Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag



Relevanta dokument
BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Säg hej till din nya bibliotekarie:

PM - statusrapport e-böcker

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening

Kuriosa - Läsplattetyper

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Konstnär oavsett villkor? (SOU 2018:23)

Administration: Bibliotek (ny)

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Aktuell statistik om E-böcker

En lathund om att. Sverige

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)

Litterära arrangemang en publikfriare?

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Nationella förhandlingar med Elsevier - bakgrund, lägesbeskrivning, möjliga konsekvenser. Biblioteksrådet Magnus Velander

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA

Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Sant falskt eller mittemellan

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Utvandringen större än någonsin tidigare

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

HJÄLPGUIDE. till e-bok- och bokprojekt via mybod

Myndigheten för tillgängliga medier

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Kävlingepanelen Omgång 3. Redovisning av resultat med kommentarer

Vi arbetar i medborgarnas tjänst

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Översättarnytt. Årets översättning 2013 NR 5/NOVEMBER Grattis, Marie Anell! Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund

Bibliotek och läsande

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works

Bibliotekets förändrade roll i samhället

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

STOCKHOLM

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Lathund till Elibs admingränssnitt 2.5

Version lättläst. Så här använder du Legimus app. för Android

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014

Så här använder du Legimus app för Iphone och Ipad

Folkbiblioteken i. Örebro län regionala förutsättningar för kunskapssamhället

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

Någonting står i vägen

Medieplan. Oskarshamns bibliotek

Appen Legimus. Användarmanual för IPhone och IPad

Regional biblioteksplan

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Vad kan jag låna på biblioteket?

garanterat bra böcker

LibNet nya funktioner och utveckling Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

Talböcker på biblioteket

I huvudet på strömmaren. Margareta Ternell

59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56)

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som

Övergripande beskrivning

Myter och sanningar om studieavgifter

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information:

Bibliotek och SeniorNet Södermalm i DN

Produktion och distribution av digitala ljudböcker

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget

Mediepolicy

Transkript:

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker Läsning och litteratur, folkbibliotek och biblioteksersättning, förlagens och författarnas situation är några av de frågor som ligger på kulturutskottets bord. E-böcker berör många av dessa områden och det är därför viktigt för utskottet att ha en samlad och aktuell bild av e-boksutvecklingen. Någon mer omfattande översikt över e-boken i Sverige i dag har dock inte funnits tidigare. Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp, med en representant från samtliga riksdagspartier, valde därför att låta ta fram en studie av frågan om elektroniska böcker e-böcker ur ett brett perspektiv. E-böcker är böcker, men också något annat. De är på samma gång självklara och invecklade och de kan anses ha såväl fördelar som betydande nackdelar. De skapar både oro och förhoppningar. Just denna kluvenhet gör dem vik tiga att studera. Ju mer vi vet och förstår om dem, desto mindre kommer vi framöver att förknippa e-böcker med missförstånd, besvikelser och konflikter. Syftet med fördjupningsstudien har varit att beskriva och analysera e-boken och placera den i ett större sammanhang. Fokus riktas mot frågor med policyrelevans. Studien speglar viktiga aktörer och aktuella diskussioner och ger en internationell utblick. Dessutom ges en översikt över utbudet, marknaden och konsumtionen av e-böcker och då inte enbart affärsmarknaden, utan även det icke-kommersiella utbudet. Vidare beskrivs i korthet vilka lagar och regler som berör e-böcker. Tre fördjupningsområden diskuteras särskilt: läsande, integritetsfrågor och ersätt ning vid biblioteksutlåning. Studien bygger på forskning, statistik, rapporter, artiklar och intervjuer. E-boken väcker oro och förhoppningar Såväl utgivningen och försäljningen som utlåningen av e-böcker ökar. Jämfört med tryckta böcker utgör dock e-böckerna fortfarande en liten andel. E-bokens spridning har gått långsammare än många hade väntat, men dess inträde har ändå påverkat författare, förlag, distributörer och bibliotek ordentligt. Ett exempel är att hårdvaru leverantörer har börjat

4 Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 agera som förlag, ett annat att författare publicerar sig direkt och hoppar över alla andra utgivningsled. Samtidigt undrar författarna om de kommer att få betalt för sina böcker eller om de ska leva på olika sorters events. Biblioteken slåss för att ha e-böcker i sina bestånd och fler och fler förlag börjar låna ut e-böcker, visserligen mot en avgift. Den illegala nedladdningen är ett stort problem för upphovsrättshavarna. Studien visar att e-böcker anses ha klara fördelar. Man kan bära med sig ett helt bibliotek på sin läsplatta, man får snabb tillgång till den bok man vill läsa och e-böcker har fördelar för personer med läsnedsättning. Samtidigt anses de ha betydande avigsidor. Det finns en oro för att läsningen blir fragmentarisk om man är uppkopplad mot nätet samtidigt som man läser. Likaså finns farhågor om att det framför allt kommer att finnas e-böcker på engelska. Många uppfattar det som krångligt att ladda ner e-böcker. E-läsning kan upplevas som svår för ögonen och många tycker att det inte är samma känsla att läsa en e-bok som en tryckt bok. E-boken har kommit för att stanna, men den kommer inte att slå ut den tryckta boken. De olika formaten kommer att komplettera varandra. Inom en ganska snar framtid kommer förmodligen e-boken att utvecklas till något annat än en digitaliserad version av den tryckta boken. Utvecklingen mot e-böcker med animationer, ljudeffekter och länkar har tagit fart utomlands. Första generationens e-boksläsare E-böckerna har hittills inte lockat några nya grupper till läsning i någon större utsträckning. Det är i första hand etablerade läsare som väljer e-formatet; de som läser e-böcker läser med största sannolikhet också tryckta böcker. Många e-boksläsare är unga och har tillgång till läs- eller surfplattor. Personer som använder bibliotekens nättjänster finns också med i denna den första generationens e-boksläsare. Det är ungefär lika många kvinnor och män som läser e-böcker. Här finns alltså en skillnad jämfört med tryckta böcker, där andelen kvinnliga läsare är betydligt större.

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 5 E-boksläsaren lämnar ifrån sig information E-böcker väcker frågor om relationen mellan läsare och distributör. Man måste registrera sig för att kunna läsa e-bok, oavsett om man köper den eller lånar på bibliotek, och uppgifter om sökningar och nedladdningar kan sparas. Vissa tjänster till exempel när man som läsare kan strömma ner e-boken eller göra anteckningar gör att distributören kan titta in i läsningen och spara uppgifter. Anledningen till att förlagen sparar information är att den behövs för att utveckla olika tjänster, exempelvis lästips. Men det finns en risk att uppgifterna hamnar i orätta händer, till exempel om förlaget skulle säljas. Det finns också exempel från utlandet på att uppgifter om bokval och läsning samkörs med andra uppgifter om individen. Detta ses av vissa som ett hot mot informationsfriheten. De menar att det är en grundläggande rättighet att få söka information och läsa böcker utan att det går att spåra och utan att uppgifterna kanske säljs vidare och används i kommersiella eller andra syften. Andra menar att det är en del av nätkulturen och e-samhället vi lämnar hela tiden ifrån oss information om oss själva på nätet. Integritetsfrågor kopplade till e-böcker har inte har uppmärksammats så mycket tidigare, men kan förväntas bli mer omdiskuterade framöver. Frågan om ersättning för folkbibliotekens utlåning Eftersom e-böcker inte ingår i systemet med biblioteksersättning måste förlag och folk bibliotek teckna avtal som reglerar hur förlagen ska ersättas för den utlåning som pågår vid folkbiblioteken. Det har varit svårt för förlag och folkbibliotek att komma överens om hur avtalen ska se ut. Det finns hos flera aktörer en medvetenhet om att det inte blir någon e- boksutlåning på folkbiblioteken om parterna inte kommer överens. Inget hindrar förlagen från att avstå från att sälja sina titlar till biblioteken. Tidigare gjordes försök att hitta en enda gemensam avtalsmodell. Nu rör sig parterna i stället mot större flexibilitet. Enskilda förlag och bibliotek förhandlar med varandra, och man ser flera olika sorters avtal framför

6 Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 sig. SKL kommer att företräda kommunerna, men tecknar inte avtal åt biblioteken; det måste de göra själva. Den utlåningsmodell som har dominerat hittills kommer förmodligen att ersättas av lösningar där bibliotek köper in e-bok för e-bok och där titlar kostar olika mycket beroende på popularitet. Karenserna på nya titlar kan komma att tas bort. Eventuellt kan boken komma att lånas ut till endast en låntagare åt gången. Biblioteken understryker vikten av att de framtida avtalen ger dem möjligheter bygga sina egna samlingar. Dagens fokus på topplisteböcker både vid försäljning och vid utlåning kommer förmodligen att ersättas av en bredare syn på e-böcker. Flera aktörer funderar på hur man kan tillgänglig göra ett bredare utbud av e-littera tur till medborgarna. Största spridning i USA, långsammare utveckling i nordiska länder E-läsningen är mest utbredd i USA. En viktig förklaring är att förlaget Amazon där har satsat målmedvetet för att öka e-läsandet, bland annat genom att sänka priserna och binda läsarna till den egna läsplattan. Det går att låna e-böcker på en majoritet av de amerikanska biblioteken och e- lånen ökar, om än från en låg nivå. I Europa finns största andel e-boksläsare i Storbritannien, också där till stor del på grund av förlagssatsningar. I övriga Europa utgör e-böckerna en betydligt lägre andel av den totala utgivningen, försäljningen och läsningen. Situationen i Norge, Danmark och Finland liknar den i Sverige. Utgivningen av titlar på det egna språket har hittills varit begränsad. Även i grannländerna har det varit svårt för förlag och bibliotek att komma överens, och utvecklingen av avtalsmodellerna verkar röra sig i samma riktning som de i Sverige. Likaså görs statliga insatser för att tillgängliggöra e-litteratur vid sidan om den kommersiella marknaden, om än i olika stor omfattning i de olika länderna.

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 7 En bok är en bok är en bok? På flera sätt stämmer uttalandet att en bok är en bok är en bok, oavsett om det är en e-bok eller tryckt bok. Det är ofta exakt samma innehåll i e-böcker och pappersböcker, och e-boken är många gånger utformad för att likna en tryckt bok. Å andra sidan är skillnaderna stora i upphovsrättslig mening. Den tryckta boken är ett exemplar av en produkt, medan e-boken är en tjänst, vilket får stora konsekvenser för exempelvis beskattning och utlåning vid bibliotek. Att inte ta hänsyn till de skill nader som finns kan leda till att e-boken uppfattas som något annat än den är, vilket ytterligare ökar risken för missförstånd och konflikter. Studien visar att teknikutvecklingen har gjort att tidigare begrepp och regler inte är lika enkla att tillämpa längre. Den dag man kan definiera var gränsen går mellan en tryckt bok, en e-bok och annat digitalt innehåll på nätet, kommer man också att ha svaret på många av de andra frågor som finns runt e-böcker.

Sveriges riksdag Postadress: 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00 Webbplats: www.riksdagen.se Produktion: Riksdagens informationsenhet. Omslagsfoto: Louise Edlund. Tryck: Riksdagstryckeriet 2013