Framtiden är samtidens viktigaste fråga

Framtiden är samtidens viktigaste fråga LKABS HÅLLBARHETSREDOVISNING 28

56 LÄSINSTRUKTIONER HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 I nnehåll 56 LÄSINSTRUKTIONER 57 HÅLLBARHETSÅRET 28 58 HÅLLBARHETSREDOVISNINGENS UTFORMNING 59 OM LKAB 61 LKABs STRATEGI OCH STYRNING 65 ARBETET MED EKONOMISKA FRÅGOR 67 ARBETET MED MILJÖFRÅGOR 81 ARBETET MED SOCIALA FRÅGOR 89 ORDLISTA 9 GRI INDEX LÄSINSTRUKTIONER I slutet av år 27 beslutade regeringen och Näringsdepartementet att statligt ägda företag skall rapportera om sitt hållbarhetsarbete. För att göra rapporterna mer jämförbara, både nationellt och internationelt, beslutades att rapporteringen skall ske i enlighet med Global Reporting Initiative, GRI. Det är ett metodiskt ramverk för hållbarhetsrapportering. Denna, LKABs första hållbarhetsredovisning, beskriver bolagets verksamhet utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Redovisningen inleds med en berättande del där LKAB redogör för sitt strategiska förhållningssätt gällande hållbarhetsfrågorna och för verksamheten. Därefter följer avsnitt innehållande tabeller och resonemang kring de olika hållbarhetsområdena Ekonomi, Miljö och Socialt. Indikatorerna är hämtade både ur GRIs kärn- och tilläggsindikatorer, samt ur GRIs särskilda branschtillägg för gruvindustrin. Strategi och vision beträffande hållbarhetsarbetet återfinns i VD-kommentaren i årsredovisningen. 94 BESTYRKANDERAPPORT LKAB avser att hållbarhetsredovisa årligen, med denna redovisning för år 28 som utgångspunkt. Historiska sifferuppgifter presenteras för de indikatorer där sådana finns. 95 KONTAKTINFORMATION Denna hållbarhetsredovisning är granskad av externa revisorer. Vy mot Nikkaloukta från Kiruna.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 OM LKAB 57 Hållbarhetsåret 28 LKAB eftersträvar trygghet i relationen med dem som påverkas av förändringarna. De ska kunna lita på att företaget finner hållbara och rimliga lösningar utifrån den situation som råder i varje enskilt fall. LKABs vd Ola Johnsson om samhällsomvandlingarna i Malmfälten Järnmalmsbrytning är en långsiktig verksamhet. Produktion under jord kräver dyra och tidskrävande investeringar och förändrar landskapsbilden. LKAB har ända sedan företaget bildades för 118 år sedan arbetat långsiktigt. På senare år har detta förhållningssätt formaliserats, exempelvis genom införande av kvalitetscertifiering samt miljö- och energiledningssystem. Nu presenterar LKAB för första gången en hållbarhetsredovisning. Det är ett naturligt steg utifrån det långsiktiga perspektiv som präglar företagets relation till de anställda, kunderna, järnmalmen, naturen och de samhällen där vi verkar. En ytterligare systematisering av LKABs hållbarhetsarbete syftar till att stärka denna inställning och säkerställa att den genomsyrar hela företagets affär. Under 28 utsåg koncernledningen en styrgrupp för det operativa ansvaret för hållbarhetsfrågorna. Mål och prioriterade områden inom hållbarhetsarbetet identifierades. Därmed startade även arbetet med införande av rapporteringsrutiner, formalisering av intressentdialoger och planering av utbildningssatsningar. Trots lågkonjunkturen måste LKAB planera för framtiden. Företaget är inne i en intensiv investeringsfas, med nya huvudnivåer som byggs i gruvorna i både Kiruna och Malmberget. Dessa satsningar för att trygga framtida gruvbrytning sätter spår även ovan jord, i form av deformationer och behov av att flytta infrastruktur och bostadsområden. Under 28 och 29 flyttas eller ersätts ca 15 hus i Malmberget. I Kiruna börjar arbetet med en ny järnväg under 29. Inom några år ska det första bostadsområdet flyttas. Utvecklingen ställer enskilda människor inför stora förändringar. Detta är en utmaning för LKAB under lång tid framöver. Livskraftiga samhällen där människor finner det attraktivt att bo och arbeta är nödvändiga för LKABs framtid. Därför är det viktigt att människorna kan lita på att företaget tillsammans med andra centrala aktörer finner hållbara och rimliga lösningar för dem som påverkas av förändringarna. övergripande mål för HÅLLBARHETSarbetet 1 års sikt Ha etablerat strukturer för koncernens hållbarhetsarbete. 3 års sikt Ha bra processer för GRI-rapporteringen, framför allt gällande dokumentation, arkivering, resultatmätning, uppföljning och dialoger. 5 års sikt Hållbarhetsarbetet ska vara en affärsmässig fördel för LKAB och helt integrerat i affärsstrategierna. LKAB har identifierat fem prioriterade områden för hållbarhetsarbetet: Säkerhet. För LKAB har säkerhet i synnerhet och arbetsmiljöfrågor i allmänhet en hög prioritet. Efter den tragiska dödsolyckan i februari 28 bedrivs ett intensivt arbete med fokus på ökad bergförstärkning för att förhindra liknande händelser i framtiden. Under 29 kommer också arbetet med att undvika onödiga arbetsplatsolyckor till följd av bristande efterlevnad av rutiner att intensifieras. Hälsa. Det långsiktiga hälsofrämjande arbetet har fortsatt bära frukt. Under 28 halverades antalet långtidssjuka LKABanställda från 5 till 25 personer. Miljö- och klimatpåverkan. Det intensiva arbetet med att minska företagets och branschens miljö- och klimatpåverkan fortsätter. LKABs experimentmasugn i Luleå är en viktig bas för projekt ULCOS, som är ett europeiskt samarbete i syfte att halvera utsläppen av koldioxid från järn- och stålbranschen till år 22. Tillsammans med Statoil/Hydro och Höganäs har LKAB kommit överens om att göra en förstudie under 29 med sikte på att skapa världens minst koldioxidpåverkande järnverk. Jämställdhet. Jämställdheten har tagit ytterligare steg framåt. Andelen kvinnliga anställda har under året ökat från 12,5 till 13.1 procent och andelen kvinnliga chefer är idag 13.3 procent. Koncernledningen har fått sin första kvinnliga medlem. Mångfald. Som dominerande ekonomisk aktör och stor arbetsgivare i Malmfälten kommer LKAB långsiktigt att ha behov av kvalificerade och yrkesskickliga medarbetare. Jämställdhetsarbetet kompletteras därför under 29 med fokus på mångfald, för att säkerställa att LKAB är en attraktiv arbetsgivare för alla individer. KONCERNSAMMANDRAG Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat - rörelsemarginal, % Resultat efter finansiella poster - vinstmarginal, % Skatt Årets resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Årets kassaflöde Avkastning på eget kapital, %* Soliditet, % Investeringar (matr. anläggn.) Medeltal anställda * Efter skatt. 28 27 23 128 1 327 44,7 1 389 44,9-2 748 7 641 21 415 14 916 25 218 3 948 32,2 69,4 4 682 4 86 16 385 6 148 37,5 6 344 38,7-1 665 4 679 19 447 1 233 22 251-1 159 22,6 75 5 968 3 885 26 25 14 615 14 337 6 256 6 19 42,8 42,6 6 382 6 451 43,7 45, -1 785-1 94 4 597 4 547 14 341 9 798 11 524 1 776 19 76 14 82 7 554 27,1 36,6 73,8 72, 4 844 2 648 3 737 3 563

58 HÅLLBARHETSREDOVISNINGENS UTFORMNING HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 Hållbarhetsredovisningens utformning Vid utformningen av hållbarhetsredovisningen har LKAB tillämpat GRIs vägledning för att fastställa innehållet i redovisningen. Det innebär att LKAB har försökt säkerställa att information som lämnats är väsentlig och speglar verksamhetens mest betydande ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. Hänsyn har även tagits till LKABs mest betydande intressenters informationsbehov. Rapportering enligt GRI LKAB rapporterar i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI), riktlinjer G3. LKAB uppfattar att redovisningen uppfyller GRIs nivå C+. Revisorernas bestyrkanderapport återfinns på sidan 94. Omfattning och avgränsningar Redovisningen har sin tyngdpunkt på den nordiska verksamheten, vilken utgör 85% av koncernens totala omsättning och där det gångna årets hållbarhetsarbete har fokuserats. Arbetet med att anamma GRI som koncernens rapporteringsstandard har detta första år inriktats på att etablera strukturer och rutiner för inrapportering av data. LKAB har använt den av GRI tillhandahållna matrisen för att kartlägga både väsentliga frågeställningar och intressenter. Rapporteringsperioden löper under kalenderår, detsamma gäller rapporterad data om inte annat anges. Den översiktliga granskningen av hållbarhetsredovisningen omfattar inte historisk jämförelsedata. LKABs STRUKTUR LKABs legala organisationsstruktur bygger på en struktur av helägda dotterbolag i vars styrelser representanter från koncernledningen ingår. Koncernen har ett 5-procentigt innehav i joint venture. Anläggningar och utrustning ägs av företagen och leasing förekommer i princip inte alls. beräkningsmetoder och underlag Information i rapporterade miljöindikatorer gäller 28 och avser bolagen inom LKAB Mining Division samt Minelco AB om inte annat anges. I de fall en indikator inte redovisas eller är fullständig enligt GRIs indikatorprotokoll anges detta i GRIindexet. Informationen i redovisningen hämtas från ledningssystem för kvalitet, miljö och energi, miljörapporter 27/28, årsredovisningen 27/28, diarieförda miljökonsekvensbeskrivningar respektive egenkontrollprogram, rapporterade miljöincidenter samt utsläppshandelssystemet. All rapportering av konsoliderad finansiell information sker i ett koncerngemensamt system, Ocra. Moderbolaget och flertalet av de svenska dotterbolagen använder ett gemensamt affärssystem Movex. Övriga koncernföretag, företrädesvis utlandsbolagen använder lokala affärssystem. Långsiktigt är målsättningen att ha ett koncernövergripande affärssystem. LKABs övervakningssystem för koldioxidutsläpp Systemet bygger på interna rutiner som i sin tur emanerar från Länsstyrelsens tillstånd samt respektive flödes övervakningsbeskrivning. En intern kvalitetsplan beskriver LKABs kolbalanser, beräkning av ingående och utgående kol vid produktionen av järnmalmspellets vid anläggningarna i Sverige. Den är ett komplement till Länsstyrelsens tillstånd och fungerar som checklista och instruktion. Till kvalitetsplanen bifogas även övervakningsbeskrivningar för flöde per anläggning som utgör grunden för LKABs övervakningssystem. Extern rapportering av årsutsläpp sker till ackrediterad kontrollör, till Naturvårdsverket och till Länsstyrelsen i Norrbottens län.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 OM LKAB 59 Om LKAB LKABs Hållbarhetsarbete LKAB är en världsomspännande koncern vilket i sig innebär stora utmaningar och möjligheter inom hållbarhetsområdet. För närvarande fokuserar LKAB hållbarhetsarbetet på den nordiska verksamheten och har påbörjat arbetet med att angripa frågorna ur ett koncernperspektiv. Verksamheterna i Sverige och utlandet är av olika natur, till exempel är miljöpåverkan från verksamheterna i Sverige och Norge mer betydande än för övriga verksamheter. Detta återspeglas i att den miljödata som följs upp för dessa verksamheter är betydligt mer omfattande än för övriga delar av koncernen. Som ett resultat har koncernen traditionellt haft en uppdelad syn på de olika verksamhetsområdena. I en genomlysning som har gjorts av verksamheten, finner LKAB också att hållbarhetsarbetet bör tydliggöras och förankras på ett koncernövergripande plan. Hittills har LKABs hållbarhetsarbete främst inriktats på miljöoch säkerhets- och arbetsmiljöfrågorna. Orsaken till detta är att bolaget har en stor miljöpåverkan och att arbetsmiljöfrågorna i verksamheten, särskilt säkerhetsfrågorna, är starkt prioriterade. LKAB kommer successivt att utveckla arbetet kring hållbarhetsfrågorna. GRI-processen har inneburit att hållbarhetsfrågorna kartläggs tydligare inom bolaget. ningen; ekonomichefen, personalchefen och kvalitetschefen. Till styrgruppen har allt beslutsfattande avseende hållbarhetsfrågorna delegerats, med undantag för policybeslut som fattas av hela företagsledningen gemensamt. Styrgruppen har också till uppgift att följa upp det löpande arbetet. Styrgruppen har till sin hjälp utsett en projektgrupp, bestående av representanter som arbetar med ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. Projektgruppen, som rapporterar direkt till styrgruppen, har bland annat till uppgift att ta fram mål för hållbarhetsarbetet med tillhörande åtgärdsplan. Styrelsen har delegerat till Revisionsutskottet att internt följa upp LKABs hållbarhetsarbete samt arbetet med att ta fram denna hållbarhetsredovisning. LKABs hållbarhetsstyrning Det yttersta ansvaret för LKABs hållbarhetsarbete ligger hos styrelsen, medan det operativa ansvaret ligger hos koncernledningen. I statens ägarpolicy finns riktlinjer för hur det säkerställs att personer som utses till styrelsen har erforderlig kompetens inom hållbarhetsområdet. Utbildning av styrelsen sker när behov anses föreligga på anmodan av Näringsdepartementet. För att säkerställa effektiviteten i det dagliga arbetet med hållbarhetsfrågorna har koncernledningen utsett en styrgrupp som under 28 bestod av tre medlemmar ur företagsled- V iktiga strukturella f ö rändringar inom LKAB 28 I Kiruna togs de nya anriknings- och pelletsverken (KA3 respektive KK4) planenligt i produktion under 28. KK4 som är LKABs sjätte pelletsverk har en kapacitet på fem miljoner ton pellets per år och kan vid behov genom tilläggsinvesteringar byggas ut till sex miljoner ton. Flotationsanläggningen i Svappavaara som togs i drift under 28 har stor strategisk betydelse för LKABs Mining Division. När samtliga anrikningsverk i Kiruna och Svappavaara har flotationsrening möjliggörs ett enda råmalmsflöde på sikt i Kirunagruvan jämfört med tidigare tre. Effektiviseringen innebär att råmalmsproduktionen höjs med ca 1,3 miljoner ton per år, vilket motsvarar ca,8 miljoner ton pellets. Del av kulsinterverket KK4 i Kiruna.

6 OM LKAB HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 Övergripande styrningsmodell STATEN ÄGARPOLICY EXTERNA REVISORER ÅRSSTÄMMA REVISIONSUTSKOTT NOMINERINGSPROCESS STYRELSE MÅL OCH STRATEGIER ERSÄTTNINGSKOMMITTÉ VALUTAOCH FINANSKOMMITTÉ RAPPORT OCH KONTROLLER VD & KONCERNCHEF Ola Johnsson TECHNOLOGY & BUSINESS DEVELOPMENT Lars-Eric Aaro FINANCE Leif Boström GEMENSAMMA VÄRDERINGAR TOTAL QUALITY MANAGEMENT Anders Furbeck AFFÄRSPLAN HUMAN RESOURCES Mats Pettersson* MÅL AKTIVITETER COMMUNICATION Lotta Fogde MARKET DIVISION Johan Heyden PROGNOSER RAPPORTER MINING DIVISION Anders Kitok * Fram till 31 januari 29 Övergripande styrningsmodell och operativ organisationsstruktur MINERALS DIVISION Per-Erik Lindvall SPECIAL BUSINESSES DIVISION

HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 OM LKAB 61 LKABs strategi och styrning LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB) är en internationell och högteknologisk mineralkoncern som producerar järnmalmsprodukter till stålindustrin samt andra mineralprodukter till många olika branscher och användningsområden. Koncernen har drygt 3 8 tillsvidareanställda och består av ett trettiotal bolag i ett femtontal länder. LKAB, med säte i Luleå, är ett aktiebolag som är helägt av svenska staten, företrädd av Näringsdepartementet. LKABs högsta beslutande organ är årsstämman. Mot bakgrund av det statliga helägandet har LKAB inte en valberedning enligt den definition som finns i Svensk Kod för Bolagsstyrning. Nomineringsprocessen sker enligt de principer som beskrivs i statens ägarpolicy. Styrelsen utser den verkställande direktören och delar, i enlighet med svensk lagstiftning, ansvaret för kontroll och styrning av bolaget med denne. Styrelsen i LKAB utser även ledamöter till Revisionsutskottet, Ersättningskommittén och Valuta- och finanskommittén. Revisionsutskottet övervakar rapportering och uppföljning av såväl ekonomisk redovisning som redovisning av hållbarhetsarbetet. Ersättningskommittén har till uppgift att ta fram riktlinjer för ersättningar till koncernledningen. Valuta- och finanskommittén förbereder och följer valutsäkring och finansiella riktlinjer. I egenskap av statligt bolag granskas LKAB även av Riksrevisionen, en myndighet som har till uppgift att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Medarbetarnas möjligheter att påverka ledning och styrelse Medarbetarna har möjligheter att genom sina fackliga företrädare påverka styrelse och ledning i LKAB. Samtliga medarbetare har möjlighet att föra fram synpunkter och önskemål till arbetstagarrepresentanterna. I styrelsen sitter tre ordinarie arbetstagarrepresentanter, med tre suppleanter, som har till uppgift att representera medarbetarnas intressen i styrelsen. Även suppleanterna deltar på styrelsemötena. Dessutom finns ett antal samrådsfora med arbetstagarrepresentation som tar tillvara medarbetarnas intressen. Företags- och processråd behandlar till exempel övergripande frågor som marknad, ekonomi och verksamhetsinriktning. Inom prioriterade intresseområden finns dessutom ett antal fasta och tillfälliga partsammansatta forum. Operativ Organisationsstruktur LKABs verksamhet är uppdelad i fyra divisioner, Mining, Market, Minerals och Special Businesses. Mining Division bryter, förädlar och levererar kundanpassade järnmalmsprodukter till stålindustrin. Huvudprodukten är järnmalmspellets för råjärnstillverkning i masugnar och direktreduktionsprocesser. Järnmalmsgruvor, förädlingsverk och malmhamnar finns i norra Sverige och Norge. Market Division vars verksamhet består i att marknadsföra Mining Divisions järnmalmsprodukter har försäljningskontor i Sverige, Belgien, Tyskland och Singapore. Försäljningen av järnmalmsprodukter sker i huvudsak till Nordeuropa, Nordafrika och Mellanöstern. Minerals Division, som utgörs av dotterbolaget Minelco, bryter, förädlar och levererar industrimineralprodukter. Främst magnetit, olivin, glimmer och huntit. Industrimineralverksamheten bedrivs i Sverige, Finland, på Grönland, i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Grekland, Turkiet, Slovakien, Thailand, Kina, Hong Kong och USA. Industrimineraler säljs främst till Europa samt till växande marknader i Asien och USA. Special Businesses Division stödjer koncernen med kvalificerade tjänster och teknisk utveckling, men har också externa kunder. Divisionen utgörs huvudsakligen av dotterbolag. AB KGS arbetar med berg-, betong- och verkstadstjänster, Kimit AB, dotterföretag till KGS tillverkar sprängämnen, Fastighets AB Malmfälten förvaltar fastigheter på verksamhetsorterna, Wassara AB utvecklar och tillverkar borrsystem.

62 OM LKAB HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 LKABs verksamhetsområden S TO CKTO N- O N- TE E S DR IF F IE L D/ L U ND SVAPPAVAARA KI R UNA M ASUGNSBY N F L IXB O R O U G H M ALM BERGET STOKE- O N- TR E NT LULEÅ DE R B Y STORBRITANNIEN S V E R IG E S H O R E H A M - B Y- S E A NU U K NARVI K STOCKHOLM SI LI I NJÄRVI ESSEN M OERDI JK GURB CINCINATTI BRATI SLAVA TESSALONI KI TI ANJI N I ZM I R HONG KONG BANKOK KONCER NKO NTO R SI NGAPORE GR UVA FÖRÄDLING S - O CH PROCES S A NL Ä G G NING A R FÖRSÄLJ NING S KO NTO R FASTIGH E TS INNE H AV HAMNA R O CH / E L L E R JÄRNVÄG A R S A NTIA G O ELDISTR IB U TIO NS B O L A G LKAB i världen Brutna mängder Järnmalm och mineral PRODUCEradE järnmalmsprodukter Järnmalm, Sverige (Mt) 28 27 26 25 42,9 OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE Dolomit, Sverige (ton) 187 4 Pellets (Mt) 19,9 18,8 16,9 16,5 Olivin, Grönland (ton) 444 875 Fines (Mt) 3,9 5,9 6,4 6,8 Huntit, Turkiet (ton) 16 69 Övriga 8% Asien 22% Europa 7% (inkl specialprodukter) Både järnmalmsprodukter och industrimineraler säljs främst till Europa.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 OM LKAB 63 LKAB (5561-5835) WASSARA AB FASTIGHETS AB MALMFÄLTEN LKAB NÄT AB AB KIRUNA GRUS & STENFÖRÄDLING MINELCO AB LKAB FÖRSÄKRING AB LKAB NORGE AS (Norway) MALMTRAFIK I KIRUNA AB LKAB SA (Belgium) LKAB FAR EAST PTE LTD (Singapore) LKAB SCHWEDENERZ GMBH (Germany) MALMTRAFIK AS (Norway) JÄGARSKOLAN FASTIGHETER AB LINDGRENS MEKANISKA WASSARA LIMITADA AB KGS MEKANISKA MINELCO B.V. (Netherlands) MINELCO INC (USA) AB KGS CONTRACTING MINELCO GMBH (Germany) KIMIT AB MINELCO ASIA PACIFIC LTD (Hong Kong) MINELCO LTD (UK) MICROFINE MINERALS LTD (UK) Legal organisationsstruktur MINELCO A/S (Greenland) MINELCO MINERALS LTD (UK) MINELCO SPECIALITIES LTD (UK) MICROFINE HELLAS A.E (Greece) MINELCO OY (Finland) MINELCO TIANJIN MINERALS CO (China) QUAY MINERALS LTD (UK) FERGUSSON WILD & CO LTD (UK) TIANJIN JINDALAI MINERALS (China) FORDAMIN COMPANY LTD (UK) LIKYA MINELCO (Turkey)

64 OM LKAB HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 Medarbetare Invånarna i de orter som direkt påverkas av verksamheten Lokala organisationer som berörs av verksamheten Andra boende i området Ägare Samer, Inuiter och andra ursprungsbefolkningar eller minoriteter Leverantörer och entreprenörer Myndigheter Kunder LKABs intressenter Intressentdialoger Policies och Riktlinjer LKABs verksamhet har såväl en lokal som global påverkan och således omfattar företagets intressenter allt ifrån boende i närområdet till kunder på andra sidan jordklotet. LKAB har definierat en intressent som en individ eller organisation med vilken det finns en ömsesidig påverkan genom LKABs verksamhet eller blotta existens. LKAB har under året påbörjat arbetet med att kartlägga intressenter. Denna process ser olika ut beroende på land och frågeställning, men till grund för arbetet ligger GRIs struktur för att identifiera intressenter. Hittills har LKAB identifierat de för bolaget mest centrala intressenterna i Malmfälten. Intressenterna är uppdelade i två huvudgrupper; interna och externa. LKAB har kontinuerliga dialoger med vissa externa intressentgrupper som påverkas direkt och påtagligt av verksamheten. Bland dessa återfinns de boende i Malmberget och Kiruna. Under året har även den första interna intressentdialogen genomförts med bolagets ekonomiavdelningar. Arbetet med att hålla intressentdialoger kommer att fortsätta under 29. LKAB har en rad hållbarhetsrelaterade koncernövergripande policies som styr verksamheten, se sidan 11. Företagets policies kompletteras av handlingsplaner som tillämpas framför allt i moderbolaget och dotterbolagen i Sverige och Norden. De policies som är särskilt relevanta är etikpolicyn, som inkluderar krav på att inte tillåta kränkande särbehandling, hindrande av ekonomisk, social och demokratisk utveckling, såsom korruption, mutor och illojala konkurrensbegränsande åtgärder samt personalpolicyn och miljö- och energipolicyn. Till dessa policys finns handlingsplaner som stöd för arbetet.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 EKONOMISKA FRÅGOR 65 Arbetet med ekonomiska frågor För 28 kunde LKAB redovisa sitt bästa ekonomiska resultat någonsin. Omsättningen uppgick till 23 128 Mkr och resultatet efter skatt till 7 641 Mkr. E konomist y rning Verkställande direktören har det övergripande ansvaret för företagets ekonomi. Till sin hjälp har han i sin stab ekonomiavdelningen. Det operativa ansvaret delegeras till divisions- och enhetscheferna. Skatter Betalda skatter i koncernen uppgick under året till 2 119 Mkr varav 2 95 Mkr erlades i Sverige, 8 Mkr i Norge och 16 Mkr i övriga länder. Beträffande ytterligare information om koncernens och moderbolagets generering och distribution av ekonomiska värden hänvisas till årsredovisningens resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser. Investeringar Övergri pande ekonomiska mål LKABs övergripande ekonomiska mål är att skapa värde för ägaren genom att erbjuda kunder konkurrenskraftiga produkter. LKABs ekonomiska framgång är ett viktigt bidrag i den ekonomiska tillväxten både lokalt, regionalt och globalt. Värdeska pande verksamhet Intressentdialoger Genererat och distribuerat ekonomiskt värde Av det värde om 24 399 Mkr som LKABs verksamhet genererade under 28 fördelades 16 665 Mkr till olika intressentgrupper och 7 734 återinvesterades i koncernen. Fördelning av distribuerat ekonomiskt värde till olika intressenter framgår av nedanstående graf, som baseras på årsredovisningen. Frivilliga bidrag och samhällsinvesteringar Koncernens betalningar under 28 avseende samhällsinvesteringar uppgick sammanlagt till 421 Mkr, varav 339 Mkr avsåg skadeståndsersättningar för infrastrukturell påverkan vid expansion av gruvområden i Malmberget och Kiruna. LKABs sponsorverksamhet i form av bidrag till främst utbildning, kultur och idrott i norra Sverige och Norge uppgick till 65 Mkr. Genererat och distribuerat ekonomiskt värde Skatter 2 748 LKABs investeringar genererar också värdeökningar till samhället. Löner och sociala kostnader bidrar till individernas köpkraft, vilket stimulerar ekonomin. Utdelning till ägaren är en del i LKABs ekonomiska ansvar. För att kunna producera järnmalmspellets krävs utrustning och tjänster som köps in från en rad leverantörer globalt, vilket skapar arbetstillfällen i flera länder. Leverantörer 9 239 Mkr Som ett led i GRI-processen ska LKAB genomföra dialoger med utvalda intressentgrupper. Medarbetare har genom kartläggning identifierats som en viktig intressentgrupp. Med tanke på den internationella spridningen på LKAB koncernens verksamhet, och det stora antalet anställda, fattades beslutet att i ett första skede genomföra en mer ämnesspecifik intressentdialog med företagets ekonomer. I nedanstående graf presenteras resultatet av intressentdialogen som behandlade hållbarhetsarbetets prioriterade områden för 29. Prioriterade områden av intressentdialogen med ekonomer Klimat och yttre miljö Samhällsomvandling Aktieägare 2 Mångfald Hälsa Anställda 2 678 Jämställdhet Säkerhet

66 EKONOMISKA FRÅGOR HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 Anställdas pensionsförmåner Leverantörsrelationer Huvuddelen av LKABs pensionsplaner för anställda i Sverige är förmånsbestämda, vilket innebär att LKAB garanterar en procentuell andel av lönen i pension. Pensionsåtagandena i Sverige tryggas genom bokföringsmässiga avsättningar i egen regi, varav den större delen kreditförsäkras i försäkringsbolag. Löften om kommande pensionering före 65 år är till viss del villkorade av underjordsarbete och säkerställs genom bokföringsmässiga avsättningar i egen regi utan kreditförsäkring. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring. För anställda i Belgien, Norge, Storbritannien och Tyskland har LKAB förmånsbestämda pensionsplaner som komplement till lokala socialförsäkringar. I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företagen. I andra länder finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan. medlemsska p o c h samarbeten Värde per 31 december 28 i Mkr (beräknade enligt IAS 19, se vidare not 27 i Årsredovisningen) Helt eller delvis fonderade förpliktelser Verkligt värde på förvaltningstillgångar 1 26-975 Värdet av ofonderade förpliktelser Värdet av nettoförpliktelserna 2 13 2 181 Kostnaderna för avgiftsbestämda pensionsplaner 75 LKABs medarbetare Nina Johansson gillar det norrländska. LKAB har fastställda riktlinjer som vägledning för medarbetarnas uppförande vid kontakter i tjänsten med externa enheter och personer. Umgänget med leverantören är ytterst en fråga om personligt omdöme. Medarbetare, som i sitt arbete har kontakt med leverantörer, skall alltid ha i åtanke att de representerar LKAB och hela tiden företräder LKABs intressen. Vid misstanke om mutbrott eller bestickning kan allmän åklagare väcka åtal. Beroende på brottets svårighetsgrad kan LKAB vidta suspension eller uppsägning av anställd eller väcka åtal. Det bör framhållas att LKABs inköpsverksamhet, till skillnad från motsvarande vid statliga verk och inrättningar, inte omfattas av upphandlingsförordningens bestämmelser. Inga uppgifter som berör anskaffningsfrågor är underkastade offentlig insyn. LKAB är delägare i utvecklingsbolagen Progressum i Kiruna och Expandum i Gällivare, som båda har som mål att utveckla det lokala näringslivet. Engagemanget i utvecklingsbolagen är sedan länge etablerat och är bra exempel på LKABs långsiktiga och breda samhällsengagemang. LKAB är även delägare i riskkapitalbolaget Norrskenet. SveMin är en närings- och arbetsgivarpolitisk förening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Ett 4-tal företag är medlemmar i SveMin. LKAB har, genom sitt medlemskap undertecknat de etiska regler som gäller för SveMins medlemsföretag.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 28 MILJÖFRÅGOR 67 Arbetet med miljöfrågor Malmbrytning har betydande påverkan på miljön, likaså de processer där järnmalmen bearbetas och förädlas till stålprodukter. Samtidigt är samhället beroende av dessa produkter för fortsatt utveckling. LKAB strävar efter att tillgodose behoven på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Miljö- och energifrågorna är strategiskt viktiga för LKAB. Brytning och förädling av mineraler påverkar miljön genom förändringar av landskap, energianvändning samt utsläpp till luft och vatten. LKAB strävar efter att begränsa miljöpåverkan genom god framförhållning och beredskap i miljöarbetet. De miljömässiga konsekvenserna av beslut och åtgärder beaktas alltid och miljöarbetet är framåtblickande och inriktas på att företaget ska kunna leva upp till framtida, skärpta miljökrav. Fördel för kunden med LKABs unika järnmalm LKABs järnmalmspellets består av magnetitmalm. Jämfört med hematitmalm medför användning av magnetitmalm en rad miljöfördelar vid vidareanvändning hos LKABs kunder. Magnetitmalmer är effektiva energibärare eftersom stora mängder energi frigörs i förädlingsprocessen. Därför behöver väsentligt mindre mängd fossila bränslen användas i LKABs tillverkning jämfört med konkurrerande processer. I förlängningen innebär detta att när LKAB-pellets används vid ståltillverkning genereras tre gånger lägre koldioxidutsläpp än om hematitbaserad pellets används i masugnarna och hela sju gånger lägre än alternativet att sintra finesprodukter vid stålverken. PRODUKTERNAS MILJÖFÖRDELAR I en tid då energieffektivisering och reducerad klimatpåverkan är i fokus, kan LKABs magnetitpellets, sk Green Pellets bidra på ett positivt sätt och tillhör tveklöst framtiden. LKABs järnmalm ger stora miljöfördelar: Vid sintring i pelletsprocessen sker en oxidation som frigör energi. 6% av värmeenergin för produktionen kommer från oxidationen. Mindre tillförsel av kol och olja krävs, vilket innebär lägre koldioxidutsläpp. Framställningen av LKABs magnetitpellets genererar sju gånger lägre utsläpp av koldioxid än sintring vid stålverken. Minerals Division erbjuder produkter av naturligt förekommande mineraler: Huntit, som är ett naturligt mineral, används som flamskyddsmedel och kan ersätta miljöfarligare alternativ. Magnetit används för vattenrening och svavelrening av kol. Användning av olivin sänker energiförbrukningen vid stålframställning. Viktiga händelser 28 Under året har LKAB, i samarbete med Kiruna och Gällivare kommuner, introducerat idéer om Gruvstadsparker. Konceptet innebär att områden som befinner sig i de första stadierna av markdeformationer, då byggnaderna inte står kvar men marken fortfarande kan beträdas, under en övergångsperiod kan erbjudas som parkområden. Vibrationer och skalv kan upplevas som besvärande och oroande av närboende. LKAB har intensifierat arbetet med att utveckla och förbättra tekniker för att mäta den seismiska aktiviteten och med att förbättra informationen till närboende. Under året har LKAB genomfört en rad dialoger avseende en mängd olika frågeställningar med intressenter i den kringliggande miljön. Bland annat har LKAB genomfört samrådsmöten med myndigheter, samebyar, lokala jaktföreningar och fiskevårdsföreningar. Under året genomfördes även dialoger med boende i Malmberget och Kiruna som påverkas av de pågående samhällsomvandlingarna. LKAB är en av Sveriges allra största energikonsumenter. Under 28 användes totalt cirka 3,7 TWh energi i produktionsanläggningarna, varav hälften, eller cirka 1,9 TWh, utgjordes av el. Jämfört med 26 ökade den totala energiförbrukningen med 17 procent. Jämfört med produktionsvolymen, ton pellets, så minskade energiförbrukningen,7 procent jämfört med 26.