Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB. Februari 2016

Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB Februari 2016

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning o Regionsfördelning o Statistisk osäkerhet o Presentation och tolkning av data 6. Om YouGov

Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå i 2016 års mätning visar att den förstärkning av såväl köpbeteende som attityder som kunde ses 2015 har befästs. Förtroendet för svenska djuruppfödare och svenskt kött är starkt och med det kommer en ökad betalningsvilja. Köpbeteende Under de senaste åren har ett skifte skett i senast köpta kött som styckad råvara från fläskkött till nötkött, i år ligger dessa andelar fast, vilket innebär att det fortsatt är fler som köpte nötkött i relation till fläskkött vid sitt senaste köp. Debatten om nötköttets inverkan på klimatet i relation till fläskköttets, har inte påverkat köpbeteendet sett till dessa köttsorters inbördes relation. Andelen som köpte svenskt kött vid senaste köpet har stigit från ca 70% år 2014 och tidigare till 76%, samma nivå som 2015. Andelen som köpt kött med danskt ursprung, sjönk föregående år från 10% till, och ligger i år kvar på denna nivå (). Att köttet är svenskt var den enskilt viktigaste beslutsfaktorn vid senaste köpet och med en ökad betydelse sett över tid. Långsiktigt är det också allt fler som tyckte att god djurhållning, ekologisk produktion samt närproducerat var viktigt, när de senast köpte kött. Attityder Sett till svenska konsumenters attityder är stärkningen för svenskt kött än tydligare, särskilt sett över de senaste 3-4 åren. Allt fler har en förståelse för varför svenskt kött kostar mer och fler är också beredda att betala mer för det. Samtidigt ökar andelen som tycker svenskt kött håller högre kvalitet och andelen svenska konsumenter som säger att de endast köper svenskt kött ökar. Skillnaden i förtroende mellan svenska djuruppfödare och utländska fortsätter att öka till förmån för de svenska djuruppfödarna. Förändringen sker främst genom att färre är positiva till danska, tyska och irländska djuruppfödare sett över de senaste tre åren. Som exempel kan nämnas att 2013 var 2 av svenska konsumenter negativa till danska djuruppfödare och i år är det varannan som är negativ, dock ingen skillnad gentemot 2015. Den långsiktiga utvecklingen av attityderna kring svenskt djurskydd går också den tydligt mot ett större förtroende liksom förtroendet för svenska myndigheters kontroll av djuruppfödare. Det skall dock framhållas att utvecklingen har stannat upp i relation till 2015, dvs nivåerna är de samma som förra året. 2 av 5 svenska konsumenter instämmer i påståendet att svenskt djurskydd är det strängaste i världen men andelen som tycker att det svenska djurskyddet bör stärkas är lika stor. Dock ligger kunskapen om vilka delar det svenska djurskyddet omfattar kvar på tidigare nivåer och generellt högre bland de yngre 20-34 år. Den allmänna användningen av antibiotika gör konsumenter oroliga för resistenta bakterier och en ökande andel håller med om att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än djuruppfödare i andra EU-länder. Överhuvudtaget är antibiotikarester i kött något som oroar varannan svensk konsument. Märkningen Svenskt kött Kännedomen om märkningen Svenskt kött fortsätter att öka, i år känner 86% till märkningen och ännu fler av kvinnorna. Förtroendet för märkningen är också fortsatt högt, samma nivå som 2015. Dock är det fortsatt endast drygt var femte som har kunskap om alla kriterierna för att få lov att använda märkningen.

Metod Bakgrund och syfte Sedan 2011 gör YouGov en mätning i februari varje år kring svenska konsumenters attityder till kött i olika avseenden på uppdrag av Svenskt Kött, som är en intresseorganisation för svenska köttproducenter. Syftet är att följa utvecklingen av konsumenters attityder till både svenskt och importerat kött över tid. Svenskt kött står också bakom märkningen Svenskt kött, som introducerades 2011 och som mätningen också omfattar. Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes under perioden 12-14 februari 2016 via YouGov Sveriges Internetpanel. Metod och urval Undersökningen genomfördes bland kvinnor och män, 20-69 år nationellt representativt. En inbjudan till undersökningen skickades ut via e-mail till personer som passade in på kriterierna för studien. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Totalt genomfördes 1006 intervjuer. Vägning av data Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det totala antalet personer som har deltagit i undersökningen. Publicering av resultaten Om resultaten publiceras ska YouGov alltid tydligt uppges som källa. Innan undersökningens resultat publiceras ska YouGov få del av och godkänna pressmeddelande eller annan användning av resultaten. Det enda syftet med detta är att säkerställa att vi rent analystekniskt kan stå för användningen av resultaten. Pressmeddelanden ska utformas i enlighet med ESOMAR:s regler, varför följande text ska inkluderas: Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 12-14 februari 2016 har sammanlagt 1006 intervjuer genomförts med kvinnor och män, 20-69 år. För övrigt hänvisar vi till våra allmänna försäljningsvillkor. = Signifikant högre värde = Signifikant lägre värde

Bakgrundsvariabler Kön Kvinna Man Ålder 20-34 35-49 50-69 Region Storstad Övriga Sverige Hushållstyp (Q17) Enpersonshushåll Flerpersonshushåll med hemmaboende barn Flerpersonshushåll utan hemmaboende barn Hushållsinkomst 0-199.999 200.000-399.999 400.000-699.999 700.000 och över Senast köpta kött (Q2) Fläskkött Nötkött Lammkött Ursprungsland senast köpta kött (Q4) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Köper bara svenskt kött (Q8) Skulle betala mer för svenskt kött (Q15) Inställning till svenska djuruppfödare (Q9) Ursprungsland senast köpta charkuterivaran (Q20) Undersökningen ger möjlighet att få inblick i eventuella skillnader mellan olika befolkningsurval som tillfrågas utifrån följande bakgrundsvariabler, som alla frågor i undersökningen korsas med. Ja Nej Ja Osäkert (Q15_4=3) Nej Negativ Positiv Neutral/Vet ej Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen

Köpfrekvens kött Hur ofta köper du följande sorters kött som styckad råvara (färsk eller fryst)? Base (1006) Andel som köper någon gång i månaden 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Nötkött 2 28% 20% 1 7 76% 7 7 7 76% Fläskkött 2 27% 20% 1 7 7 76% 76% 7 7 Lammkött 1 10% 1 47% 16% 16% 1 1 1 Minst en gång i veckan 2-3 gånger i månaden Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång om året Mer sällan / aldrig Köpfrekvensen av nöt-, fläsk-, respektive lammkött ligger på ungefär samma nivå som tidigare år sett till dem som köper på månadsbasis. Man kan ana en minskande trend vad gäller fläskkött, där det är färre som köper på månadsbasis jämfört med 2014. Men de är fortfarande samma andel som köper fläskkött som nötkött. Även andelarna av dem som inte köper respektive köttsort alls är stabila, dvs ca 1 av 10 när det kommer till nöt- och fläskkött och knappt hälften som ej köper lammkött minst en gång per år. Fler män köper fläskkött varje månad (78%) medan det är färre i den yngre åldersgruppen 18-34 som köper just fläskkött (6). Alla typer av kött köps mer sällan av singelhushåll sett till månadsbasis, 6 köper nötkött, 6 fläskkött och 1 köper lammkött varje månad. Hushåll med högre inkomst köper såväl lamm- som nötkött oftare. I storstadsregionerna köps det lammkött i högre utsträckning än i övriga Sverige, 2 köper det minst en gång i månaden i dessa regioner.

Senast köpta kött Vilket av följande slags kött köpte du senast som styckad råvara (färsk eller fryst)? Om du köpte flera sorters kött senaste gången du köpte kött, välj fritt en av dem. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Nötkött Fläskkött Lammkött 50% 5 47% 47% 47% 4 4 4 48% 4 50% 5 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Det är liksom förra året tydligt att den långsiktiga trenden är att konsumtion av fläskkött minskar bland dem som köpt kött som styckad råvara, dock är det ingen förändring gentemot föregående år. Likaså är det en större andel köpare av nötkött än det var 2011 och därmed fler köpare än nötkött än fläskkött, dock ingen skillnad mot förra året. Andelen lammköttköpare är fortfarande stabil på väldigt låga nivåer. Bland de äldre, 50-69 år, var det fler som köpte fläskkött vid senaste köpet (5) jämfört med de yngre där fler (58%) köpte nötkött. I storstadsområdena köpte fler (6) nötkött och i övriga Sverige köpte fler fläskkött (5). Fler av dem med högst hushållsinkomst köpte nötkött (60%).

Nöjdhet senast köpta kött Hur nöjd var du med det kött du köpte senast? Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Andel nöjda (4+5) / Medelvärde (1-5) 2016 10% 4 3 8 4,26 2015 10% 4 3 8 4,25 2014 8% 4 4 88% 4,32 2013 4 4 8 4,32 2012 7% 4 46% 87% 4,38 2011 6% 48% 4 8 4,32 Mycket missnöjd [1] Missnöjd [2] Varken eller [3] Nöjd [4] Mycket nöjd [5] Vet ej, har ej använt ännu Sedan förra året är det övergripande, oberoende av vilket kött man köpte senast, samma andel av konsumenterna som är nöjda med sitt senast köpta kött. Den långsiktiga trenden sedan 2011 är dock att man är lite minde nöjd med senast köpta kött.

Ursprungsland senast köpta kött Vilket var ursprungslandet på det kött du köpte senast? Om du köpte flera sorters kött, ange ursprunget på det kött du svarade i föregående fråga. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Vet ej 10% 7% 1 1 1 1 70% 67% 6 7 76% 78% 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Trenden från förra året, med fler köpare av svenskt kött vid det senaste köpet av kött som styckad råvara håller i sig. Likaså är andelen som köpt danskt kött lägre än vad den var 2014. 1 av 10 vet inte ursprungslandet på sitt senast köpta kött. Fler av de äldre, 50-69 år, köpte svenskt kött (8) jämfört med 7 bland dem i åldersgruppen 35-49.

Beslutsfaktorer senast köpta kött (1/2) Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Ursprungsland Sverige Färskhet Ursprungsland framgick Lägsta pris Närproducerat, dvs från gårdar nära mig Färgen God djurhållning Marmoreringsgrad (insprängt fett) (NY) Ekologiskt 58% 58% 5 5 5 50% 4 4 46% 50% 5 5 3 3 3 38% 3 37% 27% 3 30% 3 3 3 2 1 2 20% 20% 2 2 26% 26% 3 38% 3 2 1 2 16% 2 16% 1 1 1 1 10% 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Att Sverige skulle vara ursprungsland var, liksom förra året, den viktigaste faktorn för konsumenterna vid senaste köp av kött som styckad råvara. Färskhet är fortfarande näst viktigast men trenden är att det minskar i viktighet. Även betydelsen av att ursprungslandet framgick (svenskt ursprung tar över), lägsta pris samt köttets färg är faktorer med en minskande trend. Närproducerat, god djurhållning och ekologiskt har motsatt trend och ökar. För de som köpte svenskt kött senast är det relativt sett fler som tänkte på god djurhållning, närproducerat och färskt, färre lågt pris.

Beslutsfaktorer senast köpta kött (2/2) Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Mörhetsgrad Fettmängd Köttet var säkert, fritt från skadliga ämnen Smakintensitet, smakrikedom (NY) Särskilt varumärke Djurets ålder Djurets kön Tänkte inte på något av ovanstående Kommer ej ihåg 1 1 1 16% 1 16% 1 18% 1 2 1 1 1 1 1 1 16% 7% 6% 8% 7% 2016 2015 2014 2013 2012 2011

Trygg med senast köpta kött? Kände du dig trygg med det kött du köpte som styckad råvara senast? Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Ja Nej 88% 9 90% 9 9 9 2016 2015 2014 2013 2012 Vet ej 8% 6% 6% 2011 Känslan av trygghet inför senast köpta kött har minskat lite över tid även om andelen konsumenter som kände sig trygga fortfarande är mycket hög. Endast kände sig ej trygg. Fler av de som köpte svenskt kött kände sig trygg i relation till de som köpte utländskt.

Påståenden Hur väl instämmer du i följande påståenden om kött som styckad råvara? Bas (1006) Andel som instämmer (4+5) 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Jag tittar alltid efter ursprungsland när jag köper kött 6% 1 56% 7 7 7 6 67% 66% Jag är beredd att betala mer för svenskt kött än utländskt 8% 16% 2 4 68% 66% 66% 6 58% 5 Jag förstår varför svenskt kött ska kosta mer än utländskt 1 18% 20% 38% 58% 58% 57% 5 4 5 Jag köper endast kött från Sverige 16% 8% 2 3 56% 5 47% 4 4 40% Svenskt kött håller högre kvalitet än utländsk 7% 2 2 3 10% 5 5 5 46% 4 4 Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Det är en ihållande trend att köttets ursprungsland är viktigt för konsumenterna och viljan att betala mer för svenskt kött är fortsatt stark, dock inga signifikanta skillnader mot 2015. Likaså är det fortsatt en förståelse för varför svenskt kött ska kosta mer än utländskt. Kvinnor instämmer i högre utsträckning i påståendena jämfört med män.

Inställning svenska djuruppfödare Vilken är din allmänna inställning till svenska djuruppfödare? Bas: 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016), 2012 (1014), 2011 (1006) Andel positiva (4+5) / Medelvärde (1-5) 2016 1 48% 27% 7 4,01 2015 47% 27% 7 4,00 2014 48% 2 7 3,95 2013 5 2 7 3,90 2012 1 4 2 70% 3,88 2011 5 1 7 3,90 Mycket negativ [1] Ganska negativ [2] Varken eller [3] Ganska positiv [4] Mycket positiv [5] Vet ej / ingen uppfattning Liksom förra året är 3 av 4 positiva och bara är negativa. Andelen som anger att de är mycket positiva har ökat sedan 2013 och tidigare. Den allmänna inställningen till svenska djuruppfödare är än mer positiv bland de äldsta, boende på annan plats i Sverige än i de tre storstadsregionerna samt hushåll med barn under 18 år. Också de som känner till märkningen Svenskt kött har en mer positiv inställning.

Attityder antibiotika Ange i vilken utsträckning du håller med om följande påståenden: Bas (1006) Andel som instämmer (4+5) 2016 2015 2014 Jag känner oro för att antalet antibiotikaresistenta bakterier ökar i världen 1 2 5 6% 76% 7 7 En restriktiv användning av antibiotika minskar risken för uppkomst av resistenta bakterier 10% 58% 1 7 7 77% Jag är beredd att betala mer för kött och charkuterier från djur som fötts upp med låg användning av antibiotika 1 2 50% 7% 7 7 7 I Sverige använder bönderna mindre antibiotika till lantbrukets djur än i något annat land i EU 1 30% 3 2 6 57% 5 Jag känner oro för att köttet jag köper kan innehålla antibiotikarester eller bära på resistenta bakterier 8% 26% 27% 2 7% 50% 47% 4 Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Oron för att antibiotikaresistenta bakterier ökar, är även i år hög bland konsumenterna precis som förståelsen för att en restriktiv användning minskar risken. Tre av fyra konsumenter är beredda att betala mer för kött/charkuterier från djur som fötts upp med en låg användning av antibiotika. Tilltron till att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än i andra EU-länder fortsätter att öka. Instämmandegraden i påståendena är generellt högre bland de äldre, 50-69-åringarna.

Attityder djuruppfödning/djurskydd Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas (1006) Andel som instämmer (4+5) 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga EU 1 37% 30% 1 67% 6 5 5 5 4 Svenska djuruppfödare använder väsentligen mindre antibiotika än övriga EU 1 3 3 1 6 6 48% Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga världen 16% 38% 27% 1 6 5 58% 5 5 4 Svenskt djurskydd ger säkrare mat 36% 28% 1 6 6 60% 56% 5 5 Svenskt djurskydd gör svenskt kött dyrare 36% 26% 16% 6 6 5 5 5 5 Det är enkelt att hitta svenskt kött av hög ätkvalitet (NY) 7% 1 3 27% 10% 6 Svenska djuruppfödare följer noga djurskyddsreglerna 1 4 1 56% 5 50% 4 4 46% Svenska djuruppfödare är duktiga på att få fram smakrikt, mört kött av hög ätkvalitet (NY) 2 3 2 1 56% Svenska myndigheter kontrollerar noga svenska djuruppfödare 6% 2 3 16% 5 5 5 47% 4 4 Svenskt djurskydd måste ändras så att djuren får det bättre 6% 6% 27% 2 2 1 4 40% 47% 4 4 46% Svenskt kött ger lägre miljöpåverkan 6% 6% 2 2 18% 2 4 4 4 4 4 4 Svenskt djurskydd är det strängaste i världen 1 26% 1 3 40% 36% 3 3 30% 28% Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Svensk djuruppfödning och djurskydd stiger i förtroende hos konsumenterna över tid och med det också förståelsen av att svenskt kött är dyrare. Konsumenterna anser även i högre utsträckning att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än i övriga EU. Konsumenterna är positivt inställda till ätkvaliteten av svenskt kött, 6 av 10 tycker att det är enkelt att hitta kött av god ätkvalitet, något färre bland de unga 20-34 rå (5). Drygt hälften av konsumenterna instämmer i på ståendet om att svenska djuruppfödare är duktiga på att få fram kött av hög ätkvalitet, något fler bland kvinnor och den äldre åldersgruppen 50-69 år. Det är också tydligt att de som känner till märkningen Svenskt kött instämmer i högre grad i de för svensk djuruppfödning positivt formulerade påståendena.

Vilja att betala högre pris Hur sannolikt är det att du betalar ett högre pris för nedanstående faktorer när det gäller kött som styckad råvara? Bas (1006) Köttet är säkert, fritt från skadliga ämnen God djurhållning Restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen Färskhet Närproducerat, dvs från gårdar nära mig Köttet är svenskt Smakintensitet, smakrikedom (NY) Mörhet Stödja svenska köttproducenters arbetstillfällen Hålla de svenska landskapen öppna Djurhållning och produktion med lägre klimatpåverkan Ekologiskt Marmoreringsgrad (insprängt fett) (NY) Färg Fettmängd 1 20% 2 6% 6% 7% 6% 6% 6% 6% 8% 10% 10% 8% 10% 10% 1 6% 1 2 2 2 3 28% 28% 3 2 3 36% 3 38% 3 3 4 47% 50% 3 40% 3 3 30% 28% 4 37% 4 30% 3 3 2 2 26% 2 2 2 2 1 2 2 Skulle betala ett högre pris (4+5) 2016 2015 2014 2013 2012 2011 7 7 7 70% 6 7 7 7 7 6 6 6 7 68% 6 6 6 6 66% 6 6 67% 6 6 6 5 60% 67% 66% 6 56% 56% 5 6 6 5 5 58% 56% 5 60% 57% 57% 5 47% 4 60% 5 58% 5 48% 47% 5 5 5 48% 47% 4 5 5 5 4 4 4 37% 3 3 3 26% 28% 26% 3 3 3 30% 30% 27% Skulle absolut inte betala högre pris [1] Skulle troligen inte betala högre pris [2] Kanske/ kanske inte [3] Skulle troligen betala ett högre pris [4] Skulle absolut betala ett högre pris [5] Konsumenternas vilja att betala ett högre pris för de listade faktorerna har ökat stadigt under åren. Att betala mer för att köttet är svenskt har ökat till 67% från 56% 2013. Parallellt med detta har också andelen som faktiskt köpt kött från Sverige vid senaste inköpet ökat under de senaste åren. Kvinnor är generellt mer benägna att vilja betala mer för de olika etiska faktorerna, medan de faktorer som har med smak att göra ligger på samma nivå för kvinnor och män. Av de nya svarsalternativen kan man notera att köttets smakintensitet är avsevärt viktigare än marmoreringsgraden.

Intresse för köttmärkningar Hur intresserad är du av följande märkningar på kött? Base (1006) Andel intresserade (4+5) 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Tydlig ursprungsmärkning på nötkött 1 1 6 8 8 8 7 7 8 Tydlig ursprungsmärkning på fläskkött 1 18% 6 80% 80% 80% 7 78% 8 Tydlig ursprungsmärkning på charkuteriprodukter (korv, påläggskött etc.) 1 2 5 7 77% 76% 7 7 77% Tydlig ursprungsmärkning på lammkött 8% 18% 16% 56% 7 6 7 70% 6 7 Tydlig märkning om köttets ätkvalitet (mörhet, marmoreringsgrad, smakintensitet) (NY) 2 30% 3 6 Tydlig märkning om djurets ålder 1 7% 4 2 18% 4 38% 40% 38% 38% 38% Tydlig märkning om djurets kön 8% 47% 1 1 27% 28% 3 2 26% 28% Intresset för olika ursprungsmärkningar ligger på samma nivå som tidigare år. En märkning som visar köttets ätkvalitet är mer intressant för konsumenterna än märkningarna om djurets ålder och kön, intresset för dessa är fortsatt relativt lågt. Intresset för köttmärkningar är generellt sett lägre hos de yngre konsumenterna (20-34 år). Inte alls intresserad 1 [1] 2 [2] Varken eller3 [3] 4 [4] Mycket intresserad 5 [5]

Kännedom märkning Känner du till märkningen Svenskt kött? Bas: 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016), 2012 (1014), 2011 (1006) 2016 86% 1 2015 8 18% 2014 77% 2 2013 70% 30% 2012 6 36% Ja Ökningen av kännedomen av märkningen Svenskt kött har varit signifikant varje år sedan 2012. Nästan 9 av 10 svenska konsumenter känner till märkningen idag. Bland kvinnor känner så många som 9 till Svenskt kött. Nej

Ursprungsland köttråvaran i senast köpta charkuterivara Vilket var ursprungslandet på köttråvaran i den charkuterivara du köpte senast? Om du köpte flera sorters charkuterivaror, välj fritt en av dem. Bas: Köper färdigpackad korv, skinka eller leverpastej minst en gång i månaden: 2016 (766), 2015 (779), 2014 (814), 2013 (805) Sverige 5 70% 68% 6 Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen 6% 0% 2016 2015 2014 2013 Vet ej 1 2 20% 2 Sju av tio köpte charkuterivara med svenskt ursprung, vilket är samma som under 2015 och 2014, då det steg från 2013. Det är en något högre andel kvinnor (7) som köper charkuteriprodukter med svensk köttråvara, likaså är det fler utanför storstadsområdena som köper svenskt (76%).

Hur enkelt se ursprung på charkvara 22. Hur svårt/enkelt tycker du att det är att se köttråvarans ursprungsland när du köper färdigförpackade charkuterivaror? Bas: 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016) Enkelt (4+5) / Medelvärde (1-5) 2016 7% 3 2 20% 6% 1 26% 2,84 2015 8% 2 2 2 1 27% 2,84 2014 10% 3 2 18% 1 2 2,71 2013 1 30% 2 1 2 2,67 Mycket svårt [1] Ganska svårt [2] Varken enkelt eller svårt [3] Ganska enkelt [4] Mycket enkelt [5] Vet ej Det är lika många som tycker att det är enkelt att se ursprunget jämfört med 2015 och något fler än tidigare år. Det är dock alltjämt fler som tycker att det är svårt jämfört med enkelt, 38% svårt mot 26% enkelt.

Ursprung charkuterivaror -öppen 23. Vilket/vilka länder tycker du att köttråvaran till de charkuterivaror du köper ska komma ifrån? Bas: 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016) Sverige Danmark Tyskland Norden EU Finland Norge Italien Irland Beror på vilket kött Argentina God djurhållning Bryr mig inte Annat Vet ej Inga/köper inte kött Inget svar 6 70% 6 6 8% 6% 8% 7% 7% 10% 7% 8% 1 2016 2015 2014 2013 Det är inga skillnader sedan 2015 gällande att man tycker att köttråvaran ska vara svensk. Däremot har det ökat sedan 2013. De som tycker att den ska vara dansk har minskat sen 2014.

Hushåll Hushållstyp Bas (1006) Enpersonshushåll 27% Flerpersonshushåll med hemmaboende barn 38% Flerpersonshushåll utan hemmaboende barn 3

Hushållsinkomst Hushållets inkomst (brutto) Bas (1006) Mindre än 100 000 SEK 100 000 till 199 999 SEK 200 000 till 299 999 SEK 300 000 till 399 999 SEK 400 000 till 499 999 SEK 500 000 till 599 999 SEK 600 000 till 699 999 SEK 700 000 till 799 999 SEK 800 000 till 899 999 SEK 900 000 till 999 999 SEK 1 000 000 SEK eller mer Vill inte uppge Vet ej 8% 10% 1 10% 10% 10% 7% 10%

Statistisk osäkerhet I tabellen nedan visas beräkningar för vilka felmarginaler (statistisk osäkerhet) som gäller vid olika stickprovsstorlek när totalpopulationen är känd. Det betyder att tabellen används för att ta reda på hur säkra ni kan vara på ett visst resultat. Det konfidensintervall som används är 95 % (svaren är säkra till 95 %). Stickprovsstorlek (antal svar) Procent 100 200 300 400 500 600 700 1000 1400 1800 2200 5 eller 9 4.3 3.0 2.5 2.1 1.9 1.7 1.6 1.4 1.1 1.0 0.9 10 eller 90% 5.9 4.2 3.4 2.9 2.6 2.4 2.2 1.9 1.6 1.4 1.3 15 eller 8 7.0 4.9 4.0 3.5 3.1 2.9 2.7 2.2 1.9 1.6 1.5 20 eller 80% 7.8 5.5 4.5 3.9 3.5 3.2 3.0 2.5 2.1 1.8 1.7 25 eller 7 8.5 6.0 4.9 4.2 3.8 3.5 3.2 2.7 2.3 2.0 1.8 30 eller 70% 8.9 6.4 5.2 4.5 4.0 3.7 3.4 2.8 2.4 2.1 1.9 35 eller 6 9.3 6.6 5.4 4.7 4.2 3.8 3.5 3.0 2.5 2.2 2.0 40 eller 60% 9.6 6.8 5.5 4.8 4.3 3.9 3.6 3.0 2.6 2.3 2.0 45 eller 5 9.8 6.9 5.6 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1 50% 9.8 6.9 5.7 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1 Exempel på tolkning av tabellen Data i en viss undersökning visar att 75 % av 1 000 tillfrågade invånare i en viss kommun vid en viss tidpunkt har besökt den aktuella kommunens webbsida. För att ta reda på hur säkert svaret är börjar man med att leta upp procentsatsen i tabellens vänstra rad och sedan välja den linje, i det här fallet den rad, där 75 % ingår. Därefter utgår man från den vågräta linje som utgår från 75 %, och hittar i det här fallet stickprovsstorleken för 1 000 svar. Talet, som i den här kolumnen är 2,7, anger att felmarginalen/avvikelsen för procentsatsen 75 % är plus/minus 2,7. Det betyder att den faktiska andelen av de 1 000 respondenterna som har besökt webbsidan inte är exakt 75 %, utan kan variera med plus/minus 2,7 %. Således är den faktiska andelen av de 1 000 invånarna som har besökt webbsidan med 95 % säkerhet mellan 72,3 % och 77,7 % (dvs. 75 % plus/minus 2,7 %). Det är med 95 % säkerhet, eftersom konfidensintervallet är 95 %.

Presentation och tolkning av data Grafer Graferna i rapporten ger en bild av huvudresultatet för den aktuella frågan och ger en samlad bild av vad personerna i målgruppen har svarat i undersökningen. Tabell Svaren för varje fråga korsas med alla bakgrundsvariabler, så att det i varje tabelluppsättning går att se svaren för varje fråga fördelade på de olika nedbrytningsgrupperna. Signifikanta skillnader Siffermaterialet i tabellerna har testats för signifikans (signifikanta skillnader). Det finns en lång rad signifikanta skillnader i tabellerna, vilket betyder att det finns olika skillnader i förhållande till hur de olika nedbrytningsgrupperna besvarar de enskilda frågorna. En skillnad är signifikant om svaret från en viss nedbrytningsgrupp skiljer sig markant från svaret från en annan eller alla andra nedbrytningsgrupper. Statistiska tester för att visa signifikanta skillnader Chi2-test och T- test För att visa på de signifikanta skillnaderna i de olika grupperna av svenskar utförs två olika statistiska tester, ett Chi2-test och ett T-test. Chi2-test: Chi2-testformen representeras i tabellerna med antingen ett + eller ett -. Om det visas ett '+' i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant högre än slutsumman. Om det visas ett '-' i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant lägre än slutsumman. Konfidensintervall 95 % har valts. T-test: T-testet visas i tabellerna med blockbokstäver. Om det visas en blockbokstav i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen skiljer sig signifikant från den kolumn som blockbokstaven hänvisar till.

Materialets sammansättning Bas ovägt Bas (%) ovägt Bas vägt Bas (%) vägt Total 1006 100% 1006 100% Kön Kvinna 500 49,7% 496 49, Man 506 50, 510 50,7% Ålder 20-34 år 291 28, 313 31, 35-49 år 320 31,8% 311 30, 50-69 år 395 39, 382 38,0% Region Stockholm 232 23, 233 23, Norra Sverige 121 12,0% 119 11,8% Norra mellersta Sverige 180 17, 177 17,6% Södra mellersta Sverige 302 30,0% 298 29,6% Skåne, Halland och Blekinge 171 17,0% 179 17,8%

Frågor i undersökningen Deltagarna fick följande frågor: 1. Hur ofta köper du följande sorters kött som styckad råvara (färsk eller fryst)? 1b. Vad är främsta anledningen till att du inte köper kött som styckad råvara oftare? 2. Vilket av följande slags kött köpte du senast som styckad råvara (färsk eller fryst)? Om du köpte flera sorters kött senaste gången du köpte kött, välj fritt en av dem. 3. Hur nöjd var du med det kött du köpte senast? 4. Vilket var ursprungslandet på det kött du köpte senast? Om du köpte flera sorters kött, ange ursprunget på det kött du svarade i föregående fråga. 5. Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. 6. Kände du dig trygg med det kött du köpte som styckad råvara senast? 7a. Vad var det du inte kände dig trygg med? 7b. Vad var det du kände dig trygg med? 8. Hur väl instämmer du i följande påståenden om kött som styckad råvara? 9. Vilken är din allmänna inställning till svenska djuruppfödare? 10. Varför är du negativ till svenska djuruppfödare? 11. Varför är du positiv till svenska djuruppfödare? 12. Vilken är din allmänna inställning till djuruppfödare i följande länder / delar av världen? 13. Hur väl instämmer du i följande påståenden? 13b Vad behöver utvecklas i det svenska djurskyddet? 14. Vilka av följande delar omfattar de svenska reglerna för djurskydd? 15. Hur sannolikt är det att du betalar ett högre pris för nedanstående faktorer när det gäller kött som styckad råvara? 16. Hur intresserad är du av följande märkningar på kött? 17. Känner du till märkningen Svenskt kött? 18. Vilka kriterier måste vara uppfyllda för att märkningen Svenskt kött ska få finnas på köttet eller charkvaran? 18b. Hur viktiga är var och en av följande kriterier för att kött/ charkvaror ska få bära märkningen Svenskt Kött? 18x Vilket förtroende har du för kött/charkvaror som bär märkningen Svenskt kött? 18c. Ange i vilken utsträckning du håller med om följande påståenden? 19. Hur ofta köper du följande sorters charkuterivaror som färdigförpackad produkt? 20. Vilket var ursprungslandet på köttråvaran i den charkuterivara du köpte senast? Om du köpte flera sorters charkuterivaror, välj fritt en av dem. 21. Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte charkuterivara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. 22. Hur svårt/enkelt tycker du att det är att se köttråvarans ursprungsland när du köper charkuterivaror? 23. Vilket/vilka länder tycker du att köttråvaran till de charkuterivaror du köper ska komma ifrån? 25. Avslutningsvis undrar vi om du har någon övrig kommentar om kött och ursprungsmärkningen av kött?

Regionfördelning Sverige