Vad är AURICULA? Varför ett register för atrialt flimmer? Nyckel variabler inom register för atriellt flimmer

Relevanta dokument
Styrgrupp Auricula 2008

Styrgrupp Auricula 2011

Styrgrupp Auricula 2009

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Policy för bedömning i skolan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider

RiksSvikt. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården samt medel för utvärdering

Patientsäkerhetsberättelse

Riksantikvarieämbetet

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst

Överviktskirurgi vid Carlanderska

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Säker behandling med DOAK

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna

Verksamhetsberättelse

Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst

Informationssäkerhet

Revisionsrapport avseende skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Brevutskick till väntande patienter

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Omtanke, inlevelse och respekt

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Lathund Hur man arbetar med NOAK i Auricula

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Evidensbaserad praktik -till nytta för individen

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Växjö_Hemvård Sommarvägen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Verksamhetshandledning Nationell lista Läkemedel under utökad övervakning

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

TOOLS UTBILDNINGAR & TJÄNSTER

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Yttrande över motion - Screening för typ 2-diabetes

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Sammanfattning Landstingsförbundet Federation of County Councils Provinziallandtagsverband Fédération des conseils généraux

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Stratsys för landsting och regioner

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Kom ihåg att ansöka om examen!

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer. Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Inbjudan till konferens i Stockholm den 8 9 september 2016

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Tränarguide del 1. Mattelek.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Rehabkollen Ditt stöd i rehabiliteringsarbetet

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Om ändring av taxor för avgiftsparkering

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

Särskilt stöd i grundskolan

BRA MOTTAGNING Slutrapport

NATIONELL ORDINATIONSDATABAS. En nationell läkemedelslista för förskrivare. I drift 2012.

Beslut för gymnasieskola

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Åsa Andersson strategisk rådgivare

Transkript:

2007-04-24 1. (6)

Vad är? AuriculA är ett Nationellt kvalitetsregister för patienter med Atrialt flimmer och Antikoagulation. AuriculA är ett Internetbaserat kvalitetssystem som kombinerar ett register för patienter som behandlas för förmaksflimmer och ett doserings- och kontrollsystem för blodproppsförebyggande medicinering. I Sverige är förmaksflimmer den vanligaste förekommande arytmin och finns hos ca 1 % av befolkning < 70 år och hos ca 8-10 % av befolkning > 70, dvs. ca 150,000 personer. Idag tas ca 2 miljoner PK(INR)-prover som bas för lika många Waranordinationer/år, där 1-1.5 miljoner är för patienter med förmaksflimmer. Den omfattande och snabba utvecklingen av farmakologisk och icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid förmaksflimmer föranleder behovet av att kunna följa upp och utvärdera dessa. Samtidigt måste säkerheten hos befintliga metoder följas upp. AuriculA kan tillmötesgå dessa behov. Varför ett register för atrialt flimmer? Det pågår en snabb utveckling av farmakologisk och icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid förmaksflimmer, såsom nya blodproppshämmande läkemedel, nya rytm- och frekvensreglerande samt blodtryckssänkande läkemedel, kateterablation, pacemakerbehandling och kirurgiska behandlingsformer. Metodernas resultat förbättras snabbt och allt fler patienter kommer att bli föremål för dessa behandlingar under de närmaste åren. Registret bistår att kartlägga förekomst, diagnostik, behandling, sjukdomsförlopp och konsekvenser av förmaksflimmer och kommer därigenom att kunna bidra till att förbättra och modernisera behandling och påvisa patientnyttan av sådana förändringar. Registret kommer också att förbättra och öka säkerheten av den blodproppshämmande behandlingen genom att ge ett förbättrat stöd för styrning av behandlingen avseende såväl blodproppsförebyggande effekter som biverkningar av behandlingen. Nyckel variabler inom register för atriellt flimmer Demografiska data Datum och var patienten sökt vård (t.ex. distriktsläkare, antikoagulationsmottagning eller sluten vård) Symptom och information om förmaksflimret (typ, utlösande faktor och elkonvertering) EKG Samtidig sjukdom/riskfaktorer (hypertoni, rökning, alkoholvanor, hyperlipidemi, diabetes mellitus, hjärtsvikt, genomgången hjärtklaffsoperation, hyperthyroidism, lever- lung- eller njursjukdomar, cancer eller demens) Procedurer (t.ex. ekokardiogram, arbetsprov, elkonvertering, elfysundersökning, ablation, pacemaker, arytmikirurgi, klaffoperation eller koronar revaskularisering) Kardiovaskulära händelser (t.ex. hjärtinfarkt, stroke, perifera embolier och blödningar) Läkemedelsbehandling (framför allt blodproppshämmande och rytmreglerande läkemedel samt annan hjärtmedicinering) Kroppsvikt och längd 2007-04-24 2. (6)

Varför ett doserings- och kontrollsystem för blodproppsförebyggande medicinering? Fastän sjukvården är väl medveten om riskerna med blodförtunnande medel så förekommer allt fler rapporter gällande patienter som erhållit livshotande doser. Varje patients dos är högst individuell varför ett doseringssystem är till stor hjälp för att finna patientens rätta dos. Att bygga in ett doseringsstöd i ett kvalitetsregister medför att sjukvården får bättre kontroll och regelbunden återkoppling av doser och biverkningar. AuriculA erbjuder ett webbaserat doseringsstöd tillsammans med ett kontrollsystem för blodproppsförebyggande medicinering med en återkoppling av kvalitén och utfallet av behandlingen genom on-line rapporter. AuriculA erbjuder tidsbesparingar och kvalitetshöjning Doseringsdelen av AuriculA stödjer sjukvårdspersonalen i arbetet med att dosera antikoagulantia till patienter. Genom doseringsdelen följs hur patienten svarar på behandlingen över tid. PK(INR)-svar överförs automatiskt från lab efter genomförd analys (1-3, i Bild 1). Om PK(INR)-svaret ligger inom rätt målintervall kommer systemet att automatiskt föreslå nästa dos för patienten (4) baserat på föregående dosering, på så vis är AuriculA ett beslutsstödssystem. Efter att den som doserar godkänt doseringsförslaget skickar systemet ett doseringsbrev direkt till Postens e-brevstjänst (5). Posten skriver sedan ut brevet, kuverterar och skickar det till patienten (6). PK(INR) prover 2. Analys av lab 1. 3. Labsvar Mottagning Dosering hem via brev från posten 6. 5. 4. Bild 1 Ny dosering via Posten ebrev Doserings förslag Via rapporter som ligger on-line är det möjligt för varje ansluten vårdenhet att kontinuerligt följa upp de egna behandlingsresultaten gentemot riket. Den samlade mängden data inom kvalitetsregistret erbjuder sedan användarna en möjlighet för analys och målinriktade förbättringsarbeten. AuriculA kommer att erbjuda ett inbyggt kvalitetsstöd inom kvalitetsregistret. Detta innebär att det kommer att vara möjligt att följa upp kvalitén på de data som faktiskt samlas in och samtidigt ge användarna en direkt återkoppling av deras arbete med kvalitetsregistret. 2007-04-24 3. (6)

Vad gör AuriculA så bra? AuriculA är ett Nationellt Kvalitetsregister och ett beslutstödsystem för dosering av antikoagulatia. Kvalitetsregistret syftar till att över tid samla in data kring vården och de behandlingsformer som finns idag samt underlätt framtagning av nya metoder på området. Beslutstödsystemet syftar till att underlätta, effektivisera och kvalitetssäkra doseringen av antikoagulantia. De centrala delarna i beslutsstödsystemet är: 1. I systemet finns ett antal funktioner med vilka man får hjälp med att strukturera information om patientens behandling och följa den över tid. 2. När patientens behandling utvecklas gynnsamt föreslår systemet hur nästa dosering bör se ut. Om motsatsen föreligger finns det omfattande varningssystem som uppmärksammar användaren på detta. 3. Logistiken i arbetet med dosering av atikoagulantia underlättas av att de labbvärden som ligger till grund för doseringen förs över automatiskt till systemet från lab och att breven med doseringen skickas till patienten via Postens tjänst ebrev (brevet förs över elektroniskt till Posten, som skriver ut och kuverterar det samma dag). 4. Systemet är förberett för integration mot EPJ och HSA. 5. I likhet med kvalitetsregistret finns obegränsade möjligheter för rapportering från systemet. En fördel i detta sammanhang är att all data ligger sparad på en central server. Detta ger möjlighet till dygnsgamla jämförelser mellan olika vårdenheter och riket som helhet. Därmed erbjuder det en långsiktig kvalitetsuppföljning och möjlighet till förbättring och vidare utveckling av både befintliga och kommande behandlingar. Det erbjuder samtidigt ett direkt kvalitetsstöd genom att underlätta och vägledda i det dagliga omvårdnaden med behandlingen av patienter genom avlastning i det dagliga arbetet på vårdens villkor och skapar på så vis utrymme för det fortsatta kvalitetsarbetet i behov av antikoagulntia AuriculA avlastar vården genom att enkelt och lättöverskådligt hålla ordning på arbetsuppgifterna 2007-04-24 4. (6)

Kontakter Projektledare för Patrik Holmqvist Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 95 19 E-post: Patrik.Holmqvist@ucr.uu.se Styrgrupp för Mårten Rosenqvist Professor Södersjukhuset Kardiologkliniken Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Telefon: 08-616 10 00 E-post: marten.rosenqvist@sodersjukhuset.se Peter Svensson Docent Hematologi-Koagulation Internmedicinkliniken Universitetssjukhuset, MAS 205 02 Malmö Telefon: 040-33 10 00 E-post: peter.svensson@med.lu.se Lars Wallentin Professor Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 95 07 E-post: lars.wallentin@ucr.uu.se 2007-04-24 5. (6)

2007-04-24 6. (6)