12.00-13.00 13.00. Presentation av nya målbeskrivningen. Specialistutbildning i ett Europeiskt perspektiv. SK-kurser

Relevanta dokument
Specialisering för läkare

Bestämmelser om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för läkare med legitimation i enlighet med SOSFS 2015:8

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015

Socialstyrelsens författningssamling

Beslut Margareta Petrusson

Kirurgiska specialiteter

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Arbets- och miljömedicin

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Laboratoriemedicinska specialiteter

Klinisk neurofysiologi

Invärtesmedicinska specialiteter

Öron-, näs- och halssjukdomar

huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning.

Tilläggsspecialiteter

Svensk författningssamling

Vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärarexamen, (VAL), 120 hp

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

INTYG om provtjänstgöring

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17)

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Försäkringsmedicinsk utbildning - Länsgemensam beskrivning hälso- och sjukvård

Akutsjukvård. Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 SOCIALSTYRELSEN

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.

Obstetrik och gynekologi

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor för bedömning av pedagogiska meriter

Remiss avseende förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialstyrelsen Stockholm

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Lokal examensbeskrivning

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Regiongemensamma. ST-riktlinjer

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil

Barnmedicinska specialiteter

Klinisk bakteriologi och virologi

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i miljövetenskap

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

Barn- och ungdomspsykiatri

REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Distriktssköterskeutbildning I, 50 poäng (DIS1R) (DIS1D)

Plats och tid: Barn- och utbildningskontoret, klockan

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Svensk författningssamling

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot vård av äldre 60 högskolepoäng

Kom ihåg att ansöka om examen!

Neuroradiologi 1

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Lokal examensbeskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Utbildningsbeskrivning

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i tillämpad elektronik

MEDICINSKA FAKULTETEN, ALLMÄN KRAVPROFIL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER VID ANSTÄLLNING SOM UNIVERSITETSLEKTOR

Nytt i nynya ST (2015:8)

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng

Yrkeskvalifikationer

Utbildningsbeskrivning

Läkemedelsverkets författningssamling

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig Ingenjör Inbrottslarm Enligt SSF 1016, utgåva 1 Version:

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan SGPOL. Politices kandidat. Political Science

Lärarutbildning - Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp

Transkript:

Studierektorsmöte, te, SOF Umeå 2007 12.00-13.00 13.00 Presentation av nya målbeskrivningen Specialistutbildning i ett Europeiskt perspektiv SK-kurser Ortopedexamen och dess roll i utbildningen Ortopedexamen 2008, 14 mars Utbildningsplaner SPUR-inspektioner Övriga frågor Forte (Federation of Orthopaedic Trainee in Europe) Europeisk sammanslutning och utbyte för ST-läkare

Den nya specialiseringstjänstg nstgöringen för r läkarel 2007 VAD INNEBÄR DET FÖR ORTOPEDI? Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset MAS, Malmö

Regeringsbesluten I Ändring (SFS 2005:1250) i förordningen (SFS 1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Vidareutbildning under minst 5 år Tjänstgöring under handledning Delta i kompletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring) Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas enligt närmare föreskrifter

Regeringsbesluten II Bas- och grenspecialiteter samt tilläggsspecialiteterna Akutsjukvård och Smärtlindring För kompetens i gren krävs specialistbevis i bas För kompetens i tillägg krävs specialistbevis i en bas enligt närmare föreskrifter

Regeringsbesluten III Övergångsbestämmelse: Läkare med legitimation före ikraftträdandet har rätt att få bevis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan görs senast 2013 12 31 Förordningen träder i kraft 2006 07 01

Socialstyrelsen och Nationella rådetr Socialstyrelsen upprättar kanslifunktion för Nationella rådet och specialiseringstjänstgöringen Tillhör organisatoriskt Enheten för juridik och behörighet inom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Bemannas med samordnare och sakkunnig samt juridisk kompetens

Socialstyrelsens och Nationella rådets r uppgifter I Nya föreskrifter om specialiseringstjänstgöring Nya målbeskrivningar utifrån ny modell Nya intyg och ny process med externa granskare för erhållande av specialistkompetensbevis Föreskrifter för basspecialitetsbevis för erhållande av tilläggsspecialitet Föreskrifter för tillgodoräknande av meriter från forskarutbildning i specialiseringstjänstgöringen

Socialstyrelsens och Nationella rådets r uppgifter II Utarbeta former för att kunna: Stödja huvudmännen för att uppnå hög kvalitet Främja utbildning av handledare Följa upp kvaliteten Utarbeta kriterier för utbildande enheter Handlägga frågor om enskilda läkares kompetens i förhållande till fastställda målbeskrivningar

Den nya specialitetsstrukturen I 56 specialiteter: 31 bas 23 gren 2 tillägg 5 avreglerade: Klinisk näringslära, skolhälsovård, klinisk cytologi, barnradiologi samt koagulations- och blödningsrubbningar

Den nya specialitetsstrukturen IV Grenspecialiteter (med baser): Urologi, barn- och ungdomskirurgi, plastikkirurgi och kärlkirurgi (kirurgi) Handkirurgi (ortopedi) Hörsel- och talrubbningar (öron-, näs- och halssjukdomar)

Den nya specialiseringstjänstg nstgöringen Socialstyrelsen: Nya föreskrifter Konstituering av Nationella rådet Prioriterade frågor diskuteras i Nationella rådet Sida på www.socialstyrelsen.se upprättas Nätverk upprättas med sektioner/föreningar Arbetar med de nya målbeskrivningarna tillsammans med sektioner/föreningar

Målbeskrivning för f r läkares l specialiseringstjänstg nstgöring Nya målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring ny modell (Socialstyrelsen, januari, 2005, Art nr 2005-105-2) Kompetensbaserad Målbaserad Utarbetad i samarbete med specialiteterna: Allmänmedicin, kirurgi, internmedicin, psykiatri och klinisk kemi

Vad innebär r det för f r ortopedi? Ny målbeskrivnings i enlighet med föreskrifterna Avvägning mellan krav och realitet utan att ge avkall på kvaliteten Examination / kontroll av att målen har uppfyllts Dokumentation Kompetensportfölj Ortopedexamen Kunskap om de nya kompetenskraven hos handledare/specialister Definition av kraven för att uppnå tillräcklig kompetens inom Ortopedi i förhållande till Handkirurg

Den nya målbeskrivningsmodellen m I Övergripande kompetensdefinition Definition av kompetensområdet Kompetenskrav: Medicinska Kommunikation Ledarskap Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Utbildningsstruktur Delmål

Den nya målbeskrivningsmodellen m II Delmål Kompetens Mål Metoder för lärande Uppföljning Medicinska 12 Kommunikation 3 Ledarskap 3 Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 3

Den nya målbeskrivningsmodellen m II Delmål Kompetens Mål Metoder för lärande Uppföljning Medicinska 12 Kommunikation 3 Ledarskap 3 Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 3 Kliniskt arbete under handledning Teoretiska studier Kliniskt arbete under handledning Planerade samtal med återkoppling Ledarskapsutbildning Aktivt handledarskap för ATläkare Deltagande i nationalla och internationella kurser och konferenser Forskarutbildningskurser Intyg av huvudhandledare med dokumenterad utvärdering av kvantitativa och kvalitativa aspekter Intyg av huvudhandledare med dokumenterad utvärdering av kvantitativa och kvalitativa aspekte Intyg från verksamhetschef Kursintyg godkänd kurs Intyg om deltagande Reserapport Kursintyg godkänd kurs

Målbeskrivning ORTOPEDI Ortopedi Socialstyrelsen - målbeskrivning Övergripande kompetensmål Delmål övergripande beskrivning Handbok för specialiseringstjänstgöring i ortopedi Delmålen Förtydligande och exemplifiering Utbildningsbeskrivning Hur skall utbildningen planeras

Målbeskrivning ORTOPEDI

Målbeskrivning ORTOPEDI

Målbeskrivning ORTOPEDI

Handbok ORTOPEDI Kompetensen indelad i tre typer: Kunskap Färdighet handläggning Färdighet operativ

Handbok ORTOPEDI Delmålen indelade i tre nivåer: I) Att självständigt kunna handlägga II) III) Att ha god kännedom om och ha viss erfarenhet av handläggning samt kunna utföra under handledning Att ha närvarit eller ha teoretisk kunskap om

Handbok ORTOPEDI

Handbok ORTOPEDI

Specialiseringstjänstg nstgöring Ortopedi Kvarstående frågor Kvalitetsaspekter Konkurrens om operationstillfällen Specialisering hur tidigt Tidsaspekter Kunskap bred / djup Sidoutbildning ex kärlkirurgi, plastikkirurgi, barn, annat sjukhus Examination / kontroll av att målen uppfyllts Vad räcker Bas- / grenspecialitet dvs Handkirurgi