslagen har framlagts för godkännande av kommunfullmäktige och efter att ett politiskt beslut om mottagande av flyktingar erhålls kan ett avtal med NTM-centralen ingås. Då avtal med NTM-centralen har ingåtts kan kommunen inleda övriga förberedelser för mottagande, så som att förbereda kommunens personal, ordna bostad med flera praktiska frågor. De praktiska förberedelserna bör inledas så snart som möjligt, även om det faktiska mottagandet av flyktingar troligen sker först mot slutet av året. Kommunen kan vid avtalsingåendet lämna önskemål gällande den grupp flyktingar som kommunen är beredd att ta emot. Kommunernas önskemål beaktas i mån av möjlighet. Mariehamns stad har beslutat ta emot 20 flyktingar 2015 och de har valt att inte lämna några önskemål om härkomst eller
J O M A L A K O M M U N Sida 10 annat gällande den grupp flyktingar de kan ta emot, med hänvisning till att alla personer som erhållit flyktingstatus bedöms lida nöd i sitt utreseland och därmed alla bedöms vara i lika stort behov av att komma ut ur landet så fort som möjligt. Det kan dock finnas fördelar både för kommunerna och för de anländande flyktingarna ifall de åländska kommunerna väljer att samordna flyktingmottagandet. På detta sätt kan man samordna åtminstone tolkstöd, informationsmaterial och gemensamma träffar för de nyanlända flyktingarna samt erbjuda gemensam utbildning om flyktingarnas utreseland och bakgrund för den berörda personalen i kommunen. En möjlighet för Jomala kommun kunde därför vara att i samband med ingåendet av avtal med NTM-centralen önska ta emot flyktingar från samma område som Mariehamns stad, oavsett vilket av de tre områdena detta är. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att ta emot en sammanboende familj bestående av fyra till fem flyktingar under 2015 och befullmäktigar samtidigt socialchefen att för kommunens räkning ingå avtal med Egentliga Finlands NTM-central under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner programmet för främjande av integration. Vidare beslutar kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att kommunen företrädesvis önskar flyktingar från samma område som Mariehamns stad tar emot från, oavsett vilket område detta är. Eventuella kostnader för flyktingmottagandet hanteras främst genom kommunstyrelsens dispositionsmedel och vid behov genom äskande om tilläggsmedel. Mika Nordberg föreslår, understödd av Conny Roos, att kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att ta emot en sammanboende familj bestående av fyra till fem flyktingar under 2015 och befullmäktigar samtidigt socialchefen att för kommunens räkning ingå avtal med Egentliga Finlands NTMcentral under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner programmet för främjande av integration. Vidare beslutar kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att kommunen företrädesvis önskar flyktingar från Syrien. Samordningsvinster uppnås om Mariehamns stad tar emot flyktingar från samma område. Eventuella kostnader för flyktingmottagandet hanteras främst genom kommunstyrelsens dispositionsmedel och vid behov genom äskande om tilläggsmedel. Vid omröstning mellan kommundirektörens förslag och Mika Nordbergs förslag röstade Annika Hambrudd och Saija Petäjä för kommundirektörens förslag medan Mika Nordberg, Conny Roos och Charlotta Solax röstade för Mika Nordbergs förslag. Kommunstyrelsen beslutar således godkänna Mika Nordbergs förslag.
J O M A L A K O M M U N Sida 11 24 FÖRFRÅGAN TILL ÅDA OM ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM KST 24/09.02.2015: Åda Ab koordinerar och upphandlar system, på initiativ från ägarna och utgående från deras behov och önskemål. Flera delägare, däribland Jomala kommun, använder sig idag av ärendehanteringssystemet KommunOffice från Triplan Oy. Som ärendehanteringssystem fungerar KommunOffice på det sättet att användaren bygger upp sin version av programvaran genom att köpa in olika funktioner, så kallade moduler. Bland de åländska kommunerna, och delägarna i Åda, varierar uppbyggnaden av KommunOffice, där några kommuner har den fullt utvecklade versionen som tillåter bland annat direktpublicering på webben och e-mötesförfarande medan andra har mer begränsade versioner av programmet. Jomala kommun står just nu inför att påbörja arbetet med att utveckla sin version av KommunOffice till den fullt utvecklade versionen som krävs för e-mötesförfarande. Innan kommunen investerar i en vidareutveckling av KommunOffice kan det därför vara lägligt att rikta en förfrågan till Åda om att se över möjligheten att initiera ett projekt för att koordinera och upphandla ett gemensamt ärendehanteringssystem för ägarna. KommunOffice är ett fungerande system som är väl anpassat till den kommunala verksamheten, varför Jomala kommun ser en stor fördel med att fortsätta använda KommunOffice oavsett om det sker genom Åda eller fortsättningsvis genom egen försorg. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar skicka en förfrågan till Åda Ab angående möjligheten att koordinera och upphandla ett gemensamt ärendehanteringssystem för ägarna. Kommunstyrelsen uppmanar Åda Ab att besvara förfrågan senast den 6 mars 2015. Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 12 25 RÄTTEN ATT BEVILJA BEFRIELSE FRÅN KOMMUNAL- OCH FASTIGHETSSKATT KST 25/09.02.2015: Enligt 38 b lagen om skatteuppbörd (FFS 2005/609) krävs att kommunen tar ett aktivt beslut om den önskar förbehålla sig rätten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt. Grunderna för att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt fastställs i 38 a lagen om skatteuppbörd. Grund för att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt prövas utifrån den skattskyldiges skattebetalningsförmåga och om där finns vägande skäl till att bevilja befrielse eller om det av någon annan orsak kan anses uppenbart oskäligt att driva in skatten. Kommunernas beslut om att förbehålla sig rätten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt tas för perioder om tre år. Den första perioden inleddes den 1 juni 2013 och avslutas den 31 december 2015. För att kommunen ska kunna förbehålla sig rätten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt för den kommande treårsperioden, som inleds den 1 januari 2016 och sträcker sig fram till den 31 december 2018, ska en anmälan inlämnas till skatteverket senast den 18 november 2015. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att Jomala kommun förbehåller sig rätten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt under perioden den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018 och att en anmälan ska göras av ekonomichefen till skatteverket senast den 18 november 2015. Kommundirektörens förslag godkänns.
J O M A L A K O M M U N Sida 13 26 SAMMANTRÄDETS AVSLUTANDE Sammanträdet avslutas kl. 19.10. Besvärsanvisning; enligt bilaga:./. Bilaga 1.
J O M A L A K O M M U N Sida 14 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING FÖRBUD ATT SÖKA ÄNDRING Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet kan enligt 112 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer i protokollet: 19, 22, 23, 25. Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 110 kommunallagen kan framställas över beslutet. Paragrafer i protokollet: 20, 21, 24. Enligt 15 förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996)/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer i protokollet och grunderna för besvärsförbud: - ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Skriftligt rättelseyrkande får framställas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Myndighet hos vilken rättelse yrkas är Kommunstyrelsen i Jomala PB 2 22151 JOMALA Paragrafer i protokollet: 20, 21, 24. Yrkandet ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I vardera fallet räknas inte framläggnings- eller delgivningsdagen med i besvärstiden. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet ska framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet ska undertecknas av den som framställer det.
J O M A L A K O M M U N Sida 15 KOMMUNALBESVÄR Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkanden kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Ett beslut får överklagas genom kommunalbesvär på den grunden att 1) beslutet tillkommit i felaktig ordning, 2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 3) beslutet annars strider mot lag. Besvärsmyndighet är: Ålands förvaltningsdomstol PB 31, Torggatan 16 22101 MARIEHAMN Paragrafer i protokollet: 18. Besvärstid 30 dagar från dagen för delfåendet av beslutet. En part anses fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Besvärstiden för beslut enligt plan- och bygglag (ÅFS 2008:102) för landskapet Åland är 30 dagar och räknas från den dag då beslut anslagits på den kommunala anslagstavlan. Beslutet är anslaget 12.2.2015
J O M A L A K O M M U N Sida 16 FÖRVALTNINGSBESVÄR Besvärsmyndighet och besvärstid Besvärsmyndighet är: Ålands förvaltningsdomstol PB 31, Torggatan 16 22101 MARIEHAMN Paragrafer i protokollet: - Besvärstid 30 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. Besvärsskrift I besvärsskiften ska uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som författat besvärsskiften undertecknar den, ska också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften ska fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia. Inlämnande av handlingarna Besvärshandlingarna ska inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna ska lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Avgift Enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (FFS 701/93) och med stöd av lagen utfärdade förordningar uppbärs en rättegångsavgift på 90 euro av en ändringssökande i förvaltningsdomstolen.
J O M A L A K O M M U N Sida 17 BESVÄR TILL MARKNADSDOMSTOLEN Besvärsmyndighet och besvärstid Besvärsmyndighet är: Marknadsdomstolen Banbyggarvägen 5 FI-00520 Helsingfors tel 029 56 43300 fax 029 56 43314 markkinaoikeus@oikeus.fi Paragrafer i protokollet: - Besvärstid 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. Den som anför besvären ska innan de lämnas in till marknadsdomstolen skriftligt underrätta Jomala kommun om sin avsikt att göra ärendet anhängigt i marknadsdomstolen. Besvärsskrift En kopia av beslutet som besvären gäller ska bifogas då besvären inlämnas till marknadsdomstolen. Den som anför besvär ska framställa sina yrkanden i ärendet. Bestämmelser om påföljder som marknadsdomstolen kan bestämma på grund av ett oriktigt upphandlingsförfarande finns i 94 i lagen om offentlig upphandling (FFS 348/2007). Den som anför besvär ska motivera yrkandena, dvs. förklara på vilket sätt upphandlingsförfarandet enligt dennes uppfattning strider mot rättsreglerna för offentliga upphandlingar. Om den som anför besvär yrkar på gottgörelseavgift, ska denne ange det yrkade beloppet. Inlämnande av handlingarna Besvärshandlingarna ska inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas per e-post, post eller genom bud. Detta sker i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna ska lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Avgift Enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (FFS 701/93) och med stöd av lagen utfärdade förordningar uppbärs en rättegångsavgift på 244 euro av den som anhängiggjör ett ärende i marknadsdomstolen.