FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December Publicerad 2016-01-29 Bild av Kirstie Ekelund

Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.16 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål 7.16.1 Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer 7.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.16.2 Banker 7.1.2 Banker 7.17 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet 7.1.3 Bostadsinstitut 7.17.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.1.4 Finansbolag 7.17.2 Banker 4. Tillväxttakt 7.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.17.3 Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.18 Derivatinstrument 4.1.1 Tillväxttakt utlåning och penningmängd 7.2.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.18.1 Monetära finansinstitut (MFI) 4.1.2 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet 7.18.2 Banker 4.2 Köpta och sålda lån 7.3.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.3.2 Banker 8. Räntor 5. Penningmängd 7.3.3 Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen 7.3.4 Finansbolag 8.1.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 7.3.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.1.2 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål 5.1.3 Monetära basen 7.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.2.1 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal 7.4.2 Banker 8.2.2 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning 7.4.3 Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid 8.3.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.5.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.2 Banker, nya avtal 6.1.2 Banker 7.5.2 Banker 8.3.3 Bostadsinstitut, nya avtal 6.1.3 Bostadsinstitut 7.5.3 Bostadsinstitut 8.3.4 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 6.1.4 Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit 8.3.5 Banker, utestående avtal 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.6.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.6 Bostadsinstitut, utestående avtal 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker 7.6.2 Banker 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.6.3 Bostadsinstitut 8.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 6.2.1 MFI:s tillgångar 7.6.4 Finansbolag 8.4.2 Banker 6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital 7.6.5 Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.4.3 Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid 6.3.1 Bankernas tillgångar 7.7.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.5.1 Banker, nya avtal 6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital 7.7.2 Banker 8.5.2 Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier 7.7.3 Finansbolag 6.4.1 Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder 6.4.2 Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier 7.10 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till icke-finansiella företag efter lånestorlek 9.1.1 Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder 6.5.1 Finansbolagens tillgångar 7.11 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning, oreglerade lånefordringar 9.1.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar 6.5.2 Finansbolagens skulder och eget kapital 7.12 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.12.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.2.1 Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar 6.6.1 Övriga MFI:s tillgångar 7.12.2 Banker 9.2.2 Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder 6.6.2 Övriga MFI:s skulder och eget kapital 7.12.3 Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.13 Leasing, fördelat på motpart 9.3.1 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart 6.7.1 MFI:s filialer i utlandet, tillgångar 7.13.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.3.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk 6.7.2 MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital 7.13.2 Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier 7.13.3 Finansbolag 10. Noter 6.8.1 Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.14 In- och upplåning från hushåll 6.8.2 Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital 7.14.1 Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier 7.14.2 Banker 6.9.1 Sparbankernas tillgångar 7.15 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss 6.9.2 Sparbanker, skulder och eget kapital Sida 1 (1)

1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal 1 2004. Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari 2006. Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag samt tillväxttakt för penningmängden. En kombinerad tillväxttakt och motsvarande tillväxtindex för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag redovisas också. Dessutom redovisas stockar för köpta och sålda lån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s in- och utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s in- och utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. av Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [1221+1222] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2014 (MIS 2014:1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)

Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2014:2. Vid utgången av november 2014 fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del 5.1.1. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november 2014. Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)

3. Finansstatistik i korthet -12-31 Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M1 2 289 423 Miljoner kronor (Mnkr 13,0 Procent (%) M2 2 728 918 Mnkr 8,2 % M3 2 788 678 Mnkr 7,5 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt 3 299 596 Mnkr 7,5 % till hushåll, för bostadsändamål 2 695 980 Mnkr 8,4 % till icke-finansiella företag, totalt 1 994 031 Mnkr 4,0 % MFI:s in- och upplåning från hushåll, totalt 1 585 715 Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,76 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,62 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,59 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,38 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,08 Procent (%)

4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan försvåra jämförelser över tiden. För penningmängden och serier i avsnitt 7.1 7.2 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och i vissa fall omvärderingar, för att på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår p.g.a. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. För att få korrekta uppgifter bakåt i tiden justeras historiska ställningsvärden vid behov, något som flyttar tidsseriebrottet bakåt men inte eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår p.g.a. tidsseriebrottet. Att inte ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Tillväxttakten där värdepapper emitterade av icke-finansiella företag ingår kompenseras även för omvärderingar, alltså värdeförändringar Detta då marknadsvärdet på de emitterade värdepapperna antas påverkas av marknadsfluktuationer. Värdet på utlåningsstockar och penningmängd antas inte i lika stor utsträckning påverkas av omvärderingar. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag, och MFI:s utlåning till samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finaniella företag 20 15 10 5 0-5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hushåll Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag: utlåning samt emitterade värdepapper Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Omvärderingar antas däremot ske jämnt utspridda över månaden och justeras därför inte för i nämnaren. Sida 1 (1)

4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 4.1.1 Tillväxttakt för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Tillväxttakt, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Hushåll Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella Årlig stockförändring, Årlig tillväxttakt, företag företag procent procent Utlåning och innehav av Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning värdepapper Jan 6,1 6,1 3,5 6,5 5,1 4,4 3,4 Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt Jan 9,4 5,5 5,2 Feb 6,3 6,2 3,6 6,6 5,1 5,0 4,0 Feb 11,3 6,5 6,2 Mar 6,3 6,3 3,7 6,8 4,9 4,7 3,9 Mar 14,0 7,9 7,2 Apr 6,5 6,5 3,6 7,0 4,9 3,9 2,9 Apr 13,5 7,8 7,5 Maj 6,7 6,6 3,7 7,1 4,8 2,5 1,7 Maj 15,0 8,6 8,1 Juni 6,8 6,8 3,6 7,4 4,3 2,5 2,0 Juni 15,2 8,8 7,4 Jul 7,0 7,0 3,6 7,7 4,3 3,0 2,4 Jul 15,4 9,0 8,1 Aug 7,0 7,0 3,1 7,8 4,1 2,5 2,0 Aug 14,7 8,6 8,8 Sep 7,2 7,2 2,7 8,0 4,2 2,9 2,2 Sep 14,7 8,6 7,5 Okt 7,4 7,2 2,8 8,1 3,9 3,3 2,7 Okt 15,8 9,1 9,4 Nov 7,3 7,3 3,1 8,2 3,8 4,2 3,5 Nov 15,2 9,2 8,0 Dec 7,4 7,5 3,7 8,4 3,8 4,0 3,4 Dec 13,0 8,2 7,5 För att se ingående stockar, se avsnitt 7.1 För att se ingående stockar, se avsnitt 5.1 b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. 4.1.1 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificering samt köpta och sålda lån. Tillväxtindex, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella företag företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning och innehav av Utlåning värdepapper M1 M2 M3 Jan 220 196 238 156 174 176 Jan 227 238 226 Feb 221 196 239 157 176 178 Feb 229 238 227 Mar 222 197 240 157 176 178 Mar 236 242 230 Apr 223 198 242 157 176 178 Apr 237 242 231 Maj 225 200 243 158 177 179 Maj 241 245 234 Jun 227 201 246 159 176 178 Jun 247 250 239 Jul 228 201 247 160 177 179 Jul 245 249 238 Aug 229 200 249 160 177 179 Aug 246 249 238 Sep 231 201 251 161 178 179 Sep 249 251 239 Okt 232 201 253 161 180 181 Okt 253 254 243 Nov 234 202 254 162 181 183 Nov 255 256 243 Dec 235 202 257 161 180 181 Dec 259 259 245 4.2 Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska icke-finansiella företag varav lån till svenska hushåll Jan -19 0-15 Feb -16 0-12 Mar 214 0-471 Apr 159 0-14 Maj -18 0-13 Jun -1 535 0-1 647 Jul -605-1 -588 Aug -112 0-106 Sep -5 910-5 115-69 Okt -4 841-4 624-11 Nov -10 854-10 838-12 Dec -1 762-1 246-530 Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.

5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten 2010. Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november 2013. Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september 2010. Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)

Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 miljoner kronor Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)

Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)

5.1 Penningmängd och monetära basen 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och sedlar och mynt i svenska mynt MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta Jan 78 602 1 959 76 643 1 934 879 1 808 072 126 807 178 515 652 474 44 816 1 006 963 52 112 2 011 522 Feb 78 009 1 785 76 224 1 950 802 1 822 377 128 425 188 114 634 259 54 280 1 020 164 53 986 2 027 026 Mar 78 723 1 722 77 001 2 007 829 1 865 901 141 928 225 481 671 960 47 392 1 007 722 55 275 2 084 830 Apr 78 028 1 683 76 345 2 020 055 1 881 861 138 194 209 388 670 655 54 229 1 028 784 56 999 2 096 400 Maj 77 850 1 748 76 102 2 056 984 1 923 255 133 730 209 770 669 591 66 087 1 051 200 60 337 2 133 087 Jun 78 252 1 991 76 261 2 110 718 1 963 399 147 319 205 281 702 012 59 343 1 085 284 58 798 2 186 979 Jul 78 262 2 025 76 237 2 094 240 1 952 681 141 559 197 833 697 971 49 181 1 088 366 60 889 2 170 477 Aug 77 446 1 855 75 591 2 097 113 1 970 732 126 381 194 627 689 866 51 905 1 098 075 62 641 2 172 704 Sep 75 470 1 843 73 627 2 127 893 1 997 638 130 255 192 443 706 890 52 865 1 113 122 62 573 2 201 520 Okt 74 268 1 747 72 521 2 168 548 2 035 261 133 286 208 626 717 244 53 930 1 125 929 62 819 2 241 068 Nov 72 317 1 919 70 398 2 188 094 2 047 692 140 403 205 160 741 379 57 479 1 127 952 56 124 2 258 492 Dec 73 451 1 915 71 536 2 217 887 2 087 222 130 666 201 902 761 495 66 524 1 133 996 53 970 2 289 423 Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta Jan 496 273 485 829 10 444 16 357 83 516 9 880 380 135 6 385 2 507 795 33 483 21 869 8 877 2 572 023 Feb 482 833 471 718 11 115 14 392 79 985 7 721 374 647 6 089 2 509 859 42 889 21 866 8 850 2 583 464 Mar 463 505 450 774 12 731 11 890 65 695 8 596 371 440 5 885 2 548 335 38 778 23 439 8 342 2 618 894 Apr 450 371 439 686 10 685 12 570 58 721 4 994 368 318 5 768 2 546 771 51 724 23 436 6 179 2 628 110 Maj 447 697 436 422 11 274 10 313 55 631 8 422 367 422 5 908 2 580 783 50 369 23 439 6 351 2 660 942 Jun 451 122 440 659 10 463 15 475 56 274 3 732 370 126 5 514 2 638 101 53 794 21 116 6 929 2 719 939 Jul 446 753 435 455 11 298 13 764 55 390 3 587 368 770 5 242 2 617 231 63 088 21 363 6 786 2 708 468 Aug 447 233 435 337 11 897 13 594 54 358 6 899 367 332 5 049 2 619 938 58 760 21 119 7 004 2 706 820 Sep 439 139 431 513 7 626 11 671 51 428 3 988 367 005 5 046 2 640 658 49 355 21 761 6 171 2 717 946 Okt 434 194 425 257 8 937 8 491 49 833 3 329 367 504 5 037 2 675 262 64 216 21 760 4 886 2 766 125 Nov 436 026 424 646 11 381 8 546 51 433 3 074 368 363 4 610 2 694 519 42 800 21 923 4 200 2 763 441 Dec 439 494 428 381 11 114 7 239 52 770 2 773 371 970 4 743 2 728 918 33 556 22 004 4 200 2 788 678 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag Övriga M3 Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Jan 76 628 2 261 453 141 092 1 349 302 8 174 643 512 103 308 268 639 29 610 7 495 2 486 668 Feb 76 208 2 258 425 142 537 1 356 749 8 152 615 529 105 255 286 147 29 130 4 524 2 481 695 Mar 76 987 2 258 475 154 191 1 340 616 8 236 629 165 115 807 288 694 30 147 5 360 2 495 012 Apr 76 330 2 276 847 148 406 1 358 072 8 255 629 048 110 931 289 727 29 219 2 963 2 504 545 Maj 76 088 2 305 657 140 781 1 382 755 8 898 629 368 105 864 293 534 26 019 12 202 2 534 728 Jun 76 244 2 385 428 158 807 1 419 400 8 795 642 794 125 112 323 234 24 900 13 355 2 633 835 Jul 76 220 2 372 278 155 783 1 420 825 9 049 642 157 121 480 309 296 25 253 6 920 2 611 200 Aug 75 574 2 399 631 137 821 1 429 173 9 021 646 324 108 039 324 134 20 761 3 095 2 616 120 Sep 73 611 2 437 821 139 578 1 443 128 9 058 659 059 112 083 335 634 18 437 2 802 2 653 811 Okt 72 505 2 431 309 142 890 1 456 190 9 369 667 910 110 206 307 209 23 316 1 631 2 648 336 Nov 70 383 2 452 079 155 814 1 465 774 9 699 682 653 120 155 303 652 25 960 1 631 2 679 907 Dec 71 683 2 464 083 143 557 1 474 301 9 957 711 095 112 209 278 687 21 391 1 684 2 681 007 a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. Svenska kronor 5.1.3 Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande sedlar och mynt Skulder avseende penningpolitiska transaktioner varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Övrig inlåning kreditinstitut Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Jan 78 602 34 629 118 34 511 605 21 200 135 036 Feb 78 009 21 621 118 21 503 0 35 001 134 631 Mar 78 723 6 540 118 6 422 0 68 202 153 465 Apr 78 028 47 050 91 46 959 0 55 003 180 081 Maj 77 850 82 119 86 82 033 0 32 002 191 971 Jun 78 252 73 590 102 73 488 0 65 703 217 545 Jul 78 262 44 241 96 44 145 0 100 307 222 810 Aug 77 446 45 678 90 45 588 0 112 508 235 632 Sep 75 470 85 934 111 85 823 0 90 706 252 110 Okt 74 268 28 642 74 28 568 0 165 311 268 221 Nov 72 317 34 671 82 34 589 0 180 312 287 300 Dec 73 451 70 922 96 70 826 0 143 420 287 793

6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 11% 6% 4% 9% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In- och upplåning 37% 48% Emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden 1975-1995 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Diagram 3: Bankernas tillgångar 14% 7% 6% 63% 10% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital 28% 6% 6% 6% 54% In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Sida 1 (1)

6.1 Balansräkning, senaste period 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -12-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -12-31 Utlåning 9 615 788 In- och upplåning 5 949 231 Icke-MFI 7 170 178 Icke-MFI 3 634 135 Svenska icke-mfi 5 590 103 Svenska icke-mfi 2 814 990 Finansiella företag, ej MFI 75 465 Finansiella företag, ej MFI 260 669 Icke-finansiella företag 1 994 031 Icke-finansiella företag 829 618 Offentlig sektor 221 010 Offentlig sektor 138 938 Hushåll 3 299 596 Hushåll 1 585 715 Utländska icke-mfi 1 580 076 Utländska icke-mfi 819 146 Övriga EU-länder 891 337 Övriga EU-länder 561 871 Övriga utlandet 688 739 Övriga utlandet 257 275 MFI 2 445 610 MFI 2 315 096 Svenska MFI 1 297 580 Svenska MFI 1 247 527 Banker 288 425 Banker 1 131 806 Bostadsinstitut 923 723 Bostadsinstitut 85 720 Andra monetära kreditmarknadsföretag 85 406 Andra monetära kreditmarknadsföretag 26 347 Övriga MFI 27 Övriga MFI 3 653 Utländska MFI 1 148 029 Utländska MFI 1 067 569 Övriga EU-länder 761 950 Övriga EU-länder 728 488 Övriga utlandet 386 080 Övriga utlandet 339 081 Räntebärande värdepapper 1 117 605 Emitterade värdepapper 4 925 174 Aktier och andelar 568 021 Certifikat 890 223 Derivatinstrument 717 319 Obligationer 3 747 429 Övriga tillgångar 847 238 Förlagslån 215 267 SUMMA TILLGÅNGAR 12 865 971 Övriga emitterade värdepapper 72 254 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 22 148 Derivatinstrument 619 931 Övriga skulder 589 165 Eget kapital 760 321 SUMMA SKULDER 12 865 971 6.1.2 Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -12-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -12-31 Utlåning 6 127 451 In- och upplåning 4 703 822 Icke-MFI 3 817 263 Icke-MFI 3 561 774 Svenska icke-mfi 2 561 084 Svenska icke-mfi 2 772 425 Finansiella företag, ej MFI 74 785 Finansiella företag, ej MFI 260 705 Icke-finansiella företag 1 249 133 Icke-finansiella företag 823 304 Offentlig sektor 99 505 Offentlig sektor 138 936 Hushåll 1 137 661 Hushåll 1 549 480 Utländska icke-mfi 1 256 179 Utländska icke-mfi 789 349 Övriga EU-länder 740 432 Övriga EU-länder 534 734 Övriga utlandet 515 746 Övriga utlandet 254 615 MFI 2 310 189 MFI 1 142 048 Svenska MFI 1 187 405 Svenska MFI 241 328 Banker 186 754 Banker 132 858 Bostadsinstitut 923 723 Bostadsinstitut 85 720 Andra monetära kreditmarknadsföretag 76 903 Andra monetära kreditmarknadsföretag 19 225 Övriga MFI 24 Övriga MFI 3 526 Utländska MFI 1 122 783 Utländska MFI 900 720 Övriga EU-länder 747 106 Övriga EU-länder 622 057 Övriga utlandet 375 677 Övriga utlandet 278 662 Räntebärande värdepapper 920 190 Emitterade värdepapper 2 601 036 Aktier och andelar 563 411 Certifikat 858 712 Derivatinstrument 613 401 Obligationer 1 485 023 Övriga tillgångar 705 350 Förlagslån 185 095 SUMMA TILLGÅNGAR 8 929 803 Övriga emitterade värdepapper 72 206 Derivatinstrument 562 992 Övriga skulder 484 931 Eget kapital 577 022 SUMMA SKULDER 8 929 803

6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -12-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -12-31 Utlåning 2 889 608 In- och upplåning 1 028 877 Icke-MFI 2 801 012 Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi 2 653 387 MFI 1 028 877 Finansiella företag, ej MFI 396 Svenska MFI 925 534 Icke-finansiella företag 545 704 Utländska MFI 103 343 Offentlig sektor 11 877 Emitterade värdepapper 1 764 621 Hushåll 2 095 410 Certifikat 933 Utländska icke-mfi 147 624 Obligationer 1 737 987 MFI 88 596 Förlagslån 25 701 Svenska MFI 85 558 Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI 3 038 Derivatinstrument 21 578 Räntebärande värdepapper 9 345 Övriga skulder 76 146 Aktier och andelar 1 Eget kapital 92 781 Derivatinstrument 68 442 SUMMA SKULDER 2 984 003 Övriga tillgångar 16 607 SUMMA TILLGÅNGAR 2 984 003 6.1.4 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -12-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -12-31 Utlåning 161 443 In- och upplåning 202 008 Icke-MFI 147 456 Icke-MFI 71 076 Svenska icke-mfi 96 688 Svenska icke-mfi 41 554 Finansiella företag, ej MFI 284 Utländska icke-mfi 29 522 Icke-finansiella företag 29 351 MFI 130 932 Offentlig sektor 621 Svenska MFI 74 784 Hushåll 66 433 Utländska MFI 56 147 Utländska icke-mfi 50 768 Emitterade värdepapper 9 138 MFI 13 987 Certifikat 6 491 Svenska MFI 12 542 Obligationer 1 249 Utländska MFI 1 445 Förlagslån 1 350 Räntebärande värdepapper 11 845 Övriga emitterade värdepapper 48 Aktier och andelar 4 533 Derivatinstrument 7 Derivatinstrument 28 Övriga skulder 20 748 Övriga tillgångar 120 373 Eget kapital 66 322 SUMMA TILLGÅNGAR 298 222 SUMMA SKULDER 298 222

6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -12-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -12-31 Utlåning 437 285 In- och upplåning 14 524 Icke-MFI 404 448 Icke-MFI 1 285 MFI 32 838 MFI 13 239 Räntebärande värdepapper 176 226 Emitterade värdepapper 550 379 Aktier och andelar 76 Certifikat 24 087 Derivatinstrument 35 447 Obligationer 523 171 Övriga tillgångar 4 908 Förlagslån 3 121 SUMMA TILLGÅNGAR 653 942 Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 22 148 Derivatinstrument 35 354 Övriga skulder 7 341 Eget kapital 24 197 SUMMA SKULDER 653 942 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -12-31 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning 1 169 793 684 560 148 776 Icke-MFI 958 786 522 644 132 401 MFI 211 007 161 916 16 375 Räntebärande värdepapper 62 213 71 646 22 919 Aktier och andelar 42 024 19 238 10 995 Derivatinstrument 61 994 150 314 30 Övriga tillgångar 504 082 123 018 3 121 SUMMA TILLGÅNGAR 1 840 106 1 048 776 185 841 Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr) Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -12-31 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning 904 170 690 061 153 060 Icke-MFI 582 161 297 423 149 483 MFI 322 009 392 638 3 578 Emitterade värdepapper 390 936 4 286 1 460 Derivatinstrument 57 617 153 388 221 Övriga skulder 428 502 188 419 817 Eget kapital 58 881 12 623 30 282 SUMMA SKULDER 1 840 106 1 048 776 185 841

6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 6.2.1 MFI:s tillgångar Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jan 9 579 068 6 565 764 3 013 304 6 997 303 5 319 234 1 678 069 5 390 649 5 180 538 210 111 149 275 140 953 8 323 1 947 335 1 750 363 196 972 Feb 9 587 496 6 589 150 2 998 346 7 058 950 5 350 390 1 708 560 5 438 410 5 218 444 219 966 172 347 161 337 11 010 1 969 636 1 765 244 204 391 Mar 9 696 922 6 652 274 3 044 648 7 093 849 5 366 182 1 727 668 5 453 130 5 228 539 224 591 158 775 143 241 15 535 1 967 210 1 763 117 204 094 Apr 9 676 720 6 678 138 2 998 582 7 136 276 5 369 609 1 766 667 5 468 733 5 244 193 224 540 155 213 139 948 15 265 1 976 746 1 772 148 204 598 Maj 9 788 541 6 746 973 3 041 568 7 152 567 5 389 089 1 763 479 5 486 723 5 266 474 220 249 147 104 133 628 13 477 1 978 466 1 776 434 202 032 Jun 9 884 047 6 849 841 3 034 206 7 173 293 5 462 548 1 710 745 5 546 187 5 336 747 209 440 172 666 160 015 12 651 1 975 904 1 783 745 192 159 Jul 9 966 715 6 839 338 3 127 377 7 254 776 5 505 461 1 749 315 5 594 616 5 374 976 219 640 186 784 169 585 17 199 1 983 117 1 785 288 197 829 Aug 9 918 180 6 869 903 3 048 277 7 264 251 5 535 522 1 728 729 5 619 034 5 403 831 215 203 177 557 163 466 14 092 1 986 566 1 790 160 196 406 Sep 9 877 566 6 860 099 3 017 467 7 236 121 5 542 090 1 694 030 5 610 630 5 406 933 203 697 162 916 149 928 12 988 1 983 172 1 797 174 185 998 Okt 9 804 969 6 836 891 2 968 078 7 244 345 5 589 391 1 654 954 5 643 281 5 443 857 199 424 158 151 150 157 7 994 1 997 059 1 810 389 186 670 Nov 9 874 382 6 847 487 3 026 894 7 232 024 5 577 344 1 654 680 5 618 695 5 428 397 190 297 119 520 111 557 7 963 2 003 929 1 826 500 177 429 Dec 9 615 788 6 886 080 2 729 709 7 170 178 5 554 757 1 615 421 5 590 103 5 407 711 182 391 75 465 69 535 5 930 1 994 031 1 822 535 171 496 Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jan 208 448 207 373 1 075 3 085 591 3 081 850 3 741 1 606 653 138 696 1 467 958 865 210 68 250 796 960 741 443 70 446 670 998 Feb 198 661 197 850 811 3 097 766 3 094 013 3 753 1 620 540 131 946 1 488 595 870 814 65 955 804 859 749 726 65 990 683 736 Mar 213 477 212 479 998 3 113 667 3 109 703 3 964 1 640 720 137 643 1 503 077 869 238 62 852 806 386 771 482 74 791 696 691 Apr 204 069 203 251 817 3 132 705 3 128 845 3 860 1 667 542 125 415 1 542 127 898 664 57 890 840 774 768 879 67 526 701 353 Maj 208 259 207 465 793 3 152 894 3 148 947 3 947 1 665 844 122 614 1 543 230 900 034 58 954 841 081 765 810 63 660 702 149 Jun 216 888 216 187 701 3 180 729 3 176 799 3 930 1 627 106 125 801 1 501 304 891 509 59 884 831 626 735 596 65 917 669 679 Jul 225 949 225 250 699 3 198 766 3 194 853 3 912 1 660 160 130 485 1 529 675 904 860 54 755 850 105 755 301 75 730 679 571 Aug 240 989 240 212 776 3 213 921 3 209 993 3 929 1 645 217 131 692 1 513 525 907 929 58 457 849 473 737 287 73 235 664 053 Sep 227 803 227 033 770 3 236 738 3 232 798 3 940 1 625 491 135 157 1 490 333 892 441 55 078 837 363 733 050 80 079 652 971 Okt 226 593 225 839 754 3 261 478 3 257 472 4 006 1 601 064 145 535 1 455 530 904 758 56 269 848 489 696 306 89 266 607 040 Nov 216 138 215 309 828 3 279 108 3 275 032 4 076 1 613 330 148 947 1 464 383 906 865 58 881 847 983 706 465 90 065 616 400 Dec 221 010 220 235 775 3 299 596 3 295 406 4 190 1 580 076 147 046 1 433 030 891 337 64 664 826 673 688 739 82 382 606 357 Tabell 2: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jan 2 581 765 1 246 530 1 335 235 1 177 992 1 131 402 46 590 257 615 241 453 16 162 832 193 824 905 7 288 88 073 64 948 23 125 Feb 2 528 546 1 238 760 1 289 786 1 153 780 1 110 839 42 941 225 431 211 220 14 211 840 216 835 069 5 148 87 914 64 480 23 435 Mar 2 603 072 1 286 092 1 316 981 1 231 851 1 190 326 41 526 237 655 224 994 12 661 906 655 901 536 5 119 87 250 63 730 23 519 Apr 2 540 444 1 308 530 1 231 915 1 239 397 1 202 150 37 247 271 499 257 577 13 923 879 897 879 897 0 87 940 64 616 23 324 Maj 2 635 974 1 357 884 1 278 090 1 272 873 1 235 513 37 359 300 977 286 997 13 980 882 869 882 869 0 88 957 65 586 23 371 Jun 2 710 755 1 387 293 1 323 461 1 330 211 1 294 015 36 196 333 363 320 235 13 128 908 717 908 717 0 87 252 64 204 23 048 Jul 2 711 938 1 333 877 1 378 061 1 263 419 1 226 905 36 514 283 364 270 448 12 916 892 947 892 947 0 86 917 63 370 23 547 Aug 2 653 929 1 334 380 1 319 549 1 279 743 1 240 368 39 375 298 614 282 471 16 144 893 229 893 229 0 87 043 63 825 23 218 Sep 2 641 445 1 318 009 1 323 436 1 284 703 1 246 862 37 840 298 572 284 047 14 525 900 493 900 493 0 84 764 61 459 23 305 Okt 2 560 623 1 247 499 1 313 124 1 194 520 1 154 957 39 563 235 315 220 268 15 046 872 662 872 662 0 86 500 61 993 24 508 Nov 2 642 357 1 270 143 1 372 214 1 189 487 1 151 452 38 035 247 780 233 574 14 206 855 054 855 054 0 86 620 62 791 23 828 Dec 2 445 610 1 331 322 1 114 287 1 297 580 1 261 471 36 109 288 425 275 834 12 591 923 723 923 723 0 85 406 61 888 23 517 Tabell 3: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jan 111 96 15 1 403 773 115 128 1 288 645 994 664 72 541 922 123 409 109 42 588 366 522 Feb 218 71 147 1 374 766 127 921 1 246 845 966 438 89 667 876 772 408 328 38 254 370 074 Mar 292 66 227 1 371 221 95 766 1 275 455 970 836 58 286 912 550 400 385 37 480 362 905 Apr 61 61 1 1 301 047 106 380 1 194 667 897 753 73 255 824 498 403 294 33 125 370 169 Maj 70 62 8 1 363 101 122 371 1 240 730 978 060 91 642 886 418 385 041 30 729 354 312 Jun 879 859 20 1 380 543 93 278 1 287 265 971 817 58 535 913 282 408 727 34 744 373 983 Jul 191 140 51 1 448 520 106 972 1 341 547 1 020 742 71 651 949 091 427 777 35 321 392 456 Aug 856 844 12 1 374 186 94 012 1 280 174 969 359 66 221 903 139 404 827 27 792 377 035 Sep 874 864 10 1 356 742 71 146 1 285 596 990 077 42 545 947 532 366 666 28 601 338 064 Okt 42 34 9 1 366 104 92 542 1 273 561 934 997 59 546 875 451 431 107 32 996 398 111 Nov 34 33 1 1 452 870 118 691 1 334 179 1 031 804 90 439 941 365 421 066 28 252 392 814 Dec 27 26 1 1 148 029 69 851 1 078 178 761 950 45 514 716 436 386 080 24 337 361 743 Tabell 4: MFI:s tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta Jan 1 233 245 820 601 412 645 597 076 207 315 389 761 1 024 870 520 157 504 713 1 672 736 429 406 1 243 331 14 106 996 Feb 1 289 528 872 739 416 789 612 827 214 417 398 410 955 579 486 339 469 240 1 644 403 409 721 1 234 682 14 089 833 Mar 1 317 146 899 993 417 153 659 699 228 053 431 646 1 019 497 518 942 500 555 1 398 989 393 032 1 005 956 14 092 252 Apr 1 286 196 875 308 410 887 658 625 224 978 433 647 898 846 493 551 405 295 1 531 732 364 673 1 167 059 14 052 117 Maj 1 283 038 877 567 405 471 662 297 224 069 438 228 861 953 457 080 404 873 1 663 742 391 598 1 272 145 14 259 571 Jun 1 273 346 879 803 393 543 639 669 209 825 429 845 744 464 393 826 350 638 1 314 557 410 835 903 723 13 856 084 Jul 1 306 233 913 397 392 836 647 253 213 544 433 708 833 652 425 264 408 388 1 595 096 366 408 1 228 688 14 348 949 Aug 1 310 013 920 343 389 670 628 742 208 921 419 822 835 021 434 663 400 359 1 703 602 379 278 1 324 325 14 395 558 Sep 1 249 328 872 419 376 909 633 635 204 614 429 020 797 761 413 895 383 866 1 320 300 374 393 945 906 13 878 589 Okt 1 294 947 940 463 354 484 641 754 207 427 434 326 805 545 414 546 390 999 1 640 450 372 569 1 267 881 14 187 664 Nov 1 295 480 950 731 344 749 642 232 201 683 440 549 838 735 419 482 419 253 1 632 240 384 998 1 247 243 14 283 069 Dec 1 117 605 807 055 310 550 568 021 195 909 372 112 717 319 370 612 346 707 847 238 353 960 493 278 12 865 971 Tabell 5: MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor Jan 8 543 243 1 729 011 819 147 3 015 595 Feb 8 572 365 1 689 496 829 924 2 998 048 Mar 8 692 294 1 809 177 846 909 2 743 873 Apr 8 636 648 1 704 726 838 046 2 872 697 Maj 8 697 286 1 668 831 842 782 3 050 672 Jun 8 744 129 1 655 856 828 077 2 628 021 Jul 8 757 952 1 689 018 856 674 3 045 306 Aug 8 813 107 1 749 200 837 226 2 996 025 Sep 8 725 421 1 777 345 827 921 2 547 903 Okt 8 771 895 1 717 131 838 375 2 860 264 Nov 8 804 381 1 805 187 822 229 2 851 272 Dec 8 613 615 1 592 500 748 337 1 911 519